Archives

Arvedelen

ATT BEVARA ORDET!

Text: Gertrud Johansson

Paulus skriver till sin unge medarbetare och andlige son Timoteus. I sina två brev som är nedtecknade i Nya testamentet förmanar han honom på många sätt. Han varnar för kommande tider, svåra tider och ett avfall som skulle komma att ske. Detta gör Paulus för att förbereda sin unge medarbetare så att han skulle kunna bevaras och vara ett redskap åt Gud. Det gällde att bevara det rena Gudsordet från främmande läror och fåfängligt eller osunt tal. Det gällde att bevara en oskrymtad tro och förhålla sig rätt i Guds församling, sanningens stödjepelare och grundfäste.
Timoteus får emottaga många förmaningar. Det fanns sådant han behövde ha akt på, hålla stadigt fast vid och annat behövde han hålla sig undan från, ja till och med fly ifrån. Det viktigaste som gällde för honom var att bevara det som hade blivit honom betrott. Han skulle komma att konfronteras med tomma ord och gensägelser från en falsk kunskap. I andra brevets första kapitel ser vi i vers fjorton att han behövde ha den helige Ande för att kunna bevara det goda som hade blivit honom betrott. Till allt i Guds verk behöver vi den helige Ande, därför att det vi rör oss med är inte idéer eller tankar vilka som helst. Det är andliga verkligheter som är långt högre än allt vad människor i sig själv kan frambringa eller förstå. Måtte vi fatta detta så vi inte gör oss skyldiga till svek med oöverskådliga andliga konsekvenser.
 I Gamla testamentet möter vi en man som ägde en vingård. Hans namn var Nabot. Vi läser om honom i första konungabokens tjugoförsta kapitel. Kung Ahab ville åt denna vingård och lockar med att Nabot skulle få en mycket bättre vingård istället bara han kunde få den som Nabot ägde. Men Nabot nekade kungen det. ”Herren låte det vara fjärran från mig att jag skulle låta dig få mina fäders arvedel” säger Nabot. Vingården hade gått i arv, vem vet hur många generationer. Kungen hade ingen laglig rätt att ta den ifrån honom. Men då uppträder en tredje part i sammanhanget. Isebel, drottningen, hade inga skrupler. Hon befaller i kungens namn, de äldste och förnämste att på förrädiska och falska grunder anklaga och låta likvidera Nabot. Så kunde Konung Ahab ta vingården i besittning. För Nabots efterkommande fanns inte längre någon vingård att ärva. Vilken tragedi.

I denna berättelse kan vi lära och ta varning. Vi, som maranatafolk, har genom den förkunnelse vi mottagit och det församlingen genom Guds nåd stått upp för, fått ett oerhört ansvar att förvalta ordet som blev oss givet. Det är den arvedel vi har fått att bevara. Församlingen, som är sanningens stödjepelare och grundfäste, har i vår tid fått stå emot tidens strömningar när det gäller världens tankar på många områden. Vi har kämpat för att hålla oss utanför all falsk ekumenik, utanför kyrkopolitik, utanför feminismens fördärvande kraft, utanför familjebildning på obibliska grunder, med hbtq:s påverkan. Vår kamp har också handlat om barnens uppfostran. Det gäller föräldrarätten, att själv få ta hand om sina barn, agafrågan och hemundervisningen inte minst. Vi har försökt hävda vad Guds Ord säger på alla dessa och ännu fler områden. Vi har velat gå en annan väg där det gäller arbetslivet genom att skapa egna arbetstillfällen. På det sättet har vi försökt leva ett urkristet församlingsliv med kommunitetsliv, evangelisation och mission. Genom allt detta har ett särskilt ansvar kommit på vår lott.
  Vi har en motståndare. Det är denna världens furste, som likt Ahab vill åt vår arvedel. Denna potentat vill ta över vingården och göra en köksträdgård åt sig själv av det vi ärvt. Förstå bilden. Det vi äger vill han använda för sin egen vinning, göra det oförargligt och utslätat. Han lockar oss med att vi ska få det så mycket bättre. Det låter ju så fint att få lugn och ro, bli vän med världen och slippa konfrontationer i fråga om alla dessa områden. Så skönt att bli erkänd och inte behöva sticka ut i något sammanhang. Plötsligt blir man oförarglig i alla ljumma miljöer. Så lätt det går att sälja bort arvedelen. Vi får dock inte glömma att för den som vill vara världens vän, blir Gud en ovän enligt Jakobs brevs fjärde kapitel. Vill du verkligen ha Gud till ovän? Besinna det käre broder eller syster. Vi behöver likt Timoteus bevara ordet, eftersom allt vi fått i församlingen kommit till oss genom ordets predikan. Vi får inte förändra något i tankesättet som gör att denna tidens Ahab får utnyttja det vi fått för egen del. Detta blir att, utan att vi fattar det, vara en del i att uppbygga Antikrists rike.

Vi måste likt Nabot vägra att sälja. Vingården är för dyrbar. Den ska nästa generation ta över om vi troget förvaltar och bevarar den. Någon laglig rätt till vår arvedel det har världen inte. Vi har vår rätt att behålla och bevara det vi fått ärva. Men även idag finns en väldig fara i Isebels ande. Den är verksam genom ovaksamma människor. Genom oförstånd och bristande insikt kan denna andeströmning, mitt ibland oss, locka oss bort från vägen och in i världens dömande sfär. Där är det svårt att stå upp för sanningen eftersom hela världens syn bygger på lögn från början till slut. Falska vittnen stod upp mot Nabot, och falska vittnen stod också upp mot Jesus. Vi kan inte ha några förhoppningar att någonsin bli godkända eller bejakade i denna världen. Det blev inte Jesus heller. Men den seger han vann kan vi få vandra i, bara vi förblir i ordet. Låt oss syskon fortsätta kampen, vandra med ett vaksamt sinne och hjärta. Genom Guds nåd och genom hans Ande kan vi bevara ordet och vinna nästa generation för den oerhörda rikedom som finns i vår arvedel. Vi kanske måste bli blodsvittnen för att vinna seger i denna svåra tid, men då behöver vi likt Mose ha vår blick riktad på lönen bortom denna tiden. Vi har ett evigt arv som väntar, och en härlig ingång i himmelen där vi får höra ”Väl gjort du gode och trogne tjänare, gå in i din Herres glädje.”

Fader vår…

Om att söka Gud i vårt inre

http://www.bibelfokus.se/qa/q55 Härifrån Lennarts sida hämtar jag följande fråga och svar:

Hej! Det en grej jag undrar över, och det är det här med att man inte skall söka Gud inom sig. Jag har för mig att jag läst i Bibeln att Jesus säger: Guds rike finns invärtes eder, eller har jag rört ihop det? Kan du förklara…

Svar:

Hej! Alla världens mystiker menar att man skall söka Gud, det gudomliga, sin egen gudomlighet, den gudomliga gnistan, eller paradiset i vårt INRE. Många “andliga” övningar som t.ex. meditation, kontemplation, yoga, har därför som mål att nå detta “gudomliga” i vårt inre. Samma sak gäller för sådan mystik som har namnet “kristen mystik” fast det inte finns något sådant i sann kristen tro. Här räcker det med att läsa Jesu ord om vad som finns i människans inre för att vi skall förstå hur fel detta är:

Mark 7:21-23: “Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.”

Som du ser är det inget trevligt att vända sig inåt, för där finns en ondska som bevisligen förleder många människor som gör så. En del skulle kunna hävda att det här inte gäller för kristna, men i det här sammanhanget spelar det ingen roll eftersom mystikerna menar att det “gudomliga” finns i varje människa, oavsett religion. Och på en punkt har mystikerna rätt: alla människor som söker sig inåt får samma mystika upplevelser oavsett religion. Om man är kristen möter man således inget annat än vad icke-kristna möter i sitt inre.

Vi kan tänka lite på hur det var på Gamla testamentets tid / Det gamla förbundets tid. Då kan man säga att Gud bodde i Templet i Jerusalem, han bodde då mitt ibland sitt folk på det sättet. I det Nya förbundet finns inte denna ordning med tempel eller prästerskap etc, utan alla vi som är troende utgör Guds tempel. Gud bor nu ibland sitt folk genom att den Helige Ande tagit sin boning i oss (1 Kor 6:19). Det är på detta sätt vi får del av gudomlig natur (2 Petr 1:4) och det är så som Gud nu bor mitt ibland sitt folk.

I Luk 17:21 ser du det bibelord som du syftade på. Om vi först kikar i 1917-års översättning så står det “Ty se, Guds rike är invärtes i eder.” Och i Svenska Folkbibeln står det “Ty se, Guds rike är mitt ibland er.” Då måste man ju kontrollera i den grekiska grundtexten för att se vad det är för ord som används där. Det grekiska ord som alltså översatts till både “invärtes i” och “mitt ibland” är ordet entos. Det kan faktiskt betyda båda dessa saker, men jag föredrar Folkbibelns val. För tänker man på vad Jesus sagt om när vi samlas i hans namn, kanske man kan förstå det bättre. Han sa:

Matt 18:20: “Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

Här används det grekiska ordet mesos som bara kan betyda “mitt ibland” eller “i deras mitt”. Så jag tror man skall se det så, att där vi är samlade i Jesu namn (och det räcker med två) där är Guds rike idag, och där är Jesus faktiskt närvarande mitt ibland oss, för att stärka och vägleda oss etc. Han är också närvarande i oss genom sin Helige Ande, men det är ett steg bättre att han är i vår mitt när vi är flera som samlas, för då kan vi betjäna varandra med de andliga nådegåvor som vi eventuellt har fått.

Sedan skall man ju också tänka på det här med att Anden i oss skall vara en källa som flödar fram och välsignar andra människor. Det är en av de viktigaste poängerna med att vi får del av den Helige Ande. Och så kan vi också tänka på att Jesus sagt att vi skall be till vår Fader i hans namn. När Jesus då ger oss ett exempel på hur enkel vår bön kan vara, så handlar det inte om att söka oss inåt, utan att sträcka oss uppåt till vår Far i himlen: “Fader vår som är i himlen…”.

Så det här med att söka Gud i vårt inre är alltså inget som har något stöd i Bibeln, utan det är teknik och teologi med österländsk ursprung. Att somliga då kallar sådana övningar för “kristen mystik” eller “kristen kontemplation” gör ju inte det hela bättre, för det är fortfarande “österlandets tänkande”. Det är en farlig teknik som leder bort från sund och biblisk kristen tro.

Ja, det var några tankar om det här.

/Lennart

Foto Maria

Jättarna och Stonehenge/Bibeln

Femte Mosebok (Deuteronomium) platser

3 Kapitlet
1Sedan vände vi oss åt annat håll och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut i strid mot oss, till Edrei.
2Men HERREN sade till mig: »Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon.»
3Så gav HERREN, vår GUD, i vår hand också Og, konungen i Basan, och allt hans folk, och vi slogo honom och läto ingen av dem slippa undan.
4Och vi intogo då alla hans städer, ingen stad fanns, som vi icke togo ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan.
5Alla dessa städer voro befästa med höga murar, med portar och bommar. Därtill kom en stor mängd småstäder.
6Och vi gåvo dem till spillo, likasom vi hade gjort med Sihon, konungen i Hesbon; hela den manliga stadsbefolkningen gåvo vi till spillo, så ock kvinnor och barn.
7Men all boskapen och rovet från städerna togo vi såsom byte.
8Från amoréernas två konungar, som härskade på andra sidan Jordan, togo vi alltså då deras land, från bäcken Arnon ända till berget Hermon
9— vilket av sidonierna kallas för Sirjon, men av amoréerna kallas för Senir —
10alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike, i Basan.
11Ty Og, konungen i Basan, var den ende som fanns kvar av de sista rafaéerna; hans gravkista, gjord av basalt, finnes, såsom känt är, i Rabba i Ammons barns land; den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter längden av en mans underarm.
12När vi då hade intagit detta land, gav jag den del därav, som sträcker sig från Aroer vid bäcken Arnon, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna.
13Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam, hela landsträckan Argob, hela Basan; detta kallas rafaéernas land.
14Jair, Manasses son, fick hela landsträckan Argob, ända till gesuréernas och maakatéernas område, och efter sitt eget namn kallade han landet — nämligen Basan — för Jairs byar, såsom det heter ännu i dag.
15Och åt Makir gav jag Gilead.
16Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dal, till dalens mitt — den utgjorde gränsen — och till bäcken Jabbok, som är Ammons barns gräns,
17vidare Hedmarken med Jordan, som utgör gränsen, från Kinneret ända till Pisgas sluttningar, på östra sidan.
18Och jag bjöd eder på den tiden och sade: »HERREN, eder Gud, har givit eder detta land till besittning. Men nu skolen alla I som ären stridbara män draga väpnade åstad i spetsen för edra bröder, Israels barn.
19Allenast edra hustrur och barn och eder boskap — jag vet ju att I haven mycken boskap — må stanna kvar i de städer som jag har givit eder,
20till dess att HERREN har låtit edra bröder komma till ro, såväl som eder, när också de hava tagit i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva dem på andra sidan Jordan; sedan mån I vända tillbaka till de besittningar jag har givit eder, var och en till sin besittning.»
21Och jag bjöd Josua på den tiden och sade: »Du har med egna ögon sett allt vad HERREN, eder Gud, har gjort med dessa två konungar. På samma sätt skall HERREN göra med alla riken där du drager fram.
22Frukten icke för dem, ty HERREN, eder Gud, skall själv strida för eder.»
23Och på den tiden bad jag till HERREN och sade:
24»Herre, HERRE, du har begynt att låta sin tjänare se din storhet och din starka hand; ty vilken är den gud i himmelen eller på jorden, som kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du?
25Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon.»
26Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: »Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak.
27Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma.
28Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser.»
29Och så stannade vi i dalen mitt emot Bet-Peor.

Traditioner är inte av Gud

Följer du traditioner? Sådana traditioner som Gud har sagt är fel? EN av dem är JUL.

Kol 2:8Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus.

JULEN är INTE för Kristus skull, det är en köphelg, en frosserihelg, en katolsk historia, en lögn m m. Så nu sade jag det igen. MEN man tycks inte förstå sanningen.

Älskar vi Jesus så ska vi inte ‘fira’ *jul*.

JESUS är Vägen och Sanningen och Livet, Han är dessutom / tillika Gud. Vi ska lyda Gud, eller hur?

Ps 15:2Den som lever rent och handlar rätt och talar sanning av hjärtat –
Ps 25:5Led mig i din sanning och lär mig, för du är min frälsnings Gud, på dig hoppas jag alltid.
3 Joh 1:3Jag blev mycket glad när bröderna kom och vittnade om den sanning som finns hos dig, hur du lever i sanningen.
3 Joh 1:4Inget gläder mig mer än att höra att mina barn lever i sanningen.
1 Joh 4:6Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss. Den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
1 Joh 5:6Han är den som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus: inte bara genom vattnet, utan genom vattnet och blodet. Och Anden är den som vittnar, eftersom Anden är sanningen.
1 Joh 3:18Kära barn, låt oss inte älska med ord eller fraser, utan i handling och sanning.
1 Joh 3:19Då vet vi att vi är av sanningen, och inför honom kan vi övertyga vårt hjärta,
Religion är en sak, och att vara icke-religiös, en annan.

Styrka. Stark. Styrkt.

Att bli stark gör ont. Det gör mycket ont att ha ont i hjärtat på grund av att man måste bli och hålla sig stark. Bibelorden berättar på så många ställen om att gå igenom saker man inte hade tänkt sig eller att kunna stå rak då det viner starka och otäcka vindar. Ge upp? Nej varför det? det vill inte Gud. Gud är vår styrka, vår starkhet, vårt allt. Satan får inte vinna.

1 Kor 16:13Vaka, stå fasta i tron, var modiga och starka!
2 Kor 12:10Och därför gläder jag mig över svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark.
2 Kor 13:9Vi är glada när vi är svaga och ni är starka. Och vad vi ber om är just detta, att ni ska nå allt större mognad.
Ef 6:10Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft.
Rom 15:1Vi som är starka är skyldiga att bära de svagas svagheter och inte tjäna oss själva.
1 Kor 1:25Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
1 Kor 1:27Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka,

Filem 1:7Din kärlek har varit till stor glädje och tröst för mig, eftersom de heliga har blivit styrkta i sina hjärtan tack vare dig, broder.

Rom 1:11Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av någon andlig gåva åt er så att ni blir styrkta,
2 Kor 7:13Det har gett oss tröst. Utöver den trösten kom den ännu större glädjen över att se Titus så glad. Ni har alla styrkt hans ande.

Guds gåva. Frälsningen

Efesierbrevet Kapitel 2:1-10

1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. 2 Tidigare levde ni i dem på den här världens sätt och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens barn. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra köttsliga begär och gjorde vad köttet och tankarna ville. Av naturen var vi vredens barn, precis som de andra.4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta! 6 Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. 10 Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem.

Maria: Vi får vara MER än tacksamma för att HERREN har gjort oss fria, för att han arbetar med oss och vill ha oss till sin avbild. Han arbetar med oss varje stund, om vi tillåter det. Ja det gör vi, om vi lärt känna honom så mycket att vi kan ta hans tillrättavisning/korrigering på våra liv. Läs verserna igen och tänk på hur mycket han älskar oss.

Bibelläsning /Audio Gamla Testamentet Genesis

Jesu Bergspredikan/ Världen

Maria: -Tänk om människorna vore frälsta och inte sysslade med demoniska saker utan följde JESUS i stället för att förstöra, hata, döda, och mer av vansinniga saker. VÄRLDEN är inte vad du tror, den är ett svart HÅL som slukar människorna på det ena eller det andra sättet! VÄRLDEN är sååå förljugen att den knappt har några sanningar kvar! Världen är inte vad den var ämnad till att bli. DÄRFÖR att satan fick komma ner till jorden och göra sitt och sprida sitt hat och förvända människorna till galna handlingar, ddärfrö har vi det som vi har det. DÄRFÖR att människorna INTE KÄNNER sanningarna som Jesus ville lära dem! EGOISMEN fick fäste och egoismen är ledordet idag.

Kapitel 5
JESU BERGSPREDIKAN (Kap 5-7)
Saligprisningarna
1 När Jesus såg folkskarorna gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. 2 Då började han tala och undervisa dem:
3 “Saliga är de som är fattiga i anden,
för dem tillhör himmelriket.
4 Saliga är de som sörjer,
för de ska bli tröstade.
5 Saliga är de ödmjuka,
för de ska ärva jorden.
6 Saliga är de som hungrar
och törstar efter rättfärdighet,
för de ska bli mättade.
7 Saliga är de barmhärtiga,
för de ska få barmhärtighet.
8 Saliga är de renhjärtade,
för de ska se Gud.
9 Saliga är de som skapar frid,
för de ska kallas Guds barn.
10 Saliga är de som blir förföljda
för rättfärdighetens skull,
för dem tillhör himmelriket.
11 Saliga är ni när människor hånar och förföljer er och ljuger och säger allt möjligt ont om er för min skull. 12 Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen. På samma sätt förföljde man profeterna före er.

Fullt med getter!

FRÅN: https://theholyremnant.blogspot.com/2019/09/fullt-med-getter.html

Fållan fylls på med getter, inte får. Pastorerna får ge all sin tid åt de krävande getterna, och fåren svälter.
Nu behövs underhållning för att hålla getterna kvar i kyrkan. Därför ser vi så mycket tokigheter ske, som t.ex. i Hillsong, med en världslig underhållning, teater, musik och ingen predikan av Kristi ord. Kristna får lära sig ”Tio steg till framgång”, ”Fem steg till ett lyckligt äktenskap”, ”Hur man övervinner världen”, men aldrig hur man övervinner synden. På grund av brist på kunskap går mitt folk under, säger HERREN. Se hur många gånger Jesus pratar om att dö bort från sig själv, förneka sig själv, avstå från allt i den här världen.

Matt. 10:34-39 Ni ska inte tänka att jag har kommit för att sända fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd. För jag har kommit för att skilja en man från sin far, och en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, så att man får sina egna till fiender. Den som älskar far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. Och den som INTE TAR SITT KORS PÅ SIG och följer mig, han är mig inte värdig. Den som finner sitt liv ska mista det, och den som MISTER SITT LIV för min skull ska finna det.

Matt. 16:24-25 Då sa Jesus till sina lärjungar: Om någon vill följa mig, så ska han FÖRNEKA SIG SJÄLV och TA SITT KORS och följa mig. För den som vill bevara sitt liv, ska mista det, men den som MISTER SITT LIV för min skull, ska finna det.

Mark. 8:34-35 Sedan kallade han till sig folket tillsammans med sina lärjungar och sa till dem: Den som vill bli min efterföljare, han måste FÖRNEKA SIG SJÄLV och TA SITT KORS och följa mig. För den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som MISTER SITT LIV för min och för evangeliets skull, han ska rädda det.

Luk. 9:23-24 Sedan sa han till alla: Om någon vill följa mig, måste han FÖRNEKA SIG SJÄLV och TA SITT KORS på sig var dag och följa mig. För den som vill rädda sitt liv, han ska mista det, men den som MISTER SITT LIV för min skull, han ska rädda det.

Luk. 14:26-27 Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och mor och hustru och barn och bröder och systrar och dessutom sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge. Och den som INTE BÄR SITT KORS och följer mig kan inte vara min lärjunge.

Luk. 17:33 Den som försöker rädda sitt liv ska mista det, men den som MISTER DET SKA bevara det.

Joh. 12:24-25 Sannerligen, sannerligen säger jag er: om inte vetekornet faller i jorden och dör, förblir det ensamt, men om det dör, bär det mycket frukt. Den som älskar sitt liv ska mista det, och den som HATAR SITT LIV i denna världen ska bevara det till evigt liv.

Om Jesus säger något en gång, är det viktigt. Säger han något två gånger, då är det mycket viktigt. Men om han säger något tre gånger eller mer, då är det LIVSVIKTIGT.
Därför är det så farligt att vagga in en människa i falsk säkerhet i den här världen. Därför är det så viktigt att en människa kommer till tro på det enkla evangeliet och verkligen hör och gör efter Jesu ord. För den personen kommer då bestå när förföljelse kommer för Ordets skull (Matt. 13:3-9, 13:29-23).
I grund och botten handlar Jesu lidande och död på korset om att friköpa oss från den här världen, om att försona oss med Fadern, att vi ska vara Guds egendomsfolk som är ivriga att göra goda gärningar. Men korset betyder mycket mer. Vi ska också ta vårt eget kors på oss. Vi ska också dö som han gjorde. Vi ska också utstå hån, hat, lidande, förakt och att människorna ljuger om oss. Det är en del av korset. Vi ska gå igenom korset, avskalas allt vårt eget för att kunna vandra på den nya och levande vägen som leder fram till Guds tron. Jesus säger ju:

Matt. 7:13-14 Gå in genom den trånga porten. För den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. För den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

Syndens kärna är vår egoism och vår själviskhet. Vi lever för att behaga oss själv, för att komma fram i livet, för att nå positioner. Vi har lärt oss att vara ambitiösa och ha vassa armbågar, att stå upp för oss själva och kräva vår rätt. Allt detta kallas köttets gärningar och de gärningar har sitt ursprung i vårt egoistiska och själviska hjärta. Är det inte precis det Jesus säger i Matt. 15?

Matt. 15:16-20 Då sa Jesus: Är även ni fortfarande oförståndiga? Förstår ni inte ännu, att allt det som går in genom munnen, det går ner i magen och har sin naturliga utgång? Men det som går ut ur munnen, kommer från hjärtat, och det orenar människan. Ty från hjärtat utgår onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd, hädelse. Det är detta som orenar människan, men att äta med otvättade händer, det orenar inte människan.

Det är hjärtat som är ont, och det är hjärtat som måste förändras. Men hur kan en människa bli född på nytt när inte synden konfronteras och evangeliet är utan kraft?
Och det var just för att frälsa oss från synden som Jesus kom.

Matt. 1:21 Och hon ska föda en Son, och du ska ge honom namnet Jesus/Yeshuah, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.

Det hebreiska namnet på Jesus är Yeshuah.

Jes. 52:7 Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning/yeshuah och säger till Sion: “Din Gud är konung!”

Det hebreiska ordet är Yeshuah och betyder Frälsning. Hur ljuvliga är inte fotstegen av dem som kommer och predikar Jesus, frälsning från deras synder? Det är det goda budskapet, det ljuvliga budskapet vi har fått att förvalta, att Kristus led på korset för våra synder, att han dog och uppstod på tredje dagen, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn.
Men idag anses det vara kärlekslöst att predika omvändelse från synderna och att tro evangeliet om förlåtelse. Hur har det kunnat bli så här? Ytterst sett kämpar vi emot andemakter, furstar, väldigheter och mörkrets makter. Och dessa strider mot våra sinnen, mot våra själar så vi ska skämmas för evangeliet. Vi får en strid mot oss när vi står upp för sanningens ord, predikar Jesus Kristus som korsfäst, när vi går ut och predikar att människan är på väg mot evig död och måste omvända sig och ta emot förlåtelsen. Det köttsliga högmodet hindrar oss från att våga, från att vara frimodiga, från att stå upp för sanningen. Och det är här vi ser våra ledare duka under i stridens hetta. Vi är rädda för att stämplas som sekteristiska, kärlekslösa, splittrande, hatiska och homofober etc. Där förlorar vi oftast striden och lägger oss platt inför denna världens barns krav, och mister då också sältan och duger inte till något annat än att kastas ut och trampas ner.
Det är vårt köttsliga sinne som inte vill göra Guds vilja. Det köttsliga sinnet står emot Gud och kan inte underordna sig Guds lag. Inte undra på att Jesus säger så många gånger att vi måste dö bort från oss själva, från den här världen och förneka oss själva. För bara den som dör kan uppstå. Och bara när den gamla skapelsen har dött kan vi leva i den nya (2 Kor. 5:17).
Om en predikant puffar upp ditt ego, ditt kött, har denne inte förstått evangeliet. Om en predikant inte själv gått igenom korset borde han inte predika. Om det enda du får höra är ”snälla” saker, ”uppmuntran” och ”profetior” har du byggt ditt liv på halm och strå, inte på klippan. Predikas det enbart ett ”gulle-gull” budskap, ett ”Feel-good” evangelium, så är den predikanten med största sannolikhet vilse, i värsta fall en bedragare och en varg. Är drömmar och visioner det viktiga? Kommer det nya ”direktiv” från Herren genom apostlar och profeter? Är Guds ord källan till all predikan? Inget annat kan skapa en sund tro på Herren. Går predikanterna utanför det skrivna Ordet? I så fall har de vare sig Fadern eller Sonen, enligt 2 Joh. 1:9. Hur bemöts människors problem? Är det med undervisning ur Guds ord, där förmaning, tillrättavisning, uppmuntran och tröst finns med? Eller är det ensidigt uppmuntran och tröst? Predikas hela Guds rådslut eller är det bara sånt som passar vår teologi?
Vi håller oss till sanningens evangelium! /Jon-Are Pedersen

Kristus

Kristus är Guds vishet

1 Kor 1 18 Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19 Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.✱20 Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?21 När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22 Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23 men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.✱24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.26 Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30 Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, 31 för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.

Maria: – Underbara och sanna ord som har den allra mäktigaste KRAFT och KÄRLEK i sig! GUD som är HERREN!


Kallade

God never allows pain without a purpose in the lives of His children. He never allows Satan, nor circumstances, nor any ill-intending person to afflict us unless He uses that affliction for our good. God never wastes pain. He always causes it to work for our ultimate good, the good of comforting us more to the likeness of His Son
(see Romans 8:28-29). 28 

Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut. 29 Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder. 30 Och dem som han har förutbestämt har han också kallat, och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga, och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

Dessa rader ovan är det många som inte förstår eller också missbrukas raderna i församlingar så att människor får dåligt samvete eller inte känner att de duger trots bibelverserna….

JAG VET att sanningen står i Guds ord! Det bör människor få höra


Bibeln, Guds ord

Från: https://theholyremnant.blogspot.com/2019/10/bibeln-beskriver-vad-som-ar-ratt-och.html

Bibeln beskriver vad som är rätt, och smörjelsen lär oss om allting. De flesta kristna läser inte bibeln i sin kontext, utan tar bara ut det som passar sin teologi, och “klipper” bort det andra.
Det fanns en tid då vi enkelt kunde avgöra vad som var rätt och fel. Vi räkna på en hand alla villfarelser inom kristenheten. Men nu har det blivit mycket svårare och kräver en djupdykning i Guds ord. Det gäller inte längre bara att skilja mellan rätt och fel. Nu behöver vi skilja mellan rätt och nästan rätt.
Detta är ett tidstecken och inget vi kan ta lätt på. En bra regel är: Om grunden är fel, så är allting fel. Om vi tar reda på grunden inom olika läror så är det mycket enklare att avslöja vad som predikas.
Korset är och förblir det mest centrala inom kristenheten, och synen på korsets budskap, hur det predikas, vad som hände där, och vilket evangelium man predikar, visar var en församling eller en predikant står.
Som sagt, nu gäller det att skilja rätt från nästan rätt, och det är inte lika enkelt längre.

—–Maria: Sanna ord från Jon-Are, och det är ett virrvarr av s k kyrkor o församlingar som har mycket knepiga uppfattningar och mycket lite kunskap om Guds ord. Läs texten här igen och tänk på Ordet från Gud!

Foto Maria

Fadern och Sonen /Gud

Johanneseangeliet kap 5
Jesu relation till sin Far

19 Jesus svarade dem: “Jag säger er sanningen: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. 20 Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör, och större gärningar än dessa ska han visa honom så att ni blir förundrade. 21 För liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vilka han vill. 22 Och Fadern dömer ingen, utan han har överlämnat hela domen till Sonen 23 för att alla ska ära Sonen så som de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern som har sänt honom.

24 Jag säger er sanningen: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han drabbas inte av domen utan har gått över från döden till livet.
25 Jag säger er sanningen: Det kommer en tid, och den är redan här, när de döda ska höra Guds Sons röst, och de som hör den ska få liv. 26 För liksom Fadern har liv i sig själv, har han också låtit Sonen ha liv i sig själv. 27 Och han har gett honom makt att hålla dom, eftersom han är Människosonen. 28 Var inte förvånade över detta. Det kommer en tid när alla som ligger i gravarna ska höra hans röst 29 och komma ut. De som har gjort gott ska uppstå till liv, och de som har gjort ont ska uppstå till dom. 30 Jag kan inte göra något av mig själv, jag dömer efter det jag hör. Och min dom är rättvis, för jag söker inte min egen vilja utan hans som har sänt mig.
31 Om jag vittnar om mig själv är mitt vittnesbörd inte giltigt. 32 Det finns en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant. 33 Ni har skickat bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen. 34 Jag tar inte emot en människas vittnesbörd, men jag säger det här för att ni ska bli frälsta. 35 Han var en lampa som brann och lyste, och för en tid ville ni glädja er i hans ljus.
36 Själv har jag ett vittnesbörd som är större än det Johannes gav. De verk som Fadern har gett mig att fullborda, just de verk som jag utför, de vittnar om att Fadern har sänt mig. 37 Fadern som sänt mig har vittnat om mig. Ni har varken hört hans röst eller sett hans gestalt, 38 och hans ord lever inte kvar i er eftersom ni inte tror på den som han har sänt. 39 Ni forskar i Skrifterna, för ni tror att ni har evigt liv i dem. Det är just de som vittnar om mig, 40 men ni vill inte komma till mig för att få liv.
41 Jag tar inte emot ära från människor. 42 Jag känner er och vet att ni inte har Guds kärlek i er. 43 Jag har kommit i min Fars namn, och ni tar inte emot mig. Men kommer det någon annan i sitt eget namn tar ni emot honom. 44 Hur ska ni kunna tro, när ni tar emot ära av varandra och inte söker den ära som kommer från den ende Guden?
45 Men tro inte att jag kommer att anklaga er inför Fadern. Den som anklagar er är Mose, han som ni har satt ert hopp till. 46 Hade ni trott Mose skulle ni tro på mig, för det var om mig han skrev. 47 Men om ni inte tror hans skrifter, hur ska ni då kunna tro mina ord?”

Jesus är Vägen och Sanningen och Livet! Han spränger ALLA BOJOR och TAR BORT ALL SYND.