Tag Archive | rättfärdighet

Guds eviga rike. / Artikel i repris här

FRÅN: https://midnattsropet.se/midnattsropet/guds-eviga-rike/

Att förkunna Guds ord, att sprida evangelium, är det bästa som finns och bör ha prioritet i våra liv. Det finns en orsak till att församlingen fortfarande finns här på jorden som Kristi kropp, och det är för att föra ut hans budskap till alla människor.

”Guds eviga rike”, det är inte vilket rike som helst. Det står skrivet i bibeln om ett rike vars ”grundvalar aldrig någonsin ska vackla”, till stor kontrast mot vad vi ser omkring oss på jorden av riken som kommer och försvinner. Vi ser oro och depression, vi ser en värld i kaos grundad på orättfärdighet och förtryck. Men det finns ett annat rike och det finns möjlighet att bokstavligt och konkret få bli medborgare i detta.

Det är stor skillnad mellan Guds rike och världens rike. Vi kan se på Sveriges och många andra länders historia. Religionen har alltid spelat stor roll. Kyrkan har agerat med politisk och militär makt vilket vi kan se rester av i vår eget land, och reformationen ledde till ett statsskick där kyrkan fick en oerhörd status. Men när vi läser bibeln förstår vi att detta inte har något med Guds rike att göra.

Guds rike handlar om att bli en ny skapelse i Herren Jesus Kristus, för att sedan leva tillsammans med honom, ett liv, många gånger förenat med främlingskap.

Vi ska ta en mycket talande bild ifrån bibeln.

Det handlar om profeten Daniel i Gamla testamentet. Han var en yngling när han tillsammans med sitt folk, det judiska folket, blev bortförd från sitt land och ifrån Jerusalem, till det babyloniska riket.

Det skedde flera hundra år före Kristi födelse, kanske 600 år innan. I Babylon var tanken att Daniel och hans vänner tillsammans med alla kloka skulle undervisas och formas för att passa in i det babyloniska riket. De skulle lära sig dess kultur och religion. Men i Daniels bok ser vi hur den här ynglingen – och det griper mitt hjärta oerhört – var annorlunda. Han hade fått en undervisning och kännedom som han bevarat i sitt unga hjärta; en undervisning om himmelens Gud.

Daniel var en hängiven gudsdyrkare. Det står att han vägrade låta sig formas av det babyloniska väldet och att orenas av dess kultur. Han ville inte äta av konungens mat eller dricka hans vin. Han ville inte identifiera sig med kulturen och det som var rådande i detta babyloniska välde. Istället växer Daniel till i tro och sanning på den ende sanne Guden.

Idag skulle vi säga att Kung Nebukadnessar var en världshärskare. Han var en av världens stora, och kung över ett väldigt rike. Han hade vid ett tillfälle en dröm, så påtaglig och verklig att den gjorde honom orolig och sömnlös. Därför kallade han på rikets alla trollkarlar och spåmän för att ge dem ett omöjligt uppdrag: De skulle tala om för honom vad han drömt, och även ge uttydningen, då han inte litade på någon. Han var omgiven av folk som gav honom det han ville höra, så om de nu inte klarade att svara på hans begäran skulle han döda alla visa och kloka i hela Babylon. Så pass påträngande var drömmen! Kungen förstod att den betydde något han måste veta.

Daniel fick kännedom om situationen. Han räknades tillhöra de visa i landet och var en av dem som, om kungen inte fick de svar han ville ha, skulle avrättas som straff. Daniel begärde audiens inför kungen där han bad om en tids anstånd för att kunna tala om vad kungen drömt.

Här ser vi vilken oerhörd funktion Daniel hade. Han hade sagt nej till att påverkas och att bli en del av religionen och kulturen, och han kunde nu träda fram inför kungen med frimodighet och förvissning. Han visste vilken Gud han trodde på! Han visste vilka svar denne Gud hade och att allt låg i hans händer.

Gud uppenbarade för Daniel vad kungen drömt.

Det här är en oerhörd berättelse som visar hur Gud kan använda sitt folk här i tiden. Vi kan med frimodighet och övertygelse inför världen och inför alla deklarera: Vi tillhör ett rike, vi tillhör himmelens Gud! Han har köpt oss fria med Jesu Kristi blod och vi tillhör honom under tiden vi lever och tjänar här. Vi vill vara en hjälpande hand för människor. När krisen kommer, när orosmomenten tornar upp sig och när svårigheter tar över, när världen gungar och står i kaos, finns ett folk som ändå står på en fast grund och säger: Här finns en väg! Här kan vi gå!

Detta hade aldrig skett med Daniel om han inte överlåtit sig till Gud. Det hade inte skett om han inte tagit beslutet att ge sitt hjärta åt honom. Då hade han också varit en av alla dem som försöker lösa en omöjlig situation. Nej, här fanns ett himmelskt budskap som trädde in i rätt tid. Också i våra dagar behöver världen få höra ett budskap i rätt tid, ett sant budskap om Gud, människan och om framtiden.

Vad kommer ske med denna jord? Vi hör bulletiner, budskap från forskare och politiker. Allt andas kaos. Men inte i Guds församling, inte i Guds rike! Där finns ett evigt budskap som anvisar en väg.

Daniel återvände till kungen efter att ha fått drömmen.

Han beskrev en bildstod i detalj, en stod vars huvud var av guld. Jag ska här inte återge hela drömmen, utan vill fokusera på slutet. Det handlar om en sten som blir lösryckt. Det står att stenen krossade hela bildstoden så att den upplöstes. Vi ska återkomma till vad det får för betydelse, men istället för bildstoden som upplöstes växte det fram ett berg som uppfyllde hela jorden.

I uttydningen förklarade Daniel att olika världsriken, olika välden, kommer att uppstå på jorden, men också att alla riken kommer att möta sitt slut och sin undergång. Det gäller även Nebukadnessars rike, det stora, stolta riket man trodde skulle bestå. Kungen fick genom Daniel veta att efter hans rike skulle ett annat rike uppstå, sedan ytterligare ett annat. Det kan vi läsa om, och några är också namngivna.

Slutligen skulle det kulminera i det som enligt många bedömare blev det Romerska imperiet. Det beskrivs som ett rike av järn blandat med lera. Genom historien känner vi så väl till den råhet som fanns där, fyllt av orättfärdighet. Men det Romerska imperiet har gått under i sin egen korruption.

I slutet av Daniels syn står det som är viktigt för oss. Här handlar det om Guds eviga rike vars grundvalar aldrig ska vackla.

Alla andra riken ska försvinna, hur stora och mäktiga de än kan se ut! Idag ser vi hur kampen om makten över världen står mellan olika politiska block, men ändå är det ingenting annat än en vindpust i Guds ögon. Det har sin tid, men försvinner. Vi läser om vad som hände med bildstoden:

”Medan du såg på den revs en sten loss, men inte av människohänder, och den träffade statyns fötter av järn och lera och krossade dem. Då krossades alltsammans, järnet, leran, kopparn, silvret och guldet. Allt blev som agnar från tröskplatserna om sommaren, och vinden förde bort det så att inte ett spår fanns kvar. Men stenen som hade träffat statyn blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden” (Dan 2:34-35).

Det var drömmen. Här möter vi slutet på världen, men också början på något nytt. Det står om en sten som kom i rullning. En viktig detalj är att det inte var genom människohand! Det var inte genom att någon människa skulle lägga sig i och reformera och förändra, och bygga upp ett Gudsrike. Nej, vi har fått vapen av Gud, men det är inte köttsliga vapen, inte heller politiska vapen. Det är inte vapen för att med maktmedel försöka stabilisera ett rättfärdigt rike. Nej! Det står att det inte var genom människohand! Vår uppgift är inte att reformera. Vår uppgift är inte att lösa alla orättvisor på jorden för att skapa ett lyckorike här i tiden. Vi skulle kunna försöka, men det skulle bara misslyckas, för världen är i den ondes händer. Mänskligheten är fast i detta grepp.

Men så kommer Gud ändå, och vad gör han? Han stiger ned ifrån himmelen. Stenen kom i rullning!

Tänk dig denna jämförelse: Gud sände sin son Jesus till den här världen. Himmelen gav ett svar till mänsklighetens alla rop och böner, ett svar till allt som stiger upp från människans djup. Gud svarar! Han sände sin Son till en mänsklighet som var totalt förlorad och under fördömelse. Hur står det i Bibeln?

”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom” (Joh 3:16-17).

Vilket budskap! Här ser vi himlen agera! Det här är en del av uppfyllelsen i den syn den store kungen Nebukadnessar hade. Stenen är i rullning! Jesus föddes och blev människa! Guds rike gjorde sitt inträde i tiden genom Jesus.

Det här är inledningen för oss människor.

Tänk att vi får bli medborgare i detta rike, och det är inte på det sätt man kan föreställa sig. Jag säger det igen: Det är inte genom människohand! Det är inte genom politisk eller militär makt. Tänk vad mycket ont som gjorts i ”Guds namn”, när kyrkan agerat maktfullkomligt och förtryckt människor. Det är hemskt att läsa kyrkans historia och att den åstadkommit så mycket lidande för att värna om sina egna intressen.

När Jesus dör på Golgata faller alla förebilder! Då faller alla skuggbilder, för då har det fullkomliga kommit. Det står att det inte heller här var en människohand som rev förlåten i templet, nej! Det var genom Guds hand! Gud själv rev förlåten, och skuggornas och förebildernas tid var för alltid förbi! Det var när Jesus gav sitt liv för hela mänskligheten, då han från korset ropade: Det är fullbordat!

Men det finns en annan politik som kommer från himmelen. Himmelrikets politik är hundra procent rättfärdig! Den är rättvis och tränger in i människans innersta. Den försöker inte bygga upp den fallna människan, utan den träffar rakt in i hjärtat när vi får möta Gud. Det står att Gud fördömer synden och köttet. Gud fördömer det som bor i människan, det som också plågar henne. Han kommer inte bara med fördömelse, utan uppenbarar också synden för oss och erbjuder befrielse och ett nytt liv.

”Alla har syndat och saknar härligheten från Gud” (Rom 3:23). Ja, det är människans situation, din och min sits här i tiden. Så ser världen ut. Men så kommer Gud, och stenen kommer i rullning. Kungen såg berget som uppfyllde hela jorden – Guds rike kommer också att uppfylla hela jorden. Men inte i kraft av människohand, utan genom nya skapelser i Kristus Jesus!

Så, hur blir man då medborgare i detta rike?

Hur blir man räddad, frälst och befriad från syndens plågor? Hur får man uppleva förvandlingen i sitt liv och hur får man veta att man tillhör detta eviga rike? Vi ser orostider med en pandemi som skakar om hela världen. Vi ser människors alla yttringar i form av protester, och vi ser människor som lider på olika sätt i denna orättvisa värld. Hur kan man mitt i allt detta representera ett annat rike? Hur kan man leva ett liv utan strävan till det materiella och allt det som egot så gärna dras till?

Tänk att få uppleva att Herrens rättfärdighet är mitt baner! Denna Herrens rättfärdighet förverkligas genom ditt och mitt liv, och vi är kallade att vara en röst för denna rättfärdighet här och nu! Men det sker inte genom människohand. Nej, det sker varken genom politiskt eller socialt gott verk och engagemang. Det är endast genom tro på Jesus Kristus eftersom enda sättet att bli medborgare i detta rike är genom födelse; pånyttfödelse. Jesus förklarade för en judisk lärare vid namn Nikodemus att ”man måste bli född av vatten och ande för att komma in i Guds rike”. Bibeln säger att vägen dit är att tro på Jesus. Så enkelt det är att ta emot evangelium – tro på Jesus och överlämna ditt liv till honom.

Daniel gav drömmens uttydning:

”Men i de kungarnas dagar ska himlens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet ska gå under och vars makt inte ska överlämnas till något annat folk. Det ska krossa och göra slut på alla de andra rikena, men självt ska det bestå för evigt. Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte av människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har nu uppenbarat för kungen vad som ska ske i framtiden. Drömmen är sann och tydningen tillförlitlig” (Dan 2:44-45).

Det här är ett centralt budskap i Bibeln: Guds rike ska evigt bestå inför Gud.

Jesus sade:

”Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. Ingen ska kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är mitt ibland er” (Luk 17:20).

Det är alltså invärtes i er.

Det finns många förebilder i Guds ord som kan hjälpa oss förstå vad Guds rike är.

I Gamla testamentet kan vi läsa om tempelbyggnaden som en Guds boning. Vi läser hur Salomo byggde templet, och hur Guds härlighet uppenbarade sig och uppfyllde det. Det står om det allra heligaste dit ingen kunde gå in förutom översteprästen för det året och offertjänsten skulle utföras efter mycket speciella, strikta regler. Allt det här är en sådan oerhörd sann och viktig undervisning som Bibeln ger oss, men ändå är de bara skuggbilder som alla pekar fram mot Jesus.

När vi kommer till Nya testamentet läser vi vad som hände när Jesus dog på korset. Det står om förlåten i templet, templet som då var det allra heligaste som fanns i Guds folks historia, inom judendomen. Bakom förlåten, ”muren”, fanns Guds absoluta boning; det allra heligaste. Dit kunde ingen gå utan noggranna förberedelser, inte utan försoningsblod. Om någon gjorde det stod det att man skulle falla död ned, så heligt var det. Ändå var det en förebild.

När Jesus dör på Golgata faller alla förebilder!

Då faller alla skuggbilder, för då har det fullkomliga kommit. Det står att det inte heller här var en människohand som rev förlåten i templet, nej! Det var genom Guds hand! Gud själv rev förlåten, och skuggornas och förebildernas tid var för alltid förbi! Det var när Jesus gav sitt liv för hela mänskligheten, då han från korset ropade: ”Det är fullbordat!”

Han gav sig själv som ett offer för varje människa på den här jorden. Genom att tro på Jesus och ta emot honom, blir du medborgare i Guds rike! När vi läser Nya testamentet finns inte längre något tempel byggt av människohänder där Gud har sin boning. Nej, det står att vi är den levande Gudens tempel! Gud bor i oss!

Den tid vi lever i kallar bibeln för en nådatid, en tid av nåd. Det är egentligen en tid som är slut – den finns inte. Men i sin nåd har Gud gett oss en tid att ta vara på. Det finns sådant i Guds ord som säger att händelser gått i sin fullbordan, som säger att tiden är slut. Flera av apostlarna skriver om hur allvarlig tiden är och hur nära Jesu tillkommelse vi lever. Det står att vi ska köpa tiden och ta vara på den. Ja, nådatiden är en gåva från Gud! I sin oändliga nåd har han gett oss denna tid.

Gud vill alla människor ska bli frälsta och komma till kunskap om sanningen, för sanningen kan göra den bundne fri. Han vill att alla människor ska få lära känna Sonen som gav sitt liv för oss; lära känna Jesus Kristus och bli medborgare i det eviga rike vars grundvalar aldrig någonsin kommer att vackla. Vi har verkligen ett budskap till en mänsklighet som befinner sig på randen av en avgrund. Jesus som är rättfärdighetens Konung ska komma igen. Se på Jesus idag och tro på honom! Ta emot honom som frälsare i ditt liv!

Maranata – Kom, Herre Jesus!

Låt oss förkunna och ropa ut budskapet! Låt oss göra namnet Jesus känt i världen! Det finns en väldig acceptans när man talar om olika religioner och att man ska förenas kring olika gemensamma intressen och angelägenheter. Ekumeniken och världskyrkan byggs upp inom världens riken, men vi har funnit det som fullständigt skiljer från detta, och det är och förblir namnet Jesus. Snart kommer han igen.

Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor.Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är,medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet (Tit 2:9-11).

Berno Vidén

Psaltaren

Psaltaren 119 Svenska 1917 (SV1917)

119 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.

Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,

de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.

Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.

O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!

Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.

Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.

Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.

Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.

10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.

11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.

12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.

13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.

14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.

15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.

16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.

17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.

18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.

19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.

20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.

21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.

22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.

23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;

24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.

25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.

26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.

27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.

28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.

29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.

30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.

31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.

32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.

33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.

34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.

35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.

36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.

37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.

38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.

39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.

40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.

41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;

42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.

43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.

44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.

45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.

46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.

47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;

48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.

49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.

50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.

51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.

52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.

53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.

54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.

55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.

56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.

57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.

58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.

59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.

60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.

61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.

62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.

63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.

64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.

65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.

66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.

67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.

68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.

69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.

70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.

71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.

72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.

73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.

74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.

75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.

76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.

77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.

78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.

79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.

80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.

81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.

82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»

83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.

84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?

85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.

86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.

87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.

88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.

89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.

90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.

91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.

92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.

93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.

94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.

95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.

96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.

97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.

98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.

99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.

100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.

101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.

102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.

103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.

104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.

105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.

106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.

107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.

108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.

109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.

110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.

111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.

112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.

113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.

114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.

115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.

116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.

117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.

118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.

119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.

120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.

121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.

122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.

123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.

124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.

125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.

126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.

127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.

128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.

129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.

130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.

131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.

132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.

133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.

134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.

135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.

136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.

137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.

138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.

139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.

140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.

141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.

142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.

143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.

144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.

145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.

146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.

147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.

148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.

149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.

150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.

151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.

152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.

153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.

154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.

155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.

156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.

157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.

158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.

159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.

160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.

161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.

162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.

163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.

164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.

165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.

166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.

167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.

168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.

169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.

170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.

171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.

172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.

173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.

174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.

175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.

176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud.Svenska 1917 (SV1917)

by Public Domain

Jesus, min klippa är DU!

Jesus vill lära oss/ Artikel

Du kristne! Vi plågas alla av våra svagheter.

https://theholyremnant.blogspot.com/p/du-kristne.html

Vi plågas alla av våra svagheter och för vissa blir det så stort att de lämnar tron eftersom de inte klarar av att leva som Jesus lär.

“Du vaknar tidigt en morgon, läser din bibeln i 90 timmar innan du går till jobbet i tid. Du är snäll mot katten och hinner med 70 timmar bön inför Gud. Du är glad och upprymd och prisar Gud hela dagen. Herren är stor i ditt liv. Nästa dag vaknar du upp 5 minuter innan jobbet börjar och hinner inte ens äta frukost, än mindre be och läsa bibeln. Din dag är förstörd, du känner dig nerstämd och ledsen, och sparkar katten på vägen ut.”

Här ser du en som har sin glädje i sina verk, och inte i Guds verk. Här har vi en person som bygger hela sin tro på sina gärningar och inte Guds.

Jag vill för allt i världen INTE bygga min tro på att jag är rättfärdig bara för att jag är duktig, jag är inte en bättre människa inför Gud bara för att jag hinner göra allt jag “känner” Gud kräver och allt jag “måste” för att glädja Gud.

Jag har min glädje i Jesu fullbordade verk på korset, där han dog för mina synder och uppstod för min rättfärdighet. Jag är inte bättre än någon annan, jag har bara min glädje i något annat än den som söker sin egen rättfärdighet och inte rättfärdigheten som kommer från Gud.

Amen!!!

Rättfärdig… bibeln

Uppslagsdel – Rättfärdig, rättfärdighet

Be­grep­pet rättfärdig­het är i GT rikt förgre­nat och om­fat­tar myc­ket mer än lag­lyd­nad. Det hebre­is­ka hu­vud­or­det (se­daqá) kan ha den in­nebörden, t.ex. i ut­tryc­ken ”hand­la rätt och rättfärdigt” och ”rättfärdi­ga gärning­ar” (Hes 18:5, 22). Men det förknip­pas också med en rad and­ra be­grepp: oskuld och ren­het, kärlek, god­het och tro­fast­het, rädd­ning och hjälp, fred, framgång och lyc­ka. När ”den rättfärdi­ge” i Ord­språks­bo­ken ställs mot den on­de, den gudlöse el­ler dåren (10:11, 21, 24) är guds­fruk­tan en vik­tig del av be­grep­pet. Dess in­nebörd fång­as i vis­sa sam­man­hang bäst av det svens­ka or­det oskyl­dig (Klag 4:13; Am 5:12); ”rättfärdig” (saddíq) är nämli­gen den som har rätten på sin si­da inför dom­sto­len, i mot­sats till den skyl­di­ge som med rätta blir fälld. Rättfärdig­he­ten be­skrivs of­ta som en väg till lyc­ka. Det hebre­is­ka or­det kan i vis­sa sam­man­hang självt be­ty­da lyc­ka el­ler framgång (Ps 112:3; Ords 8:18), men det finns också tex­ter som ut­tryc­ker tvi­vel på att rättfärdig­he­ten lönar sig (Pred 7:16; 8:14).

Ett ge­nomgåen­de drag i gam­mal­tes­ta­ment­ligt tänkan­de är att den en­skil­de ses i sam­spel med and­ra. Rättfärdig­he­ten kan därför upp­fat­tas som en ”rätt­vis ord­ning” (Ps 72:1), be­släktad med fred och välsig­nel­se. Den upprätthålls av Gud och av re­gen­ter som följer hans vil­ja (Ps 45:5, 8; Ords 25:5; Jes 32:1). Människors förhåll­ningssätt skall stå i sam­klang med en sådan ord­ning. Pro­fe­ter­na kräver rik­tig rätts­skip­ning och fördömer ett laglöst förtryck (t.ex. Am 5:7, 24). Allmänt sett in­ne­slu­ter rättfärdig­he­ten det som främjar ett gott förhållan­de mel­lan människor, särskilt tro­het mot åta­gan­den och öve­rens­kom­mel­ser.

Sam­ma tänkesätt tillämpas på förhållan­det mel­lan människor och Gud. Rättfärdig­het gente­mot Gud är tro­het mot förbun­det med ho­nom. När Gud själv kal­las rättfärdig (Ps 36:7; Sef 3:5) kan me­ning­en va­ra att han är rätt­vis (Esr 9:15). Han är en oväldig do­ma­re (Ps 7:18; 9:9) med rättfärdi­ga la­gar (Ps 119:7, 40, 160). Ka­ta­stro­fer tol­kas som ut­slag av hans straf­fan­de rätt­vi­sa (Jes 10:22). Men of­ta be­ty­der Guds rättfärdig­het hans tro­fast­het mot si­na trog­na. Hans rättfärdi­ga gärning­ar el­ler verk (Hes 3:20; Mik 6:5) är li­ka med den hjälp och se­ger som han ger de si­na. Såda­na ord används i översätt­ning­en när sam­man­hang­et kräver det (t.ex. Ps 40:10 f.; Jes 51:1-8).

I Tillägg till GT renod­las i någon mån upp­fatt­ning­en att rättfärdig­het är li­ka med from­het och lag­lyd­nad (Tob 1:3). ”Den rättfärdi­ge” är t.ex. en åter­kom­man­de be­teck­ning för from­ma människor i Vish 2-4. Sam­ma tänkesätt åter­kom­mer ibland i NT (Luk 1:6). Där an­knyts emel­ler­tid of­ta­re, i syn­ner­het i pa­u­lus­bre­ven, till ett an­nat gam­mal­tes­ta­ment­ligt tan­ke­mo­tiv, nämli­gen att ing­en människa är helt rättfärdig (Pred 7:21). Ing­en kan ha ”rätt mot Gud” inför hans dom­stol (Job 15:14; Ps 143:2). En­ligt Pa­u­lus kan över hu­vud ta­get ing­en uppnå rättfärdig­het ge­nom att fullgöra si­na förplik­tel­ser mot Gud (Rom 3:20). Däre­mot kan Gud ge­nom sitt eget in­gri­pan­de återställa det go­da förhållan­de till människor­na som de­ras ofull­kom­lig­het förstört. Pa­u­lus tol­kar Je­su fram­trädan­de på jor­den och i syn­ner­het hans död som en sådan hand­ling av Gud. Ge­nom att tro på Je­sus och på ver­kan av hans död kan en människa från sin si­da be­ja­ka Guds in­gri­pan­de. Därmed uppnår hon det go­da förhållan­de till Gud som han er­bju­der: Gud räknar hen­ne som rättfärdig, ger hen­ne rättfärdig­het el­ler gör hen­ne rättfärdig (Rom 3:21-26; 4:5).

Tan­ken att en full­kom­lig rättfärdig­het ba­ra kan åstad­kom­mas av Gud an­tyds också i and­ra de­lar av NT. Att ”hung­ra ef­ter rättfärdig­he­ten” är sålun­da att läng­ta ef­ter det ri­ke Gud skall upprätta (Matt 5:6; jfr 6:33; 1 Pet 3:14). En­ligt Matt 3:15 skall allt som hör dit upp­fyl­las av Kristus. Han kal­las också ”den Rättfärdi­ge” (t.ex. Apg 7:52). När van­li­ga människor sägs va­ra rättfärdi­ga kan däre­mot me­ning­en va­ra att de själva fel­ak­tigt an­ser sig va­ra full­kom­li­ga (Mark 2:17; Luk 15:7).

Guds ord

Kapitel 15

Herrens krav på rättfärdighet

1 En psalm av David. Herre, vem får vara i ditt tält? Vem får bo på ditt heliga berg?2 Den som lever rent och handlar rätt och talar sanning av hjärtat –3 den som inte förtalar med sin tunga,som inte gör sin nästa illa och inte drar skam över sin granne,4 den som föraktar den förkastlige men ärar dem som vördar Herren, som inte bryter sin ed även om det smärtar,5 som inte ockrar med sina pengar eller tar mutor mot den oskyldige.Den som handlar så ska aldrig någonsin vackla.

1 Tim 6:4så är han högmodig och okunnig och har en sjuklig lust att diskutera och strida om ord. Sådant leder till avund, bråk, förtal, misstankar
Jakob 4:11Förtala inte varandra, bröder. Den som förtalar sin broder eller dömer sin broder förtalar och dömer lagen. Men om du dömer lagen är du inte lagens görare, utan dess domare.
1 Pet 2:1Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal.
1 Kor 6:10varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike.
2 Kor 12:20För jag är rädd att jag inte ska finna er sådana som jag skulle önska när jag kommer, och att ni inte ska finna mig sådan som ni skulle önska. Jag är rädd att jag ska finna strid, avund, vredesutbrott, själviskhet, förtal, skvaller, högmod och oordning.

Jer 9:3Var och en ska vara på sin vakt för sin vän, ingen kan lita ens på sin bror, för varje bror är en listig bedragare och varje vän går med förtal.

Ps 37:30Den rättfärdiges mun talar vishet, hans tunga säger det som är rätt.
Ps 37:32Den gudlöse spejar på den rättfärdige och söker tillfälle att döda honom.
Ps 55:23Kasta din börda på Herren, han ska ta hand om dig. Han låter aldrig den rättfärdige vackla.

Många är de som ger sig på den som verkligen tror på Gud och hans ord och visdom. Det finns en del kända bibelord här som du kan läsa och se vad Gud säger om rättfärdighet, vishet, förtal, och detta får man önska att man själv och andra kan förstå till fullo och leva efter.

Fokusera på Jesus, lär dig leva efter hans ord

Lär känna Gud och LITA på honom I ALLT, GENOM ALLT, Ja, för ALLTID

De gudlösas skenbara lycka

Herren är god emot dem som tror på honom

Psalm 37

De ogudaktigas skenbara lycka

Av David.

Bli inte upprörd över de onda,
    avundas inte dem som gör orätt.
Ty snart klipps de av likt gräs,
    som gröna örter vissnar de

Förtrösta på Herren och gör det goda,
bli kvar i landet och sträva efter trofasthet.
Ha din glädje i Herren,
    han skall ge dig vad ditt hjärta begär.

Överlämna din väg åt Herren,
    förtrösta på honom, han skall göra det.
Han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset,
din rätt som middagens sken.

Var stilla inför Herren och vänta på honom.
Gräm dig inte över den som har framgång,
över den som gör upp onda planer.

Avstå från vrede och låt förbittring fara,
gräm dig inte, det för bara ont med sig.
Ty de onda skall utrotas,
    men de som väntar på Herren skall ärva landet.

10 Ännu en liten tid och den ogudaktige finns ej mer,
när du ser efter hans plats är han borta.
11 Men de ödmjuka skall ärva landet
    och glädja sig över stor frid.

12 Den ogudaktige har onda planer mot den rättfärdige,
han biter samman sina tänder mot honom.
13 Men Herren ler åt honom,
    ty han ser att hans stund kommer

1De ogudaktiga drar svärdet och spänner sin båge
för att fälla den som är betryckt och fattig,
för att slakta dem som går på rätta vägar.
15 Men deras svärd skall tränga in i deras eget hjärta,
och deras bågar skall brista.

16 Det lilla som en rättfärdig har
    är bättre än många ogudaktigas stora rikedom.
17 Ty de ogudaktigas armar skall brytas,
men Herren uppehåller de rättfärdiga.

18 Herren känner de fullkomligas dagar,
deras arvslott skall bestå för evigt.
19 De skall ej komma på skam i onda tider,
i hungerns dagar skall de bli mättade.

20 Men de ogudaktiga skall gå förlorade.
Herrens fiender försvinner som ängarnas prakt,
de försvinner som rök.

21 Den ogudaktige lånar och betalar inte tillbaka,
men den rättfärdige är barmhärtig och givmild.
22 Herrens välsignade skall ärva landet,
men de som han förbannar kommer att utrotas.

23 Herren gör en mans steg fasta
    och gläder sig över hans väg.
24 Om han faller störtar han ej till marken,
ty Herren håller honom i handen.

25 Jag har varit ung och är nu gammal,
men jag har inte sett den rättfärdige övergiven
eller hans barn tigga om bröd.
26 Han är alltid barmhärtig och villig att ge lån,
och hans barn är till välsignelse.

27 Vänd dig bort från det onda och gör det goda,
så får du bo i landet för evigt.
28 Ty Herren älskar det rätta,
    han överger inte sina fromma.

För evigt blir de bevarade,
    men de ogudaktigas efterkommande blir utrotade.
29 De rättfärdiga skall ärva landet
    och bo där för evigt.

30 Den rättfärdiges mun talar visdom,
hans tunga säger det rätta.
31 Hans Guds undervisning är i hans hjärta,
hans steg vacklar inte.

32 Den ogudaktige vaktar på den rättfärdige
och står efter att döda honom.
33 Men Herren överlämnar honom inte i hans hand
och låter honom inte bli fälld,
    när han ställs inför rätta.

34 Vänta på Herren och håll dig på hans väg.
Han skall upphöja dig så att du får ärva landet.
Du skall se hur de ogudaktiga blir utrotade

35 Jag såg en ogudaktig våldsverkare,
han bredde ut sig frodig likt en ceder, som var väl rotad.
36 Han drog vidare och är nu borta.
    Jag sökte efter honom men fann honom inte

37 Ge akt på den oklanderlige,
    se på den rättrådige,
det finns en framtid för fridens man.
38 Men syndarna går alla under,
    de ogudaktigas framtid blir avskuren.

39 De rättfärdigas frälsning kommer från Herren,
han är deras värn i nödens tid.
40 Herren hjälper dem och befriar dem,
han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem,
ty de tar sin tillflykt till honom.

Footnotes:

  1. Psaltaren 37:1 Alfabetisk psalm. Se not till Ps 25.

Frid, frihet, sanning, rättfärdighet

Luk 4:18 Herrens Ande är över mig, för han har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet
Ps 68:7 Gud ger de ensamma ett hem och de fångna frihet och lycka. Men de upproriska bor i en öken.
2 Tim 4:7 Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.
Ps 85:9 Jag vill höra vad Gud, Herren, talar. Han talar frid till sitt folk, till sina trogna, men de får inte gå tillbaka till dårskap.
Ps 85:11 Nåd och sanning ska mötas, rättfärdighet och frid ska kyssas.
Ps 119:165 Stor frid har de som älskar din undervisning, inget kan få dem på fall.
Ps 120:6 Länge nog har min själ bott bland dem som hatar frid.

Frid och frihet och sanning är det jag älskar mest av allt, och jag har alltid som frälst trott på att Gud klarar allt, ordnar allt och ställer till rätta det som har varit fel. SÅ tror jag att det blir också för mig: Upprättelse. Gud är god!

Vi tillhör inte världen…

Hatade av världen

Foto Maria

Joh 15:18 Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er. 19 Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. 20 Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord. 21 Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.22 Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 Den som hatar mig hatar också min Far. 24 Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. 25 Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.26 Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. 27 Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.

Ja det är sannerligen sant. Jag återkommer till denna fråga/åsikt, gång på gång: att vara HATADE av världen, d v s världens människor, de som inte tror på Jesus, de som inte tror att Gud är skaparen av allt och alla. Bekymmer och vånda följer den som vågar stå upp till 100% för Jesus. Nej det kommer ingen väckelse innan Jesus kommer tillbaka, det tror man då man inte har förstått olika och vissa bibelord. Men om man verkligen ser efter vad Jesus säger så förstår man vad som kommer att hända. Att väcka människor är minsann inte lätt, nej det är mycket mycket svårt. Man brukar få kalla handen av många man vittnar för. Familjer och vänner och släktingar brukar skaka på huvudet och se undrande ut… Att vara hatade av världen , ja det är satan som ser till att vi blir det. Vi troende är MYCKET HATADE av satan.! Så hatade att vi lider många kval. Jag är som sagt inne i en tid som varat länge länge där satan gör allt för att jag ska ha bekymmer och att fortfarande stå utan bostad är inte roligt. Efter sju månader befinner jag mig i en fruktansvärd situation, som säkert ingen vill befinna sig i, inte jag heller! Satan har tagit mycket ifrån mig och nu är det nog, och min advokat heter Jesus! Skall jag ha en människa här på jorden som är advokat så får Gud nu ordna den personen. Jag har en idé om hur det kan gå till att skaffa en. Pengar har jag inga men Jesus kommer att ordna det. Det finns många som kommer till Sverige och får bostäder men jag har inte fått någon och ändå står det i lagen att den som är sjuk ska ha rätt till hjälp till boende m m. Ja det var några ord om orättvisorna som pågår i detta landet! Det finns en stor stor ondska i denna världen!

Ps 94:15 Rättvisa ska åter gälla i rätten,och alla som har ärliga hjärtan ska följa den.16 Vem står upp för mig mot de onda?Vem hjälper mig mot förbrytarna?17 Om inte Herren var min hjälp skulle min själ snart bo i det tysta.18 När jag säger: “Min fot vacklar”,då är din nåd mitt stöd, Herre.19 När mitt inre är fullt av bekymmer,då gläder din tröst min själ.20 Kan en orättfärdig domstol ha gemenskap med dig, en som gör orätt i lagens namn,21 som angriper en rättfärdig själ och fördömer oskyldigt blod?22 Men Herren har blivit min borg,min Gud är min tillflykts klippa.23 Han låter deras brott drabba dem själva,han förgör dem för deras ondska. Herren vår Gud ska förgöra dem.

Matt 13:41Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt
2 Kor 6:14Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?
Upp 22:11Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig.”
Guds underbara nåd.

Romarbrevet kapitel 5. Nåden och helgelsen. Rättfärdighet

Vi troende har två vägar och två sidor att gå då vi är på väg i helgelse, fullkomnande i Kristus. Det kan vara svårt att förstå att vi är Kristi Kungabarn och vi är också slavar under vardagens göromål och ofta stora bekymmer. Vi är i ett ständigt växande och i en mognadsprocess som är klar den dagen Jesus hämtar oss hem. Då förstår du kanske nu att det är lång tid som människor kan gå på denna jorden och tycka att de är värdelösa i Guds ögon för att man inte är så bra och duktig som man borde vara —för man är ju frälst och då tycker många människor (de religiösa och okunniga) att man inte duger eller inte har så bra kontakt med frälsaren.
Vi människor är också i helgelse-processen medvetna om Kristi närhet och om syndens närhet i denna process, som kan ta ett helt liv för många människor.
Bibelorden nedan berättar om vilka vi är i Gud och att vi är rättfärdiga i vår tro på Kristus som frälst oss.
Vi är frikända, Jesus dog för oss och vi kan gå vägen fram och vara trygga med att han har erkänt oss och frikänt oss och vi är hans barn. För alltid. Den som sagt ja till Jesus Kristus brukar inte gå fel. Vi har evigt liv redan här då vi erkänt oss som hans barn och förstår frälsningens gåva.

Titus 2:11 Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor.

Romarbrevet Kapitel 5
1 När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss i hoppet om Guds härlighet. 3 Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, 4 tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
6 För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
9 När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? 10 För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 11 Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.
12 Därför är det så: Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden. På så sätt nådde döden alla människor, eftersom alla hade syndat. 13 Synd fanns i världen redan före lagen, men synd tillräknas inte där ingen lag finns. 14 Ändå regerade döden från Adam till Mose, också över dem som inte hade syndat genom en sådan överträdelse som Adams. Och Adam är en förebild till den som skulle komma.
15 Men syndafallet kan inte jämföras med nåden. För om de många dog genom en endas fall, så har Guds nåd och gåva så mycket mer överflödat till de många genom en enda människas nåd, Jesu Kristi nåd. 16 Inte heller kan gåvan jämföras med det som kom genom en endas synd. Domen kom genom en enda och ledde till fördömelse, men gåvan kom efter mångas överträdelser och ledde till ett frikännande. 17 För om döden kom att regera efter en endas fall genom denne ende, hur mycket mer ska då inte de som tar emot den överflödande nåden och rättfärdighetens gåva få regera i liv genom den ende, Jesus Kristus?
18 Alltså: liksom en endas fall ledde till fördömelse för alla människor, så har en endas rättfärdighet lett till ett frikännande, till liv för alla människor. 19 Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad.
20 Dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli större. Men där synden blev större, där överflödade nåden ännu mer. 21 Liksom synden regerade genom döden, så skulle också nåden regera genom rättfärdigheten och ge evigt liv genom Jesus Kristus, vår Herre.

 Nåd,  bild Maria
foto Maria

En rättfärdig man eller kvinna….GUD HAR ALLTID RÄTT, hur det än ser ut! och en orättfärdig människa brukar falla

 

Lyder man Gud eller människor?  Den rättfärdige behöver aldrig vara rädd!

Apg 3:14 Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och krävde att få en mördare fri!

Gud är människans domare. Människan bör vara sanningsenlig i ALLT!  ALLT!  Den får inte ljuga.  Vi människor har advokater till hands som skall föra vår talan vid en rättegång. OK?   Om jag som liten människa blir anklagad eller på ett annat sätt måste FÖRSVARA mig och FÅ MIN RÄTT, ja är jag en KRISTEN så får jag RÄTT i SAK! För att Gud vet vem jag är (rättfärdig, och oskyldig).

Om jag är en icke-troende kan jag också få rätt i sak. Ok…men det bästa är att om jag då är rättfärdig, alltså oskyldig  och INTE har någon som kan strida för mig——så HAR GUD SISTA ORDET OCH HAN HAR ALLTID RÄTT; vare sig JAG HAR GJORT RÄTT ELLER FEL. Har man gjort fel får man sitt straff men om man är en rättfärdig människa kan INGEN DÖMA DEN PERSONEN.

Rom 3:5 Men om vår orättfärdighet visar Guds rättfärdighet, vad ska vi då säga? Inte kan väl Gud, mänskligt talat, vara orättfärdig när han straffar i sin vrede?

____________

Rom 2:8 men vrede och straff åt dem som söker sitt eget och inte följer sanningen utan orättfärdigheten.

Job 29:14

Jag klädde mig i rättfärdighet och den var min klädnad, rättvisan var min mantel och huvudbonad.

Job 33:27 Hon ska sjunga inför människorna: ”Jag syndade och förvrängde det rätta, men jag fick inte vad jag förtjänade.

Job 33:32 Men har du något att säga, så svara mig, tala, för jag vill gärna ge dig rätt.
Fil 4:23 Herren Jesu Kristi nåd vare med er ande.

 

The life of the believer. Bekänna synd. /Förlåtelse. När vi älskar Jesus…

The life of the Believer

Bekänna synd
(Ps 32:5)
Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: “Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.” Då förlät du mig min syndaskuld.
-När vi älskar Jesus och vill följa honom då vet vi att vi ska och bör vilja bekänna de fel vi gör. ÄVEN om vi älskar honom så gör vi fel: vi säger fel och vi handlar felaktigt i många situationer, vi är bara människor. När vi handlar fel emot Gud,emot någon människa, eller emot oss själva måste vi vara beredda att erkänna detta inför Gud och be om hans förlåtelse. För när vi gör fel då gör vi FEL emot HONOM, vår Gud. Vi måste bekänna våra synder, våra fel och på alla sätt försöka att göra RÄTT.   Sådana handlingar tar tid att lära sig, rätt tänkande, rätt slags hjärta som klappar för honom och för rättfärdighet, rättvisa och en mycket stor kärlek.     /Maria

(Ords 28:13)
Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

(Luk 15:17-24) Den förlorade sonen
Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. Och han stod upp och gick till sin far.
Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom. Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter! Och hämta den gödda kalven och slakta den, och låt oss äta och vara glada. Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.

Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort.
(Apg 19:18)

Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.
(Jak 5:16)

Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.
(1 Joh 1:9)

 

Efesierbrevet 4.Den gamla och den nya människan. Gå Jesu väg. Vandra i rättfärdighet och helighet

197foto Maria

Efesierbrevet 4:22-24    Den gamla och den nya människan.Den gamla människan begår synder och brott både mot sig själv och andra. Den nya, frälsta, på Jesus troende, den går rättfärdigheten och kärlekens  och Jesu väg, korsets väg. Om detta kan du läsa i de verserna här hämtade från Efesierbrevet.

 22

att I — då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel — haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser,

23

och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,

24

och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.

 

NamnlösMaria