Archives

Faith like a child

Tro som ett barn

Jon-Are Pedersen

Jon-Are: Jag fick en fråga på Messenger:

 ”Den som inte tror som ett barn kommer inte in i himmelriket ”… OM man nu inte tror enkelt som ett barn, utan som jag , krånglar till allt jag läser.. är det kört då?? Jag har nog svårt egentligen att förstå den trygghet ett barn ska känna gentemot sina föräldrar , och tillit och förtröstan .. har inte vuxit upp i ett tryggt hem med två föräldrar . Aldrig träffat min pappa, och inget jag känner sorg över direkt ( men svårt att relatera hur en far ska vara) och det har funnits många olika män när jag växte upp som barn och ingen av dom har visat mig kärlek . Har nog svårt att sätta mig in i hur det känns att vara omsluten av en förälder som älskar en oavsett .. har alltid känt att jag måste bevisa att jag är värd kärlek eller bara att bli bekräftad och sedd. Finns ju fler ställen där Jesus pratar om att inte vara värdig att vara hans lärjunge .. om att se sig om efter man satt handen vid plogen , att inte älska sina barn etc mer än Jesus ..

Jesus pratar om att bli född på nytt, och det är vad Paulus också talar om när han skriver att vi måste bli dårar för att bli visa. Att tro på korset är en dårskap, det är barnsligt, infantilt, simpelt, för hur kan man tro att en annan kan bära mina synder, och att jag kan blir rättfärdig genom en annans verk. Hur kan man tro att man blir född på nytt genom en annans offer? Vad är ett kors för den här världen? Det är en dårskap.

Vi som kommer från trosrörelsen har fått vår enfaldiga tro förstört. När vi hör ordet tro då kopplar vi det till nåt enormt som trons nådegåva, lägga händerna på de sjuka, kasta ut onda andar, att bekänna Guds ord, att få allt vi begär, etc. Vi fick allt om bakfoten. ”Jag talar därför tror jag”.

Men jag fick lära mig den hårda vägen den barnsliga, enkla tron, t.ex. att om jag inte tror att det är Gud som gett mig en ny dag som en gåva, eller att jag får vara frisk är en gåva, eller nåt så simpelt som att jag får låna ett paket mjölk av grannen när jag behöver det, kan jag inte tro för större ting. För vi prövas i det lilla, och om vi befinns vara trofasta i det lilla så kommer Han sätta oss över större ting.

Tro är också trofasthet. Du visar din barnsliga tro genom att hålla fast vid det Jesus har gjort. Du visar din barnsliga tro när du lägger ut ett inlägg på din facebooksida som handlar om Jesus. Du är då en dåre i den här världens ögon, men du är vis inför Gud. Du bekänner din tro på den ”dårskap” som Gud har bestämt ska bli till frälsning och som världen tycker är idiotiskt och simpelt och enfaldigt.

Jesus talar till församlingen i Filadelfia i Upp. 3:8 ”Jag vet om dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig och ingen kan stänga den. För din kraft är liten och du har hållit mitt ord och har inte förnekat mitt namn.”

Han berömmer församlingen för att de är så svaga, för det var genom svaghet Han övervann synden, och det är också genom svaghet vi övervinner i Kristus. Genom att vi är svaga blir vi starka, men inte i världens ögon. De stora och starka, de lyckosamma och framgångsrika har oftast kommit dit genom hårdhet, styrka eller svek. De har haft ”stor kraft”, inget som Herren har behag till. De stora predikanterna, de starka ”kristna”, de som ”härskar” här och nu, som tror de är ”kungar” här och nu, behagar inte Honom (1 Kor. 4:8). Vi ska inte vara som dem.

Han säger en till sak: ”Du har hållit mitt ord.” Den här, som hade liten kraft, hade däremot hållit fast vid Hans ord vilket är det stora i Guds ögon. Att vi som inte är starka i oss själva ändå bekänner, eller erkänner som ordet också kan betyda, oss till Guds ord, vi behagar Herren. Hur korkade är vi inte i världens ögon när vi trots allt som sker håller fast vid och talar Guds ord?

Och sist säger Han: Du har inte förnekat mitt namn. Och DET är stort. Försök uttala namnet Jesus inför dina arbetskamrater, i affären eller bussen, så får du se vilken märklig reaktion det blir. Det namnet sätter igång många reaktioner. Och det är stort att den svage, som har liten kraft i sig själv, INTE förnekar Hans namn.

Barnslig tro är det samma som att bli en dåre, och är vi dårar i världens ögon blir vi visa inför Gud. Är vi svaga i världens ögon, är vi starka inför Gud. För när vi är svaga då är Han stark. 

Det finns egentligen inga perfekta familjer. Antingen är föräldrarna för dominanta eller så är de för slapphänta. Många, eller de flesta av oss är skadade på nåt sätt av vår uppväxt. Men det ingår i livet i den här världen och det är vad Gud räknat med. Så, för Honom är det inget hinder att du har svåra minnen. Gud kan upprätta ändå. Han är faktiskt expert på att upprätta människor. Och Han visste om att världen skulle förstöra människan, och därigenom skulle vi förstå att söka oss till Honom.Barnslig tro är också att hålla det för sant att vi faktiskt får förlåtelse om vi erkänner att vi gjort synd, och att Han är så trofast att Han både förlåter oss vår synd och även renar oss från all orättfärdighet vi gjort. Det är här vi börjar i vår tro. Och det är det här som är det centrala i den kristna tron. Och tror vi på det här kommer vår tro växa sig allt starkare. Vi blir då allt starkare i Herren och Hans nåd. (2 Tim. 2:1)

Tack Jon-Are för denna text. /Maria

Bli lik Jesus, vandra i hans spår

Bilden kan innehålla: text där det står ”Be like Jesus! SPEAK BIBLICAL TRUTH even if Your Voice shakes even if they don't like what you're saying even if they get angry EVEN EVEN IF THEY CURSE YOU EVEN IF THEY PERSECUTE YOU EVEN THEY SPEAK TRUTH!!”

Är det lätt att vara lik Jesus? Nej, det är inte lätt. Om man vill vara en radikal kristen så är det som det står i texten i bilden ovan.

Att berätta och tala den bibliska sanningen även om din röst skälver.

Att berätta och tala den bibliska sanningen även om människor blir arga och inte gillar vad du säger och kanske förbannar dig.

Att tala den bibliska sanningen även om man blir dina ovänner och man förföljer dig och dödar dig.

ÄVEN om det är obehagligt och arbetsamt, obekvämt, hemskt och jobbigt och farligt: TALA DEN BIBLISKA SANNINGEN så långt det bara går!

Vissa människor är födda med kalla hjärtan eller de har blivit till is. –

Madness. D v s Den nya världen

I förra artikeln berättades det om just den nya tid som man vill ge/tvinga på oss. Gå tillbaka och titta (29/10). Se sedan denna video som också berättar vad som pågår just nu och kommer att pågå ett tag till.

Varför reagerar inte fler? Varför förstår man inte att det är tvång och misshandel av människor? Jodå, jag vet att detta är i de sista tiderna, den tid som är nu är början till slutet och en NY början. Men det är INTE NEW AGE jag talar om och inte Qanon, INTE Fågel Fenix, UTAN JESU ÅTERKOMST som kommer att komma ur detta!

Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker och detta till tröst för eder, en tröst, som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden, som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast, ty vi veta, att såsom I delen våra lidanden, så delen I och den tröst vi undfå.” 2 Kor 1:6-7  HAR DU icke någon i din krets, åt vilken du helt naturligt anförtror dig under tider av prövningar och sorg? Det är som om han alltid ägde det rätta ordet och kunde giva dig just det råd du behöver. Du anar dock icke, vilket pris han fått betala, innan han vann sin skicklighet i att förbinda såren och torka bort tårarna. Men om du utforskade hans förflutna, skulle du finna, att han lidit mer än de flesta. Han har fått se silversnöret, i vilket livslampan hänger, så småningom lösas upp. Han har sett glädjens gyllene skål krossas invid sina fötter och dess innehåll rinna ut. Han har stått vid den sinande bäcken och den vissnande busken och sett solen gå ned i sin middagsglans. Allt detta har dock varit nödvändigt för att göra honom till mänsklighetens tjänare. Ibland äro lådorna, som komma från främmande länder, mycket grovt tillverkade, men de innehålla kryddor, som fylla luften med Orientens vällukt. På samma sätt är lidandet svårt och tungt att bära, men däri ingå tuktan, fostran och möjligheter, vilka icke blott förädla vår karaktär utan göra oss skickade att bistå andra. Bit ej samman tänderna i grämelse och vänta ej halsstarrigt, att lidandet skall gå över. Försök i stället att få ut därur allt du kan både för dig själv och för att kunna tjäna dina medmänniskor enligt Guds vilja.
Om Jesu tjänst du utvalt har,
du måste från vad kärast var
dig skilja.
Och bringar det dig hjärteve,
du måste då i döden ge
din vilja.Giv Honom allt, Han trofast är,
giv glatt i tro vad Han begär
som gåva.Han ger det åter, tusenfalt,
och du får tacka blott för allt
och lova — ja, lova!
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Hälsn o foto Maria

Har Gud på förhand bestämt varje människas eviga öde?

https://midnattsropet.se/midnattsropet/har-gud-pa-forhand-bestamt-varje/

TEXT Stig Andréasson

Under hela kristendomens historia har teologer, kyrkofäder och vanliga människor grubblat på denna fråga. Har Gud utvalt några till evig frälsning och samtidigt förutbestämt andra till evig fördömelse? Kyrkofadern Augustinus var den förste som utarbetade en s.k. predestinationslära. Det latinska ordet predestination betyder just ”förutbestämmelse” och har blivit ett låneord i vårt språk. Augustinus predestinationslära togs sedan upp av den reformerta delen av protestantismen, främst genom reformatorn Johan Calvins skrifter. Ännu idag är vissa kyrkosamfund starkt präglade av dessa tankar och tolkningar. Därför tar vi först en titt på den kalvinistiska predestinationslärans grundtankar.

Hur och varför tanken på en absolut gudomlig förutbestämmelse utformades.

Calvin kunde inte acceptera den katolska läran där människan framställdes som starkt medverkande till sin egen frälsning. Han trodde nämligen på människans totala syndafördärv. Ingen kunde därför direkt medverka till sin egen frälsning. Om människan, sådan hon är av naturen, säger ju Guds Ord: ”Ingen rättfärdig finns, inte en enda. Ingen förståndig finns, ingen som söker Gud.” Varje människa, överlåten till sig själv, saknar alltså andligt förstånd till att söka Gud. Därför måste Gud ta initiativet till den enskildes frälsning, precis som han måste göra det för hela människosläktet. Jesus sa ju också: ”Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom.”
Så långt kan vi utan problem följa med i Calvins tankegång. Men i fortsättningen uppstår ett problem. Många människor synes inte uppleva denna dragning till att söka Gud. Andra däremot upplever den starkt och mäktigt. För Calvin måste detta innebära att Gud gjort ett speciellt ”nådaval”. Han har utvalt några till frälsning, andra till förtappelse. Bibeln säger ju också: ”Därför beror det inte på någon människas vilja eller strävan utan på Guds barmhärtighet. Alltså är han barmhärtig mot vem han vill och vem han vill förhärdar han.” Gud är med andra ord suverän i sitt handlande, vilket enligt Calvin är och förblir ett mysterium för oss.
Här måste vi emellertid ställa frågan: Stämmer allt detta med Bibelns samlade och enhetliga undervisning? Eller visar Guds Ord på andra möjligheter att rätt förstå Guds plan och handlande? Låt oss se på några tydliga och viktiga bibliska sanningar.

Bibeln talar om utkorelse och förutbestämmelse på olika områden.

I Romarbrevet har vi exempelvis tre kapitel (9-10-11) som till stor del handlar om hur Gud utvalde ett speciellt folk till att vara bärare av hans uppenbarelse. Om judafolket skrev Paulus att ”Guds Ord har anförtrotts åt dem”. Han utvalde och förutbestämde dem med andra ord till detta.
Bibeln säger också att Gud utväljer och förutbestämmer vissa personer till särskilda uppgifter. Till profeten Jeremia sa Herren: ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig och satte dig till en profet för folken.” Och aposteln Paulus vittnar om att han ”redan i moderlivet blev utvald av Gud till att förkunna evangelium bland hedningarna”. Att Gud faktiskt har en förutbestämd plan för vårt liv kommer fram i det löftesord som gäller oss alla och som lyder: ”Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra.”
Bibeln säger också att vår livslängd är bestämd på förhand. ”Alla mina dagar blev uppskrivna i din bok. De var bestämda innan någon av dem hade kommit” (Ps 139:16). Detta ger oss en känsla av trygghet. Vi kommer att leva så länge Gud vill. Men det väcker också många frågor. Varför får somliga leva så länge, medan andra får ett så kort liv? På denna fråga har vi inget uttömmande svar.

Bibeln lär tydligt att frälsningen är tillgänglig för alla människor.

Då Calvin understryker att det är Gud som måste ta initiativet till den enskilda människans frälsning står han på solid biblisk grund. Gud måste först söka oss förrän vi får förstånd till att söka Honom. Varför så många människor synes förbli likgiltiga för sin egen frälsning är något vi inte fullt ut kan kartlägga. Men att detta skulle kunna förklaras genom någon sorts partiskhet från Guds sida är uteslutet. Den s.k. ”dubbla predestinationsläran” som innebär att Gud av evighet har bestämt varje individ, antingen till frälsning eller förtappelse, är därför på kollisionskurs med en rad bibliska sanningar.
1. Gud vill att alla människor skall bli frälsta och komma till kunskap om sanningen (1 Tim 2:4). Det är därför otänkbart att Gud skulle ha förutbestämt någon till förtappelse. Det tidiga 1800-talets store amerikanske väckelsepredikant Charles Finney skrev på sin tid: ”Gud är kärlek. Därför är det orimligt att han skulle ha skapat en enda människa med den avsikten att sända henne till ett evigt fördärv.”
2. Jesus har dött på korset för alla människor, inte bara för ett begränsat antal utvalda. Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra, men hela världens (1 Joh 2:2).
3. Gud vill ingen syndares död. Så sant jag lever, säger Herren, Herren, jag gläder mig inte åt den ogudaktiges död. Istället vill jag att den ogudaktige vänder om från sin väg och får leva (Hes 33:11).
4. Frälsningen erbjuds den som törstar. Ja, var och en som vill får ta emot den som en fri gåva. Den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta mot livets vatten för intet (Upp 22:17).

Många är kallade, men få är utvalda.

En av Jesu liknelser handlar om ett kungligt bröllop. En konung beredde en bröllopsfest för sin son. Inbjudan till festen gick ut i ett par omgångar med varierande resultat. Den profetiska betydelsen av detta faktum skall vi här inte gå in på. Vi bara konstaterar att konungens tjänare fick en sista order: ”Gå ut till vägskälen och inbjud till bröllopet alla som ni träffar på.”
Här i Sverige har vi på senare år haft flera kungliga bröllop. Det första var då kronprinsessan Viktoria gifte sig med sin Daniel. Då förklarade tidningarna att festen skulle bli strålande och att många var inbjudna. Men det gällde speciellt utvalda personligheter. Antingen måste man tillhöra en eller annan kunglig eller furstlig släkt i Europa eller också vara medlem av Sveriges regering. Det rörde sig med andra ord om en mycket selektiv och restriktiv inbjudan till på förhand utvalda personer.
I Jesu liknelse är det däremot en mycket generös inbjudan som kungens tjänare förmedlar. Den måste närmast uppfattas som universell. Ingen av de inbjudna kunde därför ha varit direkt utvald på förhand. Praktiskt taget alla fick ju en invitation. De inbjudna behövde inte ens skaffa sig bröllopskläder. Enligt en gammal sed i Österlandet stod den som inbjöd till bröllopet för den saken. Ingen behövde således känna sig för fattig, dåligt klädd eller ovärdig. Vem som helst fick komma. Men liknelsen omtalar också en person som kommit sig in i bröllopssalen utan bröllopskläder. Antingen hade han tagit sig in genom en bakdörr eller också hade han tackat nej till bröllopskläderna vid huvudingången. Han menade kanske att hans egna kläder var goda nog. Han blev utkastad. Detta säger oss att vår egen hemmagjorda rättfärdighet är otillräcklig. Mycken nutida förkunnelse säger till alla: ”Du duger. Du är bra som du är.” Men det är ett falskt evangelium. Ingen av oss duger som gäst i det himmelska bröllopet utan att först bli iklädd Jesu Kristi rättfärdighet, den som han vann åt oss genom sin död på korset.
Trots att många hade tackat nej till inbjudan blev bröllopssalen till slut full av gäster. Det var då Jesus uttalade de ord, som för många verkar gåtfulla. Han sa: ”Många är kallade, men få är utvalda.” Vilka var då de utvalda? Det kunde inte vara några andra än de som tackat ja till både inbjudningen och bröllopsdräkten. Både Jesus och apostlarna använder många gånger just uttrycket ”de utvalda” när de omtalar de troende som mottagit evangelium.
Låt oss nu tänka oss att kungen i liknelsen var allvetande. Eftersom han utan tvekan är en bild på Gud Fader måste väl detta vara underförstått, även om det inte nämns i liknelsen. Gud vet ju allt från all evighet. Kungen i liknelsen måste då i förväg ha känt till vem som skulle säga ”ja tack” och vem som skulle säga ”nej tack”. Hade han då varit verkligt restriktiv, då hade han väl bara inbjudit dem som han visste skulle tacka ja till hans inbjudan. Varför skulle han inbjuda de andra? Det var ju ändå meningslöst, eftersom de inte ville ta emot invitationen. Men nej, han var inte restriktiv i sin inbjudan. Han ville inte att någon skulle kunna anklaga honom för partiskhet. Ingen skulle kunna säga: ”jag fick aldrig någon inbjudan”. Men som allvetande kände kungen på förhand dem som skulle komma att motta hans inbjudan. Detta för oss fram till en viktig bibliskt sanning.

Guds förutbestämmelse grundar sig på hans förutvetande.

Så gott som alla vanliga bibelöversättningar på engelska, tyska, franska och spanska säger att enligt 1 Petrus 1:2 är de troende ”utvalda enligt Guds förutvetande”. Detsamma står i norska och danska översättningar. För att finna samma ord i svenska biblar måste man märkligt nog gå antingen till den stora Studiebibeln eller Fjellstedts bibel från 1861. Waldenström är emellertid på rätt spår, då han i likhet med ”Normalupplagan” från 1884, använder uttrycket ”förutseende”. Sedan tillägger han att ordagrant borde det återges med ”förutkännande”. Waldenströms konklusion blir då helt enkelt: ”Guds förutvetande är grunden till utkorelsen.” Förutbestämmelsen bygger alltså på Guds förutvetande. Detta blir väldigt tydligt i Romarbrevet 8:29. där det står: ”Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild.” Det är stor skillnad på att känna till något på förhand och att bestämma något i förväg. Eftersom Gud från all evighet kände dem som skulle komma att motta frälsningens budskap, kunde han förutbestämma dem till evig härlighet. Han kunde göra dem till sina utvalda.
Skriften säger också att det är ”i Kristus” som vi är utvalda. Det fria val som alla måste ta beträffande Jesu Kristi frälsningserbjudande avgör saken. Precis som bröllopsgästerna i liknelsen måste alla motta eller förkasta Herrens inbjudning. De som tar emot kommer in i bröllopssalen. De sägs allesamman vara kända av Gud från all evighet. De som förkastar invitationen måste stanna utanför. Men det betyder inte att de av evighet var förutbestämda till detta – de utestängde sig själva från bröllopsfesten genom sin otro och negativa inställning till Frälsaren.

Bibelns lära om förutbestämmelsen är inte avsedd att skapa ångest och ovisshet i de troendes hjärtan. 

Jag träffade en gång en missionär som arbetade i ett område i Holland där den kalvinistiska predestinationsläran hade fört många människor in i en ångestfylld ovisshet om vilken kategori de tillhörde – de som var utvalda till evig frälsning eller de som var bestämda till evig fördömelse. ”Hur löser du det problemet?” frågade jag. ”Vi förkunnar att Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor, som det står i Bibeln”, svarade han.
Guds Ord uppmanar de troende att ”göra sin kallelse och utkorelse fast” (2 Pet 1:10). Det betyder helt enkelt att du bör vara fullt viss om att du mottagit Jesus Kristus som din personlige Frälsare och att du helhjärtat önskar leva honom till behag. Kan du ärligt bekräfta att detta är ditt fasta beslut och din innersta önskan? Ja, då kan också du glädja dig över att du inte bara är en av de många som blev kallade, men du hör även till de utvalda.
Till sist tar vi med den berömde evangelisten Moodys syn på saken. Han menade att på utsidan av porten till Guds rike står dessa Jesu ord skrivna: ”Kom till mig, ni alla! Den som kommer till mig skall jag sannerligen inte stöta ut.” Den sökande syndaren förstår då att frälsningslöftet gäller också honom. Spontant går han så in genom porten. På insidan läser han ett annat yttrande av Jesus: ”Ni har inte utvalt mig, men jag har utvalt er”. Då förstår sökaren som just gått in genom porten: Det är inte min förtjänst att jag kom in i Guds rike. Det var Herren som sökte mig och kallade på mig innan jag ens hade förstånd att söka honom. Att jag nu står på insidan av porten är bara Guds ofattbara nåd.

Är allt hat ont? Hat/sanningar

Är Allt Hat Ont?
Eller: Hur skrymtarna använder “hat” till sin egen undergång

av Jim Gustavson

“Jag hatar det, eller; “jag hatar si och så”.

Skall vi inte tillåtas säga detta längre?

De politiskt och andligt korrekta soldaterna marscherar taktfast vidare genom att kväva själva vårt språk! Vi får inte hata något längre!

De bestämmer vad som är “hatiskt” genom att kalla detta för “hatbrott” (förresten när blev det ett brott att hata, och vad har hat i sig att göra med brottslighet?) eller “hets mot folkgrupp”. Men själva känslan av att hata är inte olaglig…så länge du hatar vad de hatar, närmligen: VITA MÄNNISKOR, KRISTNA, HETEROSEXUELLA, DE SOM AVLAR OCH FÖDER BARN (I MOTSATS TILL DEM SOM MÖRDAR DEM) OCH MÄN. Mot dessa grupper är det både tillåtet samt riktigt intellektuellt och fint att rikta hat och hetsa emot.

Om någon däremot hatar det som HERREN säger att Han hatar, eller kallar för styggelse, så måste du sättas i fängelse…eller något ännu värre!

Eftersom t ex dödsstraffet för sodomiter är nedtecknat i Torah – de fem första böckerna i varje helbibel – och då den politiskt korrekta åsiktsmaffian anser detta som “hatiskt”, då kvalificerar detta Bibeln som “hatlitteratur” alla kategorier!

Lagen finns redan som förbjuder “hatlitteratur”…vi behöver bara tillräckligt många politiskt korrekta politruker för att åberopa appliceringen av denna avskyvärda s.k. “lag”, som avsiktligen saknar definition, för att åtminstonde delar av Bibeln, om inte hela så småningom, skall förbjudas!

Juristerna har gjort detta avsiktligen för att ge domstolarna större frihet att “tolka” i dessa frågor. Titta t ex på Storbrittaniens lagar mot “störande uppförande” samt “uppförande där ett fridsbrott skulle kunna begås”. Man kan bli arresterad i Storbrittanien för dessa saker genom den agerande polismannens eget godtycke. Men det finns ingen definition för dessa lagar! Det är ren POLISSTATS-DYNGA!

Nedan så följer några Skriftställen för begrundan under bön. Ja, hatet mot goda ting är inte från Herren, men hatet mot onda ting, och det som Herren själv hatar, är något gott! Glöm inte ordet “styggelse”, det är någonting som Herren hatar och som används många gånger i Bibeln, både om saker och människor. Nedan följer några “hatlitteraturcitat” från Skriften. (Ordet avsky kan ochså användas som en synonym för hat):

“Nej, på det sättet skall icke du göra, när du tillbeder HERREN, din Gud, ty allt som är en styggelse för HERREN, och som han hatar, det hava de gjort till sina gudars ära; ja, de gå så långt att de bränna upp sina söner och döttrar i eld åt sina gudar (Deut.12:31).

“Icke heller skall du resa åt dig någon stod, ty sådant hatar Herren, din Gud” (Deut.16:22).

“Ty du är icke en Gud som har behag till ogudaktighet; den som är ond får icke bo hos dig. De övermodiga bestå icke inför dina ögon; du hatar alla ogärningsmän” (Ps.5:5-6).

“HERREN prövar den rättfärdige; men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ” (Ps.11:5).

“Jag hatar de ondas församling, och hos de ogudaktiga sitter jag icke” (Ps.26:5).

“Jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på HERREN” (Ps.31:7).

“Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen; ditt rikes spira är rättvisans spira. Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet; därför har Gud, din Gud, smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder” (Ps.45:7-8).

“I som älsken HERREN, haten det onda. Han bevarar sina frommas själar, ur de ogudaktigas hand räddar han dem” (Ps.97:10).

“Jag vänder mitt öga ej till det som fördärvligt är. Att öva orättfärdighet hatar jag; sådant skall ej låda vid mig” (Ps.101:3)

“Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar” (Ps.119:104).

“Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär” (Ps.119:113).

“Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag” (Ps.119:128).

“Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär” (Ps.119:163)

“Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot? Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit” (Ps.139:21-22).

“Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod, ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är, den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder” (Ords.6:16-19).

“Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag” (Ords.8:13).

“Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig” (Ords.13:5).

“Älska har sin tid, och hata har sin tid. Krig har sin tid, och fred har sin tid” (Pred.3:8).

“Edra nymånader och högtider hatar min själ; de hava blivit mig en börda, jag orkar ej bära den” (Jes.1:14).

“Ty jag, HERREN, älskar, vad rätt är, och hatar orättfärdigt rov; och jag skall giva dem deras lön i trofasthet och sluta ett evigt förbund med dem” (Jes.61:8).

“Hon som är min arvedel blev mot mig såsom ett lejon i skogen; hon har höjt sin röst mot mig, därför har jag fattat hat till henne” (Jer.12:8).

“Och titt och ofta sände jag till eder alla mina tjänare profeterna och lät säga: ‘Bedriven icke denna styggelse, som jag hatar’ (Jer.44:4).

“All deras ondska är samlad i Gilgal; ja, där fick jag hat till dem För deras onda väsendes skull vill jag driva dem ut ur mitt hus. Jag skall icke längre bevisa dem kärlek; alla deras styresmän äro ju upprorsmän” (Hos.9:15).

“Haten vad ont är, och älsken vad gott är, och hållen rätten vid makt i porten; kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva” (Am.5:15).

“Jag hatar edra fester, jag är led vid dem, och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar” (Am.5:21).

“Herren, HERREN har svurit vid sig själv, säger HERREN, härskarornas Gud: Jakobs stolthet är mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad däri är” (Am.6:8).

“Tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra, och älsken icke falska eder; ty allt sådant hatar jag, säger HERREN” (Sak.8:17).

“Men Esau hatade jag; därför gjorde jag hans berg till en ödemark och hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler” (Mal.1:3).

“Ty jag hatar äktenskapsskillnad, säger HERREN, Israels Gud, och att man höljer sig i våld såsom i en överklädnad, säger HERREN Sebaot. Tagen eder därför väl till vara, så att I icke bliven trolösa” (Mal.2:16).

“Så är ock skrivet: »Jakob älskade jag, men Esau hatade jag»” (Rom.9:13).

“Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda” (Rom.12:9).

“Och medan han om änglarna säger: »Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor», säger han om Sonen: »Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira. Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet; därför, o Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder» (Heb.1:7-9).

“Mot somliga av dem, sådana som äro tvivlande, mån I vara barmhärtiga och frälsa dem genom att rycka dem ur elden; mot de andra mån I också vara barmhärtiga, dock med fruktan, så att I avskyn till och med deras livklädnad, den av köttet befläckade” (Jud.v.22-23).

“Men den berömmelsen har du, att du hatar nikolaiternas gärningar, som också jag hatar” (Upp.2:6).

“Så har du ochså dem som håller sig till nikolaiternas lära, som jag hatar” (Upp.2:15, KJV).

Helt uppenbarligen så finns det många ting som Herren hatar, avskyr och benämner som styggelser. De ting som Herren hatar är vi befallda att samtycka med Honom i och själva hata dessa ting. Vi är befallda att vara brinnande och hata det som Han hatar.

Så sammanfattningsvis; må vi hata det som YHWH hatar, och älska det Han älskar.

Må vi alla göra detta eller vara förbannade! 1Kor.16:22

Låt inte de onda tala om för dig vad du skall tänka. TANKESPOLISEN kommer att se sin dag i helvetet – följ dem inte!

https://www.eaec-se.org/articles/Gustavson/ar_allt_hat_ont.htm

Av Bro. Darryl McDowell, BC, Canada.

“Sanningen är hat för den som hatar Sanningen”.

Hälsn Maria

Skatter- Liv. Korsets väg

Jag skall giva dig dolda skatter.” Jes 45:3 I BRYSSELS berömda spetsaffärer finnas särskilda rum, där de finaste och mest utsökta mönstren förfärdigas. Dessa rum äro alldeles mörka, så när som på det ljus, som kommer från ett mycket litet fönster och faller direkt på mönstret. Det finns blott en vävare i rummet och han sitter så, att den smala ljusstrimman faller på trådarna i hans väv. “På det sättet”, sade vår ciceron, “få vi våra mest utsökta alster. Spetsen blir alltid finast och vackrast, då arbetaren själv sitter i mörkret, medan blott mönstret är i ljuset.”Är det icke på samma sätt med vårt livs väv? Stundom är det mycket mörkt. Vi kunna ej förstå, vad vi ha för hinder. Vi se icke väven framför oss. Vi ha svårt att finna något skönt eller gott i det vi uppleva. Men om vi äro trogna och ej svika eller förtröttas, skola vi en dag få se, att vårt livs bästa verk utfördes under dessa mörka dagar.Frukta icke, om du på grund av en sällsam dunkel skickelse omgives av djupa skuggor. Gå blott framåt i tro och kärlek utan att tvivla. Gud vakar över dig, och Han skall ur smärtan och tårarna frambringa något gott och skönt. — J. R. Miller.

Stilla, o var stilla
för din Gud, min själ!
Han ej vill dig illa,
Han blott vill ditt sanna väl.

Korsets väg till härligheten
måste barnet lära sig,
och det är just hemligheten
av den nöd, som trycker dig.
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

OCH:

Snart kommer Jesus på himmelens sky;
ljuvliga hopp, att den dagen skall gry!
O, att få skåda Hans ansiktes ljus —
mål för vår troskamp bland jordlivets brus!

Soluppgång skön efter mörker, som flytt.
Natten i klaraste dag blir förbytt.
Lugn efter stormen, en underbar frid!
Jublande sång efter tårarnas tid!

Kraft efter svaghet och nog efter brist.
Felslaget hopp når fullkomning till sist.
Sorg blir till glädje och möda till ro,
åskådning ljuv efter vandring i tro.

Allt bliver nytt, allt bliver nytt,
när jag får se Hans ansiktes ljus.
Allt bliver nytt, allt bliver nytt,
när jag Hans anlet’ ser.

Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Hälsn o bild Maria

Kom närmare Jesus / D Wilkerson

Getting closer to Jesus (David Wilkerson) / Videon berättar om att vi kan och vi vill komma närmare Jesus- Vi kan inte, och skall inte jämföra oss med andra kristna. Vi vet inte vilka vägar de gått på sin vandring. VI går VÅRA vägar med Jesus!

Var det du är; en lärjunge som vill ha en nära nära kontakt med Gud och att utföra hans vilja så gott du kan, som han vill. Var det du är, en människa som blivit frälst av nåd! Kan en sådan människa ta sig någonting och sätta sig på höga hästar?

Var det DU är: Jesu lärjunge, Jesu medarbetare! Guds barn, Guds lilla barn, det är väl du?

VITTNET – GUDS MÄKTIGA REDSKAP I TIDEN

Predikan av Varghese Thomas

Vi ska gå till Uppenbarelseboken, där det talas om vikten av att vara ett Guds vittne. I kapitel 12 kan vi läsa:

-Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom. Och jag hörde en stark röst i himmelen säga: “Nu har frälsningen och makten och riket blivit vår Guds, och väldet hans Smordes; ty våra bröders åklagare är nedkastad, han som dag och natt anklagade dem inför vår Gud. De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.”(Upp 12:9-11)

Jag vill betona vers 11: De övervunno honom i kraft av Lammets blod och i kraft av sitt vittnesbörds ord: de älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.
Det står att de övervann i kraft av Lammets blod. Det står att de älskade inte så sitt liv att de drog sig undan döden. De var alltså övervinnare genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörd. Det nämns två ting här. Det segervinnande folket är beskyddat av Lammets blod och genom sin muns vittnesbörd är de segervinnare.
Det första som framgår här är att min seger är djävulens nederlag. Och jag får vittnesbördet när jag med fasthet tror på Guds löftesord. Om jag inte tror på Guds löftesord, kan jag inte ha något vittnesbörd. Vittnesbördet kommer när jag fast förtröstar på Guds ord. Jesus sa inte att vi skulle predika teologi för världen. Vi har en bibelskola i Indien, vi undervisar fyrtiotvå elever som är inackorderade där och dessutom kommer regelbundet 28 elever till, och i denna bibelskola klargör vi teologiska ting. Men Herren sa: Jag kommer inte att använda teologer, jag använder människor som vittnar om mig. Vi ser i Apostlagärningarna att lärjungarna frågade Jesus om när han skulle upprätta sitt rike. Lärjungarna hade väldigt bråttom att få regera i riket, men Jesus sa till dem att vad de skulle göra var att vänta på den helige Ande.
-Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.” (Apg 1:8)
Ni ska bli mina vittnen. Det grekiska ordet för vittne är martyrus. Det kommer från martes, och betyder att vara redo att dö för vittnesbördet. Jesus sa till lärjungarna att när den Helige Ande kommer över er, då ska ni bli mina vittnen. Om vi äger en dyr bil, kanske vi försöker skjuta den framåt när bensinen tar slut. Fastän det är en väldigt dyr och fin bil, så kan den ändå inte komma framåt om den inte är tankad. Den behöver drivmedel. Jag minns då jag för länge sedan hade en gammal buss, och ibland visste vi inte om den hade bensin i tanken eller inte. När vi skulle starta den, måste vi skjuta den framåt, och då fick passagerarna i bussen gå ur och hjälpa oss skjuta på bussen framåt tills vi alla blev trötta.
Det är något liknande som idag händer i församlingarna. Man försöker puffa igång verksamheten, och ju mer man puffar, dess tröttare blir man. Men om den himmelska bensinen fylls i tanken, så kommer fordonet automatiskt igång. Då behöver man inte alls skjuta på det!

Här i Sverige är folk laglydiga, och följer trafikreglerna, vilket i sin tur betyder färre olyckor på vägarna. Det är bra, men jag undrar varför människan glömmer att hålla Guds lag. I det fallet har vi kompromissat mycket. Om vi är redo att lyda nationens lagar, hur mycket mer ska vi då inte lyda Guds lag! När de hundratjugo personerna som var samlade i Övre Salen blev döpta i anden, började de vittna om Jesus Kristus. Det var ingen som tjatade på dem att gå ut och vittna och de följde ingen strategi eller speciell modell. De stod upp och började tala. Halleluja! Det är vad vi behöver. Vi behöver den helige Ande, för att komma i rörelse med vårt vittnesbörd. Det finns en kraft i vittnandet, en övernaturlig kraft.
Jag vet att Jesus Kristus kommer på skyn vid sin andra tillkommelse. Det är mitt vittnesbörd. Jag kan vittna om att jag sökte i många tempel utan att finna Gud. Mitt vittnesbörd är också att jag inte hade pengar för att köpa mat, men Gud försåg mig med mat på ett underbart sätt. Det är mitt vittnesbörd. När min son var liten hade min fru och jag inte pengar för att ta honom till sjukhus, då han var plågad av lunginflammation och knappt kunde andas. Då tog vi honom i våra armar och bad för honom och Herren helade vår pojke. Det är mitt vittnesbörd! Halleluja! Vittnesbörd är ting vi får vara med om i livet.
Mose såg Guds härlighet i busken i öknen. Det var hans vittnesbörd, och det vittnesbördet frambar han inför Farao. Det var inte lätt för Mose att stå inför Farao och hans väpnade styrkor. Men han stod där, på grund av vittnesbördet. Om du har ett vittnesbörd, kan du stå fast mitt under alla svårigheter. Vi behöver alla äga personliga vittnesbörd.
Det står i Uppenbarelseboken att ”de övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord” – det var vittnesbörd som utgick från deras mun. Det finns alltså två ting som vi verkligen uppmuntras till att göra bruk av för att bli frimodiga och segerrika. Ett är blodet, det andra är Ordet. Jesu Kristi blod renar oss alla. I 1 Kor 11:26 läser vi: “Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker av denna bägare, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer.” Herrens heliga nattvard står som ett vittnesbörd. När vi får del av den heliga måltiden, är det ett vittnesbörd för världen. Vi ser också att detta har sin verkan i våra liv.

I Ef 1:7 läser vi:
-I honom hava vi förlossning genom hans blod, förlåtelse för våra synder, efter hans nåds rikedom.
Vi är ett förlossat folk genom Jesu blod. I 1 Joh 1:7 står det också något om detta. Genom blodet får vi gemenskap med Jesus Kristus. Blodet har helgat oss och fört oss till den gemenskap som är av Jesus Kristus.
I Rom 5:8-9 läser vi:
-Men Gud bevisar sin kärlek till oss däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu voro syndare. Så mycket mer skola vi därför, sedan vi nu hava blivit rättfärdiggjorda i och genom hans blod, också genom honom bliva frälsta undan vredesdomen.”
Här står att vi är det folk som ingått förbund med Gud. Ett förbundsfolk har en kraft och en förtröstan i sitt liv. Exempelvis ser vi klart att när David kom till Sauls armé, och Goliat stod där och utmanade, sa David: ”Vem är denne oomskurne man som vågar utmana Herrens folk?” David visste att han själv hörde till det omskurna folket. Så han sa: ”Vem är denne oomskurne filisté som vågar smäda Guds namn?” Och så gick ynglingen, denne lille pojke, fram och sa: ”Jag ska döda den där mannen.” En yngling som träder upp för Herren!
Vi är ett förlossat folk, ett rättfärdiggjort folk, renade av Herren. I Apostlagärningarna 13 läser vi om en man som blev slagen med blindhet. Han försökte hindra Herrens verk men Paulus förblindade hans ögon så att han inte skulle kunna genomföra sin plan av svek och arglistighet. Helgade människor har makt och auktoritet och vittnesbördet finns hos de människor som är avskilda genom Jesu Kristi blod och själva har vittnesbördet. Aposteln Petrus skriver:
-Och jag håller det för rätt och tillbörligt, att så länge jag ännu är i denna kroppshydda, genom mina påminnelser väcka eder. Ty jag vet att jag snart skall lämna min kroppshydda; detta har vår Herre Jesus Kristus givit till känna för mig. Men jag vill härmed sörja för, att I också efter min bortgång städse kunnen draga eder detta till minnes.Ty det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse, utan vi hade själva skådat hans härlighet. (2 Petr 1:13-16)
Petrus skulle snart dö, han visste att hans tid snart var ute. Han blev mycket gammal och han visste genom anden att hans kropp, som var skapad av stoft, snart skulle förruttna. Men innan dess vittnade han. Han sa att denna dödliga kropp snart skulle upplösas, men han skriver i sitt brev:
-Det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse utan vi hade själva skådat hans härlighet.
Petrus visste alltså att han snart skulle dö, men han vittnar och skriver här som ögonvittne till Guds härlighet. Förr fanns inga möjligheter för ledarna och pastorerna eller medlemmarna i församlingarna att pensionera sig. Vi ser aldrig i NT att människor som kommit till hög ålder sattes på undantag och drog sig tillbaka. När Paulus väntade på att bli halshuggen av romarna, tog han vara på tiden och skrev ett brev till Timoteus. Han visste att hans liv skulle ändas, men han tänkte inte på att dra sig undan och vila. Till sitt sista andetag var han ett vittne. Är detta möjligt, att vi kan vittna till vårt sista andetag? Petrus skriver: Vi är ögonvittnen till Jesu Kristi härlighet. I den indiska översättningen står det: “Vi har sett Guds härliga ting.” De härliga ting som uppenbarats, kan inte alls glömmas bort. Paulus stod i kedjor inför konungar och sa: “Jag önskar att ni alla vore som jag, med undantag av dessa kedjor.”
När aposteln Paulus skriver sitt brev till Filipperna, får han med hälsningar också från de heliga i kejsarens hus:
”Alla de heliga hälsa eder, först och främst de som höra till kejsarens hus.” Det var människor som tjänade i huset hos den kejsare som fängslat Paulus och satt honom i kedjor. Men samme Paulus skriver: “Guds Ord bär inte bojor.” Människor kan fjättras, komma i svårigheter, men evangelium har inga bojor och band alls. De hade sett Guds kraft och de vittnade.
När vi vittnar om Jesus Kristus, blir det en uppmuntran för dem som hör. Församlingen och vittnesbördet är mycket bundna till varandra. Den församling som vittnar är den församling som växer genom Herren. När Jesus sände ut sina lärjungar, återvände de så småningom och berättade om vilka underbara ting de hade fått uppleva. Vi ser också i Apostlagärningarna att när lärjungarna vittnade, fick de uppleva Guds kraft. Vi läser i Apg 4:30:
”…i det att du uträcker din hand till att bota de sjuka, och till att låta tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn.”
Herren Gud räcker ut sin hand till helbrägdagörelse och låter under och tecken ske genom namnet Jesus. Det var för att de höll sig till vittnesbördet, och själva stod som vittnen.
Jesus sa till sina lärjungar: ”Bekymra er inte om vad ni ska säga. Den helige Ande kommer att lägga de rätta orden i er mun.” Det är det profetiska verk som sker när profeter talar. Nya Testamentets församling är ett profetiskt budskap för världen, där man profeterar om vad som kommer att ske. I Gamla Testamentet, när Guds ande kom över profeterna, så profeterade de. Men det var mycket begränsat. I Nya Testamentet kom den helige Ande över alla, och alla började tala. Det var inte begränsat till någon. Alla som väntade på honom fick ta emot den helige Ande. Och de började alla tala i tungor som Anden ingav dem att tala. En del av dem talade mera, andra talade litet, andra kanske talade längre tid. Men alla vittnade! Och detta vittnesbörd var en Guds kraft.
Paulus säger i sitt brev till romarna att evangelium är Guds kraft till frälsning för var och en som tror. Vidare skriver han också: “Jag blygs inte för evangelium.” Halleluja! Den som vittnar kommer inte att blygas. Men den som blygs, han är inget vittne. Här har vi en person som vittnar utan att blygas. Lärjungarna vittnade med det Ord som givits åt dem.
När vi talar det profetiska ordet, och för ut budskapet i världen, så är det ungefär som då du visar ljuset för en människa som vandrar i mörkret. Vittnesbördet var inte bara för dem som levde förr, utan också för oss. Det uppmuntrar oss att tänka på vad Gud har gjort i våra liv.
Israeliterna var det mest välsignade folket som sett Guds härlighet. Men tro inte att människor som vittnar inte har några problem. De har kanske mer problem än andra. Israeliterna fick se tio plågor gå över Egyptens land, men de fick också uppleva hur Gud frälste dem från alla dessa tio plågor. Sedan kom de till Röda Havet som delade sig så de kunde gå igenom det. De fick gå igenom på torr mark och kom så in i öknen. Återigen uppstod problem då de inte hade mat att äta, men de var det välsignade folket som fick himmelsk manna. Problemen var dock inte lösta med det, eftersom de nu inte hade tillgång till vatten. De grät och knorrade och ville döda Mose. Folk som glömmer vittnesbördet om Gud börjar knorra och blir mordiska mot Guds vittnen, men Gud lät dem få vatten från klippan. Gud till och med förvandlar naturliga förhållanden så de får annorlunda karaktär. Vatten blev som stenmurar som stod mellan israeliterna och egyptierna då de gick igenom Röda Havet, medan de i öknen fick vatten ur den hårda, fasta klippan. Den fasta klippan blev en vattenkälla. De blev vittnen till allt detta för att de skulle förmedla det till nästa generation, ja, de skulle berätta för hela världen! Det var därför Gud gav detta vittnesbörd i deras liv. Om vi inte förtröstar på Gud och är beroende av Honom så finns inget vittnesbörd alls.
Om vi inte har något vittnesbörd, måste vi se till att vi blir beroende av Gud. Se till exempel på Elia. Vad Gud än sa till Elia, så lydde han. Han flyttade bort till en liten bäck, där Gud skulle sända korpar med föda åt honom. Om någon sa något sådant till oss i dag, är frågan om vi då skulle förtrösta på det ordet. Elia gjorde det, och gick bort till bäcken. När tiden var inne, kom korparna med bröd, så han fick att äta.
Därefter gick han till änkan i Sarefat. Han förtröstade på Gud och sa till henne: Ge mig en bit bröd att äta. – Det här är det sista jag har, det ska min son och jag äta, svarade hon. Men Elia sa: Ge först något åt mig!

Man kan fundera över varför Gud inte omvänder alla rika till kristendomen? Varför säger han inte åt Microsoftmagnaten Bill Gates att han ska skicka ut och sponsra missionärer ut över världen? Eller varför säger han inte åt de rika oljeshejkerna i Saudiarabien, som skulle ha råd att skicka ut tusentals missionärer ut över världen? En av konungarna i Indien sände ut Buddha-missionärer över världen. Han sände dem till Kina, Japan, Indonesien och ett flertal andra länder. Tänk om Gud ville säga något till dessa rika män i världen så skulle de ju ha råd att sända missionärer ut över hela världen….
Men Gud behöver änkor! Han behöver en änka som är i desperat behov av hjälp. Jag tror att Gud sände Elia till denna änka inte bara för att hon skulle försörja Elia, utan han sände Elia till änkan i Sarefat för att han så skulle föda både Elia, änkan och sonen. Elia säger: Ge mig en bit bröd! Du kommer inte att sakna mat. Under hela denna torrperiod kommer du inte att sakna föda. Det är vittnesbördet.
Profeten Elisa sa till den sunamitiska kvinnan: Ta ditt barn och bege dig till en annan plats, för det kommer en stor hungersnöd över landet. Hon tog då sitt barn och begav sig bort ifrån Israels land, men efter en tid kom hon tillbaka. När hon återvände höll kungen just på att ställa frågor till Elisas lärjungar för att få veta vad Elisa hade gjort under sitt liv. Hans lärjungar berättade om att Elisa hade uppväckt en pojke från de döda och gjort många andra underbara ting, och kungen lyssnade då männen vittnade. Kvinnan, vars son Elisa väckt upp från de döda, kom nu till kungen för att få tillbaka sitt jordstycke, och en lärjunge kunde vittna om att: Här är barnet som Elisa uppväckte från de döda!
När du bär fram ett vittnesbörd, kommer sanningen att uppenbara sig för dig. När vi vittnar, kommer Gud aldrig någonsin att låta oss komma på skam. Vittnesbördet är ett mäktigt redskap och därför bevarade Gud israeliterna. Vi läste i Upp 12 att Jesu vittnen var övervinnare. Vi är övervinnare genom Lammets blod och vittnesbördets ord. ”De älskade icke så sitt liv, att de drogo sig undan döden.” De var redo att dö för att vittna om Jesus Kristus och de var inte rädda för döden. Det är det verkliga vittnesbördet.
När Stefanus stenades, ropade han: ”Jag ser himmelen öppen, och Människosonen står där!” Där fanns en ung man som vaktade deras kläder som stenade Stefanus. Det står om Stefanus att hans ansikte sken som en ängels. Människor som vittnar kommer att få ansikten som lyser.
Jag vill uppmuntra församlingen att vittna. Vittnesbördet är ett kraftfullt redskap och genom det är vi övervinnare, vi vinner seger över djävulens verk. Vittnesbördet är alltid ett kraftigt redskap och ger oss stor glädje. Församlingen har en viktig uppgift att vittna. Församlingen var en plan i Guds eget hjärta. Det började i Edens lustgård och fortsätter till evigheten. Genom tidsåldrarna har Gud bevarat den skara som vittnar om honom. Må Herren styrka oss i vittnesbördet om Honom. Det är vår kraft och styrka. Amen.

Kärlek

1 Mos 20:13Men när Gud sände mig på vandring bort från min fars hus sade jag till henne: Visa mig din kärlek så att du överallt vi kommer säger att jag är din bror.”
1 Mos 24:49Om ni vill visa min herre kärlek och trofasthet så säg mig det. Om inte, så säg mig det, så att jag kan vända mig åt något annat håll, höger eller vänster.”
1 Mos 30:14En gång under veteskörden gick Ruben ut på marken och fann kärleksäpplen som han tog med till sin mor Lea. Då sade Rakel till Lea: ”Ge mig av din sons kärleksäpplen.”
1 Mos 30:15Men hon svarade henne: ”Är det inte nog att du har tagit min man? Ska du ta min sons kärleksäpplen också?” Rakel sade: ”Han får ligga med dig i natt om jag får din sons kärleksäpplen.”
1 Mos 30:16När Jakob kom hem från marken på kvällen, gick Lea och mötte honom och sade: ”Du ska komma in till mig, för jag har gett min sons kärleksäpplen som lön för dig.” Så låg han med henne den natten.
1 Mos 43:30Djupt rörd av kärlek till sin bror skyndade Josef sig ut och letade efter en plats där han kunde gråta. Och han gick in i sin kammare och grät där.
1 Mos 47:29När tiden närmade sig att Israel skulle dö, kallade han till sig sin son Josef och sade till honom: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, så lägg din hand under min höft och lova att visa mig kärlek och trofasthet så att du inte begraver mig i Egypten.
5 Mos 10:15Ändå var det just dina fäder som Herren fäste sig vid i kärlek. Och er, deras efterkommande,utvalde han bland alla folk, så som det är i dag.
Dom 8:35Inte heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek i gengäld för allt gott som han hade gjort för Israel.
1 Sam 20:17Av kärlek till David gav Jonatan på nytt sin ed till honom, för han älskade honom lika djupt som sitt eget liv.
2 Sam 1:26Jag sörjer dig, Jonatan, min broder. Du var mycket ljuvlig för mig, din kärlek till mig var underbar, mer än kvinnors kärlek.
2 Sam 13:15Sedan greps Amnon av ett mycket starkt hat mot henne. Hatet som han kände mot henne var större än kärleken han hade haft till henne. Amnon sade till henne: ”Upp med dig och gå din väg!”
1 Kung 3:26Den kvinna som var mor till barnet som levde sade då till kungen, för hennes hjärta brann av kärlek till sonen: ”Min herre, ge henne barnet som lever, döda det inte!” Men den andra sade: ”Det ska varken vara mitt eller ditt. Hugg ni!”
2 Krön 24:22Kung Joash tänkte inte på den kärlek som Sakarjas far Jojada hade visat honom utan dödade hans son. Och i sin dödstund sade Sakarja: ” Herren ska se det här och utkräva hämnd.”
Neh 13:14Tänk därför på mig, min Gud, och utplåna inte vad jag av kärlek har gjort för min Guds hus och för tjänstgöringen där.
Ps 43:1Döm mig rättvist, Gud, ta dig an min sak mot ett kärlekslöst folk! Rädda mig från falska och onda människor,
Ps 45:1För körledaren, till “Liljorna”. En vishetspsalm, en kärlekssång av Koras söner.
Ps 109:4Som svar på min kärlek anklagar de mig, men jag ber.
Ps 109:5De lönar gott med ont och min kärlek med hat.
Ps 141:5Om en rättfärdig slår mig är det av kärlek, straffar han mig är det som olja på huvudet. Mitt huvud ska inte avvisa det. Men jag fortsätter att be mot de ondas gärningar.
Ps 145:13Ditt rike är ett rike för alla evigheter, ditt välde består från släkte till släkte. Herren är trofast i allt han säger och kärleksfull i allt han gör.
Ord 5:19den älskliga hinden, den sköna gasellen. Låt hennes bröst alltid tillfredsställa dig, hennes kärlek ständigt berusa dig.
Ord 7:18Kom, nu ska vi njuta av kärlek ända till morgonen, njuta tillsammans av kärlekens fröjder.
Ord 10:12Hat skapar gräl, kärlek skyler alla synder.
Ord 15:17Bättre ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Ord 17:9Den som skyler en synd främjar kärlek, den som ältar en sak skiljer vänner åt.
Ord 17:17En väns kärlek består alltid, en broder föds för att hjälpa i nöd.
Ord 26:23Som silverbeläggning på ett lerkärl är kärleksglödande läppar med ondska i hjärtat.
Ord 27:5Bättre öppen tillrättavisning än dold kärlek.
Pred 9:1Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne.
Pred 9:6Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.
Höga v 1:2Kyss mig med1 kyssar av din mun! Din kärlek är ljuvare än vin.
Höga v 1:4Dra mig med dig, låt oss skynda! Kungen har fört mig in i sina kammare. Vi vill jubla och glädjas över dig, prisa din kärlek högre än vin. Med rätta älskar man dig!
Höga v 2:4Han har fört mig in i vinsalen, kärleken är hans baner över mig.
Höga v 2:5Stärk mig med druvkakor, styrk mig med äpplen, för jag är sjuk av kärlek!
Höga v 2:7Lova mig, Jerusalems döttrar, vid markens gaseller och hindar: Stör inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill.
Höga v 3:5Lova mig, Jerusalems döttrar, vid markens gaseller och hindar: Stör inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill.
Höga v 3:10med sidostöd av silver, ryggstöd av guld och säte av purpurtyg, invändigt prydd i kärlek av Jerusalems döttrar.
Höga v 4:10Vad din kärlek är skön, min syster, min brud! Vad din kärlek är ljuv, ljuvare än vin, dina salvors doft är ljuvare än alla parfymer.
Höga v 5:1Jag kommer till min lustgård, min syster, min brud. Jag plockar min myrra och mina kryddor, jag äter min honungskaka och min honung, jag dricker mitt vin och min mjölk. Ät, vänner, drick och berusa er av kärlek!
Höga v 5:8Lova mig, Jerusalems döttrar: Om ni finner min vän – vad ska ni säga honom? Att jag är sjuk av kärlek!
Höga v 7:7Vad du är skön och ljuv, du kärlek, så full av njutning!
Höga v 7:13Vi går tidigt till vingårdarna och ser om vinstocken har fått skott, om knopparna öppnat sig och granatäppelträden gått i blom. Där vill jag ge dig min kärlek.
Höga v 7:14Kärleksäpplena38 sprider sin doft, vid våra dörrar finns alla slags härliga frukter, både nya och gamla. Min vän, jag har sparat dem åt dig.
Höga v 8:4Lova mig, Jerusalems döttrar: Stör inte kärleken, väck den inte förrän den själv vill.
Höga v 8:6Sätt mig som ett sigill41 på ditt hjärta, som ett sigill på din arm, för kärleken är stark som döden, dess lidelse obeveklig som dödsriket. Dess glöd är eldens glöd, en Herrens låga.
Höga v 8:7Väldiga vatten kan inte släcka kärleken, strömmar kan inte dränka den. Om någon ville ge allt han har i sitt hus för kärleken, skulle han ändå bli avvisad.
Jes 38:17Se, den bittra plågan blev till nytta för mig. I din kärlek räddade du min själ från förintelsens grop, för du har kastat alla mina synder bakom din rygg.
Jes 63:9I all deras nöd var ingen verklig nöd, hans ansiktes ängel frälste dem. I sin kärlek och medömkan återlöste han dem, han lyfte upp dem och bar dem ständigt i forna dagar.
Jer 2:33Hur skickligt går du inte till väga när du söker kärlek! Även de sämsta kvinnor har du lärt dina vägar.
Jer 31:3Fjärran ifrån uppenbarade sig Herren för mig: ”Med evig kärlek har jag älskat dig, därför låter jag min nåd bli kvar över dig.
Hes 23:17Babels söner kom då till henne för en kärleksstund och orenade henne genom sin otukt. Först sedan hon hade blivit orenad av dem, vände hon sig i avsky bort ifrån dem.
Hes 33:31De kommer till dig som de brukade och sätter sig hos dig som mitt folk. De hör dina ord men gör inte efter dem. De talar kärleksord med munnen, men deras hjärtan strävar efter oärlig vinst.
Hes 33:32Och se, du är för dem som en som sjunger kärleksvisor med vacker röst och spelar väl. De hör dina ord men gör inte efter dem.
Hosea 2:21Jag ska trolova dig med mig för evigt, jag ska trolova dig med mig i rätt och rättfärdighet, i kärlek och barmhärtighet.
Hosea 4:1Hör Herrens ord, ni Israels barn, för Herren går till rätta med dem som bor i landet, för det finns ingen sanning och ingen kärlek och ingen kunskap om Gud i landet.
Hosea 6:4Vad ska jag göra med dig, Efraim? Vad ska jag göra med dig, Juda? Er kärlek är som morgondiset, som dagg som fort försvinner.
Hosea 6:6för jag har min glädje i kärlek och inte i offer, kunskap om Gud mer än brännoffer.
Hosea 9:15All deras ondska finns i Gilgal, det var där jag fick hat till dem. För deras onda gärningars skull ska jag driva ut dem ur mitt hus. Jag ska inte visa dem kärlek längre, alla deras furstar är upproriska.
Hosea 10:12Så åt er i rättfärdighet, skörda efter kärlekens bud, bryt er ny mark. Det är tid att söka Herren, tills han kommer och låter rättfärdighet regna över er.
Hosea 11:4Med lena band drog jag dem, med kärlekens band. Jag var för dem lik den som lättar oket över deras nackar, jag böjde mig ner till dem och gav dem mat.
Hosea 12:7Så vänd om till din Gud, håll fast vid kärlek och rätt och vänta ständigt på din Gud.
Sef 3:17Herren din Gud bor i dig, en hjälte som frälser. Han gläder sig över dig med lust, han tiger stilla i sin kärlek, han fröjdas över dig med jubel.”
Sak 8:17Tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan och ha inte kärlek till falska eder, för allt sådant hatar jag, säger Herren.
Matt 24:12och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta.
Mark 10:21Jesus såg på honom med kärlek och sade: “Ett saknar du. Gå och sälj allt du äger och ge till de fattiga, så kommer du att ha en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
Luk 1:78genom vår Guds barmhärtiga kärlek. Så ska en soluppgång från höjden besöka oss,
Luk 6:32Om ni älskar dem som älskar er, ska ni ha tack för det? Även syndare älskar dem som visar dem kärlek.
Luk 7:47Därför säger jag dig: Hon har fått förlåtelse för sina många synder. Det är därför hon visar så stor kärlek. Men den som fått lite förlåtet älskar lite.”
Luk 11:42Ve er, fariseer! Ni ger tionde av mynta, vinruta och alla grönsaker men missar rättvisan och kärleken till Gud. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra.
Joh 5:42Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er.
Joh 13:35Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar.”
Joh 15:9Så som Fadern har älskat mig, så har jag älskat er. Bli kvar i min kärlek.
Joh 15:10Om ni håller mina bud blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har hållit min Fars bud och är kvar i hans kärlek.
Joh 15:13Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner.
Joh 17:26Jag har gjort ditt namn känt för dem. Och jag ska göra det känt, för att kärleken som du älskat mig med ska vara i dem och jag i dem.”
Rom 1:31vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.
Rom 5:5Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
Rom 5:8Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
Rom 8:35Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller svält, nakenhet, fara eller svärd?
Rom 8:39höjd eller djup eller något annat skapat ska kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.
Rom 12:10Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa varandra i ömsesidig aktning.
Rom 13:10Kärleken gör inte sin nästa något ont. Alltså är kärleken lagens uppfyllelse.
Rom 14:15Om din broder blir oroad av den mat du äter, så lever du inte längre i kärleken. Låt inte din mat bli orsak till att den går förlorad som Kristus har dött för.
Rom 15:30Jag uppmanar er, bröder, för vår Herre Jesu Kristi skull och för den kärlek som Anden ger, att kämpa tillsammans med mig genom att be till Gud för mig.
1 Kor 4:21Vad vill ni? Ska jag komma till er med riset, eller med kärlek och en mild ande?
1 Kor 8:1När det gäller kött från avgudaoffer vet vi att vi alla har kunskap. Men kunskapen gör oss uppblåsta, medan kärleken bygger upp.
1 Kor 13:1Om jag talar både människors och änglars språk men inte har kärlek, är jag bara ekande brons eller en skrällande cymbal.
1 Kor 13:2Och om jag har profetisk gåva och vet alla hemligheter och har all kunskap, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg men inte har kärlek, så är jag ingenting.
1 Kor 13:3Och om jag delar ut allt jag äger och om jag offrar min kropp till att brännas men inte har kärlek, så vinner jag ingenting.
1 Kor 13:4Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst.
1 Kor 13:8Kärleken upphör aldrig. Men profetiorna ska försvinna, tungomålen ska tystna och kunskapen försvinna.
1 Kor 13:13Så består nu tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.
1 Kor 14:1Sträva efter kärleken, men var också ivriga att få de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.
1 Kor 16:14Låt allt hos er ske i kärlek.
1 Kor 16:24Min kärlek är med er alla i Kristus Jesus.
2 Kor 2:4Det var i djup nöd och hjärtats ångest, med många tårar, som jag skrev till er – inte för att göra er sorgsna utan för att ni skulle förstå vilken kärlek jag har till just er.
2 Kor 2:8Därför uppmanar jag er att bemöta honom med kärlek.
2 Kor 5:14Kristi kärlek driver oss, för vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför har alla dött.
2 Kor 6:6i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, i uppriktig kärlek,
2 Kor 8:6Därför bad vi Titus, som redan hade påbörjat insamlingen, att fullborda denna kärleksgåva hos er.
2 Kor 8:7När ni nu är rika på allt – tro, tal, kunskap, hängivenhet och den kärlek vi har väckt hos er – var då också rika på den här kärleksgåvan.
2 Kor 8:8Detta säger jag inte som en befallning, utan för att pröva äktheten i er kärlek när andra visar en sådan iver.
2 Kor 8:24Ge dem nu inför församlingarna bevis på er kärlek och på att vi hade rätt när vi berömde er inför dem.
2 Kor 13:11Till sist, bröder: var glada, låt er upprättas och förmanas, var eniga och håll fred. Då ska kärlekens och fridens Gud vara med er.
2 Kor 13:13Vår Herre Jesu Kristi nåd, Guds kärlek och den helige Andes gemenskap vare med er alla.
Gal 5:6I Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.
Gal 5:13Ni är kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek.
Gal 5:22Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet,
Ef 1:5kärlek har han förutbestämt oss till barnaskap hos honom genom Jesus Kristus, efter sin goda viljas beslut,
Ef 1:15Därför, när jag nu har hört om er tro på Herren Jesus och er kärlek till alla de heliga,
Ef 2:4Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek,
Ef 3:17att Kristus genom tron ska bo i era hjärtan och att ni ska bli rotade och grundade i kärleken.
Ef 3:19och lära känna Kristi kärlek, som går långt bortom all kunskap. Så ska ni bli helt uppfyllda av all Guds fullhet.
Ef 4:2Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek.
Ef 4:15Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus.
Ef 4:16Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.
Ef 5:2Och lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och utgett sig själv för oss som en offergåva, ett väldoftande offer åt Gud.
Ef 6:23Frid vare med bröderna och kärlek och tro från Gud Fadern och Herren Jesus Kristus.
Fil 1:9Och min bön är att er kärlek ska överflöda mer och mer och ge insikt och gott omdöme,
Fil 1:16De gör det av kärlek, för de vet att jag är satt till att försvara evangeliet.
Fil 2:1Om ni nu har tröst hos Kristus, om ni får uppmuntran av hans kärlek, gemenskap i Anden och medkänsla och barmhärtighet,
Fil 2:2gör då min glädje fullkomlig genom att ha samma sinnelag och samma kärlek och vara ett i själ och sinne.
Kol 1:4Vi har hört om er tro på Kristus Jesus och om kärleken som ni har till alla de heliga,
Kol 1:8Han har berättat för oss om er kärlek i Anden.
Kol 2:2Jag kämpar för att de ska bli styrkta i sina hjärtan och förenade i kärlek och nå fram till hela den rika och fullt övertygade förståelse som ger rätt insikt i Guds hemlighet Kristus.
Kol 3:14Och över allt detta ska ni klä er i kärleken, bandet som förenar till fullkomlig enhet.
1 Thess 1:3för vi tänker ständigt på er gärning i tron, ert arbete i kärleken och er uthållighet i hoppet till vår Herre Jesus Kristus inför vår Gud och Far.
1 Thess 2:7även om vi som Kristi apostlar kunde ha kommit med anspråk. I stället uppträdde vi kärleksfullt bland er. Som när en mor sköter om sina barn
1 Thess 3:6Men nu har Timoteus kommit tillbaka från er med goda nyheter om er tro och kärlek. Han har berättat hur ni ständigt tänker på oss med glädje och längtar efter att få träffa oss, liksom vi längtar efter er.
1 Thess 3:12Och må Herren låta er växa och överflöda i kärleken till varandra och till alla, liksom vi i vår kärlek till er.
1 Thess 4:9När det gäller syskonkärleken behöver vi inte skriva till er. Ni har ju själva lärt er av Gud att älska varandra,
1 Thess 4:10och den kärleken visar ni alla bröderna i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, bröder, att göra det ännu mer.
1 Thess 5:8Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm.
1 Thess 5:13Visa dem den största kärlek för det arbete de gör. Håll frid med varandra.
2 Thess 1:3Vi måste alltid tacka Gud för er, bröder. Och det har vi goda skäl till, för er tro växer starkt och kärleken som ni alla har till varandra blir allt större hos var och en.
2 Thess 2:10Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta.
2 Thess 3:5Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet.
1 Tim 1:5Målet med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro.
1 Tim 1:14Vår Herres nåd överflödade med tro och kärlek i Kristus Jesus.
1 Tim 2:15Men hon ska bli frälst under det att hon föder barn, om hon fortsätter att leva anständigt i tro, kärlek och helgelse.Det är ett ord att lita på.
1 Tim 4:12Ingen får förakta dig för att du är ung, utan var ett föredöme för de troende i ord och gärning, i kärlek, tro och renhet.
1 Tim 6:10Kärlek till pengar är en rot till allt ont. I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande.
1 Tim 6:11Men du gudsman, håll dig borta från sådant! Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet.
2 Tim 1:7Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.
2 Tim 1:13Som mönster för en sund förkunnelse ska du ha de ord som du har hört av mig, i tro och kärlek i Kristus Jesus.
2 Tim 2:22Fly ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta.
2 Tim 3:3kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda,
2 Tim 3:10Men du har troget följt mig i lära och liv, i målsättning och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet,
2 Tim 4:10Demas har övergett mig, han fick kärlek till den här världen och reste till Tessalonike. Crescens har rest till Galatien och Titus till Dalmatien.
Titus 2:2Äldre män ska vara nyktra, värdiga och förståndiga, sunda i tro, kärlek och tålamod.
Titus 3:4Men när Gud, vår Frälsare, uppenbarade sin godhet och kärlek till oss människor
Filem 1:5eftersom jag hör om din kärlek och tro, din tro på Herren Jesus och din kärlek till alla de heliga.
Filem 1:7Din kärlek har varit till stor glädje och tröst för mig, eftersom de heliga har blivit styrkta i sina hjärtan tack vare dig, broder.
Filem 1:9vill jag hellre vädja för kärlekens skull. Jag, Paulus, en gammal man och nu en Kristi Jesu fånge,
Heb 6:10Gud är inte orättvis, han glömmer inte vad ni har gjort och vilken kärlek ni visat hans namn genom att tjäna de heliga, nu som förr.
Heb 10:24Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar.
Heb 13:1Håll syskonkärleken levande.
Jakob 5:11Vi kallar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut gjorde med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet.
1 Pet 1:22Ni har renat era själar genom att lyda sanningen i uppriktig syskonkärlek. Älska då varandra uthålligt, av rent hjärta.
1 Pet 3:8Till sist ska ni alla visa enighet, medkänsla, syskonkärlek, barmhärtighet och ödmjukhet.
1 Pet 4:8Framför allt ska ni visa uthållig kärlek till varandra, för kärleken överskyler många synder.
1 Pet 5:14Hälsa varandra med kärlekens kyss. Frid vare med er alla i Kristus.
2 Pet 1:7i gudsfruktan syskonkärlek och i syskonkärleken kärlek till alla människor.
1 Joh 2:5Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.
1 Joh 2:15Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom.
1 Joh 3:1Se vilken kärlek Fadern har skänkt oss: att vi får kallas Guds barn! Och det är vi också. Världen känner oss inte, eftersom den inte har lärt känna honom.
1 Joh 3:16Genom att han gav sitt liv för oss har vi lärt känna kärleken. Så är också vi skyldiga att ge våra liv för våra bröder.
1 Joh 3:17Om någon har jordiska ägodelar och ser sin broder lida nöd men stänger sitt hjärta för honom, hur kan då Guds kärlek förbli i honom?
1 Joh 4:7Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud.
1 Joh 4:8Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek.
1 Joh 4:9Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom.
1 Joh 4:10Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder.
1 Joh 4:12Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra, förblir Gud i oss och hans kärlek har nått sitt mål i oss.
1 Joh 4:16Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek. Den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.
1 Joh 4:17Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen.
1 Joh 4:18Det finns ingen rädsla i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan, för rädsla hör samman med straff. Den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken.
1 Joh 5:3Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga,
2 Joh 1:3Nåd, barmhärtighet och frid vare med oss från Gud Fadern och från Jesus Kristus, Faderns Son, i sanning och kärlek.
2 Joh 1:6Och detta är kärleken: att vi lever efter hans bud. Detta är det bud ni har hört från början: att ni ska leva i kärleken.
3 Joh 1:6De har vittnat inför församlingen om din kärlek, och du gör rätt i att utrusta dem för fortsatt färd på ett sätt som är värdigt Gud.
Judas 1:2Barmhärtighet, frid och kärlek vare med er i allt rikare mått.
Judas 1:12De är skamfläckar vid era kärleksmåltider där de utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. De är moln utan regn som drivs bort av vindarna, de är träd utan frukt när hösten är inne, dubbelt döda och uppryckta med rötterna.
Judas 1:21Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv.
Upp 2:4Men jag har en sak emot dig: att du har övergett din första kärlek.
Upp 2:19Jag känner dina gärningar, din kärlek och din tro, ditt tjänande och din uthållighet, och jag vet att dina sista gärningar är fler än de första.

Guds barn /Kunskap

Förmaningar behöver vi alla, stora som små. Vi som är Guds barn skall ju vara ‘extra’ lydiga, men: inte alltid förstår man vad Gud menar. I bibelorden nedan berättar Gud vad han vill ha av oss, LYDNAD. Vill vi ha kunskap och vishet, så måste vi lyda. Vill vi gå så långt som ända hem till himmelen en gång så måste vi vara lydiga, lyssnande, frågande, görande, gråtande, förståndiga och vilja leva som Gud vill att vi ska göra.

Är den uppgiften LÄTT? Nej inte alltid men det är vår väg, den väg HERREN bestämt åt dem alla som vill vara med HERREN för all tid- alltid.

Ord 1:2Med dem lär man känna vishet och förmaning och förstår kloka ord,
Ord 1:3man får förmaning till att handla vist, rättfärdigt, rättvist och rätt.
Ord 1:7Att vörda Herren är början till kunskap, men dårar föraktar vishet och förmaning.
Ord 1:8Hör, min son, din fars förmaning och förkasta inte din mors undervisning,
Ord 4:1Lyssna, barn, till er fars förmaning, ta vara på den så att ni får förstånd.
Ord 4:13Håll fast vid min förmaning, släpp den inte. Bevara den, för den är ditt liv.
Ord 5:12och säga: ”Hur kunde jag hata förmaning, hur kunde mitt hjärta förakta tillrättavisning!
Ord 5:23Han dör av brist på förmaning, i sin stora dårskap går han vilse.
Ord 8:10Ta emot min förmaning hellre än silver och kunskap hellre än rent guld,
Ord 8:33Lyssna till förmaning och bli visa, förkasta den inte.
Ord 10:17Att ta vara på förmaning är vägen till livet, den som föraktar tillrättavisning leder andra vilse.
Ord 13:1En vis son hör sin fars förmaning, en hånare lyder ingen tillsägelse.
Ord 13:18Fattigdom och skam får den som föraktar förmaning, men den som tar vara på tillrättavisning blir ärad.
Ord 19:27Min son, om du slutar lyssna till förmaning så villar du bort dig från kunskapens ord.
Ord 31:26Hon öppnar sin mun med vishet och har vänlig förmaning på sin tunga.
Apg 9:31Församlingen hade nu lugn och ro i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den blev uppbyggd och levde i vördnad för Herren och växte genom den helige Andes tröst och förmaning.
Apg 13:15Efter läsningen av lagen och profeterna lät synagogföreståndarna hälsa dem: “Bröder, om någon av er har ett ord av tröst och förmaning till folket, så säg det.”
Apg 23:22Befälhavaren skickade i väg den unge mannen med uppmaningen: “Tala inte om för någon att du har avslöjat det här för mig.”
2 Kor 8:17Han lyssnade till vår maning och blev så ivrig att han av egen fri vilja gav sig i väg till er.
1 Tim 1:5Målet med förmaningen är kärlek ur ett rent hjärta, ett gott samvete och en uppriktig tro.
Heb 12:5Och ni har glömt uppmaningen som talar till er som söner: Min son, förakta inte Herrens fostran och tappa inte modet när han tuktar dig,