Archives

Att berätta om Salomo/Predikaren

Predikaren, visheten och döden.

 
När Salomo skrev boken Predikaren, så hade han avfallit från Herren och hängivit sig åt avgudadyrkan. Och Herren hade sagt att han skulle rycka riket ifrån honom och giva det åt hans tjänare. 1 Kon. 11:1-13. Det står i Pred. 1:12, “Jag, Predikaren, var konung över Israel i Jerusalem.” Han erkänner alltså att han inte längre är Israels konung. 

Gud hade gett Salomo mer vishet än någon annan. 1 Kon. 4:29- 34. Och denna vishet hade sitt värde så länge han tjänade Herren. Men när Salomo hade avfallit från Herren, så var till och med denna vishet fåfänglig och vållade honom bara plåga. “Och jag vände mitt hjärta till att begrunda och utrannsaka genom vishet allt vad som händer under himmelen; sådant är ett uselt besvär, som Gud har givit människors barn till att plåga sig med.” Pred. 1:13. “Ty där mycken vishet är, där är mycken grämelse; och den som förökar sin insikt, han förökar sin plåga.” 1:18. Då sade jag i mitt hjärta: “Såsom det går dåren, så skall det ock gå mig; vad gagn har jag då därav att jag är förmer i vishet?” Och jag sade i mitt hjärta, att också detta var fåfänglighet. 2:15. Och jag blev led vid livet, ty illa behagade mig, vad som händer under solen, eftersom allt är fåfänglighet och ett jagande efter vind. 2:17.

Så är det för dem som överger Herren och dyrkar avgudar. Ett liv utan Gud är tomt och meningslöst. Den vishet och insikt de har fått blir till ingen nytta, utan vållar dem bara plåga.

Men för den som har det rätt ställt inför Gud, är visheten inte fåfänglig. “Säll är den människa som har funnit visheten, den människa som får förstånd. Ty bättre är att förvärva henne än att förvärva silver, och den vinning hon ger är bättre än guld.” Ords. 3:13-14. “Långt bättre är att förvärva vishet än guld; förstånd är mer värt att förvärvas än silver.” Ords. 16:16. “Men om någon av er brister i vishet, så må han utbedja sig sådan från Gud, som ger åt alla villigt och utan hårda ord, och den skall bli honom given.” Jak. 1:5. “Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.” Jakob 3:17.

Från att ha levt i Guds gemenskap och tjänat Gud med den vishet han fått, så hade Salomo kommit ned på ett lägre, mänskligt plan, och den vishet som Gud hade gett honom blev sammanblandad med hans egna tankar och föreställningar. Och det som står i boken Predikaren, är ord från en avfälling som har övergett Herren.

Predikaren säger: “Ty det går människors barn, såsom det går fänaden…” Pred. 3:19-21, 9:5-10. Han tänker på vanligt mänskligt sätt och jämför människan med djuren. Men människan är inte som djuren, och döden betyder inte att allt är slut.

Det står i Jes. 38:18, “Ty dödsriket tackar dig inte, döden prisar dig inte, och de som ha farit ned i graven hoppas ej mer på din trofasthet.” Detta gäller de ogudaktiga. Vill de inte tro på Gud medan de lever här på jorden, så får de inte något mer tillfälle att ta emot Guds nåd till frälsning. Efter döden är det för sent. “När en ogudaktig dör, är hans hopp om intet.” Ords. 11:7.

Därför bör vi så mycket mer akta på det som vi har hört, så att vi inte gå förlorade. Ty om det ord som talades genom änglar blev bestående, och all överträdelse och olydnad fick sin rättvisa lön, hur ska då vi kunna undkomma, om vi inte tar vara på en sådan frälsning? – en frälsning som ju först förkunnades genom Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom, varjämte Gud själv ytterligare gav sitt vittnesbörd genom tecken och under och allahanda kraftgärningar, och genom att utdela helig Ande, allt efter sin vilja. Hebr. 2:1-4.

Det står i Psalm 115:17, “De döda prisa inte HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.” Men i vers 18 står det: “Men vi, vi ska lova HERREN från nu och till evig tid.” Vilka vi? Jo, det är vi som tror på Herren Jesus. Vi ha övergått från döden till livet. Joh. 5:24. Och vi far inte ned i det tysta. Där Guds folk samlas är det inte tyst, för där prisar man Herren och sjunger till hans ära. Det tillhör Guds härliga barns frihet.

Det är en väsentlig skillnad mellan den ogudaktiges död, och den som dör i tron på Jesus. De ogudaktiga är födda bara en gång, men dör två gånger. Men vi som tror på Jesus och är födda på nytt, vi är födda två gånger, men dör bara en gång. Över oss har den andra döden ingen makt. Upp. 2:11, 20:11-15, 21:8.

Av Guds ord framgår att alla kommer att uppstå igen, både de som tror på Gud och de som inte tror på honom. Joh. 5:28-29. “Och såsom i Adam alla dör, så ska också i Kristus alla göras levande. Men var och en i sin ordning: Kristus såsom förstlingen, därnäst, vid Kristi tillkommelse, de som hör honom till. Därefter kommer änden, då när han överlämnar riket åt Gud och Fadern, sedan han från andevärldens alla furstar och alla väldigheter och makter har tagit all deras makt.” 1 Kor. 15:22-24. De som hör Kristus till, har del i den första uppståndelsen. Men de ogudaktigas uppståndelse sker 1000 år senare. Upp. 20:4-6. /Allan Svensson,  /Maria

Tillägg, Maria:

Talet 666 var även koden för kung Salomo i gamla testamentet. Det var kung Salomo som utvecklade den judiska kabbalan. Kabbalan ingår också i frimurarnas symbolvärld. Kung Salomo anses vara frimurarordens stiftare och Hiram från Tyrus vilken kung Salomo lät hämta för att uppföra det första templet på berget Moria i Jerusalem var den förste mästaren. (1 Konungaboken Kap:5,6,7)

Det guld som årligen inkom till Salomo vägde sex hundra sextiosex talenter.” (1 Kon 10:14)

Salomo dog som en satan-tillbedjare. 1 Kung. 11:1-9

 

   

 

 

 

 

 

 

Att berätta om Salomo

salomo.jpg

Salomo är författaren till Predikaren i Bibeln. Predikaren har fått sitt namn av bokens inledningsord : “Dibre kohälät”, som betyder “Predikarens ord”.

Ordet förekommer 7 gånger. Se 1: 1, 2, 12, 7:27, 12:8, 9 ,10. Ordets betydelse är omdiskuterat. Det kan betyda: “En som predikar i en församling.”

Tidpunkt: I slutet av Salomos liv omkring 950 f. Kr

Nyckelvers: Pred. 2: 11

Nyckelord: Fåfänglighet = 37 gånger. I hela Bibeln i övrigt förekommer ordet endast 33 gånger.

Nyckeltanke: Tonheten och besvikelsen utan Gud. Se Pred 1:2. I Predikaren 3:11 sägs att Gud “lagt evigheten i människornas hjärtan.” Där evighetsperspektivet tappas bort blir också livet meningslöst.

Indelning: Tomhetens problem: Kap 1: 1-3

Tomhetens erfarenheter: Kap 1:4-11:10

Tomhetens svar- Kap 12 Sök Gud i din ungdomstid, v 1 Ett liv i gemenskap med Gud är enda lösningen, v. 13-14

Avslutning: Predikaren är högaktuell idag:

a) Den ger uttryck för hur en modern människa kan känna sig i materiellt överflöd

b) Den visar oss att människolivet är fyllt av möda och besvikelse om det levs utan Gud.

c) Den visar vikten av att söka Gud i ungdomstiden, om livet skall bli värt att leva.

d) Den visar att människan skall göra räkenskap för sitt liv.

Att berätta om Salomo/ Leva

billed8.gif

Salomo hade byggt både hus och tempel, vårdat sitt rike och skaffat sig familj (se Kung 3-11). Men inget av allt detta skulle bestå. I Psalm 27 skriver Salomo: “Om inte Herren bygger huset, är byggnadsarbetarnas möda till ingen nytta. Om inte Herren skyddar staden, står vaktposten förgäves på sin plats!”

Predikaren är en del av Salomos efterlämnade vittnesbörd om vad som händer med en nation och en familj som glömmer Gud. Vad är syftet, den verkliga målsättningen bakom allt du företar dig? Om Gud inte är grunden i ditt liv, är allt du lever för meningslöst.

Salomo säger i Kap 2:4-6

“Sedan trodde jag att jag skulle bli nöjd genom att sätta igång stora byggnadsprojekt. Jag byggde hus och anlade vingårdar, trädgårdar, parker, fruktodlingar, och slutligen byggde jag stora dammar som skulle användas för bevattning av alla planteringar…. Kap 2:9-10:

“Jag blev alltså större och mäktigare än någon av de tidigare kungarna i Jerusalem, och jag litade till min vishet och min klarsyn för att kunna bedöma allt. Jag skaffade mig allt jag ville ha och behövde inte avstå från något som kunde göra mig glad. Jag tyckte om att arbeta hårt, och den glädjen var egentligen den enda lön jag fick.”

“Men när jag såg på allt det som jag hade prövat, tyckte jag alltsammans var som att jag jagat efter vinden, och ingenstans fann jag något som hade verkligt värde.” /kap 2:11

Så säger Salomo. Han summerar sina erfarenheter av sökandet efter livets mening och konstaterar att det är som att jaga efter vind. Vi känner vinden blåsa, men kan inte fånga den eller styra den. Hur väl vi än lyckas, även med de största företag, blir glädjen bara kortvarig………….

Hur lever människor idag? Många jagar efter vind. Så stora de är, i all sin rikedom och i sin jakt. Men ack så ensamma och sorgsna och besvikna för att de inte hittar det de söker. Så evigt lyckliga de skulle bli om de visste att lyckan finns med Gud.

Att berätta om Salomo /Predikaren

god_is_love_25506.gif

Salomo har skrivit Predikaren i Bibeln. Det är en underbar bok den också. Skriven ca 935 f Kr, till sina undersåtar men också till människor i allmänhet, i alla tider.

Nyckelvers: Detta är min slutsats: ha respekt för Gud och lyd hans befallningar, för det är människans absoluta skyldighet.

Så säger Salomo i kap 12 och vers 13. Hans ord är sanna; för när vi läser hela Salomos bok, så förstår vi till sist vart han vill komma med sina ord. Eftersom jag läst Salomo så mycket så vill jag ta med en del av vad han säger.

Predikaren visar på de vägar i livet som leder till tomhet och hjälper oss samtidigt att upptäcka meningen med livet; den som människor letar så förtvivlat efter. Insikten om meningen med livet kan förskona oss från den tomhet som är följden av ett liv utan Gud. Salomo lär att livets mening inte består i kunskap, pengar, njutning, arbete eller popularitet.

Verklig tillfredsställelse kommer av att veta att det vi gör ingår i Guds plan med våra liv. Predikaren är en bok som kan befria oss från vår strävan efter makt, berömmelse och pengar och i stället dra oss närmare Gud.

Många människors erfarenhet av livet är att det är tomt, meningslöst och mycket av en besvikelse, desillusion. De strävar efter att finna “det goda i livet.” När de inte finner detta goda, hur mycket de än strävar, blir det naturligtvis en stor missräkning.

För snart 3.000 år sedan talade Salomom om detta dilemma. Hans budskap är lika aktuellt i våra dagar.

När Salomo blev kung så bad han Gud om vishet (2 Krön 1:7-12) och han blev världens visaste man. Han levde emellertid inte alltid som han lärde och mot slutet av sitt liv såg han sig tillbaka med en ödmjuk och ångerfull attityd.

Hela Salomos bok är fylld av praktisk och andlig vishet. Reflexionerna han har över livets meningslöshet har ett bestämt syfte, nämligen att få människor att söka den sanna lyckan hos Gud allena.

Läs Salomos bok och bestäm dig för att leva för din skapare. Nu.

*Gud sade (till Salomo): Be om vad du vill. Jag skall ge dig det….Salomo svarade: Ge din tjänare ett lyhört sinne.*    1 Kung 3:5,9

Allt har sin rätta tid och plats. Men även om Gud har lagt evigheten i människors hjärtan, kan hon ändå inte överblicka allt vad Gud gör.” /Pred 3:11