Archives

En dom över Guds folk /Jon-Are Pedersen /NYTT OM NATO, Läs.

feb27

En dom över Guds folk
  Foto Ekaterina Bolovstova

Hur vet vi att vi är uppriktiga inför Gud, när vi ser stora gudsmänniskor avslöjas som lögnare och bedragare? Vi behöver vända oss till Gud med uppriktiga hjärtan, läsa hans Ord och låta den Helige Ande levandegöra det för oss. 

Denna artikel publicerades först på Jon-Ares sida The Holy Remnant.

Ja, det går en dom över oss just nu. Många blir avslöjade som falska lärare och profeter. Många faller i uppenbar synd. En del vänder om och blir förlåtna, andra går ännu djupare i sin synd. Lögn och bedrägeri avslöjas, dolda motiv kommer fram i ljuset, köttets gärningar uppenbaras och kvar står en förvirrad församling.

Så hur vet vi om vi går rätt? Guds ord har sagt att det skall visa sig vem som är rättfärdig och vem som är orättfärdig, vem som tjänar Herren och vem som inte gör det. 

”De skall vara mina, säger HERREN Sebaot, min egendom på den dag då jag utför mitt verk. Jag skall visa medömkan med dem så som en man visar medömkan med sin son som tjänar honom.” (Malaki 3:17)

”Den vanliga uppmaningen att du ska ’följa ditt hjärta’ kan leda dig helt vilse, om inte Guds Ord får fylla det.”

Petrus talar om att domen börjar med Guds hus. 

”Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus. Men om den börjar med oss, vad skall då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?” (1 Petrusbrevet 4:17)

Ja, hur blir det med dem som varken lyder Guds evangelium, eller ens läser det?

Ordet är ljuset på din stig

Vi skall vara som judarna i Berea,1 som jämförde allt vad som sades med Skriften. Det finns bara en fast grund att bygga på, och det är Jesus, den fasta klippan. Som Johannesevangeliet berättar, är Jesus Ordet som blev kött och som profeterna och lagen profeterade om. Det skrivna Ordet är vad vi har att jämföra all företeelse mot. 

Vi kan inte bedöma någon händelse, predikan eller uppenbarelse efter känslor och egna tankar, eftersom vi vet att hjärtat är en bedräglig ledstjärna. Den vanliga uppmaningen att du ska ”följa ditt hjärta” kan leda dig helt vilse, om inte Guds Ord får fylla det. Såhär skriver profeten Jeremia:

”Bedrägligare än allt annat är hjärtat, det är obotligt sjukt. Vem kan förstå det?” (Jeremia 17:9)

Det enda vi har är Ordet och bönen, där den Helige Ande undervisar och leder oss. Allt som har skrivits ned i Bibeln är skrivet till undervisning för oss som har världens slut inpå oss2. Tänk på de mäktiga orden! Jesaja och Mose, Paulus och Petrus skrev allt för oss som lever i den här tiden av dom. Vi har fått hela uppenbarelsen nedskriven genom den Helige Ande.

Därför är Skriften vår fasta hållpunkt. Jesus är Ordet. Ordet är sanningen och Sanningen är Jesus. Ordet är en lampa för våra fötter, Jesus är ljuset som lyser upp vår stig. Då vandrar vi inte i mörker. Vi är dagens barn och ljuset, som är Ordet, Sanningen och Livet, det vill säga Jesus, är med oss alla dagar intill tidens slut,3 genom den Helige Ande. 

Guds Ord är avgörande

Vi ser mörker avslöjas till höger och till vänster. Så hur vet vi att vi står rätt? Hur vet vi att vi är uppriktiga inför Gud, när vi ser stora gudsmänniskor avslöjas som lögnare och bedragare? Vi behöver vända oss till Gud och komma inför hans tron med uppriktiga hjärtan. Vi behöver läsa Guds Ord och låta den Helige Ande levandegöra Ordet för oss. 

Mer och mer förstår vi hur litet vi kan göra för vår egen frälsning, hur litet vårt eget förstånd klarar hålla reda på allt bedrägeri och skilja det från sanning. Ju mindre vi litar på vår egen förmåga, ju mer börjar vi lita på Guds förmåga i oss. Det handlar om att vara ledd av Anden och inte av köttet. Om vi böjer oss för Ordets sanning och bekänner oss till honom, kommer Guds nåd att fostra oss. Vi kommer då att avsäga oss all världslighet och köttsliga lustar, så att vi kan leva gudfruktigt i den tid som nu är.

”Därför ber jag er, vänner, att själva studera Skriften och låta den Helige Ande undervisa er utifrån den smörjelse vi fått.”

Det är lätt för oss att döma andra utifrån köttet, att utifrån vårt eget kött bedöma och fördöma. Därför är vi i stort behov av den Helige Andes hjälp. Men om inte Anden får Ordet att arbeta med, är det lätt att gå vilse. Den Helige Ande har kommit för att förhärliga Jesus, för att påminna oss om allt han sagt, och föra oss fram till hela sanningen. 

Är man däremot beroende av predikningar och undervisning från sin pastor eller lärare, blir det snart svårt att avgöra vad som är rätt. Därför ber jag er, vänner, att själva studera Skriften och låta den Helige Ande undervisa er utifrån den smörjelse vi fått. Enligt Johannes lär oss smörjelsen om allting:

”Ni har en smörjelse från den Helige och känner alla sanningen.” (1 Johannesbrevet 2:20)

”Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse som ni har tagit emot av honom, och ni behöver inte någon som undervisar er, utan vad hans smörjelse lär er om allting är sanning och inte lögn. Förbli i honom, så som den har lärt er.” (1 Johannesbrevet 2: 27)

Allt handlar om kärlek till Sanningen, som är Jesus själv. Om vi älskar sanningen så är vi kända av honom, och om vi tjänar Sonen kommer Fadern ära oss.4 Vilken stor tanke! 

Men vad händer om vi inte känner sanningen? Paulus varnar om den laglöses, Antikrists, ankomst som ska ske i den sista tiden:

”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta.” (2 Tessalolikerbrevet 2:9-10)

Hur vet vi den rätta vägen?

Hur vet vi att vi tillhör Herren och att vi är uppriktiga och sanna lärjungar? Det finns några punkter som jag har som tröst:

  1. Jag har låtit Guds Ande få döma mitt hjärtas alla uppsåt och tankar genom Ordet. Vi får inte vara rädda när Gud uppenbarar våra synder och orättfärdighet. Det är nåd från Gud när Han avslöjar våra hjärtan.
  2. Jag har tillåtit Guds Ande gå till doms med mina köttsliga synder.
  3. Jag har bekänt mina synder inför min Fader.
  4. Jag har låtit Jesu blod rena mig från all uppenbar synd.
  5. Jag lever nu med ett rent samvete inför Gud och människor.
  6. Jag låter Ordet och Anden helga mig från allt som ligger fördolt i mitt hjärta och som tas fram i ljuset.

Vi behöver ställa oss frågorna: Är det i min egen kraft jag vandrar inför Gud? Eller vandrar jag i ljuset i kraft av Anden? Vandrar jag efter köttets sinne eller Andens sinne? Vi behöver kunna säga: ”Jag har korsfäst mitt kött, och nu gör jag det dagligen, för att följa i hans fotspår.”

Jag förblir i Jesus och han förblir i mig, och då bär jag frukt.5Då är det inte genom min ”mäktiga” styrka och kraft jag helgas, utan genom Anden. Sakarja 4:6 säger: ”Inte genom styrka eller kraft, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot.” Det är alltså när vi vandrar i Anden som vi förvandlas och övervinner villfarelse, lögn och andra köttets gärningar. 

Om du älskar Jesus, älskar du Sanningen. Den som tror på honom skall bli frälst, och om vi håller ut intill änden får vi se frälsningen uppfyllas.6Vi har blivit nya skapelser i Kristus och vi har vänt oss bort från mörkret och dess gärningar.7 Vi lever inte längre som hedningarna, efter vårt eget hårda hjärta och mörka förstånd, utan vi låter Kristus få lysa upp hela sitt tempel, som är vår kropp.8 Om du är uppriktig i din tro, älskar Herren av hela ditt hjärta, själ, kraft och förstånd,9 då ser han det och du är trygg i Kristus. Han har sagt i sitt ord: 

”Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka. Han skall i trofasthet utbreda rätten.” (Jesaja 42:3)

”Ett brutet strå skall han inte krossa, och en rykande veke skall han inte släcka, förrän han har fört rätten till seger.” (Matteus 12:20)

LÄS OCKSÅ: OM NATO: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/dw636z/ungerska-parlamentet-godkanner-sveriges-natoansokan och nedan 145 miljoner kostade denna pjäs och är förstörd!

https://www.vaken.se/forsta-svenska-archer-pjasen-och-forsta-amerikanska-abrams-har-forstorts-i-ukraina-for-145-miljoner-kr/

De kristna och Israel, del 2

jan6

Från: https://www.eaec-se.org/articles/Johansen/De_Kristna_och_Israel.htm

FORTSÄTTNING på Artikel idag 6/1-2024. Det NYA FÖRBUNDET:

Det är helt klart att detta nya förbund är annorlunda än det som blev avskaffat, eftersom den inte skulle vara “ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder”. Skillnaden ligger i den förståelsen att det nya förbundet inte lovar judarna något geografiskt land.

Istället kommer varje människa som tror på Jesus, grundläggaren av det nya och universella förbundet, till att få del av Gud. Judarna avvisar fortfarande Messias Jesus och hans förbund därför att det inte lovar dem ett geografiskt land, eller tillåter dem privilegiet att upprätta det världsomspännande sionistiska kejsardöme de vill upprätta.

Som H.G. Wells har skrivit:

“Judarna letar efter en särskild frälsare, en messias, som skall göra människan fri i processen att återställa det ärofulla Davids och Salomos riken och tvinga världen att underkasta sig den välvilliga judiska stövelklacken.” (Wells, The Outline of History)

DET UTVALDA FOLKET

Guds val föll aldrig på det judiska staten som många fortfarande tror. Bibeln säger i verkligheten att Gud valde en man, Abraham, som var aramé och inte jude, för det fanns inte något israeliskt land före Abraham. Det är därför fel att tro att judendomen är en ras. Moses betonade detta genom att säga till judarna:

“Och du skall betyga och säga inför HERRENS, din Guds, ansikte: Min fader var en hemlös aramé…” (5 Mosebok 26: 5).

Meningen med Abrahams kall var skapandet av en andlig miljö för att ta emot Messias. Guds mening var inte att välja ut ett folk på politiska skäl, men för att sända Messias, som “kom till sitt eget och hans egna togo icke emot honom.”

“Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn.” (Joh. 1:1-12) Enligt kristen teologi är därför Guds folk internationellt och bygger på tron på Jesus.

Tidigare hade Jesus sagt till judarna:

“…ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder.” (Joh. 8:24)

Vidare sade Jesus till dem:

“I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.” (Joh. 8:44)

“Vad säger vi till dem idag? Enligt Bibeln är Jesu lärjungar de sanna judarna och kyrkan det äkta Israel. Fördömer inte Jesus hebreerna som falska judar och synagogan som Satans hus?” (Upp. “2:9; 3:9)

Detta är anledningen till att Paulus säger:

“Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.” (Gal. 3:29)

“Han inbjöd därför judarna att omvända sig till tron på Jesus, för att därvid bli medlemmar av Guds folk.” (Rom 11: 23).

Det är därför inte tal om att förkasta judarna som människor, men Israel som stat. Judarna är tvärt emot inbjudna att träda in i Jesu hjord för att bli en del av Guds universella folk!

Den kristna kärleken till nästan förbjuder oss att låta dem begravas i sina egna fel, genom att uppmuntra dem till att tro att de är Guds utvalda folk, tillbaka i det heliga landet. För vi måste förstå att judarna, som ännu förnekar att Jesu är Messias, bär inom sig Antikrists säregna karaktär. Som Johannes förkunnade:

“Vilken är ’Lögnaren’, om icke den som förnekar att Jesus är Kristus. Denne är Antikrist…” (1 Joh. 2: 22).

Både kristna och muslimer erkänner Jesus som Messias. Muslimerna betraktar honom dock bara som en profet och inte som Guds son. Vi finner också anhängare till Jesus i buddhismen och hinduismen, men där är han betraktad som en vishetslärare och inte Guds Son. Den som inte bekänner Jesus som Guds son är enligt Bibeln och Johannes att betrakta som en liten antikrist! (Se bibelordet i början).

Johannes profetia om Antikrist kan inte gälla de som tror att Jesus är Herre, men däremot de som förkastar honom som Messias. Antikrists säregna egenskaper kan bara finnas hos judarna, som rakt av förnekar Jesus, och väntar på en annan messias, nämligen Antikrist.

Vi får inte bli förvånade över denna radikala förändring i judarnas öde. Låt oss komma ihåg vad Jesus sade då en romersk officer uttryckte sin tro på honom:

“Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket, men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan.”
(Matt. 8:11-12).

Begreppet “det utvalda folket” blev därför, med Jesu ankomst, förändrat från att gälla ett fanatiskt stamfolk till att bli en internationell realitet. I texten ovanför fördömer Jesus “rikets barn” (Israel) därför att de vill tolka judendomen på ett politiskt och rasistiskt sätt.

Detta är orsaken till att Jesus vägrade att bli konung i en judisk, politisk stat: “Mitt rike är icke av denna världen”, sa han. Många judar anklagar honom ännu för att han inte ville leda den sionistiska rörelsen mot romarna. De menar att om han hade varit “en god jude” skulle han “förstått och haft medlidande med de judiska män, kvinnor och barn som hade litat på honom på grund av hans övernaturliga krafter.”

De hoppades, precis som Judas Iskariot och zeloterna att han skulle bruka dessa krafter för att tjäna Israels politiska kungadöme, därav deras besvikelse och sorg. Johannes talar om för oss vad som hände efter undret med de 5000 som blev mättade i öknen:

“Då Jesus förstod att de tänkte komma och ta honom med våld för att göra honom till konung, gick han från dem och upp på berget, han själv allena” (Joh. 6:15).

Motsättningen mellan Guds rike och Israels rike är tydlig i Jesu tal, där han anklagar det sionistiska rikets söner och dömer dem till att kastas ut “i mörkret därutanför” (Matt. 8:12).

En av sidorna av konflikten är rikets universalitet. Jesus förklarar att universaliteten betyder att alla människor är välkomna i Guds rike, oavsett deras ras eller språk. Men för judarna betyder det att de är en överklass, och att de är förbehållna universella privilegier.

Allaredan hundratals år före Kristus hade profeterna utvidgat utvaldheten till att gälla alla raser. Gud talade genom profeten Jesaja 800 år f.Kr., och sade:

“den tid kommer, då jag skall församla alla folk och tungomål; och de skola komma och se min härlighet.” (Jesaja 66: 18-21) Detta val av präster från olika länder bland de ickejudiska länderna är ett obestridligt bevis på äktheten av Jesu Kristi universella prästerskap. Vilken slutsats kan vi dra av detta? Paulus svarar; “Huru är det alltså? Vad Israel står efter, det har det icke fått; allenast de utvalda hava fått det…” Med de utvalda menas Jesu lärjungar.

ISRAEL: ETT TECKEN I TIDEN

“Sionism är ett uttryck av judarnas vägran att assimilera sig. Om judarna har lidit, är det bara för de har ansett sig vara ett utvalt folk.” Så säger en okänd författare.

Eftersom judarna som är samlade i Palestina från alla håll i världen inte är Guds folk tillbaka i löfteslandet, vad är då den profetiska meningen med med återupprättelsen av en judisk stat? Det är “ett tecken i tiden.” I religiösa kretsar är det ofta tal om “tidens tecken,” utan att det preciseras vilka tider som menas med “tidernas ände.” Jesus talade om dessa tider genom att säga:

“Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.” (Luk. 21:24)

Tiderna som omtalas är därför tidernas ände för hedningarna, och Israel är ett tecken på slutet av den tid som är uppmätt för dem. Sedan Jesus kom ned till jorden är de människor hedningar, som förnekar att Jesus är Messias. Denna förnekelse gör dem till en symbol för hedendomen i alla dess aspekter. Detta är Antikrist.

Då judarna förbjöd apostlarna att tala om Jesus, bad apostlarna till Gud och sade:

“Ja, i sanning, de församlade sig i denna stad mot din helige tjänare Jesus, mot honom som du har smort: Herodes och Pontius Pilatus med hedningarna och Israels folkstammar.”

Ordet “mot” avslöjar det antikristliga sinnelag som bor i Israels folk. Detta sinnelag var aktivt redan före upprättandet av en judisk stat. Detta är orsaken till att Johannes säger att Antikrist skulle komma i framtiden, men att antikrists ande, som är förkastandet av Jesus och alla redan var i världen på hans tid, i judarna som motarbetade Kristi apostlar.

“Ty var en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke av Gud och den anden är Antikrists ande, om vilken I haven hört, att han skulle komma, och som redan nu är i världen.”

Som Paulus säger:

“Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen.” Denna hemlighet håller just nu på att manifestera sig och kommer att vara som starkast vid Antikrists tillträde, den som Paulus kallar “fördärvets man.” (2 Tess. 2:7)

Vid tidernas ände skall det uppenbaras för oss att Antikrist visar sig och gör stora tecken och under som Jesus sade: “för att om möjligt förvilla jämväl de utvalda.” (Matt. 24,24). (Judarna vill ha oss att tro att Israels återuppståndelse är ett stort “tecken och under och en uppfyllelse av profetiorna i det Gamla Testamentet.”) Men vi vet att de profetior som de håller fram handlar om judarnas tillbakakomst från exilen i Babylonien under det sjätte århundradet f.Kr. Vi får inte låta oss bedras på denna punkt.) Denna gång är det inte Gud som har gett dem landet, de har stulit, konfiskerat och bedragit för att de själva skulle få det.

Just nu är tiden inne till att förstå profetiorna i det Nya Testamentet angående slutet på hedningarnas tider, före Jesu tillbakakomst. Vi kommer till att upptäcka vilka dessa hedningar är. Jesus sade om denna tid:

“När I nu fån se förödelsens styggelse, om vilken är talat genom profeten Daniel, stå på helig plats – den som läser detta, han give akt därpå.” (Matt. 24: 15).

Johannes talar också om Antikrists sista uppträdande (Joh. Upp. 17: 8). Den kommer till stånd i de “heligas läger” eller det heliga landet, Palestina, och särskilt i den “älskade staden”, där det enligt Johannes uppenbarelse är Satan, och inte Gud, som skall samla Antikrists anhängare från världens alla hörn till strid, inte för att skapa fred. (Upp. 20: 7-9)

Återupprättelsen av staten Israel, vars innevånare kommer från “världens fyra hörn till det heliga landet”, är ett tecken på apokalyptiska tider. Dess närvaro ger förvarsel om Antikrists planer. Nu är tiden inne att försöka förstå Johannes gåta:

“Här gäller det att vara vis; den som har förstånd, han räkne ut betydelsen av vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sex hundra sextiosex.” (Upp. 13: 18)

Detta är Antikrist.

DEN KRISTNES HÅLLNING

Hur skall då en kristen förhålla sig till den nuvarande israeliska staten? Tiden har kommit för att tänka efter, för att därmed kunna använda dessa ord som av Uppenbarelseboken är riktade till de som fortfarande vill vara Jesu vittnen:

“Och mig blev sagt: ’Du måste än ytterligare profetera om många folk och folkslag och tungomål och konungar.” (Upp. 10: 11)

När Gud i våra apokalyptiska tider har sänt en befallning till sina apostlar, där han åter ber dessa att profetera emot hans fiender, så är det därför att de flesta apostlarna är bedragna av Antikrist, som de inte igenkänner. Istället för att hota honom har de inlett goda förbindelser med honom. Johannes uppenbarelse påminner dem därför om deras plikter som apostlar och vittnen: Efter att ha varit tysta, bör de åter tala mot Kristi fiende Israel. Då Kristus Jesus kom blev han inte emottagen av sitt folk. Men hans eget folk tar gärna emot Antikrist….

Inte några kristna kan erkänna legitimiteten av en israelisk stat i Palestina utan att förneka sig själva som kristna, ty om man gör det, medger de samtidigt att Kyrkan inte är det sanna Israel och att Jesus inte är Messias.

Jesus sade: “Ingen kan tjäna två herrar.” Vi kan inte tjäna Jesus Kristus och Israel på samma gång. Vi kan inte behålla vårt vittnesbörd om Jesu Kristi som sann Messias utan att fördöma Israels falska messianism. Detta vet judarna. I en så viktig sak är tystnad och neutralitet ett tecken på ljumhet:

“Jag känner dina gärningar: du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antingen kall eller varm. Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.” (Upp. 3: 15-6)

Du måste därför göra ett val, och sedan blir vi dömda utifrån våra gärningar. Det är inte genom att erkänna Israel en kristen visar sin trohet, utan genom att inbjuda judarna till att erkänna Jesus.

JESUS LEVER! Maria: Denna artikel är jätteviktig, ja den är både populär och hatad. Man vill inte tro på Jesus.

Åsikt? Kommentera gärna, även om jag inte kan svara så korrekt som just du vill. Artikeln säger allt du måste veta.

DE KRISTNA OCH ISRAEL Del 1, del 2: 6/1-24

jan5

DE KRISTNA OCH ISRAEL – OBS! DEL 1

“Vilken är “Lögnaren”, om icke den som förnekar att Jesus är Kristus? Denne är Antikrist, denne som förnekar Fadern och Sonen.” (1 Joh. 2: 22)

av Alfred Olsen
översättning: Torbjörn Johansen Från Sida: https://www.eaec-se.org/articles/Johansen/De_Kristna_och_Israel.htm

En del av dagens kristna ställs inför ett samvetsproblem på grund av den nuvarande staten Israel. När folk tänker på det som judarna kallar förintelsen, skyndar man sig att erkänna denna stat, medan en del inte vill göra det av två orsaker:

På grund av att de har insett de oförrätter som gjorts mot det palestinska folket, som med våld har fördrivits från sitt land.

Av orsaker förbundna med kristen tro och vittnesbörd. Eftersom detta är ett väldigt känsloladdat ämne, med upphov till att väcka starka reaktioner, skall det på förhand sägas att problemet ej här behandlas i en antisemitisk anda, utan är framställt utifrån ett lidelsefullt intresse för social och religiös rättvisa. Vi är för religiös frihet för alla, och var som helst i världen, även i Israel, där vi hoppas att dessa, flera miljoner i exil – kristna och muslimer – tillåts återvända av de israeliska myndigheterna, som nu vägrar att repatriera dem därför att de inte är judar.

För att klargöra problemet måste vi ställa oss följande fråga: Vad betyder erkännandet av staten Israel för en kristen? Är dess tillkomst i Palestina att betrakta som ett “fait accompli” (fullbordat faktum)? När det gäller detta som en historisk händelse, kan man inte göra annat än att märka dess närvaro i Palestina – och bara sedan 1948 som en oerhört viktig politisk fråga, då Förenta Nationerna, en världslig institution, gick med på att erkänna staten Israel.

Men är denna närvaro på palestinskt område legitimt? Låt oss ta ett exempel: Någon besitter ett stulet objekt. Vi erkänner att han är i besittning av detta objekt, men kan vi godta detta faktum genom att erkänna “legimiteten” av detta utan att begå en allvarlig orättvisa?

På detta sätt är det med det samvetsproblem vi kristna ställs inför i denna fråga: Kan vi godta legimiteten av staten Israel i Palestina? När vi talar om legitimiteten av en stat hänvisar vi till en historisk rätt i ett bestämt land. I Israels fall handlar det också om en biblisk rätt i så fall. Vi måste därför tala om Israels historiska och bibliska legitimitet.

DEN HISTORISKA LEGITIMITETEN

Man kan inte finna historiska argument som är tillräckligt gällande för att rättfärdiggöra en israelisk stat i Palestina de ca sista femtio åren. Detta land tillhör palestinierna, precis som alla andra länder tillhör sina befolkningar. Fyra miljoner palestinier kräver sina lagliga historiska rättigheter över palestinsk mark. Dessa rättigheter är tidiga, och Bibeln nämner Palestina och palestinierna. Deras krig mot de judiska angriparna är kända (1 Samuel 28).

Innan Jesus kom försökte judarna flera gånger att skapa en israelisk stat i Palestina på palestiniernas bekostnad. Denna stat tog formen av ett kungadöme ca 1000 f. Kr. Men efter mindre än fem år blev kungadömet delat i två: Nordriket i Samarien och Sydriket i Judéen. Senare försvann båda dessa riken. Det första blev förstört av assyrierna 772 f. Kr. 200 år efter sitt upprättande, medan det andra blev utplånat 586 f. Kr. av babylonierna, ca 400 år sedan det upprättats. Judarna landsförvisades därefter till Babylonien och bara ett litet antal av dem blev kvar i landet. Ursprungsbefolkningen, palestinierna, blev däremot kvar i Palestina.

Det judiska kungadömet återuppstod inte förrän Herodes den store kom till makten år 37 f. Kr., ca 100 år senare, år 70 e. Kr., då det blev erövrat av Titus romerska trupper. En del judar (några få tusen), huvudsakligen från Jerusalem, blev tagna som krigsfångar av romarna. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att judiska bosättningar fanns över hela det romerska imperiet redan före år 70. Bara i Alexandria bodde det över 1 miljon judar.

Efter upproret mot romarna år 135 var det mest Jerusalem-judarna som fördrevs, men det fanns många nog kvar i Palestina för att bilda ett religiöst center – dock inte i Jerusalem. Landets ursprungsbefolkning, palestinierna, blev kvar.

Nästan 2000 år senare, 1948, upprättades en ny israelisk stat i Palestina. Denna stat gjorde anspråk på landet på bekostnad av palestinierna som alltid hade bott där. Judarna, som vände tillbaka i stora mängder från hela världen, kastade ut palestinierna med våld. De fick överge sina hem under tragiska omständigheter. De blev landsförvisade och var tvungna att fly till de omgivande arabländerna och var hänvisade till att bo i tält under eländiga förhållanden. FN och stormakterna var behjälpliga vid den judiska invandringen till Palestina när palestinierna tvingades ut, främst USA och Sovjetunionen.

Den 14 maj 1948 blev så staten Israel proklamerad. En kvart efter utropandet erkändes den nya staten av stormakterna, som om Palestina och palestinierna aldrig hade existerat.

Ändå är de historiska bevisen klara och överväldigande (4 Mos 13: 21- socialt, kulturellt, traditionellt, samtida pengar osv.) Vi lägger märke till att de som stöder Israel har dåligt samvete för judarnas skull, och för att lätta sitt dåliga samvete röstade de för en judisk stat i Palestina. Men rättvisa kan inte uppnås genom att förvägra palestinierna deras legitima rättigheter till fördel för andra. Som redan nämnts kan man inte disponera något som tillhör en annan.

För att ta ett exempel: en amerikan och en ryss har inte rätt att disponera palestinsk jord, som självfallet inte tillhör honom. En fråga kan därmed ställas till de som vill tillfredsställa sitt dåliga samvete genom att placera judarna i ett judiskt hemland: Varför inte ge dem en bit av deras eget land som de kan disponera fritt?

Det vanliga svaret är påståendet om biblisk legitimitet. Enligt denna har israelerna en biblisk rätt till Palestina. På detta sätt förflyttas vi från en historisk till en andlig, eller teologisk plattform, och detta ofta av människor som varken vill ha med Bibeln och teologin att göra. Man kräver att vi som kristna måste erkänna att sioniststaten Israel har en biblisk rätt att besitta landet.

Dagens pastorer uppmanas till att vittna till deras fördel som öppet förnekar att Jesus är Messias och som väntar på en egen messias, Antikrist. Denna fordran lägger man fram i den heliga Bibelns namn. Judendomen är varken en ras eller ett geografiskt land, utan en religion. Judar kan bara finna frälsning på ett sätt, genom Jesus Kristus.
Sett från kristen synpunkt är det lika absurt att erkänna en judisk stat för judar som att erkänna en stat för kristna!

DEN BIBLISKA LEGITIMITETEN

Många kristna stöder Israel därför att de i god tro menar att de hjälper Guds utvalda folk att resa tillbaka till “löfteslandet.” Vi anser därför det är viktigt att påminna om vem som är Guds folk och vad löfteslandet är i ljuset av evangeliet.

LÖFTESLANDET

Palestina är inte ett land som av Gud är bortlovat till dagens israeler. Grunden till det er följande:

Löfteslandet er en andlig symbol, inte en geografisk realitet.

Löftet gavs på vissa villkor.

LÖFTESLANDET ÄR ANDLIGT

Gud lovade Abraham och hans ättlingar ett land. Men begreppet “löfteslandet”, som tänkt av Gud, blev genom alla århundraden förklarat av Bibeln på detta sätt: Det skulle till slut framträda som en andlig realitet, inte som en geografisk plats.

Därför sägs det i Hebreerbrevet:

Genom tron bosatte han sig såsom främling i det utlovade landet, likasom i ett främmande land, och bodde i tält med Isak och Jakob, som voro hans medarvingar till samma löfte. Ty han väntade på ’staden med de fasta grundvalarna’, vars byggmästare och skapare är Gud. (Hebr. 11: 9-10).

Landets andliga karaktär har sina rötter i det Gamla Testamentet. Således var det inte tänkt att Levi stam skulle få något av landet. Gud var dess del. Bibeln säger om detta:

Men åt Levi stam gav Mose icke någon arvedel. HERREN, Israels Gud, är deras arvedel, såsom han har sagt dem. (Jos. 13: 33)

Dessutom säger Psalm 37: 11: “Men de ödmjuka skola besitta landet och hugnas av stor frid.” Vi kan inte säga att alla israeler som lever i Palestina idag är ödmjuka och rättskaffens. Vidare kan man finna dessa egenskaper var som helst.

Jesus förklarar detta med att säga att Guds rike inte är synligt eller av politisk art, men att den finns i den troendes hjärta. När fariséerna frågade honom när Guds rike skulle komma, visste han mycket väl att de då menade det universella-politiska sionistiska kejsardömet. Han svarade:

“Och då han blev tillfrågad av fariséerna när Guds rike skulle komma, svarade han dem och sade: Guds rike kommer icke på sådant sätt att det kan förnimmas med ögonen, ej heller skall man kunna säga: ‘Se här är det’, eller: ‘Där är det.’ Ty se, Guds rike är invärtes i eder.” (Luk. 17: 20-21).

I modern judendom finner vi många rabbiner som stryker under löfteslandets andliga dimension. Följande utsaga av den välkände rabbinen Jonathan Eybeschutz är typisk:

“Det är skrivet: ’Så skolen I få bo det land som jag gav åt era fäder, och I skolen vara mitt folk, och jag skall vara er Gud.” (Hes 36:28) Detta skulle gälla nutid, anser han.

Gud lovade Abraham att ge honom Kaanans land – men när Sara dog hade han inte något land att begrava henne i. På vad sätt blev då löftet uppfyllt? Det är två länder som bär Israels namn: Israels land i himlen, och Israels land på jorden.

Det heliga landet är det himmelska landet, där det heliga tabernaklet finns, varifrån ett överflöd av sanning och visdom springer ut. Detta är det andliga land som har bort-lovats till våra fäder och icke den materiella jorden.

Som vi skall se, är Abrahams avkomma, löfteslandets arvingar, också medlemmar av en andlig släkt. Detta andliga arv har alltså inget att göra med släktlinjer i biologisk mening, utan beror på tron på Jesus. Paulus säger:

“Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.” (Gal. 3: 29)

Således kan inte judar som vägrar att erkänna att Jesus är Messias och uttryckligen väntar på en annan messias, av en kristen betraktas som Abrahams ätt, ej heller som arvingar till löfteslandet, vare sig det nu är andligt eller geografiskt.

LÖFTET ÄR BETINGAT

Gud tog ifrån judarna arvet redan innan Jesus kom, därför att landet utlovades på betingelse av trohet mot förbundet. Betingelserna blev inte infriade och förbundet blev på detta sätt omintetgjort av judarna och inte av Gud, som då förkunnade upprättandet av ett nytt förbund. Detta nya förbund är fortfarande förkastat av judarna.

BETINGELSEN

Skulle landet vara geografiskt får vi inte glömma att det utlovats på bestämda villkor.

Ty Moses sade till judarna:

“Om du icke håller alla denna lags ord, som äro skrivna i denna bok, och gör efter dem, så att du fruktar detta härliga och fruktansvärda namn ’HERREN, din Gud’, så skall HERREN sända underliga plågor över dig och dina efterkommande, stora och långvariga plågor, svåra och långvariga krankheter. Han skall låta komma över dig alla Egyptens sjukdomar, som du fruktar för, och de skola ansätta dig. Och allahanda andra krankheter och plågor, om vilka icke är skrivet i denna lagbok, skall HERREN ock låta gå över dig, till dess du förgöres. Och allenast en ringa hop skall bliva kvar av eder, i stället för att I förut haven varit talrika såsom stjärnorna på himmelen; så skall det gå dig, därför att du icke hörde HERRENS din Guds, röst.” (5 Mos. 28: 58-63)

I tillfälle av otrohet är det mycket tydligt att löftet är helt annorlunda, och det som då har lovats judarna är förfärliga plågor för deras släkte, såväl som fördrivning från landet. Detta är förbundets villkor.

FÖRRÄDERIET

Judarna höll inte allt som stod i förbundet, såsom Moses bad dem göra. Bibeln säger rätt ut att de förrådde Gud genom att tillbe avgudabilder från grannländerna, som inte kände Gud. De efterliknade till och med deras seder och offrade sina barn till dessa gudar, istället för att prisa Gud. Detta är en av orsakerna till att profeten Elia blev så upprörd då Jeriko blev återuppbyggt till priset av människooffer till Baal (1 Kon. 16: 30-34; Jmf Jos. 6: 26).

Psalm 106 berättar om de många utslagen av Israels otrohet:

“De gjorde en kalv vid Horeb…De glömde Gud, sin frälsare…och de slöto sig till Baal-Peor…” de “beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.”

“De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara. Och de offrade sina sina söner och döttrar till offer åt onda andar. Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söner och döttrars blod”.

Detta är orsaken till att profeterna ropade ut sin fordömelse av forräderiet och kungjorde Guds vrede över Israel: “Hören då detta, I hövdingar av Jakobs hus och I furstar av Israels hus, I som hållen för styggelse, vad rätt är, och gören krokigt allt vad rakt är, I som byggen upp Sion med blodsdåd och Jerusalem med orättfärdighet…och säger: Är icke HERREN mitt ibland oss? …Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åker” (Mika 3: 9-12).

Jesaja profeterade också mot Israel när han sade:

“Hören, I himlar, och lyssna, du jord; ty HERREN talar. Barn har jag uppfött och fostrat, men de hava avfallit från mig. En oxe känner sin ägare och en åsna sin herres krubba, men Israel känner intet, mitt folk förstår intet. Ve dig, du syndiga släkte, du skuldbelastade folk, du ogärningsmäns avföda, I vanartiga barn, som haven övergivit HERREN, föraktat Israels Helige och vikit bort ifrån honom!” (Jes. 1: 2-4)

AVSKAFFANDET AV DET GAMLA FÖRBUNDET, OCH UPPRÄTTANDET AV DET NYA FÖRBUNDET

Efter att ha fördömt Israels förräderi, förklarade Gud, genom att tala genom Jeremia, att förbundet var upphävt av judarna, och förkunnade upprättandet av ett nytt förbund. Det skulle inte vara likt det gamla, eftersom den troendes del är Gud själv och inte något land:

“Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus; icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN. Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras bröst och i deras hjärtan skall jag skriva den, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.” (Jeremia 31: 31-33).

OBS! DEL 2 i morgon den 6 Januari 2024

JESUS ÄR HERRE!

GUDS LAGAR om Homosexualitet/Klargörande

aug7

https://www.eaec-se.org/articles/Torell/guds-lagar-om-sexualitet.htm

Av John S. Torell
Översättning: Thomas Karrlander

Det spelar ingen roll vad du, jag eller vårt samhälle anser är rätt och fel om sex. Gud är densamme
igår, idag och i all evighet och hans lagar står fast oavsett vilka moraliska värderingar som råder i
en tid. En “låtgå mentalitet” eller “Gud förstår nog” får alltså inget gensvar hos Honom. Att bryta
mot Guds lagar får alltid konsekvenser.

“Faren icke vilse. Gud låter icke gäcka sig. Ty vad människan sår, det skall hon ock skörda.” (Gal 6: 7).

När människorna vanärar sig sexuellt så vanäras även landet de lever i och en förbannelse sänker
sig över dem. (3 Mos 18: 24-30).

Att uppmuntra till sexuell aktivitet utanför äktenskap eller dela ut kondomer, p-piller och liknande
åt unga människor är en synd, eftersom det ger dem frihet att synda och samtidigt invagga dem i en
falsk säkerhet när de gör det. Men de leker faktiskt med elden eftersom det öppnar upp dörrar för
demonisk aktivitet och vidare otrygghet, ångest och i slutändan en förstörd framtid.

Du vill inte vara den som korrumperar ett barns liv.

“Men den som förför en av dessa små som tro på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes ned i havets djup.” (Matt 18: 6).

Historisk bakgrund

Gud inrättade äktenskapet när han skapade Adam och Eva och i den föreningen av man och kvinna
omfattades även sexuellt umgänge, inte enbart för fortplantningens skull, utan Gud lade också till
starka känsloband och fysisk njutning till den sexuella akten, långt över än vad som behövs för att
kvinnan ska bli gravid. Dessa egenskaper är en gåva från Gud och är tänkt att vara så länge som
mannen och kvinnan lever. (1 Mos 2: 20-25).

Medan Gud är den som skapar och bygger är Satan den som bryter ned och förstör. Djävulen är en
mästare på att förvränga Guds ord och fördärva Hans skapelse. Det första Djävulen gjorde efter
syndafallet var att förstöra den sexuella dynamiken i äktenskapet genom att locka föräldrarna att ha
sexuella förbindelser med deras barn. Närstående uppmuntrades att ha sex med varandra och Satan
introducerade också homosexualitet till mänskligheten.

När vissa av de fallna änglarna lämnade sina positioner i andevärlden, gick över till fysiska världen
och började ha sexuella relationer med kvinnor resulterade det i hybrider i form av “människodemoner”.
(1 Mos 6: 4). Konsekvensen av detta var att hela människorasen och tom växter och djurs DNA blev infekterat av demoniska blodlinjer (1 Mos 6: 5-13). Gud ångrade då allt Han skapat och sparade bara Noas familj samt de rena djuren från floden.

Ca 300 år efter floden lyckades Satan åter igen korrumpera människorna genom äktenskapsbrott,
otukt och homosexualitet. Städerna Sodom och Gomorra var centrum för detta fördärv och Gud
förintade dem så fullständigt att vi än idag kan vittna om förödelsen. (1 Mos 18: 16-21, 19: 12-29).

När Gud kallade Moses att leda Israels barn ut från Egypten ville Han etablera en etisk kod för
israeliterna som reglerade deras sexuella liv. Detta blev en del av de praktiska lagarna som finns
beskrivet i tredje Moseboken. Vid den tiden var då all sexuell aktivitet på jorden korrumperad och
Gud hade överlämnat dem till deras sjuka vanor. (Rom 1: 21-32, 3 Mos 18: 1-5).

Vilka är Guds lagar om sexualitet?

För 4000 år sedan gav Jesus Moses sina lagar som han krävde att israeliterna skulle följa för att inte
falla i onåd. Dessa lagar är lika relevanta idag, för oss kristna, som då och Jesus bekräftade att dessa
lagar inte har ändrats utan kommer att råda till tidens slut. (Matt 5: 17-19). Det är bara offerlagarna
som är uppfyllda genom Jesus slutliga offer på korset.

De praktiska lagarna som berör vår sexualitet finner vi i tredje Moseboken och lyder enligt följande:

§ Sexuella förbindelser med familjemedlemmar är förbjudet. (3 Mos 18: 6-16, 20 :11-12, 17, 19-21).

§ Det är förbjudet att efter giftermål med en kvinna ha sexuella förbindelser med hennes dotter eller
någon annan som är henne närstående. (3 Mos 18: 17-18, 20: 14).

§ En kvinna ska inte ha sex med sin man under sin menstruationsperiod. (3 Mos 18: 19, 20: 18).

§ Du ska inte ha sex med vänner/grannars fruar. (3 Mos 18: 20).

§ Du skall inte offra dina barn, något som idag kallas “abort”. (3 Mos 18: 21).

§ Du skall inte inlåta dig i sexuella aktivitet med någon av samma kön, dvs. homosexualitet. (3 Mos 18: 22, 20: 13).

§ Du ska inte inlåta dig i sexuella aktiviteter med djur. (3 Mos 18: 23, 20: 15-16).

Avskaffar Guds nåd dessa lagar?

Nej, det står ingenstans i nya testamentet att dessa lagar är avskaffade. Istället gör Jesus klart för oss
att den som bryter mot någon av dessa bud och lär ut så kommer att bli kallad som den minste i
Guds rike, men den som följer dem och lär ut så kommer att bli kallad som stor i Guds rike.

“Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.” (Matt 5: 19).

I första kyrkomötet deklarerade man tydligt att otukt inte var ett acceptabelt beteende för kristna. (Apg
15: 28-29).

Paulus fördömde homosexualitet:

“Fördenskull gav Gud dem till pris åt skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umgänget mot ett onaturligt; sammalunda övergåvo ock männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. Så fingo de på sig själva uppbära sin villas tillbörliga lön.

Och eftersom de icke hade aktat det något värt att taga vara på sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris åt ett ovärdigt sinnelag, till att bedriva otillbörliga ting.” (Rom 1: 26-32)

och incest:

“Det förljudes såväl att överhuvud otukt bedrives bland eder, som ock att sådan otukt förekommer, som man icke ens finner bland hedningarna, nämligen att en son har sin faders hustru.

Och ändå ären I uppblåsta och haven icke fastmer blivit uppfyllda av sådan sorg, att I haven drivit ut ur eder krets den som har gjort detta.

Jag, som väl till kroppen är frånvarande, men till anden närvarande, har för min del redan, såsom vore jag närvarande, fällt domen över den som har förövat en sådan ogärning:

i Herren Jesu namn skola vi komma tillsammans, I och min ande, med vår Herre Jesu kraft, och överlämna den mannen åt Satan till köttets fördärv, för att anden skall bliva frälst på Herren Jesu dag.” (1 Kor 5: 1-5).

Paulus gör klart för oss att alla sexuella förbindelser utanför äktenskapet är otukt:

“Veten I icke att edra kroppar äro Kristi lemmar? Skall jag nu taga Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Bort det!

Veten I då icke att den som håller sig till en sköka, han bliver en kropp med henne? Det heter ju: »De tu skola varda ett kött.»

Men den som håller sig till Herren, han är en ande med honom.

Flyn otukten. All annan synd som en människa kan begå är utom kroppen; men den som bedriver otukt, han syndar på sin egen kropp.” (1 Kor 6: 15-18).

Jesus fastslår senare att inga otuktiga kan ärva Guds rike:

“Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra döden.” (Upp 21: 8).

“Men de som äro hundar och trollkarlar och otuktiga och dråpare och avgudadyrkare och alla som älska och göra lögn, de måste alla stanna därutanför.” (Upp 22: 15).

/

Psalm 15, Guds riktmärken för oss. /Världsrasering

jul26

Kapitel 15
Herrens krav på rättfärdighet


1 En psalm av David.
Herre, vem får vara i ditt tält?
Vem får bo på ditt heliga berg?
2 Den som lever rent
och handlar rätt
och talar sanning av hjärtat –
3 den som inte förtalar
med sin tunga,
som inte gör sin nästa illa
och inte drar skam över
sin granne,
4 den som föraktar den förkastlige
men ärar dem som
vördar Herren,
som inte bryter sin ed
även om det smärtar,
5 som inte ockrar med sina pengar
eller tar mutor mot den oskyldige.
Den som handlar så
ska aldrig någonsin vackla.

Andra levnadsregler finns i: Jes 33:15, Jes 56:51, Mika 6:8, Habacuck 2:4, och Mark 12:29-31

Maria: Det är ju verkligt intressant att se hur världen alltid varit i orättfärdighet och inte ännu bättrat sig, hur människor blir värre och värre på de flesta plan. I stället för att växa och ta till sig Guds ord, efter generationerna, så blir det helt och hållet mer och mer slappt och orättfärdigt. Man VILL INTE RÄTTA SIG EFTER GUD och INTE VILJA VETA HANS RÅD och RÄTTA ORD för sitt LIV. Se hur det mörknar och se hur man kommer att gå under. Ingen Gudsfruktan eller kärlek till honom.

Ja en gång till kommer undergången!

TRUTH. Guds vrede. Evigt liv eller evig död. Att växa i tro

maj8

Evigt liv eller evig död. Tiden är kort. Kom till Jesus nu. Vi måste vara Guds ord! Att växa i ande och sanning Att vänta på Gud. Att växa i Gud och i TRO. Ha tålamod. Videon beskriver hur tufft det är att lära sig vad Gud vill. Att gå hela vägen med Jesus.

/OBS! HÖGLJUDD VIDEO!

BIBELORD idag: Jakob 4:6Men större är nåden som han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.

Heb 12:15Se till att ingen går miste om Guds nåd och att ingen bitter rot får växa upp och skada och smitta många.

Heb 8:12för jag ska i nåd förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder.

Heb 4:16Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.


Bibelorden är tydliga i sitt budskap till oss, vi som vill växa, förkovra oss och bli den som Gud vill och kan använda. Vi har alla olika ERFARENHETER och kunskaper. MEN vi är alla människor, och vi försöker sprida hans ord så gott vi kan, det är vår uppgift. Ett bibelord är ett bibelord som skall förstås, inte kastas i huvudet på t ex en sörjande människa, eller en människa som är alldeles ny i tron etc. Bibelorden kan tala till dem som har börjat förstå dem och Gud.

Vi troende är alla på olika nivåer i vårt växande och i kunnande, en del har fel, en del har rätt, då det gäller Gudsordet. MEN om vi alla tar GUDS ORD på allvar så får vi nåden att kämpa oss igenom livet som sådant och vi får nåden att bli använda. Den stora kärleken från Gud ger oss kraft och styrka att gå vidare även om vi som människor kan känna att man kanske ’inte orkar en dag till’. Där har jag varit många gånger.

DÄR, i sådana situationer, har många personer i tiden varit och det behövs stor tro på Gud och erfarenhet av att bibelordet håller, för att ORKA LEVA i olika omständigheter som kan vara mycket mycket svåra. Det märkliga är att det glättiga och roliga skall ta överhanden, istället för att hjälpen i en svår tid borde överväga med tröst och hjälp, det sker inte alltid. Gud är god och tar oss över hindren och det är gott att VETA att han är GOD och RÄTTVIS i ALLA Omständigheter.

För min egen del vill jag säga att det finns många aspekter och saker att tänka på, att veta, som man inte vet då man är en troende i början av sin tro och inte ens då man trott väldigt länge är det inte säkert att man förstår vad man ska göra och vad Gud kommer att göra. Växande, växande, lärdomar. RESPEKT och RÄTTVISA är A och O.

Det behövs tid, och för min egen del behövdes många tårar och undervisning i Guds ord, (gärna som självlärd!) för att få veta vad det är som man behöver.
Tiden är en aspekt. Från tiden då man upplever ett problem som ett stort problem som skall lösa och tills Gud sätter allt i rullning kan det gå mycket lång tid. Jag skriver kan, för det kan också gå mycket fort.

Jag menar faktiskt här att VI som individer måste förstå VEM Gud ÄR för att brottas med frågan om mirakel. Läs om Job, som miste allt, men trodde på en framtid. Han hade det mycket svårt men han gav inte upp sin tro, han utvecklades så som Gud ville och därför fick han sina mirakel efter lång lång tid. Job och hans liv är en underbar läsning i bibeln och om den kan jag verkligen säga att jag har lärt utav händelserna som drabbade Job.

Falskhet, Lögn, Mytomani….Lär dig vad som är fel

maj1

Falska predikanter. Falska domare. Falska ledare inom många områden. Falska regeringar. Falska vittnen. Falska s k kyrkor. Falska familjemedlemmar. Falskhet och Lögn är inte ok.
Det finns mycket falskhet, ja, och vi människor råkar ut för dem, ofta eller mer sällan, det beror på…

Gud säger att de falska ska få sitt straff, det är ju bra.
Men, dumt att de inte tänker sig för, så slipper de straff. Hmm, det går mycket bra att ljuga och att vara falsk. -Otrogen och falsk- det är en hemsk kombination.
Man till och med ljög om Jesu Uppståndelse, då graven var tom och Jesus inte fanns där. Man ljög om sin HERRE och GUD. Man tycks få många fördelar om man ljuger, det är fruktansvärt vad denna jorden består av idel lögner. VAD ser Gud nu? Jo de falska och de som mördar och lemlästar, nu precis som förr.
Jag vill påminna ALLA om att TALA SANNING!! Det gäller för all tid. Snart kommer den falske ‘Jesus’. Se upp!

Vad kallas en lögnare?
Mytomani beskrivs som ett beteende där en person tvångsmässigt ljuger och det kan ingå som delsymtom i andra tillstånd, till exempel psykopati, där ”patologisk lögnaktighet” ingår som ett kriterium. Det finns olika orsaker till att en person ljuger.
Vad orsakar Mytomani?
Mytomani är i sig självt ingen psykiatrisk diagnos utan ett symtom. Relativt ofta kan mytomanin härledas till personer med låg Självkänsla. Ibland till narcissism, paranoia eller schizofreni, ibland till olika tvångssyndrom eller en psykopatisk personlighetsstörning.
Vad avslöjar en lögnare?
Lögnare får ofta ett förhöjt tonläge, rösten blir ljusare samt låter mer spänd och får en mer opersonlig, oengagerad klang. Dessutom har lögnare svårt för att hålla fötter och ben stilla, samt lyfter upp hakan.

Mark 16:14 Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.

5 Mos 19:18 Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder,
Luk 18:20 Buden kan du: Du ska inte begå äktenskapsbrott. Du ska inte mörda. Du ska inte stjäla. Du ska inte vittna falskt. Hedra din far och din mor. “
Fil 2:15 så att ni blir fläckfria och rena, Guds oskyldiga barn mitt i ett falskt och fördärvat släkte, där ni lyser som stjärnor i världen
Ps 24:4 Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, som inte vänder sin själ till lögn och inte svär falskt.
Ord 6:19 ett falskt vittne som främjar lögn och den som skapar gräl mellan bröder.
Ord 8:8 Min muns alla ord är rättfärdiga, i dem finns inget falskt eller förvridet.
Ord 12:17 Den ärlige talar sanning, ett falskt vittne bedrar.
Ord 14:5 Ett sant vittne ljuger inte, ett falskt vittne främjar lögn.
Ord 17:20 Den som har falskt hjärta finner ingen lycka, den som har oärlig tunga faller i olycka.
Ord 19:5 Ett falskt vittne blir inte ostraffat, den som främjar lögn kommer inte undan.
Ord 19:9 Ett falskt vittne blir inte ostraffat, den som främjar lögn ska förgås.
Ord 21:28 Falskt vittne ska förgås, den som lyssnar får tala till punkt.
Hosea 1:2 Detta är början av Herrens ord genom Hosea. Herren sade till honom:
”Gå och skaffa dig en otrogen hustru och barn till en otrogen hustru, för landet har varit otroget och övergett Herren.”

SVERIGE och dess s k regering är ett av Länderna som skall skämmas rejält!!

Sanning:

Ps 61:8han ska trona för evigt inför Gud. Låt nåd och sanning bevara honom.
Ps 85:11Nåd och sanning ska mötas, rättfärdighet och frid ska kyssas.
Ps 85:12Sanning ska växa upp ur jorden och rättfärdighet blicka ner från himlen.
Ps 86:11Visa mig, Herre, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.

I ALLA Psyops/stormar, som är nu så är det.. GUD vill visa sin väg för DIG.. Sök Honom!

feb28

Man fördärvar för människor, ja. I denna tid som är nu, är det inte bättre än förr, för det är samma AGENDA, nu heter den 2030 och NWO m m. FÖRR var det lika illa och har alltid varit! JESUS säger vi ska vara uthålliga och kämpa trons kamp, HELA VÄGEN till Himmelrik. DÅ gör vi det, eller hur!?? Var noga, GUD VILL VISA VÄGEN!

Upp 2:26Den som segrar och håller fast vid mina gärningar ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken.
Upp 11:18Folken vredgades, och din vrede har kommit, tiden när de döda ska dömas och du ska löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som vördar ditt namn, små och stora, och fördärva dem som fördärvar jorden.”
Upp 15:3och sjunger Guds tjänare Moses sång och Lammets sång: “Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud Allsmäktig. Rätta och sanna är dina vägar, du folkens Kung.
Upp 16:19Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin.
Upp 19:15Ur hans mun kom ett skarpt svärd som han ska slå folken med, och han ska styra dem med järnspira, och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.
Upp 20:3Sedan kastade ängeln honom i avgrunden och stängde och förseglade den över honom, för att han inte mer skulle förleda folken förrän de tusen åren nått sitt slut. Därefter ska han släppas lös för en kort tid.
Upp 20:8Och han ska gå ut för att förleda folken vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, och samla dem till striden. Deras antal är som havets sand.
Upp 21:24Och folken ska vandra i dess ljus, och jordens kungar ska föra in sin härlighet i den.
Upp 21:26och folkens härlighet och ära ska föras in i staden.
Upp 22:2Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.
“Låt oss fara över till andra stranden.” 
Mark 4:35
ICKE ens då vi gått ut på Kristi befallning, skola vi undgå stormarna. Lärjungarna hade i lydnad för Herren lagt ut från stranden, då de överraskades av den våldsamma stormen. Då de voro nära att förgås, måste de, i sin nöd ropa till Herren om hjälp.Ibland synes det oss, som om Herren dröjde alltför länge, men Han vill härigenom endast pröva och stärka vår tro och lära oss att bedja med större allvar. Vår längtan efter ett Guds ingripande måste fördjupas, så att vi, då stunden för detsamma är inne, må kunna värdesätta det desto mera. — Jesus gav sina lärjungar en mild förebråelse: “Haven I ännu ingen tro?” Varför höjden I icke segerropet mitt i stormens raseri? Varför saden I icke till de vreda vindarna och svallande vågorna: “I kunnen icke göra oss något ont, ty Kristus, vår mäktige Frälsare, är ombord?”Det är vida lättare att förtrösta på Gud i solskenet än i stormen. Men vi ha ingen kännedom om, hur mycket verklig tro vi äga, förrän den prövas i den hårda stormen. Det är därför Mästaren är ombord. I stormen fostras du till att bli stark i Herren och i Hans väldiga kraft.”Med Kristus i båten åt stormen jag ler.“Jesus sade:

“Låt oss fara över till andra stranden“
— icke ut på sjön för att förgås.
Går färden genom djupa vatten,
o, se med tröst dock upp till Gud!
Hans öga vakar än i natten,
och stormen tystnar på Hans bud.
Så frukta ej — Han skall dig föra
till säker hamn, och skulle du
för stormens gny Hans röst ej höra,
Han hör likväl din röst ännu.
L. S.
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

https://www.youtube.com/channel/UCOWexdM7wlrOg4_vC9v_v0A Se videos/Maria

Ge ditt liv till JESUS. /

Var medveten om NWO.

Foto Rosor 27/2

Kärlekens Gud. Tacka Gud. Nådens tron.

okt22

Kärlekens Gud

“Ty därigenom att han har lidit, i det han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas. — Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd” Hebr 2: 18, 4: 15.

Från: https://www.eaec-se.org/blandat/trostens_gud/karlekens_gud.htm

Det här är ett mycket trösterikt bibelord. Vi tänker lätt, att vår Frälsare är så stor, hög och avlägsen, så helig och fullkomlig, att han inte kan förstå sådana svaga syndare som dig och mig. Men han är en Herre, som älskar människorna. Han har själv levat ett människoliv här på jorden. Han om någon har varit föremål för själafiendens angrepp. Det står om honom, att han varit frestad i allting. Det finns alltså inte någon frestelse, vars art han inte skulle känna. Därför känner han också varje din och min frestelse.

Han var stark. Han övervann varje frestelse. Han vet, att vi är svaga. Och nu står det, att han kan ha medlidande med våra svagheter. Han vet, att vi lider under frestelserna på samma sätt som han. Han vet också, att vi ville leva ett lika rent och fullkomligt liv som han — om vi verkligen är pånyttfödda Guds barn. Men han är också mycket väl medveten om att det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag på grund av mitt inre fördärv. Vilja har jag nog. Men förmåga att förverkliga det goda har jag inte alltid.

“Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid” Hebr 4: 16. Just det att han känner oss så in i grunden är vår stora tröst. I oss finns ingenting, som kan överraska honom, inte ens när någon synd riktigt ohämmat bryter fram i vårt liv: hat, avund, mångahanda begär och onda tankar. Det är härligt att verkligen med frimodighet och dristighet gå fram till nådens tron. Det är underbart att inte behöva vara en enda smula frommare än man är och dock veta, att man med säkerhet blir nådigt mottagen.

Herren är en Gud, som älskar människorna. Han låter sin sol lysa över både onda och goda, och han låter det regna både över rättfärdiga och orättfärdiga. Hans väsen är kärlek. Han älskar på samma sätt som solen lyser. Han kan inte annat, därför att han är kärlek. Och han är kärleken för både onda och goda, både för rättfärdiga och orättfärdiga. Han är alltid kärlek, idel kärlek och fullkomlig kärlek.

Vila alltså i all din kraftlöshet i denna gudomliga kärlek och tacka honom för att han älskar just onda och syndiga människor, sådana som du själv. Träd helt utan förtjänst inför hans ansikte. För inte med dig något annat än din synd. Och om du gör detta med ett uppriktigt sinnelag, skall han lägga sin heliga hand på ditt huvud och försäkra: Mitt barn, för min egen skull förlåter jag dig i dag alla dina synder.

Herre, jag tackar dig, att jag får
komma inför nådens tron kraftlös
och svag som jag är. Jag känner mitt
hjärtas fördärv och kommer till ditt
altare för att få din välsignelse.
Och jag vet, att du enligt ditt löfte
inte skall kasta ut mig, även om jag
skulle känna mig som den allra störste
syndaren på jorden.
Tack, att din nåd räcker till.

Bibelord: 1 Joh 4: 10-19.

Från “Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

/Maria

HERREN är HERREN. I allt! / No Globe/

okt5

Se gärna videon. Inga länder regerar, människor regerar inte, nej, bara Gud regerar över människorna.
Det finns inget som heter att vi har tur eller ej, Gud är den som ger oss eller tar ifrån oss,
av någon anledning som bara HAN bestämmer om. Han regerar över naturen, över händelser,
över allt du kan tänka dig. Han ser och hör allt och bestämmer över allt som sker och inte skett.
Jag tror inte att man till fullo INSER VEM Gud ÄR. HAN och bara HAN är Gud.
Rom 8:28… -OBS Jag håller INTE med om BILDEN på GLOBEN!!! –Steve nämner GLOBEN här i videon på slutet, men Han har FEL. Meteoriter finns inte heller. Annars är videon bra!

  • NO the earth is FLAT./Platt men rund. Bibelord berättar det du kanske inte vet, Se kategori Flat Earth till höger här m m.

Ps 9:8 Herren regerar för evigt, han har rest sin tron till dom.
1 För körledaren, till “Sonens död”✱. En psalm av David.
2 Jag vill tacka Herren
av hela mitt hjärta,
jag vill förkunna alla dina under.
3 Jag vill glädja mig och jubla i dig,
jag vill lovsjunga ditt namn,
du den Högste.
4 Mina fiender viker tillbaka,
de faller och förgås
inför ditt ansikte,
5 för du har hävdat min rätt
och fört min talan.
Du sitter på din tron
som en rättfärdig domare.
6 Du har straffat hedningarna
och förgjort de gudlösa,
utplånat deras namn
för alltid och för evigt.
7 Fienden är borta,
utrotad för alltid.
Du har ödelagt deras städer,
minnet av dem är utplånat.
8 Herren regerar för evigt,
han har rest sin tron till dom.
9 Han ska döma världen
med rättfärdighet,
hålla dom bland folken
med rättvisa.
10 Herren är en borg
för den förtryckte,
en borg i nödens tider.
11 De som känner ditt namn
litar på dig,
för du överger inte dem
som söker dig, Herre.
12 Lovsjung Herren som bor i Sion,
förkunna hans gärningar
bland folken,
13 för han som straffar blodsdåd
kommer ihåg dem,
han glömmer inte
de svagas rop.
14 Förbarma dig över mig, Herre!
Se hur jag plågas
av dem som hatar mig,
du som lyfter mig
från dödens portar
15 för att förkunna allt ditt lov
och jubla över din frälsning
i dottern Sions portar.
16 Hedningarna sjönk
i den grav som de grävde,
deras fot fastnade
i nätet de lade ut.
17 Herren har gjort sig känd,
han har skipat rätt.
Den gudlöse snärjs
av sin egen gärning.
Higgajón✱, Sela
18 De gudlösa ska vika tillbaka
ner i dödsriket,
alla hedningar som glömmer Gud.
19 Men den fattige ska inte
vara glömd för alltid,
de svagas hopp ska inte
försvinna för evigt.
20 Res dig, Herre!
Låt inte människor få makten,
låt hedningarna bli dömda
inför ditt ansikte.
21 Slå dem med skräck, Herre.
Låt hedningarna förstå
att de bara är människor. Sela

/Maria

Hycklare. /Allt om bibeln..

maj21

 Matteus Ev 15 Ve er, skriftlärda och fariséer, era hycklare! Ni far omkring över hav och land för att göra en enda till proselyt✱, och när han blivit det gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.

Fariséernas anhängare drogs till läran, inte till Gud. De förlorade sig så totalt i detaljerna i sina hemmagjorda bud och lagar, att de alldeles försummade Gud, som ju var lagens medelpunkt. En religion där det gällde att prestera goda gärningar får människor att försöka överträffa varandra. Det är alltså troligt att en hycklares elever går ännu längre än sina lärare. Vi får se till att vi inte utbildar ‘fariséer’ genom att betona en yttre lydnad på bekostnad av inre förnyelse!

De skriftlärda

Fråga: Vilka var de skriftlärda? Inte är det väl fel att kunna Skriften? (T.H.)

Svar: På Esras och Nehemjas tid, efter den babyloniska fångenskapen, hade man samlat och förenat de heliga skrifterna till en helhet, vad vi i dag kallar Gamla testamentet. Nu när skrifterna fanns tillgängliga för alla, greps man av en stark iver att studera och förklara dem. På så sätt uppkom en särskild samhällsgrupp, de s k “skriftlärda”, och den förste som kallas skriftlärd i Bibeln är Esra själv.

De skriftlärda kom snart att framstå som det lärda ståndet bland judarna. Begreppet omfattade alla som var knutna till det exegetiska arbetet med lagen, som skulle tolkas för folket både juridiskt och teologiskt. De var med andra ord både jurister och teologer, och dessutom fungerade de som lärare och domare. De blev kort sagt något av landets främsta experter på religiösa, moraliska, juridiska och administrativa frågor, och efterhand fick de stort inflytande.

Med utgångspunkt från sina omfattande skriftstudier avgjorde de vad som skulle gälla som lag och rätt för judarna. Det som de skriftlärda enades om, det kom att betraktas som gällande rätt. Successivt utarbetade de följaktligen fler och fler regler med utgångspunkt från Mose lag, och så småningom var reglerna så många att de omfattade praktiskt taget alla situationer någon människa kunde hamna i.

Tanken var förvisso god. De såg det som sin livsuppgift att hjälpa sina medmänniskor att följa Guds lag, och de var övertygade om att de med sina detaljerade regler gjorde det lättare för alla att handla enligt lagen. Om folket följde alla deras föreskrifter till punkt och pricka, så var ju risken mindre att det bröt mot Guds vilja.

På Jesu tid fanns det många skriftlärda. Talrikast var de i Jerusalem och Judeen, men att det fanns skriftlärda även i Galileen framgår av Luk 5:17. Över huvud taget var säkert behovet av skriftlärda stort, eftersom den arameiska dialekt som judarna i Palestina talade skilde sig så mycket från den gammaltestamentliga hebreiskan, att folket behövde få texterna både översatta och förklarade för sig. De flesta skriftlärda tillhörde det fariseiska partiet, även om det även fanns ett mindre antal som var saddukeer.

Några av dem var präster, men de allra flesta hade ett helt vanligt yrke. I allmänhet var de köpmän, hantverkare eller bönder som levde av sina händers arbete och vid sidan av detta verkade som oavlönade skriftlärda. Det hörde till själva skriftlärdomens “vishet” att en skriftlärd skulle kunna ett hantverk eller driva ett praktiskt arbete vid sidan av sitt lärarkall. I annat fall fanns risken att man skulle komma att “göra skriftstudiet till en spade”, som man uttryckte det när man varnade för att göra ett levebröd av att vara skriftlärd.

“Laglärdom som inte är förenad med något hantverk slutar i fåfänglighet och leder till synd”, skrev en av den ryktbare rabbinen Gamaliels efterträdare.

Folket såg upp till de skriftlärda och de kallades rabbi (mästare) eller rabbuni (store lärare). De var lätta att känna igen på sina kläder. De flesta skriftlärda gick i en fotsid dräkt med breda böneremsor och stora blå hörntofsar.

Att bli skriftlärd tog sin tid. Det krävdes en lång och grundlig utbildning. Man började i regel när man var 15-årsåldern med att studera de heliga skrifterna samt de vises utläggningar av den. Skriftorden och utläggningarna lärde man sig utantill. Sedan följde diskussioner över omtvistade punkter. Vanligtvis tog de här studierna 12 år, men det var först sedan man fyllt 40 år som man tillerkändes rätten och myndigheten att själv uppträda som rabbi och undervisa andra.

Vad det gäller Jesu kritiska inställning till de skriftlärda, så berodde den naturligtvis inte på deras omfattande kunskaper i skriften. Det är aldrig fel att kunna Guds ord. Tvärtom! Jesus betonade vikten av att leva av “varje ord som utgår ur Guds mun” (Matt 4:4). Jesu fördömande av de skriftlärde hade i första hand sin grund i att de – med vissa undantag – var extremt formalistiska.

De var så noga med att precisera lagen in i minsta detalj att den hade blivit till en börda för folket, samtidigt som de själva förlorade känslan för lagens andliga kärna – till exempel i frågor om rättfärdighet och rättvisa. Och eftersom de själva var så oerhört nitiska när det gällde att hålla fast vid lagens minsta bokstav, frestades de lätt att förakta dem som inte följde eller kunde följa deras mödosamma lagar. Dessa människor betraktade de som “syndare” och “orena” som de tog absolut avstånd ifrån.

Dessutom betonade Jesus att de förfalskade Guds lag, i och med att de lade lika stor vikt vid sina egna “fäderneärvda stadgar” – bestämmelser som utarbetats av deras företrädare och sedan gått i arv – som vid Guds eget ord. De här traditionella reglerna utgjorde dessutom ofta en form av kryphål, som gjorde att man kunde kringgå lagen. Jesus ger ett exempel i Matt 15:1-9:

“Varför bryter ni mot Guds bud för era reglers skull? Gud har sagt: ‘Visa aktning för din far och din mor’ och ‘Den som smädar sin far eller sin mor skall dö.’ Men ni påstår att om någon säger till sin far eller sin mor: ‘Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det ger jag som tempelgåva’, då behöver han inte visa aktning för sin far eller mor. Så sätter ni Guds ord ur kraft för era reglers skull. Hycklare, Jesaja profeterade rätt om er när han sade: ‘Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud.'”

Han pekade också på deras fåfänglighet. De älskade att hyllas av folket och de njöt av att bli tilltalade med fina titlar. Jesus varnade folket för att bli lika upptagna av yttre ting och tom ära som de skriftlärda (Matt 23:2-10).

Det ska emellertid betonas att alla skriftlärda inte var hycklare, vars religion bara var en from fasad. Ett undantag var till exempel Gamaliel, som framstod som en människovänlig, tänkande, högsinnad och uppriktigt troende skriftlärd. Han var sonson till den store rabbi Hillel, Talmudkännaren som presenterade flera liberala tolkningar av Mose lag. Han hade fortsatt i sin farfars spår och gjort en lysande karriär inom teologin.

Visserligen höll han fast vid sina förfäders traditioner, men han hade inget av den trångsynta självgodhet som var så typisk för många fariseiska skriftlärda. Hans frisinnade synsätt yttrade sig till exempel i att han ansåg att det var fullt tillåtet för en troende jude att studera ickejudisk litteratur, något som många av hans kollegor var stenhårda motståndare till.

Från: Thor-Leif Strindberg /Allt om bibeln.se

/

Sabbaten- och några problem/ Jon-Are Pedersen

apr28

https://theholyremnant.blogspot.com/2019/04/del-6-sabbaten-och-nagra-problem.html

Sabbaten Del 1 1

Man ser ofta en diskussion på FB om sabbaten och lördagen som den ”heliga” dagen. Den som firar på söndagen har alltså tagit djurets märke!?
Vi får höra att det var påven som ändrade sabbaten till söndag och att lördag alltid var sabbatsdagen ända från världens skapelse, med början i 1 Mos. 2:2 ”På sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt skapelseverk. Han vilade på sjunde dagen från hela det verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.”
Här läser vi orsaken till sabbaterianernas stränga sabbatslag: ”Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, ty på den dagen vilade han från allt sitt verk som han hade skapat och gjort.” Detta var innan det Adam, Abraham, och innan Mose. Detta var patriarkernas sabbat, och inte judiska sabbaten.Sabbaterianerna använder en mix av 1 Mos. 2:2 och 2 Mos. 20:11 vilket säger: ”Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna eller din boskap, och inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar gjorde HERREN himlen och jorden och havet och allt som är i dem, men på sjunde dagen vilade han. Därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.”Och som extra kraft i sitt argument kommer de med 5 Mos. 5:12-15 som säger: ”Håll sabbatsdagen så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig. Sex dagar skall du arbeta och uträtta alla dina sysslor. Men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, inte heller din son eller din dotter, din tjänare eller tjänarinna, din oxe eller åsna eller något av dina dragdjur, inte heller främlingen som bor hos dig inom dina portar, för att din tjänare och din tjänarinna skall få vila liksom du. Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.”

Sammanfattning

För att sammanfatta hur sabbaterianerna resonerar, så är den sjunde dagen fast fixerad och ej justerbart, och den som bryter mot sabbatsbudet bryter mot lagen, för som de säger: ”den som håller hela lagen men bryter mot detta ena bud är skyldig till allt, och kan därför inte vara frälst. Därför är LÖRDAGEN den dag vi ska fira sabbat på.”

Några problem

Vi har ett problem med detta. Den judiska kalendern tog Israel med sig från Egypten, den ”Antika egyptiska kalendern2” och den har 303 dagar per månad, utan undantag. Och 30 x 12 = 360 dagar på ett år. För att jämna ut den judiska kalender läggs det därför till 5 dagar på slutet av året, så sammanlagt blir det alltså 365 dagar per år.
Om vi nu säger att vi första året firar sabbat på en lördag, vilket är den sjunde dagen, så kommer det alltså att förskjutas med en dag för varje år. År två skulle sabbaten infalla på söndagen. År tre skulle sabbaten infalla på måndagen, år fyra skulle sabbaten infalla på tisdag, och så fortsätter sabbaten förskjutas till det sjunde året. Det åttonde året kommer sabbaten återigen infalla på en lördag.Sabbaten infaller alltså på alla veckans sju dagar under en period på sju år, och först på det åttonde året infaller sabbaten återigen på en lördag. Jag lägger till sju bilder som illustrerar detta. En för varje judiskt kalenderår. Bilderna börjar med år ett och en måndag.
Ett annat problem vi har med detta är att när Gud skapade världen helgades den sjunde dagen därför att Gud vilade på den sjunde dagen. Men när Mose ger lagen till Israel i 5 Mos. 5:12-15 ges den med en helt annan befallning. Vi läser igen: ”Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har HERREN, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.”
Här säger Gud genom Mose att de ska hålla sabbaten för att de ska komma ihåg att de också varit slavar och behövde vila. Här är det inte längre orsaken att den sjunde dagen ska vara vilodag, som 1 Mos. 2:2 säger, därför att Gud vilade från sina verk. Två skilda orsaker att hålla sabbaten med andra ord.

Summering:

  1. Som jag visade er med den judiska kalendern på 30 dagar, så infaller alltså sabbaten på var sjunde dag, på samma veckodag, under hela det första året. Sabbaten förflyttas alltså fram en dag för varje år, och på det åttonde året börjar det om. Den judiska kalendern ändrades dock efter år 704 e.Kr.
  2. Första gången vi läser om sabbaten, den sjunde dagen, var när Gud skapade världen. Andra gången vi läser om sabbaten är när det judiska folket får Mose lag. Och de skulle hålla sabbaten av en helt annan orsak.
  3. Den egyptiska veckan började på en lördag (Illustration 1: Egyptiska Kalendern på 30 dagar).
  4. Ur Encyclopædia Britannica: ”Historikern Dio Cassius, berättar, ‘Vid deras flykt från Egypten gjorde judarna lördagen till den sista dagen i veckan, på grund av deras hat mot de egyptiska förtryckarna.5‘”
  5. När Jesus Kristus dog och uppstod ändrades detta, vilket ska jag ta upp senare.
7 Bilder

Jag bifogar 7 bilder, en för varje kalenderår enligt den beräkning vi har i GT. 


Källor i1https://www.facebook.com/jonare.pedersen/posts/1031106817043688?__tn__=-R2https://en.wikipedia.org/wiki/Egyptian_calendar3https://en.wikisource.org/wiki/Page:Encyclop%C3%A6dia_Britannica,_Ninth_Edition,_v._4.djvu/7374https://sv.wikipedia.org/wiki/Judiska_kalendern5https://books.google.se/books?id=BFlBAAAAcAAJ&pg=PA3&lpg=PA3&dq=dio+cassius+On+their+flight+from+Egypt,+the+Jews+made+Saturday+the+last+day+of+the+week&source=bl&ots=yC-HV7bcdZ&sig=eoYgunvxjndqfKn42OOmrYdE0UM&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiczpqz49PcAhXHApoKHePrCIEQ6AEwAXoECAkQAQ#v=onepage&q=dio%20cassius%20On%20their%20flight%20from%20Egypt%2C%20the%20Jews%20made%20Saturday%20the%20last%20day%20of%20the%20week&f=falseiKällor:https://en.wikipedia.org/wiki/Egyptian_calendarhttps://en.wikisource.org/wiki/Page:Encyclopædia_Britannica,_Ninth_Edition,_v._4.djvu/737https://sv.wikipedia.org/wiki/Judiska_kalendernhttps://books.google.se/books?id=BFlBAAAAcAAJ&pg=PA3&lpg=PA3&dq=dio%20cassius%20On%20their%20flight%20from%20Egypt%2C%20the%20Jews%20made%20Saturday%20the%20last%20day%20of%20the%20week&source=bl&ots=yC-HV7bcdZ&sig=eoYgunvxjndqfKn42OOmrYdE0UM&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiczpqz49PcAhXHApoKHePrCIEQ6AEwAXoECAkQAQ#v=onepage&q=dio%20cassius%20On%20their%20flight%20from%20Egypt%2C%20the%20Jews%20made%20Saturday%20the%20last%20day%20of%20the%20week&f=false

/Maria