Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
NÅD är ett stort ord, bara tre bokstäver, men ack så mäktigt. MEN om de flesta svenskar hade begripit vad det är så hade det sett annorlunda ut i landet och samma gäller hela världens folk. MEN NEJ, man vill inte tro men man vill göra annat- d v s vara så fräck och smutsig som möjligt. Man vet då inte att JESUS är Herre och Gud, och man raljerar och skämtar och är inte särskilt ödmjuk.
NÅD- det är att FÅ lära känna Jesus/Gud och kunna få frälsning och evigt liv, i stället för att tro på new age och annat som är från Satan, Ja, satan, han finns ju och vill ALLA människor ILLA.
En spontanvideo finns att se här och att begrunda VAD Jesus kan göra för dig och alla och att tänka på den stora NÅD som finns i frälsningen. Några bibelord om nåd.
Jer 31:3
Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig: ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig.
Joel 2:13
Riv sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd om till Herren er Gud, för han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och stor i nåd, och han ångrar det onda.
Jona 2:8
När min själ tynade bort i mig tänkte jag på Herren, och min bön nådde dig i ditt heliga tempel.
Luk 1:28
Ängeln kom in till henne och sade: ”Gläd dig, du som fått nåd! Herren är med dig.”
Luk 1:30
Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud.
Luk 4:19
och förkunna ett nådens år från Herren.
Joh 1:17
Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.
Apg 4:33
Med stor kraft bar apostlarna fram vittnesbördet om Herren Jesu uppståndelse, och stor nåd var över dem alla.
FRAMTID MED JESUS. Vad visste vi förr om det vi är i NU?? FRAMTID, säger Gud, om det som var och det som kommer!
NU och DÅ har alltid präglats av funderingar, funderingar om liv och död och kriser, oro, kärlek, framtid, dåtid, allt går igen, säger ju Predikaren. Ja det gör det sannerligen och nu är vi i slutet av tiden, den tid skall ta slut, men en NY skall börja igen- då JESUS KOMMER TILLBAKA.
SÅ när detta tar sitt SLUT- det som är NU – då börjar NÅGOT NYTT. Det kommer en FRAMTID, med JESUS!
DEN Framtiden är det många som förnekar och beskyller och misstror, men vi vet, vi som har JESUS kär- det kommer något nytt! JESUS hämtar oss hem.
– Driv ut ifrån er den som är ond, är ett citat hämtat från Paulus brev till församlingen i Korint, där en mycket svår synd hade uppdagats. Församlingen hade uppenbara svårigheter med att se, förstå och hantera situationen, varför Paulus med skärpa tvingas gripa in och säga: ”… ni borde ha blivit så bedrövade, att den som gjort sig skyldig till detta hade drivits ut ur er krets”. Situationen var allvarlig och enda möjligheten för församlingen att komma vidare var att i grunden göra upp med det som var osunt och omoraliskt. I våra dagar – i kölvattnet av det världsomfattande metoo-uppropet – har många fall av otukt och missbruk i ledarställning avslöjats. Vittnesmål efter vittnesmål har målat upp de mest förfärliga lidanden som de drabbade fått genomgå. Men det är inte bara bland världens barn övergreppen pågått utan även i sammanhang där den typen av agerande borde vara omöjligt, nämligen inom kristna församlingar. De drabbade är vanligtvis personer som står i beroendeställning till förövaren varför det kan gå många år innan ett avslöjande sker. Dock vet vi att allt förr eller senare måste komma fram i ljuset. Någon annan väg framåt finns inte.
För den kristna församlingen är omoral och otukt en synd man aldrig kan skyla över. Nya testamentet lyfter gång på gång fram hur viktigt det är att leva i trohet inom äktenskapet. Exempelvis skriver Hebreerbrevets författare: ”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma” (Heb 13:4). Äktenskapet är också en bild som bibeln använder för att beskriva församlingens förhållande till Jesus, brudgummen: ”Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den” (Ef 5:25). På samma sätt uppmanar Paulus i sitt brev till Timoteus att den som vill få en församlingsledares tjänst skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare (1 Tim 3:2).
Riktlinjerna för hur Guds folk ska leva i förhållande till Gud och varandra är tydliga. Det handlar om ett liv i rättfärdighet, värdighet och renhet. Dess motsats går att finna i världens politik med ibland direkta uppmaningar till sexuell lössläppthet. Där är förfallet väl utbrett och accepterat. I världens politik raseras familjens stabilitet medvetet. Paulus skriver att Gud kommer att döma världen, att det inte ankommer oss att göra. Men varje gång då vänner i kristna församlingar blir utsatta, är det en tragedi som i allra högsta grad drabbar oss var och en. Tidningsrubriker som lyft fram prästers övergrepp har under de senaste åren varit många. Flera olika samfund har pekats ut men främst fokuseras på den gigantiska romerska katolska kyrkan där ett oändligt antal personer efter många års trauman trätt fram. Exempelvis berättar tidningen Dagen om hur över 300 präster under 70 års tid förgripit sig på fler än 1 000 barn! (17/8). Artikelförfattaren skriver om mörkläggning som gjorts och konstaterar att ”när kyrkan behöver skyddas från sanningen, då har hela evangeliets förkunnelse förvanskats”. Församlingen är bärare och förmedlare av det enda budskap som i sanning kan ge människor frihet. Sanningen ska göra er fria, sa Jesus. Evangelium är det glada budskapet om frälsning och befrielse från all form av förnedring. Trots det finns det förmodligen också inom kristenheten ett mörkertal av personer som bär på bittra ouppklarade och oförsonade erfarenheter. Vid sådana fall måste det finnas en beredskap i församlingen, även i Maranataförsamlingen, att lyssna och bana väg för de som drabbats och som söker upprättelse.
Slutmålet är att vi allesammans en dag ska stå ansikte mot ansikte inför vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och det som då betyder något är att vara försonad och ha ett rent hjärta inför Gud och människor. Det är här och nu i tiden det måste ske. Avslöjad synd är nåd från Gud.
– Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars … Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid (Heb 4:13,15-16).
För Maranataförsamlingen i Stockholm
Tage Johansson Hans Lindelöw Robin Vidén Werner Eriksen Emanuel Johansson Roger Lindroos Berno Vidén
MER av Guds härlighet! VILL DU HA DET? Låt den helige Ande vara med dig varje stund! Vakna upp och lev i Jesu ord.
Det finns stora svårigheter och det kommer flera, MEN för den som har Gud med sig, d v s den som tror honom om allt gott och om ALL hjälp— den behöver inte vara rädd.
Ps 51:4 Tvätta mig ren från min skuld, rena mig från min synd, Ps 51:9 Rena mig med isop så att jag blir ren, tvätta mig så att jag blir vitare än snö. 2 Kor 7:1 När vi nu har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från allt som befläckar kött och ande och fullborda vår helgelse i vördnad för Gud.
Ps 24:4 Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt. Ps 51:12 Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta och ge mig på nytt en frimodig ande. Ps 78:72 Han var deras herde med rent hjärta och ledde dem med förståndig hand. Ps 101:2 Jag vill ge akt på den fullkomliga vägen. När kommer du till mig? Jag vill vandra med rent hjärta i mitt hus. 1 Tim 1:5 Målet med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro. 2 Tim 2:22 Fly ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta. 1 Pet 1:22 Ni har renat era själar genom att lyda sanningen i uppriktig syskonkärlek. Älska då varandra uthålligt, av rent hjärta.
Av John S. Torell Översättning: Thomas Karrlander Det spelar ingen roll vad du, jag eller vårt samhälle anser är rätt och fel om sex. Gud är densamme igår, idag och i all evighet och hans lagar står fast oavsett vilka moraliska värderingar som råder i en tid. En ”låtgå mentalitet” eller ”Gud förstår nog” får alltså inget gensvar hos Honom. Att bryta mot Guds lagar får alltid konsekvenser.”Faren icke vilse. Gud låter icke gäcka sig. Ty vad människan sår, det skall hon ock skörda.” (Gal 6: 7). När människorna vanärar sig sexuellt så vanäras även landet de lever i och en förbannelse sänker sig över dem. (3 Mos 18: 24-30). Att uppmuntra till sexuell aktivitet utanför äktenskap eller dela ut kondomer, p-piller och liknande åt unga människor är en synd, eftersom det ger dem frihet att synda och samtidigt invagga dem i en falsk säkerhet när de gör det. Men de leker faktiskt med elden eftersom det öppnar upp dörrar för demonisk aktivitet och vidare otrygghet, ångest och i slutändan en förstörd framtid. Du vill inte vara den som korrumperar ett barns liv.”Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup.” (Matt 18: 6). Historisk bakgrund Gud inrättade äktenskapet när han skapade Adam och Eva och i den föreningen av man och kvinna omfattades även sexuellt umgänge, inte enbart för fortplantningens skull, utan Gud lade också till starka känsloband och fysisk njutning till den sexuella akten, långt över än vad som behövs för att kvinnan ska bli gravid. Dessa egenskaper är en gåva från Gud och är tänkt att vara så länge som mannen och kvinnan lever. (1 Mos 2: 20-25). Medan Gud är den som skapar och bygger är Satan den som bryter ned och förstör. Djävulen är en mästare på att förvränga Guds ord och fördärva Hans skapelse. Det första Djävulen gjorde efter syndafallet var att förstöra den sexuella dynamiken i äktenskapet genom att locka föräldrarna att ha sexuella förbindelser med deras barn. Närstående uppmuntrades att ha sex med varandra och Satan introducerade också homosexualitet till mänskligheten. När vissa av de fallna änglarna lämnade sina positioner i andevärlden, gick över till fysiska världen och började ha sexuella relationer med kvinnor resulterade det i hybrider i form av ”människodemoner”. (1 Mos 6: 4). Konsekvensen av detta var att hela människorasen och tom växter och djurs DNA blev infekterat av demoniska blodlinjer (1 Mos 6: 5-13). Gud ångrade då allt Han skapat och sparade bara Noas familj samt de rena djuren från floden. Ca 300 år efter floden lyckades Satan åter igen korrumpera människorna genom äktenskapsbrott, otukt och homosexualitet. Städerna Sodom och Gomorra var centrum för detta fördärv och Gud förintade dem så fullständigt att vi än idag kan vittna om förödelsen. (1 Mos 18: 16-21, 19: 12-29). När Gud kallade Moses att leda Israels barn ut från Egypten ville Han etablera en etisk kod för israeliterna som reglerade deras sexuella liv. Detta blev en del av de praktiska lagarna som finns beskrivet i tredje Moseboken. Vid den tiden var då all sexuell aktivitet på jorden korrumperad och Gud hade överlämnat dem till deras sjuka vanor. (Rom 1: 21-32, 3 Mos 18: 1-5). Vilka är Guds lagar om sexualitet? För 4000 år sedan gav Jesus Moses sina lagar som han krävde att israeliterna skulle följa för att inte falla i onåd. Dessa lagar är lika relevanta idag, för oss kristna, som då och Jesus bekräftade att dessa lagar inte har ändrats utan kommer att råda till tidens slut. (Matt 5: 17-19). Det är bara offerlagarna som är uppfyllda genom Jesus slutliga offer på korset. De praktiska lagarna som berör vår sexualitet finner vi i tredje Moseboken och lyder enligt följande: § Sexuella förbindelser med familjemedlemmar är förbjudet. (3 Mos 18: 6-16, 20 :11-12, 17, 19-21). § Det är förbjudet att efter giftermål med en kvinna ha sexuella förbindelser med hennes dotter eller någon annan som är henne närstående. (3 Mos 18: 17-18, 20: 14). § En kvinna ska inte ha sex med sin man under sin menstruationsperiod. (3 Mos 18: 19, 20: 18). § Du ska inte ha sex med vänner/grannars fruar. (3 Mos 18: 20). § Du skall inte offra dina barn, något som idag kallas ”abort”. (3 Mos 18: 21). § Du skall inte inlåta dig i sexuella aktivitet med någon av samma kön, dvs. homosexualitet. (3 Mos 18: 22, 20: 13). § Du ska inte inlåta dig i sexuella aktiviteter med djur. (3 Mos 18: 23, 20: 15-16). Avskaffar Guds nåd dessa lagar? Nej, det står ingenstans i nya testamentet att dessa lagar är avskaffade. Istället gör Jesus klart för oss att den som bryter mot någon av dessa bud och lär ut så kommer att bli kallad som den minste i Guds rike, men den som följer dem och lär ut så kommer att bli kallad som stor i Guds rike.”Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.” (Matt 5: 19). I första kyrkomötet deklarerade man tydligt att otukt inte var ett acceptabelt beteende för kristna. (Apg 15: 28-29).Paulus fördömde homosexualitet:”Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt; sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.” (Rom 1: 26-32)och incest:”Det förljudes såväl att överhuvud otukt bedrives bland eder, som ock att sådan otukt förekommer, som man icke ens finner bland hedningarna, nämligen att en son har sin faders hustru.Och ändå ären I uppblåsta och haven icke fastmer blivit uppfyllda av sådan sorg, att I haven drivit ut ur eder krets den som har gjort detta.Jag, som väl till kroppen är frånvarande, men till anden närvarande, har för min del redan, såsom vore jag närvarande, fällt domen över den som har förövat en sådan ogärning:i Herren Jesu namn skola vi komma tillsammans, I och min ande, med vår Herre Jesu kraft, och överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva frälst på Herren Jesu dag.” (1 Kor 5: 1-5). Paulus gör klart för oss att alla sexuella förbindelser utanför äktenskapet är otukt:”Veten I icke att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det!Veten I då icke att den som håller sig till en sköka, han bliver en kropp med henne? Det heter ju: »De tu skola varda ett kött.»Men den som håller sig till Herren, han är en ande med honom.Flyn otukten. All annan synd som en människa kan begå är utom kroppen; men den som bedriver otukt, han syndar på sin egen kropp.” (1 Kor 6: 15-18). Jesus fastslår senare att inga otuktiga kan ärva Guds rike:”Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra döden.” (Upp 21: 8).”Men de som äro hundar och trollkarlar och otuktiga och dråpare och avgudadyrkare och alla som älska och göra lögn, de måste alla stanna därutanför.” (Upp 22: 15).
När Jesus skulle skiljas från sina lärjungar ställde de frågan om vad som skulle vara tecknet för hans återkomst och den här tidsålderns avslutning. Jesus svarade dem: ”Se till att ingen bedrar er” (Matt 24:4).
I vår tid är både frågan och svaret mycket aktuella. Visserligen är det många, både sekulariserade och även kristna, som inte alls reflekterar över att vi lever i den yttersta tiden och att Jesus snart ska komma tillbaka för att hämta sin församling. Just detta visar också att den yttersta tiden är här.
Vad innebär då Jesu svar? Han nämner risken för oss kristna att bli bedragna, innan han räknar upp rykten om krig, hungersnöd, jordbävningar, förföljelser etc.
Varför är Jesus så angelägen om att vi inte ska bli lurade av falska profeter och så kallade Messias-gestalter? Helt enkelt för att vi inte ska hamna vilse!
Han som är den gode herden vill att vi ska följa Honom. ”Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig” (Joh 10:27).
Villfarande sekter försöker lura människor idag med skenbar kunskap om Bibeln och vad man menar är Guds vilja. Även kristna som avfallit från Bibelns lära medverkar till att vi riskerar bli vilseledda.
Vad ska vi då tänka på när vi nås av olika ”viktig information” både i tal och text via facebook, hemsidor, tidskrifter och annat?
1) Först och främst är det Bibelns budskap om försoningen i Jesus Kristus som är det enda som både kan frälsa och bevara oss. Inget kan eller får läggas till eller dras ifrån det fullbordade verket på Golgata kors.
”Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft” (1 Kor 1:18).
2) Om vi nås av ett budskap där man dessutom ska följa vissa regler eller utföra vissa övningar då kan man vara viss om att man gått utanför Guds rådslut.
Jesus utropade i sin död på korset: ”Det är fullbordat” och därmed var Guds frälsningsplan komplett. Ingen människa kan uppfylla Guds rättfärdighet i sin egen kraft utan vi får ta emot Jesu rättfärdighet.
”Men nu har utan lagen en rättfärdighet från Gud blivit uppenbarad, en som lagen och profeterna vittnar om, en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus, för alla som tror. Ty här finns ingen skillnad. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, och de står som rättfärdiga utan att ha förtjänat det, av hans nåd, därför att Kristus Jesus har friköpt dem” (Rom 3:21-24).
3) Om man förkastar/förringar den helige Andes gåvor och tjänster eller menar att det gäller endast för några speciella i dåtid eller nutid, så har man också gått utanför Guds Ord.
4) Om man bygger sin tro och teologi på vad en så kallad profet eller profetissa skrivit och sagt, då bygger man på lös sand och inte på Ordets fasta grund. Jesus själv lovade att Hjälparen den helige Ande skulle lära oss och påminna oss om vad Jesus sagt.
”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er” (Joh 14:26).
”Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er” (Joh 16:13-14).
5) Om man förkastar Israel och det judiska folkets speciella plan i Guds Ord då drabbas man av förbannelse istället för välsignelse från Gud.
”Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade” (1 Mos 12:3).
6) Om man förnekar själens odödlighet och förtappelsen är det också utanför vad Bibeln lär och blir till förvillelse och undergång för de som tar emot den läran.
Innan vi sväljer den mångfaldiga information som erbjuds oss så bör vi se efter vem/vilka som är ansvariga för informationen. På Facebooks olika gruppers sidor finns ofta en hemsida angiven och där kan man se var källan finns.
Jesus sade till sina lärjungar: ”Förförelser måste komma, men ve den genom vilken de kommer! Det vore bättre för honom att en kvarnsten lades om hans hals och han kastades i havet än att han vilseleder en av dessa små” (Luk 17:1-2).
Vi är ansvariga för att inte ta till oss eller dela med oss av de vilseledande texter och sidor som finns och förför den som inte har så stor kunskap i Bibeln.
”Amen, amen säger jag er: Den som inte går in i fårfållan genom dörren utan tar sig in på något annat ställe, han är en tjuv och en rövare. Men den som går in genom dörren är fårens herde. För honom öppnar dörrvaktaren, och fåren lyssnar till hans röst, och han kallar på sina får och nämner dem med deras namn och för ut dem. När han har fört ut alla sina får, går han före dem, och fåren följer honom, därför att de känner igen hans röst” (Joh 10:1-4).
Det viktigaste vi gör är att alltid ha blicken fäst på Jesus. Allt handlar om Honom i Bibeln och vad han gjorde för att frälsa och hjälpa oss tillbaka till gemenskap med Gud.
“När vi alltså har en så stor sky av vittnen omkring oss, låt oss då lägga bort allt som tynger, och särskilt synden som snärjer oss så hårt, och löpa uthålligt i det lopp som vi har framför oss. Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på högra sidan om Guds tron. Tänk på honom som måste uthärda sådan fiendskap från syndare, annars tröttnar ni och tappar modet” (Hebr 12:1-3). /M B
201601, av Arne Imsen från 1987, i samband med att församlingen flyttade in i den gamla Bällstalundsskolan i Bromma. I Matteus evangelium 4:18, kan vi läsa följande. “Då han (Jesus) nu vandrade utmed Galileiska sjön, fick han se två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas, kasta ut nät i sjön, ty de voro fiskare.”Skriften ger oss här en mycket värdefull information. Vi möter två människor, två individer. Deras personalia är tydligen helt ointressant och utelämnas. Det viktiga är de båda brödernas yrka och förvärv. De var fiskare.I nästa vers talar han till dem: “Följ mig, så skall jag göra eder till människofiskare.” Den här uppmaningen riktar alltså Jesus till två män som var i sin bästa ålder. De bar på ett försörjningsansvar och hade förpliktelser mot nära och kära, mot kamrater och kollegor. Förpliktelser av både ekonomisk och social art.
Allt detta är betydelsefullt att förstå för att få en total bild av människan, av det som är Guds avsikt med henne och vad det är hos henne som Gud kan appellera till. Vi får inte utesluta mänskliga förhållanden och de mänskliga faktorerna, eftersom det hela handlar om en vandring in i ett fördjupat ansvar med ytterligare en livsdimension, en förlängning av den förra.Dessa män hade ett hårt och arbetsamt liv, och då de bejakade kallelsen att följa denne Jesus innebar det en vandring in i en ännu större kamp. Det var ingen flykt in i något lätt, ljuvt och behagligt utan innebar fastmer att låta sig domineras av en ledare, en Mästare.Helt plötsligt utan för-annonsering står han då där framför de båda bröderna. På den rätta platsen, i den rätta tidpunkten, hos de rätta människorna. Där fanns ingen regissör annat än gudomlig ledning, och det hela utspelar sig mitt i vardagen på arbetsplatsen.
Då det är frågan om sådana här heliga beslut och avskiljanden förväntar vi oss att det ska ske under högtidliga former i en synagoga, ett tempel eller i en kyrka av ordinerade funktionärer. Men där står han, utan ämbetsdräkt, utan akademiska betyg på sin värdighet, mannen från Nasaret, timmermannens son. Han ber dem inte följa med hem för en dags samvaro eller för att delge dem sina synpunkter på religionen, politiken och samtiden. Han bjuder dem inte att följa honom för att göra dem till präster eller pastorer, till apostlar eller evangelister.Timmermannens son uttalar en kallelse som är total i sina anspråk och inkluderar hela livet.
“Följ mig och jag skall göra eder till människofiskare.” Han bjöd dem inte att upphöra med sitt fiske utan istället att börja fiska vid ett annat vatten, med andra redskap, och framförallt med andra kvalitéer. Med denna kallelse följer ett villkor, en förutsättning, och det är Jesu närvaro. En total kallelse till ständig närhet till honom själv.I Matteus 28:18 träder Jesus fram och uttalar följande ord till sina lärjungar: “Mig är given all makt i himmelen och på jorden.” Jesus presenterar sig här för sina lärjungar på ett helt nytt sätt, med en fullständigt ny utrustning och med nya fullmakter. Han delegerar sina sändebud och sin myndighet och det är en väldig kvalitetsskillnad på den myndighet som Jesus Kristus personifierar och representerar, och den myndighet som existerar i världen. Den är helt ojämförbar med all annan makt och han är ojämförbar med alla andra makthavare. Vi får heller inte förväxla Jesu myndighet med den myndighet som kyrkligheten kan utrusta oss med genom seminarier och andra uppgifter.Vi kan aldrig komma förbi det förfärliga faktum att kyrkor och samfund är antikrists skapelse. Inte de kristna, utan den kristenhet som utrustar sina tjänare med fullmakter och myndighet att vara företrädare för olika samfund, kyrkor, synoder eller något liknande.
Det stora och ödesdigra problemet är att vi genom de talanger vi utrustats med eller de gåvor vi fått av personlig, naturlig eller världslig karaktär, kan göra människor till medlemmar, proselyter, i den tron att vi gör dem till lärjungar. Man blir inte kristen genom att gå med i en kristen organisation om den så heter Maranata, Pingstkyrka eller något annat. Man blir inte kristen genom att ansluta sig till, gå in i, utrusta sig med någon behörighetshandling såsom församlingskort eller flyttningsbetyg. Jesus sa inte…”gören alla folk till medlemmar i min kyrka”. I ivern att driva en mission har lärjungaskapet många gånger tappats bort och ersatts av medlemsskap.
Sändebuden har utrustats för att göra folk till lärjungar, därför inställer sig misstagen eftersom vi ställer felaktiga krav, med bibliska termer, och erbjuder en främmande kraft för att uppnå idealen. Kraften som används är mer naturlig än den Jesus ger och talar om.Jesu bergspredikan är riktad till lärjungen, och upplevs ofta tung och svår att tillämpa eftersom dess ideal är så långt från vår egen värld. Så istället för att visa människor det omöjliga sänker vi kraven och presenterar det som är möjligt. Men då bergspredikan är lärjungens program bestående av en hel serie omöjligheter vill Jesus göra klart för oss att kallelsen är enastående till sin karaktär.Kanske vi upplever det här som träldom och lagiskhet, då kraven inte reduceras utan skärps. Lite mer karismatisk smörjelse och tungotal skulle appellera mer till vår känsla. Men här är det fråga om hur det är ställt med vår vilja. Är vår kunskap endimensionell, intellektuell och naturlig eller är den gudomlig och övernaturlig? “Salig är du Simons son, ty kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan din Fader som bor i himmelen.” Guds församling ska utföra det omöjliga, medan världen får ägna sig åt det möjliga.
Då Nikodemus konstaterar att det är omöjligt att åter gå in i sin moders liv för att födas på nytt, proklamerar Jesus att han har kommit för att göra det omöjliga. Världen får forma sina idealister, filantroper och fromma individer. De kan fortsätta med sin kultur, religion, politik och ekonomi, i syfte att försöka skapa en dräglig värld för de människor som inte är födda på nytt, men är likväl förgängelsens trälar under fördömelsens verklighet.Men bergspredikan uppenbarar inte bara vårt elände och vår sanna situation utan även Guds resurser och hemligheter. Genom korset, Guds hemlighet, får vi befrielse från belastning och skuld.
Vi får frihetsbrevet i våra händer genom uppståndelsen och ges makt över allt det onda som tidigare påverkade, styrde och bestämde över oss. Lärjungaskapet har inget med prestation att göra, det är ingenting vi åstadkommer; det är en fullständigt ny början med ett nytt utgångsläge, i en ny skola med en högre undervisning.I Gamla testamentet kan vi läsa om att det var två saker som fällde det orena djuret. Det saknade helkluvna klövar och sjönk därför ner i träsket, och det idisslade inte. Det här är bilden av oss innan vi blev frälsta. Vi kunde inte umgås med eller nära oss av Guds ord, men sen vi kommit till tro idisslar vi Ordet. Vi äter, sväljer, tuggar och tuggar igen, och när oss av Ordet. Den nya naturen har gjort att vi har börjat idissla Ordet för att utrustas av det.Då Jesus bjöd sina sändebud att göra alla folk till lärjungar, åtog han sig själv att göra dem till människofiskare. Jesus måste alltså göra något i den enskilde som vi aldrig kan åstadkomma. Hela kristenheten är full av lärjungar som aldrig har blivit människofiskare. Man startar själa-vinnarkurser och använder sig av pedagogik, psykologi och tekniska hjälpmedel för att om möjligt kunna utbilda en och annan människofiskare. Man försöker med logik och retorik, med ett fint och vårdat uppträdande. Genom ett väldoftande, välkammat och väldressat uppträdande skall människor få förtroende. Man kan bjuda hem människor på kaffe och ha en trevlig afton, skapa intresse för sin tro, sin verksamhet och sin himmel, men människofisket handlar om något helt annat.Medan lärjungaskapet handlar om undervisning för utbildning så handlar människofisket om försörjning, om förvärv. Den själa-vinnande uppgiften placeras rakt in i det mest dramatiska av allt.
Det handlar om existensen.Människofisket som Jesus talar om är inget fritidsfiske att ha som en hobby vid sidan om. Det handlar inte om att ge sig iväg med kastspö en och annan solig dag för att pröva lyckan. Får man inget napp så är det ändå ingen katastrof. Man överlever och är glad för en skön dag ute vid havet.Yrkesfiskaren däremot kan inte stanna hemma från sitt arbete på grund av dåligt väder. Han måste ut för att fånga havets guld varigenom han har sin existens. Han förbereder sig för kyla, regn och storm och går ut då andra sover. Sina nät iordningställer han med omsorg för att de ska vara dugliga.Följ mig till detta folkhav, sa Jesus, och jag ska göra eder till människofiskare.En fiskare får finna sig i oändligt många besvikelser. “Den natten fingo de intet.” De hängde upp sina nät för att konstatera att de var tomma. Men trots det var de fortfarande fiskare och måste försöka igen och igen. För yrkesfiskaren betyder de tomma näten katastrof. Utan fisket är han förlorad.Människofisket får inte bli något vi kan avstå ifrån allteftersom. Att fiska för sin egen skull låter ju egoistiskt, men är dock gudomligt. “Genom den vedermöda hans själ har utstått skall han se frukt och varda mättad.” Jesus är hungrig och vi är hungriga. Vi måste få fisk.Jesus blir inte mättad av verksamhet och aktiviteter. Det handlar om frukt, människofiske, att vinna människor för honom. Det här måste bli en livsfråga för oss så att vi får samma natur, samma kärlek, samma intensitet, glöd och eld i hjärtat som den Jesus Kristus hade.Vi ser människor komma till oss, gripas av maranata-budskapet och falla ner vid korset som mogen frukt. Människor söker sig till oss av andra orsaker, för att få hjälp i olika situationer.
Utan dessa tillflöden skulle gemenskapen vara väldigt fattig. De nyfrälsta ger Guds församling glädje och ett nytt tillflöde av liv på samma sätt som det nyfödda barnet innebär inspiration och stimulans för familjen.Utan detta människofiske ter sig det kristna livet inte tillräckligt dramatiskt, attraktivt och lyckligt.Det är ingen söndagshobby; det är vårt livsöde. Vi måste ut och bekämpa stormarna och regnet, möta svårigheterna för att få kondition och disciplin så vi inte dukar under när det visar sig att näten är tomma.“Men då stod Jesus på stranden. Han frågar: Haven i något att äta?” Yrkesfiskaren Petrus sänker sitt huvud, besviken och med sin yrkesstolthet knäckt av att få träda fram inför Jesus Kristus, Mästaren, för att erkänna att ingenting finns att äta. Visst kunde Jesus ha befallt fisken att hoppa upp ur sjön och lägga sig på stekhällen, men han gör sig istället beroende av människor. De får lära sig att där Jesus är, där är fisken.Då näten är tomma måste vi ändå fortsätta. Vi måste ha mat både till oss själva och till honom, för han är också hungrig. Han väntar på frukt, mat, näring för den vedermöda han utstått.När vi var på Gamla Bro var vi ett fiskelag. Gud ledde oss så vidare till Bällstalundsskolan för att fortsätta som ett fiskelag, ett fiskelag som har försökt många gånger och ofta misslyckats, men som försöker igen för en ny befallning, en ny vision. Vi lägger ut i Bromma-havet, i Solvalla-havet och i Stockholms-havet. Vi kan inte fiska i hela havet, men vi kan kasta ut näten där Herren har bjudit oss.Nu väntar vi på fisk eftersom tron måste ha näring. Ett närande tillskott ny-infångad fisk ger en sann hänförelse, en djup flod av tacksamhet och glädje. I en profetisk vision ser vi hur fångsten tas in.
Lärjungar utvecklas och blir till människofiskare genom den personliga efterföljelsen och närheten till honom, Jesus Kristus.Min vän, vill du bli en bättre människofiskare? Vill du få glöden och ambitionen som gör fisket till ett livsvillkor, till en absolut livsnödvändighet som engagerar dig, leder dig till aktivitet i bön och personligt vittnesbörd? Är du lärjunge så stanna inte med det. Stanna inte med att ta emot undervisning. Undervisning är bra, men det som är nödvändigt är att bli människofiskare. Utan livet som människofiskare blir det tråkigt, innehållslöst och din kristna tro blir utan inspiration, utan fortplantings-förmåga, utan uppståndelsekraft, frukt och resultat.
Denna videon handlar om vår kallelse att LYDA GUD och att gå i hans armé av lydiga människor och sprida evangelium, och göra det trots att det kan ta emot av hårda strider på vägen. Lyssna till denna och du kommer att veta om du är villig eller ej, och vad det kostar. Det har ju ett pris att följa Jesus, är du villig att betala det?
Det var sensommar, och en ovanligt vacker och skön söndag. Det var sällsport lyckat, eftersom vi var inbjudna till Pelle Linds torp utanför Örebro för att övervara ett dop. Hans blyga och tillbakadragna svägerska ville absolut döpas, men inte i något stort, offentligt sammanhang. Det blev alltså torpet, som vi lotsades till genom att ansluta oss till Pelle när han åkte från sin förort i stan. Det var en slingrig grusväg, uppåt en bergshöjd. Och där fanns också en idyllisk sjö. När vi kom fram, var några släktingar och vänner där. Sten, den äldste svågern, var redo att både läsa några bibelord och döpa. Några hade gitarrer med, och vi sjöng bland annat sången ”Jag har beslutat att följa Jesus”. Vi påmindes om att den som tror och bliver döpt ska bli frälst. Underbara löften! Snart gick dopförrättare och dopkandidat ut i vatten till midjehöjd, och så klingade så underbart orden: – Jag döper dig till Kristus; i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen! Och den trosvissa dopkandidaten fick så begravas och manifestera uppståndelse till nytt liv! Så bjöds vi till det hemtrevliga gamla torpet på riktig fest. Och ännu en överraskning: Dopkandidaten och hennes man ville äntligen manifestera sitt äktenskap med att få den församlade gruppens välsignelse över sitt förbund, och dopförrättaren och svågern var inte sen att ge dem tillfälle att uttala sitt ja till frågan om de var redo att uttala sin kärlek till varandra och svara ja till frågan om de var redo att älska varandra i nöd och lust. Det blev alltså både en triumferande begravning och bröllopsfest på samma dag! En välsignad samvaro, där vi också fick njuta av tårtor av alla slag! En fin dag att minnas, med det gemensamma evighetsperspektivet som bärande vision!
– Driv ut ifrån er den som är ond, är ett citat hämtat från Paulus brev till församlingen i Korint, där en mycket svår synd hade uppdagats. Församlingen hade uppenbara svårigheter med att se, förstå och hantera situationen, varför Paulus med skärpa tvingas gripa in och säga: ”… ni borde ha blivit så bedrövade, att den som gjort sig skyldig till detta hade drivits ut ur er krets”. Situationen var allvarlig och enda möjligheten för församlingen att komma vidare var att i grunden göra upp med det som var osunt och omoraliskt. I våra dagar – i kölvattnet av det världsomfattande metoo-uppropet – har många fall av otukt och missbruk i ledarställning avslöjats. Vittnesmål efter vittnesmål har målat upp de mest förfärliga lidanden som de drabbade fått genomgå. Men det är inte bara bland världens barn övergreppen pågått utan även i sammanhang där den typen av agerande borde vara omöjligt, nämligen inom kristna församlingar. De drabbade är vanligtvis personer som står i beroendeställning till förövaren varför det kan gå många år innan ett avslöjande sker. Dock vet vi att allt förr eller senare måste komma fram i ljuset. Någon annan väg framåt finns inte.
För den kristna församlingen är omoral och otukt en synd man aldrig kan skyla över. Nya testamentet lyfter gång på gång fram hur viktigt det är att leva i trohet inom äktenskapet. Exempelvis skriver Hebreerbrevets författare: ”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma” (Heb 13:4). Äktenskapet är också en bild som bibeln använder för att beskriva församlingens förhållande till Jesus, brudgummen: ”Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den” (Ef 5:25). På samma sätt uppmanar Paulus i sitt brev till Timoteus att den som vill få en församlingsledares tjänst skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare (1 Tim 3:2).
Riktlinjerna för hur Guds folk ska leva i förhållande till Gud och varandra är tydliga. Det handlar om ett liv i rättfärdighet, värdighet och renhet. Dess motsats går att finna i världens politik med ibland direkta uppmaningar till sexuell lössläppthet. Där är förfallet väl utbrett och accepterat. I världens politik raseras familjens stabilitet medvetet. Paulus skriver att Gud kommer att döma världen, att det inte ankommer oss att göra. Men varje gång då vänner i kristna församlingar blir utsatta, är det en tragedi som i allra högsta grad drabbar oss var och en. Tidningsrubriker som lyft fram prästers övergrepp har under de senaste åren varit många. Flera olika samfund har pekats ut men främst fokuseras på den gigantiska romerska katolska kyrkan där ett oändligt antal personer efter många års trauman trätt fram. Exempelvis berättar tidningen Dagen om hur över 300 präster under 70 års tid förgripit sig på fler än 1 000 barn! (17/8). Artikelförfattaren skriver om mörkläggning som gjorts och konstaterar att ”när kyrkan behöver skyddas från sanningen, då har hela evangeliets förkunnelse förvanskats”. Församlingen är bärare och förmedlare av det enda budskap som i sanning kan ge människor frihet. Sanningen ska göra er fria, sa Jesus. Evangelium är det glada budskapet om frälsning och befrielse från all form av förnedring. Trots det finns det förmodligen också inom kristenheten ett mörkertal av personer som bär på bittra ouppklarade och oförsonade erfarenheter. Vid sådana fall måste det finnas en beredskap i församlingen, även i Maranataförsamlingen, att lyssna och bana väg för de som drabbats och som söker upprättelse.
Slutmålet är att vi allesammans en dag ska stå ansikte mot ansikte inför vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och det som då betyder något är att vara försonad och ha ett rent hjärta inför Gud och människor. Det är här och nu i tiden det måste ske. Avslöjad synd är nåd från Gud.
– Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars … Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid (Heb 4:13,15-16).
För Maranataförsamlingen i Stockholm
Tage Johansson Hans Lindelöw Robin Vidén Werner Eriksen Emanuel Johansson Roger Lindroos Berno Vidén
Artikel av Julia Caesar som behandlar vår situation i världen. Vakks eller inte vakks? Det är frågan som denna person tar upp här i artikeln. Läse den och förstå mer och du kanske förstår det du inte har förstått.
Det är oerhört viktig att vi får kött på benen nu och vet VAD som SKER! Vi MÅSTE ha information så att vi förstår och jag letar och finner en del som jag vill dela med dig/er.
OM jag skulle få strul med sidan här så mailar ni mig på min mailadress, skriv upp den? gudrunmariachristoffersson@outlook.com Där nås jag antagligen ett tag framöver.
Midnattsropet: Vi behöver träda närmare Jesus. Han kommer snart och jag upplever att vi inte har mycket tid kvar.
Det mörknar i världen men det ljusnar på färden. Ja så står det i en sång, och vi ser idag hur det profetiska ordet i snabbare takt än förut går i fullbordan. Allt eskalerar i naturen, jordbävningar, vulkanutbrott i La Palma, askmolnen gör att flygplatser tvingas stänga ner. Inatt när vi sov var det jordbävning i Pakistan med flera döda och bara för någon timme sedan var det en jordbävning i Tokyo. I Den fysiska världen ser vi hur profetian, det Jesus sagt i sitt eskatologiska tal, går mot sin uppfyllelse.
Vi ser också hur mycket sammanfattas i den religiösa världen. Påven far i ekumenikens namn runt och sträcker ut handen mot islam, mot buddister och hinduer osv. Det är en utveckling som pågått länge. Redan för 20 år sedan kysste förre påven, Johannes Paulus, koranen offentligt i Damaskus för att visa på enhet och hur vi ska komma tillsammans. Även i Sverige ser vi hur samfundens strävan efter enhet ökar.
Man har börjat tala om receptiv ekumenik, vilket innebär att man ska enas och förenas och det måste inte vara kristna utan det går bra med andra religioner också. Det spelar inte så stor roll vad vi tror på utan det viktiga är att vi tror på något.
Teologin i Sverige blir mer och mer liberal. I Örebro där jag kommer ifrån har vi en teologisk högskola som ägnar sig åt att bortförklara bibeln, i en tid då bibeln verkligen behöver förklaras. Allt det här är tidstecken. Vi har hört om att stå och gå utanför lägret. Det är viktigt att vi för fram det här att få stå utanför. Jag vet att Arne Imsen på sin tid skrev en artikel om rätten att få stå utanför, att inte dras med i den här strömmen. Det är inte en ström som leder till Gud. Nej, det är en ström som leder till att böja knä för antikrist.
Man talar om ekumenik, den bebodda världen. Då Jesus talar om ekumenik använder han ordet ekklesia som betyder de som har tagits ut ur världen. Jesus kallar oss ut att bära hans smälek, att vara en stad på berget, att vara ljus och salt. Men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då sälta det igen.
Vi behöver träda närmare Jesus. Han kommer snart och jag upplever att vi inte har mycket tid kvar. Lägg bort allt som är till hinder. Vi har inte tid. Vi behöver enhet och förlåtelse som för oss till Jesus, inte en organisatorisk enhet.
I Romarbrevet 6 står det:
Men Gud vare tack för att den tid är förbi, då I voren syndens tjänare, och för att I haven blivit av hjärtat lydiga, så att I följen den lära som har givits eder till mönsterbild.
Vi har fått en mönsterbild och det är att vi av hjärtat har blivit lydiga. Vi tjänar inte Jesus för att vi måste på grund av en pålaga som säger att vi måste göra det och det, utan för att vi vill och för att vi älskar Jesus. Snart ljuder ett anskri: Se, brudgummen kommer. Gå ut och möt honom. Tänk att få möta Jesus med brinnande hjärtan och säga: Tack Jesus.
Fokusera på uppdraget. Vi kanske har några år kvar och vi har inte tid att ägna oss åt något annat än att fullfölja uppdraget, för Jesus kommer. Runepär Lind
Allvarsord i högsta grad har du läst nu, och det är dags att verkligen vara så medveten man bara kan!!
Ps 62:12
Ett har Gud talat, två ting har jag hört: Hos Gud finns makten,
Ps 63:3
Så söker jag dig i helgedomen för att se din makt och härlighet.
Ps 65:7
Du gör bergen fasta med din makt, du är rustad med kraft.
Ps 77:15
Du är den Gud som gör under, du har visat din makt bland folken.
Ps 102:1
Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren.
Ps 105:4
Fråga efter Herren och hans makt, sök alltid hans ansikte.
Ps 106:8
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt känd.
Sverige präglades under 1900-talets början av dynamiska väckelserörelser. Under det så kallade reformationsåret, till minne av Luthers reformation, verkar både den Romerska katolska kyrkan och det Lutherska världsförbundet vilja radera bort den delen av historien. Med hjälp av kyrkopolitiska manifestationer och pompa och ståt inbjöds påven till Lund och Malmö för att tillsammans med Sveriges biskopar och andra kyrkliga företrädare inviga reformationsåret. Nu är det dags för nästa steg. Den tidigare så föraktade och bibelförankrade Pingstväckelsen har under några decenniers tid neutraliserats till oigenkännlighet. Rörelsen äger idag knappast någon beröringspunkt med sina egna tidiga rötter. Det tidiga budskapet var Kristuscentrerat och uppmanade till uttåg från Statskyrkan och dess falska frälsningslära. Synen på barndop, ordinerat prästerskap, nattvard, konfirmation etcetera gjorde det omöjligt för en övertygad pingstvän att vara en del av Svenska kyrkan. – Utanför lägret! ljöd parollen. Pingstväckelsen växte numerärt, och från att ha varit en andlig maktfaktor med Kristus och församlingen i fokus, med ett tydligt budskap om församlingens hållning till samhälle, partipolitik och synen på Jesu snara tillkommelse, förvandlades den successivt till en integrerad del av det omgivande samhället. Anpassningsförmågan gick hand i hand med politiska framgångar och kyrkoreligiöst inflytande. Med god hjälp av lockande statsbidrag blev man snart en erkänd kulturell enhet med taburetter i ekumeniska sammanhang och en plats i den ekumeniska organisationen Sveriges kristna råd.
Den 29 maj 2017 är det annonserat ”högtidsgudstjänst” i Uppsala domkyrka då ärkebiskop Antje Jackelén och pingströrelsens ledare Daniel Alm ska ”dialogpredika”. Arrangör är Sveriges kristna råd som i sin presentation av mötet kallar pingströrelsen för en ”efterreformatorisk kyrka” vars relation till moderkyrkan behöver bättras på. Mötet är ”ett viktigt steg på försoningens väg”. Cirkeln sluter sig. Väckelserörelsen som bröt med Svenska kyrkans makt har profilerat sig som kulturkyrka och har avancerat långt i sitt återtåg in på den stora världskyrkans arena. Kyrkan före, under eller efter reformationen spelar inte längre någon roll. Allt sammansluts i en enhet där tiden före reformationen, då den Romerska kyrkan regerade, hägrar mest.
Vad handlade då reformationen om och vilka avgörande frågor ledde till att även den Lutherska kyrkan kom att betecknas som en kyrka man borde ta avstånd ifrån? Först och främst var det troheten mot Herren Jesus Kristus och bibelordet. Man verkar ha glömt att det fanns ett stort avfall och ett enormt maktmissbruk som orsak för de samvetsgranna väckelserörelser som växte fram. Förföljelsen från kyrkans sida mot läsare och vederdöpare var grym men som både historia och nutid lärt oss; förföljelsetider är väckelsetider. I och med att kyrkan förlorade politisk makt tappade man också kontrollen över folket. Metoderna fick bytas ut. Istället för förföljelse lockades nu frikyrkorna tillbaka till moderkyrkan. Det stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925 var historiskt. Redan då var inriktningen mycket liberal och anpassningsbar. Under kyrkans tidiga historia var det uteslutet att en präst skulle kunna lära ut något utanför kyrkans bekännelseskrifter. Där var Nathan Söderblom banbrytande. Han var inte bara en förgrundsgestalt inom den ekumeniska rörelsen. Han var också befriad från Skriftens auktoritet. Han förnekade Jesu gudom och såg på bibelns under som religiösa begrepp. Fysiska under som Jesu jungfrufödelse och hans uppståndelse från de döda ansågs vara sagor.
Pastor Alms predikokollega Jackelén har som bekant samma liberala syn på bibliska sanningar. Svenska kyrkan bryr sig inte nämnvärt om teologi, utan det viktiga är enheten mellan kyrkorna och religionerna! Ta exempelvis det här uttalandet av ärkebiskopen: ”Det är självklart att muslimer och kristna ber till samma Gud. Jag tror att vi i framtiden kommer att inse att vi har mer gemensamt med troende i andra religioner än med dem i vår egen tradition.” Väckelsens pionjärer har dött för de bibliska sanningar som nu redigeras bort i enhetens namn. Det är inte för intet som bibeln allvarligt varnar för det berusande skökovinet, det som gör att avfallet prisas och drar oss bort från en rätt kunskap om Jesus Kristus. Låt dig inte bedras av ekumenikens fagra ord. Det finns ingen biblisk uppmaning om att försonas med kyrkliga institutioner. /Berno Vidén
