Älskar du Gud mest av alla och av allt? Är han för dig vad han borde vara? Han hör varje tår och han hör varje hopsnört hjärtas dunkande efter ro! Han är trogen, låt oss vara honom trogen i allt!!
Archives
”Vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.” Ps 66: 12.
”Vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.” Ps 66: 12.
DET låter paradoxalt — dock endast den människa åtnjuter vila som vunnit den på stridens mark. Denna frid, född ut kampen, är icke lik den gravlika tystnad, som förebådar storm. Den är djup och stilla, lik lugnet, som följer efter den. I regel är icke den man den starkaste, som gynnats av medgången och aldrig tömt sorgens bägare. Han har aldrig blivit prövad och vet ej, vad det vill säga att bli utsatt för det minsta slag. Den bäste seglare är icke den som aldrig varit ute i storm. En sådan kan klara sig fint, då vädret är gynnsamt; men då det blåser upp till storm, ställ då vid rodret en man, som ridit ut månget oväder; som är förtrogen med skeppet, som vet om det är sjödugligt, om tackel och tåg äro i skick och om ankarlinan håller mot alla påfrestningar.
Då sorgen gästar oss, huru reduceras icke tingen! Hoppets ranka klippes av, och bildligt talat ligger hjärtat på marken såsom vinträdet, vilket stormen ryckt från dess stöd. Men sedan vi hämtat oss och fått kraft att blicka uppåt sägande: ”Det är Herren”, skall tron än en gång lyfta upp hoppets ranka och binda den vid Gud. Och slutet skall bliva trygghet, frid och förtröstan.
Men än medan stormarna rasa och vågorna slå,
kan längtande hjärtat sin åtrådda vila ej nå.
Om eken de bärande krafter i roten skall vinna,
den måste i leken med stormar och vindkast sig finna.
Och svallvågen närmar min farkost till hemlandets strand,
fast den kränger ibland.
Så giv då, o Herre, mitt hjärta den vila och ro,
som växer och mognar ur striden — om blott jag kan tro —
Väl sviker mig stundom all kraft, då min känsla förblöder,
men bakom min svaghet din allmakt står klippfast och stöder.
O, giv mig en kraftig förnimmelse av att Du är den
kraft, som mig bär!
-Betty-
He is my refuge and my fortress: My God. Han sviker inte, Han är min HERRE.
“I will say of the LORD, He is my refuge and my fortress: my God; in him will I trust.”
Psalms 91:2 (KJV)
In times of trouble He is always there… a refuge, a shelter in the middle of the storm… a place of safety… a place to find the answers you need… God is always there for us no matter what… He will never leave us nor forsake us… that is His promise… Deuteronomy 31:8 — He will never leave you nor forsake you.
Den som litar på HERREN behöver inte vara rädd, HAN är vår räddning, Han är alltid där … en tillflykt, ett skydd mitt i stormen … en säker plats … en plats att hitta de svar du behöver … Gud är alltid där för oss. … Han kommer aldrig att lämna oss eller svika oss … det är hans löfte …
Litar du verkligen på Gud? Gud hjälper i ALLT. Han hjälper mig..han hjälper dig om du tror!
Short Animation Film – Do you really trust God?
Litar du verkligen på Gud?
God is Faithful – Christian Inspirational Video
GUD kan göra allt. Gud vet allt. Gud räddar den troende från all orenhet/orättfärdighet och sådant som den onde vill göra emot oss. Gud kan allt och VET ALLT och han VET allt om hur just DIN SITUATION ÄR just NU!
Han hjälper mig just nu, …..han hjälper dig om du tror!
Prövningar, och glädje mitt under lidandet 1 Petr brev
/Maria
1 Petr 4:12-14 — 1 Petr 4:17-19
Glädje mitt under lidandet
12 Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom till er prövning, som om det hände er något oväntat. 13 Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då skall ni också jubla och vara glada, när han uppenbarar sig i sin härlighet. 14 Saliga är ni, om ni hånas för Kristi namns skull, ty härlighetens Ande, Guds Ande, vilar över er.
17 Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium? 18 Och om den rättfärdige med knapp nöd blir frälst, vad blir det då av den ogudaktige och syndaren? 19 Därför skall de som efter Guds vilja får lida anförtro sina själar åt sin trofaste Skapare, under det att de gör vad som är gott.
*
Gud sade till mig 1994 att jag skulle gå genom ’eld och vatten’, och det har jag gjort, ja länge. Prövningar ÄR SVÅRA, tro inte annat.
Javisst hånas man då man tror på Jesus!
Ja hur ska det bli för dem som inte lyder Guds bud? De som inte vill tro att han finns eller går att älska, lyda och tro på?
Vi som tror vi tror på honom som är skaparen av ALLT och ALLA.Det är ett hårt klimat ute i världen och det finns de som aldrig får en chans att bli en troende på Jesus för allt annat kommer i första hand,lögner, elektroniken, business, kallheten, EGOT, I AM, och många fler saker styr i dag och satan är INTE sen att förvilla och trycka ner människor och lura dem på deras liv!
Gud skapade mannen och kvinnan. Skapelseberättelsen
Gud skapade. Ja så står det i skapelseberättelsen i 1 Moseboken. Det är ju fler än många som inte tror på att det har gått till så där, de tror istället på ’evolutionen’. Jag hör alltså inte till den skaran som tror på evolutionen utan jag tror på Gud. SÅ skönt att få göra det. Tack Gud.
Gud skapade även man och kvinna, och kvinnan skulle vara mannen till hjälp. Det tycker jag är mycket intressant att veta, för jag ser på så många vis att det är så att en kvinna har speciella kvalitéer, ja sådana som inte mannen har.
Kort sagt, mannen och kvinnan är mycket olika, men ändå lika, men de kompletterar varandra på ett särskilt sätt. Ja de bör göra det.
De skapades för varandra och det är gott att veta. Alltså…glöm inte nu att Gud skapade inte en kvinna för att den skulle vara tillsammans med en kvinna och Gud skapade inte mannen för att mannen skulle vara tillsammans med en man i ett äktenskap.
KAN en man och en man tillsammans föröka sig? Nej. KAN en kvinna och en kvinna föröka sig? Nej.
Klar fråga och ett klart svar, eller hur?
Man kan skaffa barn på konstgjord väg, jodå, men det var inte det Gud sade, eller hur?
Se vers 28!
*
Kvinnan hjälper mannen med mycket och mannen hjälper kvinnan med mycket, man kompletterar varandra, jo. Men kvinnan är skapad på ett visst sätt att hjälpa och påminna och utbilda mannen i speciella saker. Man ser det så tydligt på vänner och bekanta och i sitt eget äktenskap hur man hjälper varandra, och på speciella sätt kan man se hur det faktiskt är ordnat uppifrån. Det finns så många olika situationer i vardagen då en kvinna är förnämlig i att hjälpa sin man, det såg jag så tydligt bl a här i veckan om hur min man och jag hjälper varandra…… Vi är olika och så ska det vara. Mannen är man och kvinnan är kvinna, inget annat.
Det var min tankegång här i veckan som jag ville dela med dig. Läs bibelställena här nedan.
*
1 Mosebok kap 1
26
Och Gud sade: »Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika; och må de råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som röra sig på jorden.»
27
Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne, till man och kvinna skapade han dem.
28
Och Gud välsignade dem; Gud sade till dem: »Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder; och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden.»
Känner du Guds vilja? Bibelord. Ske din vilja Del 1.
Bild Maria
Del 1. Guds vilja.
När man älskar Gud så är det naturligt att vilja göra hans vilja. Då söker man efter VAD det är han vill och inte vad man själv vill. Hans vilja är det man ska fråga efter.
*
Guds vilja är absolut suverän. Han handlar uteslutande i kraft av denna sin suveräna vilja. Han kan göra allt vad han vill, Job 23:13; Ps 115:3; 135:6. Hans vilja är orygglig, Job 23:13. I kraft av sin vilja har han skapat världen, Ps 148:5, och utvalt Israel, 2 Mos 3; 19:5. Men Guds vilja har inget att göra med godtycke, Job 34:6. Den är bestämd av hans helighet (se Helig) Kärlek, (se kärlek)) och rättfärdighet, (se rättfärdig). Vad Gud vill med avseende på människan har han kungjort genom samvetet, Rom 2:15, men framför allt har han förkunnat det för henne genom sin särskilda uppenbarelse genom lagen, (se Lag), genom profeterna (se Profet) och först och sist genom sin uppenbarelse i Kristus, – Jesus gör alltid Faderns vilja., Joh 5:30; 6:38. Han är lydig sin Fader intill döden, Fil 2:8. Ingen synd fanns alltså i hans liv, jfr 2 Kor 5:21, och följaktligen är hela hans liv en fullkomlig uppenbarelse av vad Gud vill med avseende på människan. Hans liv visar oss, hurdant människolivet enligt Guds vilja ska vara. Men han har även i sin undervisning förkunnat för oss Guds vilja./ biblisk uppslagsbok. Forts följer.
Några Bibelord om Guds vilja
*
Även om Balak skulle ge mig så mycket silver och guld som hans palats rymmer, kan jag ändå inte överträda Herrens befallning av egen vilja i vare sig gott eller ont. Vad Herren säger, det måste jag tala.
Ps 40:9
Att göra din vilja, min Gud, är min glädje, din lag är i mitt hjärta.”
Ps 143:10
Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud. Må din gode Ande leda mig på jämn mark.
Låt ditt rike komma.Låt din vilja ske,på jorden som i himlen.
Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.
Den som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”
Var inte rädd. Fortsätt vittna om Jesus. Gud har berett ett hopp och en utväg- och ett evigt liv
foto Maria
Några bibelord om Gud i himmelen, hur stor han är och vad han säger och vem han är :
1. Man kanske tror att INGEN kan hjälpa en från svårigheter, ja många människor tror så. De litar inte på Gud för de känner honom inte, så de har bara sig själva att lita på. Så är det för den otroende, men inte för den som tror. Den som tror säger som JOB här nedan:
Job 16:19 Se, redan nu har jag i himlen mitt vittne, i höjden min försvarare.
*
2.Guds dom kommer att komma och de som då har gjort orätt kommer att få betala dyrt. OM vi ser på vad som sker i dag på arbetsplatser och i samhället, i familjer och släkter i stort då förstår vi då vi läser bibelorden att det som skedde då, det sker nu i denna tid. Därför kan vi begripa att det kommer en dom, ja en dom kommer då den sista dagen är här.
Mal. 3:5
Jag skall komma till er och hålla dom. Jag skall snabbt träda uppsom vittne mot trollkarlar och äktenskapsbrytare, mot dem som svär falskt, mot dem som undanhåller arbetaren hans lön och förtrycker änkan
och den faderlöse, mot dem som vränger rätten för främlingen och inte fruktar mig, säger Herren Sebaot.
*
3. På Jesu tid blev lärjungarna och andra som trodde på Jesus Kristus jagade. De blev fängslade, förhörda, torterade, dödade. Ja de blev det för att de var kristna, de trodde på JESUS. Idag är det många som tror på JESUS och vittnar om honom och det kostar dem allt även idag. När vi kommer närmare slutet på denna tidsålder så kommer det att ske det som står i bibelorden nedan och det kommer att flyta mycket blod. Kanske vi är närmare de tiderna än vad vi anar. Vi skall fortsätta att VITTNA om vår tro och inte vara rädda. Hur det kommer att bli vet bara Gud men han är god och har berett en utväg, ett hopp och ett evigt liv för oss som tror. Var inte rädd.
Matt 10:18
Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna.
Guds familj. Tillhör du den? Lojalitet, Trohet och Lydnad. På rätt väg.
Guds familj. Det är gott att tillhöra Guds familj- den bästa familjen. Det är en förmån att tillhöra Guds familj, en gemenskap grundad av och på Jesus. Vi (de frälsta troende) är alla bundna till varandra genom syskonband och Gud älskar oss alla lika mycket.
Eftersom Jesus är grunden för familjens sammanhållning ska vi ge honom vår lojalitet och trohet. Vi visar att vi är hans barn genom att lyda honom. Det är nödvändigt att vi antar utmaningen att leva annorlunda än samhället i stort.
Människor undrar varför man lever så ’konstigt’, d v s man är inte som ’andra’ d v s man är inte som de som inte tror på och älskar Jesus. Men är vi troende kristna verkligen perfekta ?? NEJ NEJ. Vi har våra svårigheter då vi mår dåligt och vi är ledsna och vi är glada och vi brottas med att göra fel och vara dumma emot Gud. Varför är vi det då? Den troende har ju allt? NEJ NEJ! Den troende har sin Jesus, sin Gud och han är den bäste Far man kan få. Livet består inte i att jaga prylar det består i att älska och ära Gud.
Blir jag aldrig arg? Jodå, ledsen och förtvivlad ibland men för det mesta är jag glad, men prövningarna är många och gör mycket ont. Den troende är mycket utsatt för satans illistiga planer och djävulskap, och därför mår man inte alltid så bra. Tack vare att Gud stöttar och leder oss och den Helige Ande är med oss i allt så lär man sig efterhand att ta stötarna och gå igenom saker och få svar på varför det är svårt. Inte alltid får man svar men man utbildas hela tiden direkt av Gud och det är det bästa i livet. Läser man Job´s bok så ser man och känner igen sig i mycket av svårigheterna som han hade.
Bland det bästa är att veta att man är på RÄTT VÄG- På Väg Till HIMMELEN- Till EVIGHETEN.
Jesus kommer snart.
Tiden är kort. Guds evighet och människans förgänglighet. Ps 90
Guds evighet och människans förgänglighet.
1. En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkte.
2. Förrän bergen blev till
och du frambragte jorden och världen,
ja, från evighet till evighet
är du, o Gud.
3. Du låter människorna vända åter till stoft,
du säger: ”Vänd åter, ni människors barn.”
1 Mos. 3:19. Ps. 104:29.
4. Ty tusen år är i dina ögon
såsom den dag som förgick i går;
ja, de är såsom en nattväkt.
2 Petr. 3:8.
5. Du sköljer dem bort; de är såsom en sömn.
Om morgonen likna de gräset som frodas;
Jes. 40:6. 1 Petr. 1:24.
6. det blomstrar upp och frodas om morgonen,
men om aftonen torkar det bort och förvissnar.
Job 14:2. Ps. 103:15.
7. Ty vi förgås genom din vrede,
och genom din förtörnelse ryckas vi plötsligt bort.
Ps. 76:8.
8. Du ställer våra missgärningar inför dig,
våra förborgade synder i ditt ansiktes ljus.
Ps. 19:13. Jer. 16:17. 1 Kor. 4:5.
9. Ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse,
vi lykta våra år såsom en suck.
10. Vårt liv varar sjuttio år
eller åttio år, om det blir långt;
och när det är som bäst, är det möda och fåfänglighet,
ty det går snart förbi, likasom flöge vi bort.
Job 9:25. Ps. 89:48.
11. Vem besinnar din vredes makt
och din förgrymmelse, så att han fruktar dig?
12. Lär oss betänka hur få våra dagar är,
för att vi må få visa hjärtan.
Ps. 39:5.
13. HERRE, vänd åter. Hur länge dröjer du?
Förbarma dig över dina tjänare.
2 Mos. 32:12.
14. Mätta oss med din nåd, när morgonen gryr,
så att vi får jubla och vara glada i alla våra livsdagar.
15. Giv oss glädje så många dagar som du har plågat oss,
så många år som vi har lidit olycka.
16. Låt dina gärningar uppenbaras för dina tjänare
och din härlighet över deras barn.
17. Och HERRENS, vår Guds, ljuvlighet
komme över oss.
Må du främja för oss
våra händers verk;
ja, våra händers verk främjar du.
*
Gud är inte beroende av omständigheter. Tiden är som sagt kort, och att finna Jesus kan ta tid. Om du bara hade en enda dag kvar att söka honom, hade du gjort det tror du? Tiden är kort, sök honom innan det är för sent!
Många, många, många, många människor borde använda sin tid bättre. T ex borde de tänka på eller försöka förstå att man inte kan ta livet för givet.
Det finns sådant som har evighetsvärde- inte bara att leva för stunden. Jesus kommer att komma tillbaka, vare sig människor gillar den tanken eller ej. Snart kanske man ropar; Se, han kommer! Jesus kommer! För, när man ser honom komma, då vet man att det den troende sagt om Jesus var sant.
LITA på Herrens löften. Läs också 1 Mos 23 om Abraham och Isak. Gud är Gud.
|
|
|
Nahors släkttavla.
sade till honom: ”Abraham!” Han svarade: ”Här är jag.”
Hebr. 11:17.
2. Då sade han: ”Tag din son Isak, din ende son, som du har kär,
och gå bort till Moria land, och offra honom där såsom
brännoffer, på ett berg som jag skall säga dig.”
2 Krön. 3:1.
3. Bittida följande morgon lastade Abraham sin åsna och tog med
sig två sina tjänare och sin son Isak; och sedan han hade huggit
sönder ved till brännoffer, bröt han upp och begav sig på väg
till den plats som Gud hade sagt honom.
4. När nu Abraham på tredje dagen lyfte upp sina ögon och fick
se platsen på avstånd,
5. sade han till sina tjänare: ” Stanna ni här med åsnan; jag och
gossen vill gå dit bort. När vi har tillbett, ska vi komma
tillbaka till er.”
6. Och Abraham tog veden till brännoffret och lade den på sin son
Isak, men själv tog han elden och kniven, och de gick så båda
tillsammans.
7. Då talade Isak till sin fader Abraham och sade: ”Min fader!”
Han svarade: ”Vad vill du, min son?” Han sade: ”Se, här är
elden och veden, men var är fåret till brännoffret?”
8. Abraham svarade: ”Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret,
min son.” Så gick de båda tillsammans.
9. När de nu hade kommit till den plats som Gud hade sagt
Abraham, byggde han där ett altare och lade veden därpå, sedan
band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden.
10. Och Abraham räckte ut sin hand och tog kniven för att slakta
sin son.
11. Då ropade HERRENS ängel till honom från himmelen och
sade: ”Abraham! Abraham!” Han svarade: ”Här är jag.”
12. Då sade han: ”Låt inte din hand komma vid gossen, och gör
honom intet; ty nu vet jag att du fruktar Gud, nu då du inte har
undanhållit mig din ende son.”
Jak. 2:21.
13. När då Abraham lyfte upp sina ögon, fick han bakom sig se en
vädur, som hade fastnat med sina horn i ett snår; och Abraham
gick dit och tog väduren och offrade den till brännoffer i sin
sons ställe.
14. Och Abraham gav den platsen namnet HERREN utser; nu för
tiden heter den Berget där HERREN låter se sig.
15. Och HERRENS ängel ropade för andra gången till Abraham
från himmelen
16. och sade: ”Jag svär vid mig själv, säger HERREN: Eftersom
du har gjort detta och inte undanhållit mig din ende son
Luk. 1:73. Hebr. 6:13.
17. därför skall jag rikligen välsigna dig och göra din säd talrik
såsom stjärnorna på himmelen och såsom sanden på havets
strand; och din säd skall inta sina fienders portar.
1 Mos. 13:16. 15:5. Hebr. 11:12.
18. Och i din säd ska alla folk på jorden välsigna sig[1], därför
att du lyssnade till mina ord.”
1 Mos. 12:3. 18:18. 26:4. Jes. 65:16. Apg. 3:25. Gal. 3:8.
*
LITA på Gud!
Skaparen av allt, av skapelsen/ En troende och en icke troende säger…
När jag ser din himmel! Är universum fininställt av Gud?
Undervisning av Paulus Eliasson
När man frågar en kristen varför han eller hon tror på Gud, får man många olika svar. Dessa svar kan som regel kokas ned till några kategorier: Man har haft ett starkt möte med Gud, som regel efter bön eller att man öppnat sig för Gud i ett möte. Eller så talar man om Andens inneboende vittnesbörd – att en ”känsla” starkare än känslan av att världen är verklig bor inom en, som gör det omöjligt att förneka Guds existens.
Men något annat som den troende ofta sätter fokus på, är de objektiva och synliga bevisen på Guds existens. ”Se på naturen!” ”Se på skapelsens mångfald!” ”Hur kan man tvivla på Gud, när man ser universums storhet?” Psalmisten David sa något av det samma: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
En icke troende tar ofta lätt på alla dessa påståenden – och inte minst det sista. När du säger att allt pekar på en skapare, säger han att nej då, allt pekar på slumpen och naturligt urval. Frågan är den: Är det den kristne som är naiv – eller är det den icke troende som har stängt både sitt hjärta och sitt förstånd för Gud och hans vittnesbörd i naturen? Kan man objektivt bedöma om naturen – både universum som helhet och livet på jorden – pekar på en skapare eller på slumpen?
Men något annat som den troende ofta sätter fokus på, är de objektiva och synliga bevisen på Guds existens. ”Se på naturen!” ”Se på skapelsens mångfald!” ”Hur kan man tvivla på Gud, när man ser universums storhet?” Psalmisten David sa något av det samma: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
En icke troende tar ofta lätt på alla dessa påståenden – och inte minst det sista. När du säger att allt pekar på en skapare, säger han att nej då, allt pekar på slumpen och naturligt urval. Frågan är den: Är det den kristne som är naiv – eller är det den icke troende som har stängt både sitt hjärta och sitt förstånd för Gud och hans vittnesbörd i naturen? Kan man objektivt bedöma om naturen – både universum som helhet och livet på jorden – pekar på en skapare eller på slumpen?
Urmakaren
Det kända ”urmakarargumentet” blev framfört av den engelske prästen William Paley (1743-1805) i hans bok Natural theology. Hans liknelse går i korthet ut på att en person som ser en klocka med alla dess intrikata kopplingar, kugghjul, fjädrar osv. kan konstatera att det måste finnas en urmakare. På samma sätt måste den som ser det fininställda universumet konstatera att det finns en himmelsk ”urmakare”.
Jag tycker om det här argumentet av personliga orsaker. Min farfar var urmakare, och jag kan lätt framkalla bilden av honom i sin lilla verkstad med alla verktyg, urverk, lampan och luppen. Med stadiga händer förde han kugghjulen samman – och bad mig att inte röra någonting; för om en bit försvann, så var klockan förstörd. Hans mästarhänder kunde få urverket att ticka. Min klåfingrighet gjorde ingenting annat än att förstöra.
Är denna bilden irrelevant, eller kan man se en mästares händer i universum och på jorden?
Det kända ”urmakarargumentet” blev framfört av den engelske prästen William Paley (1743-1805) i hans bok Natural theology. Hans liknelse går i korthet ut på att en person som ser en klocka med alla dess intrikata kopplingar, kugghjul, fjädrar osv. kan konstatera att det måste finnas en urmakare. På samma sätt måste den som ser det fininställda universumet konstatera att det finns en himmelsk ”urmakare”.
Jag tycker om det här argumentet av personliga orsaker. Min farfar var urmakare, och jag kan lätt framkalla bilden av honom i sin lilla verkstad med alla verktyg, urverk, lampan och luppen. Med stadiga händer förde han kugghjulen samman – och bad mig att inte röra någonting; för om en bit försvann, så var klockan förstörd. Hans mästarhänder kunde få urverket att ticka. Min klåfingrighet gjorde ingenting annat än att förstöra.
Är denna bilden irrelevant, eller kan man se en mästares händer i universum och på jorden?
Är universum fininställt?
Oavsett om man tror att universum är bortemot 14,5 miljarder år gammalt och uppkom genom en gigantisk expansion, eller om man tror att det finns andra förklaringar och tidsmodeller som stämmer bättre överens med vetenskapen, så är det en sak som står klar: Universum finns – och är fantastiskt! Med fantastiskt menar jag inte att vi ser det och kan förundras över dess storhet, ordning, skönhet eller andra saker – utan att världsalltet helt enkelt är objektivt fantastiskt.
Vårt universum ”styrs” av vissa konstanter. Vi vet t ex att all massa påverkas av gravitation; det är det som gör att vi har fötterna planterade på marken och att jorden går sin bana runt solen. Hur mycket gravitationen påverkar oss har att göra med massans storlek (det är därför en människa är ”lättare” på månen) och avståndet från massan (det är därför haven påverkas av månens gravitation, men inte lika mycket av solens).
En tredje sak är med i räknestycket, och det är det som kallas ”gravitationskonstanten”. Enkelt uttryckt är det den som säger hur mycket en massa ska påverka en annan massa. Varför har inte jorden tio gånger starkare gravitation? Varför inte 10% svagare? Det är gravitationskonstanten som anger detta.
Varför är det viktigt? Jo, för att om gravitationen hade varit lite starkare så hade universum imploderat. Hade den varit lite lägre, så hade allt varit ett gasmoln, och planeter hade inte kunnat bildas. Hur mycket måste gravitationskonstanten förändras för att liv ska vara omöjligt? Tänk på en ”gravitationstermostat” som har 10^60 positioner (1 följt av 60 nollor). Det kan jämföras med vår kropp som består av 10^14 celler. Om du ändrade ”termostaten” en position åt höger eller vänster, så skulle alla planeter gå i upplösning – eller implodera. Det är otvetydig fininställning.
Oavsett om man tror att universum är bortemot 14,5 miljarder år gammalt och uppkom genom en gigantisk expansion, eller om man tror att det finns andra förklaringar och tidsmodeller som stämmer bättre överens med vetenskapen, så är det en sak som står klar: Universum finns – och är fantastiskt! Med fantastiskt menar jag inte att vi ser det och kan förundras över dess storhet, ordning, skönhet eller andra saker – utan att världsalltet helt enkelt är objektivt fantastiskt.
Vårt universum ”styrs” av vissa konstanter. Vi vet t ex att all massa påverkas av gravitation; det är det som gör att vi har fötterna planterade på marken och att jorden går sin bana runt solen. Hur mycket gravitationen påverkar oss har att göra med massans storlek (det är därför en människa är ”lättare” på månen) och avståndet från massan (det är därför haven påverkas av månens gravitation, men inte lika mycket av solens).
En tredje sak är med i räknestycket, och det är det som kallas ”gravitationskonstanten”. Enkelt uttryckt är det den som säger hur mycket en massa ska påverka en annan massa. Varför har inte jorden tio gånger starkare gravitation? Varför inte 10% svagare? Det är gravitationskonstanten som anger detta.
Varför är det viktigt? Jo, för att om gravitationen hade varit lite starkare så hade universum imploderat. Hade den varit lite lägre, så hade allt varit ett gasmoln, och planeter hade inte kunnat bildas. Hur mycket måste gravitationskonstanten förändras för att liv ska vara omöjligt? Tänk på en ”gravitationstermostat” som har 10^60 positioner (1 följt av 60 nollor). Det kan jämföras med vår kropp som består av 10^14 celler. Om du ändrade ”termostaten” en position åt höger eller vänster, så skulle alla planeter gå i upplösning – eller implodera. Det är otvetydig fininställning.
Vad är det då som bestämmer att gravitationen ska vara precis det den är? Det finns tre alternativ:
1. Slumpen.
2. Nödvändighet; alltså att konstanten inte kan vara en annan.
3. Design. Det vill säga att en personlig skapare har fininställt den.
Vi såg nyss att det är en otroligt litet spann inom vilket vårt universum kan tillåta liv. Därför kan man med största sannolikhet utesluta slumpen. Det finns heller ingenting som tyder på att universum måste ha en gravitationskonstant som är precis den vi har. Då återstår det bara ett alternativ: Design.
Det som gör det hela så intressant är att gravitationskonstanten inte är den enda konstanten i universum. Det finns också ljusets hastighet, den starka och den svaga kärnkraften, Plancks konstant, partiklars massa, Hubbles konstans osv. Dessutom finns det andra variablar – som den sammanlagda massan i universum och hur fort universum expanderar – som spelar sin roll.
Har Gud fininställt universum för att liv ska kunna uppstå? Det verkar absolut så. Fysikern och kosmologen Stephen Hawking har sagt: ”Det märkvärdiga är att dessa värden verkar vara precist inställda för att möjliggöra livets utveckling”
Kung David sa: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
Multiversum?
Vad är då den moderna vetenskapens svar på ”urmakarargumentet”, när det gäller universum? Jo, man måste ta till metafysiska och obevisbara påståenden. Den mest populära idag är ”multivers-teorin”. Den går ut på att det kan tänkas finnas ett ”moderuniversum” som i oändligt lång tid har ”spottat ut” universum med alla möjliga ”inställningar”, och till slut så har det av en ren slump blivit ett universum som är fininställt för liv. Som om du ger en miljon apor skrivmaskiner, papper och tillräckligt med tid, så kommer de till slut skriva Shakespeares samlade verk.
Argumentet faller dock på flera punkter:
1. Det finns inga vetenskapliga bevis för detta moderuniversum. Det kan inte mätas, falsifieras, testas eller någonting annat som krävs för att en hypotes ska kunna kallas vetenskaplig.
2. Tanken att detta multivers är evigt skapar en rad logiska problem; oändlig gången tid är ett logiskt omöjligt begrepp.
3. Detta multivers måste också vara fininställt, för att kunna spotta ut ”bebis-universum” på löpande band. Och då är vi tillbaka där vi började…
4. Varför måste orsaken till vårt universum vara ett mekaniskt, opersonligt ting; varför kan det inte vara en personlig, allvetande, allsmäktig, evig och icke-materiell Skapare med stort S?
1. Slumpen.
2. Nödvändighet; alltså att konstanten inte kan vara en annan.
3. Design. Det vill säga att en personlig skapare har fininställt den.
Vi såg nyss att det är en otroligt litet spann inom vilket vårt universum kan tillåta liv. Därför kan man med största sannolikhet utesluta slumpen. Det finns heller ingenting som tyder på att universum måste ha en gravitationskonstant som är precis den vi har. Då återstår det bara ett alternativ: Design.
Det som gör det hela så intressant är att gravitationskonstanten inte är den enda konstanten i universum. Det finns också ljusets hastighet, den starka och den svaga kärnkraften, Plancks konstant, partiklars massa, Hubbles konstans osv. Dessutom finns det andra variablar – som den sammanlagda massan i universum och hur fort universum expanderar – som spelar sin roll.
Har Gud fininställt universum för att liv ska kunna uppstå? Det verkar absolut så. Fysikern och kosmologen Stephen Hawking har sagt: ”Det märkvärdiga är att dessa värden verkar vara precist inställda för att möjliggöra livets utveckling”
Kung David sa: ”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
Multiversum?
Vad är då den moderna vetenskapens svar på ”urmakarargumentet”, när det gäller universum? Jo, man måste ta till metafysiska och obevisbara påståenden. Den mest populära idag är ”multivers-teorin”. Den går ut på att det kan tänkas finnas ett ”moderuniversum” som i oändligt lång tid har ”spottat ut” universum med alla möjliga ”inställningar”, och till slut så har det av en ren slump blivit ett universum som är fininställt för liv. Som om du ger en miljon apor skrivmaskiner, papper och tillräckligt med tid, så kommer de till slut skriva Shakespeares samlade verk.
Argumentet faller dock på flera punkter:
1. Det finns inga vetenskapliga bevis för detta moderuniversum. Det kan inte mätas, falsifieras, testas eller någonting annat som krävs för att en hypotes ska kunna kallas vetenskaplig.
2. Tanken att detta multivers är evigt skapar en rad logiska problem; oändlig gången tid är ett logiskt omöjligt begrepp.
3. Detta multivers måste också vara fininställt, för att kunna spotta ut ”bebis-universum” på löpande band. Och då är vi tillbaka där vi började…
4. Varför måste orsaken till vårt universum vara ett mekaniskt, opersonligt ting; varför kan det inte vara en personlig, allvetande, allsmäktig, evig och icke-materiell Skapare med stort S?
Boltzmanns hjärna
Alla har nog någon gång tänkt tanken: ”Tänk om det bara är jag som finns? Tänk om allting bara sker i min hjärna?” Det är egentligen en känd filosofisk tanke som kallas solipsism. Det kommer från latinets ”solus” som betyder ensam, och ”ipse” som betyder själv.
Fysikern Ludwig Boltzmann har fått ge namn åt begreppet ”Boltzmanns hjärna”, som går ut på just tankeexperimentet att universum bara är en enda hjärna som uppkommit av en slump. Denna hjärnan fantiserar eller inbillar sig att den observerar ett universum – men det är bara en illusion.
Låter det otroligt? Osannolikt? Ovetenskapligt? Det har du rätt i. Men komplexiteten i en enda hjärna är otroligt mycket mindre än komplexiteten i ett helt universum. Därför är sannolikheten för att en Boltzmann-hjärna ska uppstå av en slump otroligt mycket större än att ett komplext universum med miljarder av hjärnor (och mycket annat!) ska göra det.
Om du inte vill tro på – eller om du känner att det är att begå intellektuellt självmord att godta – Boltzmanns hjärna, så kan du heller inte tro på universums uppkomst av en slump.
Alla har nog någon gång tänkt tanken: ”Tänk om det bara är jag som finns? Tänk om allting bara sker i min hjärna?” Det är egentligen en känd filosofisk tanke som kallas solipsism. Det kommer från latinets ”solus” som betyder ensam, och ”ipse” som betyder själv.
Fysikern Ludwig Boltzmann har fått ge namn åt begreppet ”Boltzmanns hjärna”, som går ut på just tankeexperimentet att universum bara är en enda hjärna som uppkommit av en slump. Denna hjärnan fantiserar eller inbillar sig att den observerar ett universum – men det är bara en illusion.
Låter det otroligt? Osannolikt? Ovetenskapligt? Det har du rätt i. Men komplexiteten i en enda hjärna är otroligt mycket mindre än komplexiteten i ett helt universum. Därför är sannolikheten för att en Boltzmann-hjärna ska uppstå av en slump otroligt mycket större än att ett komplext universum med miljarder av hjärnor (och mycket annat!) ska göra det.
Om du inte vill tro på – eller om du känner att det är att begå intellektuellt självmord att godta – Boltzmanns hjärna, så kan du heller inte tro på universums uppkomst av en slump.
Är vårt solsystem fininställt?
Om man ska gå lite närmare oss själva, så kan vi se på vårt eget solsystem. Vi befinner oss i utkanten av Vintergatan, som den tredje planeten från vår egen stjärna, solen. I vårt solsystem har vi bland annat en stor planet, Jupiter, och runt vår egen planet Tellus, har vi en måne.
Har du tänkt på vilken tur vi har som har Jupiter i närheten? Jupiters stora massa gör att den har en hög gravitation – något som gör den till solsystemets ”dammsugare” som tar hand om himlakroppar av alla de slag som annars hade hotat att dras mot jorden och förstöra allt liv här.
Har du tänkt på vilken tur vi har som har en måne? Den ser till att livet har möjlighet att gå i cykler, och skapar genom ebb och flod livsnödvändiga rörelser i haven.
Har du tänkt på vilken tur det är att vi inte är så nära solen som Venus – eller så långt undan som Mars? Att det inte är så mycket syre i atmosfären att vi brinner upp – men heller inte så lite att vi inte kan utnyttja det för att leva. Att jorden inte är så stor att liv blir omöjligt – men ändå så stor att den kan behålla en livsnödvändig atmosfär?
Någon kanske säger att jag för ett bakvänt resonemang. De menar att det är som om en Lottomiljonär skulle säga att det var meningen att han vann på Lotto. ”Någon måste ju till slut vinna; men det är slumpen som säger vem som ska vinna.”
Argumentet är bra – men inte bra nog. Låt oss vända lite på argumentet. Säg att du drar en lott ur en tombola med miljarder av lotter. Du drar storvinsten. Nu är frågan hellre: Hur stor är chansen att du slumpmässigt drog rätt lott – och hur stor är chansen att någon har sett till att du fick den rätta?
Universum är fullt av stjärnor – och det finns många solsystem. Men om man lägger ihop de ca 200 faktorerna som måste till för att liv ens ska ha förutsättning att uppstå på en planet, så blir utbudet ganska litet.
Kan det inte hellre vara så att vårt solsystem är fininställt för liv? Perfekt storlek på solen, perfekt avstånd från solen, perfekta förhållanden på planeten – och en dammsugare bara någon planet bort…
”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
Om man ska gå lite närmare oss själva, så kan vi se på vårt eget solsystem. Vi befinner oss i utkanten av Vintergatan, som den tredje planeten från vår egen stjärna, solen. I vårt solsystem har vi bland annat en stor planet, Jupiter, och runt vår egen planet Tellus, har vi en måne.
Har du tänkt på vilken tur vi har som har Jupiter i närheten? Jupiters stora massa gör att den har en hög gravitation – något som gör den till solsystemets ”dammsugare” som tar hand om himlakroppar av alla de slag som annars hade hotat att dras mot jorden och förstöra allt liv här.
Har du tänkt på vilken tur vi har som har en måne? Den ser till att livet har möjlighet att gå i cykler, och skapar genom ebb och flod livsnödvändiga rörelser i haven.
Har du tänkt på vilken tur det är att vi inte är så nära solen som Venus – eller så långt undan som Mars? Att det inte är så mycket syre i atmosfären att vi brinner upp – men heller inte så lite att vi inte kan utnyttja det för att leva. Att jorden inte är så stor att liv blir omöjligt – men ändå så stor att den kan behålla en livsnödvändig atmosfär?
Någon kanske säger att jag för ett bakvänt resonemang. De menar att det är som om en Lottomiljonär skulle säga att det var meningen att han vann på Lotto. ”Någon måste ju till slut vinna; men det är slumpen som säger vem som ska vinna.”
Argumentet är bra – men inte bra nog. Låt oss vända lite på argumentet. Säg att du drar en lott ur en tombola med miljarder av lotter. Du drar storvinsten. Nu är frågan hellre: Hur stor är chansen att du slumpmässigt drog rätt lott – och hur stor är chansen att någon har sett till att du fick den rätta?
Universum är fullt av stjärnor – och det finns många solsystem. Men om man lägger ihop de ca 200 faktorerna som måste till för att liv ens ska ha förutsättning att uppstå på en planet, så blir utbudet ganska litet.
Kan det inte hellre vara så att vårt solsystem är fininställt för liv? Perfekt storlek på solen, perfekt avstånd från solen, perfekta förhållanden på planeten – och en dammsugare bara någon planet bort…
”När jag ser din himmel, dina fingrars verk…”
Är livet fininställt?
Det ska sägas att många vetenskapsmän biter sig i läppen när det gäller universums fininställning. Man hoppas att man i framtiden ska kunna hitta en mekanism som förklarar hur allt kan vara så precist. Man försöker under tiden bortförklara Guds kosmos med att peka på påstått kaos: ”Universum är inte fininställt för liv! Vi kan inte leva en sekund utanför jordens atmosfär!” och andra nonsensargument är mer använda än vad som borde vara lov…
Men när det kommer till livet på jorden, så är man frimodig: Livet uppkom i ”ursoppan”. Gunstiga väderförhållanden (gärna med många blixtar), många varma källor och vulkanutbrott. Det sa ”pang” eller ”blubb” och den första cellen var ett faktum. Lägg gärna in några halvkvävda visor om Darwin (även om hans teorier inte har något med livets uppkomst att göra), och du har våra skolböcker och vår populärvetenskapliga litteratur i en liten ask.
Har argumentet om det fininställda universumet (det kallas för övrigt ofta ”Det teleologiska gudsbeviset”) någon betydelse för livets uppkomst? Ja, så absolut. För även om biologer gärna hänvisar till naturligt urval och ”survival of the fittest” (den starkes överlevnad) när det gäller livets utveckling – så har det ingenting att göra med livets uppkomst.
I sin bok Illusionen om Gud av biologen Richard Dawkins argumenterar denne runt livets uppkomst:
”Om oddsen för att liv spontant uppkommer på en planet vore en miljard mot ett, skulle denna bedövande osannolika händelse ändå inträffa på en miljard planeter.”
En miljard planeter med liv! Det låter som ett fantastiskt räknestycke. Han upprepar det dessutom två gånger efter varandra, eftersom, som han säger, ”den slutsatsen är så överraskande”. Inte bara skulle detta räknestycke förklara hur vi kan ha liv på jorden – men dessutom antyder det att det kan finnas liv på andra planeter.
Jag önskar inte att vara så raljerande och nedlåtande som Dawkins är i sin bok; men hans oddsberäkningar är långt uppåt väggarna. Oddsen för att liv spontant ska uppstå är inte en miljard mot ett. Matematikerna Chandra Wickramasinghe och Fred Hoyle räknade 1981 ut oddsen för att livet skulle uppstå av en slump som ett mot 10^40 000. Andra har inte så höga tal – men opererar med 10^450 eller liknande. Det är ändå så ojämförbart mycket högre än en miljard att Dawkins siffra känns som det mest slumpartade av allt…
Det finns ingen känd mekanism som kan förklara hur livet uppkom. Tid och slumpmässiga faktorer kontra de otroligt låga oddsen är helt enkelt för dålig mekanism. Vetenskapen sträcker sig efter halmstrån i tron att framtiden kanske ska ge någon förklaring – en lisa för den gudsfrånvända själen.
Det ska sägas att många vetenskapsmän biter sig i läppen när det gäller universums fininställning. Man hoppas att man i framtiden ska kunna hitta en mekanism som förklarar hur allt kan vara så precist. Man försöker under tiden bortförklara Guds kosmos med att peka på påstått kaos: ”Universum är inte fininställt för liv! Vi kan inte leva en sekund utanför jordens atmosfär!” och andra nonsensargument är mer använda än vad som borde vara lov…
Men när det kommer till livet på jorden, så är man frimodig: Livet uppkom i ”ursoppan”. Gunstiga väderförhållanden (gärna med många blixtar), många varma källor och vulkanutbrott. Det sa ”pang” eller ”blubb” och den första cellen var ett faktum. Lägg gärna in några halvkvävda visor om Darwin (även om hans teorier inte har något med livets uppkomst att göra), och du har våra skolböcker och vår populärvetenskapliga litteratur i en liten ask.
Har argumentet om det fininställda universumet (det kallas för övrigt ofta ”Det teleologiska gudsbeviset”) någon betydelse för livets uppkomst? Ja, så absolut. För även om biologer gärna hänvisar till naturligt urval och ”survival of the fittest” (den starkes överlevnad) när det gäller livets utveckling – så har det ingenting att göra med livets uppkomst.
I sin bok Illusionen om Gud av biologen Richard Dawkins argumenterar denne runt livets uppkomst:
”Om oddsen för att liv spontant uppkommer på en planet vore en miljard mot ett, skulle denna bedövande osannolika händelse ändå inträffa på en miljard planeter.”
En miljard planeter med liv! Det låter som ett fantastiskt räknestycke. Han upprepar det dessutom två gånger efter varandra, eftersom, som han säger, ”den slutsatsen är så överraskande”. Inte bara skulle detta räknestycke förklara hur vi kan ha liv på jorden – men dessutom antyder det att det kan finnas liv på andra planeter.
Jag önskar inte att vara så raljerande och nedlåtande som Dawkins är i sin bok; men hans oddsberäkningar är långt uppåt väggarna. Oddsen för att liv spontant ska uppstå är inte en miljard mot ett. Matematikerna Chandra Wickramasinghe och Fred Hoyle räknade 1981 ut oddsen för att livet skulle uppstå av en slump som ett mot 10^40 000. Andra har inte så höga tal – men opererar med 10^450 eller liknande. Det är ändå så ojämförbart mycket högre än en miljard att Dawkins siffra känns som det mest slumpartade av allt…
Det finns ingen känd mekanism som kan förklara hur livet uppkom. Tid och slumpmässiga faktorer kontra de otroligt låga oddsen är helt enkelt för dålig mekanism. Vetenskapen sträcker sig efter halmstrån i tron att framtiden kanske ska ge någon förklaring – en lisa för den gudsfrånvända själen.
Luckornas gud?
Ateister älskar att tala om att kristna har en ”god of the gaps” (luckornas gud), och att vi sätter in Gud i alla de luckor vetenskapen ännu inte har förklarat. Man säger att troende en gång menade att blixtar var Guds verk – och att man flyttade positionerna först när vetenskapen bevisat att så inte var fallet. På det sättet har positionerna flyttats bakåt så till den grad att Gud har blivit överflödig.
Påståendet är inte bara Don Quijotes hopplösa strid mot inbillade drakar (så vitt jag vet finns det ingen som tror på ”luckornas gud”); det är också ett argument som går lika bra åt andra hållet. Ateister vägrar att gå dit bevisen leder, och vägrar räkna med möjligheten att det finns en intelligent Skapare bakom universums och livets fininställning. I stället hänvisar man till ”luckornas slump”. Tanken är att man kan säga: ”Livet finns ju – och Gud finns inte – alltså måste livet ha uppkommit av en slump!”
Ateister älskar att tala om att kristna har en ”god of the gaps” (luckornas gud), och att vi sätter in Gud i alla de luckor vetenskapen ännu inte har förklarat. Man säger att troende en gång menade att blixtar var Guds verk – och att man flyttade positionerna först när vetenskapen bevisat att så inte var fallet. På det sättet har positionerna flyttats bakåt så till den grad att Gud har blivit överflödig.
Påståendet är inte bara Don Quijotes hopplösa strid mot inbillade drakar (så vitt jag vet finns det ingen som tror på ”luckornas gud”); det är också ett argument som går lika bra åt andra hållet. Ateister vägrar att gå dit bevisen leder, och vägrar räkna med möjligheten att det finns en intelligent Skapare bakom universums och livets fininställning. I stället hänvisar man till ”luckornas slump”. Tanken är att man kan säga: ”Livet finns ju – och Gud finns inte – alltså måste livet ha uppkommit av en slump!”
Vart leder bevisen?
Vi måste fråga oss: Varför vägrar ateisten att gå dit bevisen leder? Bibeln säger att när människorna inte prisade och tackade Gud, så tillät Gud att de gick sin egen väg (Rom 1:21-24). Gud såg att deras förstånd blev förmörkat av falska föreställningar, när de bytte ut Skaparen mot det skapade.
Men bibeln säger också att vi ska bryta ner de tankebyggnader som reser sig upp emot kunskapen om Gud (2 Kor 10:4-5) och att evangelium är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror (Rom 1:16).
Därför får vi aldrig förlora tron på förkunnelsen om Gud som universums Skapare.
Och om du läser detta och ännu inte känner universums Skapare, så säger bibeln:
”Ty Gud som sade: ‘Ljus skall lysa fram ur mörkret’, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan…” (2 Kor 4:6).
Han kan låta ljus gå upp också i ditt hjärta. Tro på honom som skapelsen vittnar om!
Vi måste fråga oss: Varför vägrar ateisten att gå dit bevisen leder? Bibeln säger att när människorna inte prisade och tackade Gud, så tillät Gud att de gick sin egen väg (Rom 1:21-24). Gud såg att deras förstånd blev förmörkat av falska föreställningar, när de bytte ut Skaparen mot det skapade.
Men bibeln säger också att vi ska bryta ner de tankebyggnader som reser sig upp emot kunskapen om Gud (2 Kor 10:4-5) och att evangelium är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror (Rom 1:16).
Därför får vi aldrig förlora tron på förkunnelsen om Gud som universums Skapare.
Och om du läser detta och ännu inte känner universums Skapare, så säger bibeln:
”Ty Gud som sade: ‘Ljus skall lysa fram ur mörkret’, han har låtit ljus lysa upp våra hjärtan…” (2 Kor 4:6).
Han kan låta ljus gå upp också i ditt hjärta. Tro på honom som skapelsen vittnar om!
När vi ser universums fantastiska fininställning, månen och stjärnorna som är så precist ihopskruvade för att vi ska kunna leva på vår otroliga planet; då måste själen brista ut i lovsångsljud: Gud är stor! Hans eviga väsen, hans gudomliga härlighet, hans allmakt och hans tankar är klart synliga i hans skapelse!