Archives

NT

DET NYA FÖRBUNDETS HÄRLIGHET OCH MÖJLIGHET

Undervisning av Tage Johansson https://midnattsropet.se/midnattsropet/det-nya-frbundets-hrlighet-och-mjlighe/

Förbund – ett ömsesidigt förhållande.Vi får först ställa oss den frågan, vad menas med förbund. Bibeln är ju indelad i två förbund; gamla och nya förbundet. Förbund är ett ömsesidighetsförhållande, en överenskommelse mellan två parter som åtager sig ömsesidiga förpliktelser. Förbundets grundtanke är gemenskap. Gud upprättar gemenskap med människan, för att knyta kärlekens band. (2 Kor. 11:2) En måltid i bibeln var ofta ett uttryck för att knyta vänskapsband. Jesus säger i sändebrevet till Laodicea:-…om någon öppnar för mig, så skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig. (Upp. 3:20)
Förbund – krav eller erbjudande Ett förbund kan uppfattas som ett krav eller erbjudande. En rätt insikt hjälper oss att uppleva det som ett erbjudande, om vi väljer att lyssna till förbundets ord. Hemligheten är när Jesus blir förbundets uppfyllelse. Detta förebildas i Gamla förbundet genom att förbundets tavlor lades i arken, som är en förebild till Kristus. Först slogs tavlorna sönder, men nästa gång Mose fick dem av Gud, blev de lagda i arken.Hemligheten är alltså när Kristus blir ordets uppfyllelse i oss. Kristus i oss, vårt härlighetshopp. (Kol. 1:27)

Undervisning i alla stycken

Det nya förbundet, med dess möjligheter kommer till människan, genom ordets undervisning på samma sätt som då Mose, efter det att Gud hade visat honom en mönsterbild, om vilken Gud sa: ”Se till att du i allt gör efter mönsterbilden”, skulle för att sedan förverkligas, noggrannt förmedlas genom undervisning.I 2 Tim. 4:2 står det om en undervisning i alla stycken. Kristus tar gestalt i oss i proportion till hur mycket plats vi ger rum för ordets undervisning i våra hjärtan. (Ef. 4:15) När detta sker, blir ordet, som är Kristus, synliggjort i hela vår vandel.Det blir som det står i 1 Petr. 1:15 en helig vandel. En vandel som är värdig Kristi evangelium,. Guds ord blir synliggjort i våra gärningar, i vårt tal, i vårt kroppsspråk och vårt sätt att kläda oss, osv. Hur man bör förhålla sig i Guds församling. (1 Tim. 3:15)


Nya förbundets stad

Det nya förbundets stad upprättas genom en gudomlig ordning. Om församlingen skall utgöra och vara en stad som Jesus talar om i Matt. 5:14, måste den vara uppförd enligt det himmelska stadsbyggnadskontorets ritning. Den andliga innebörden beträffande församlingen som en stad på ett berg, är mycket intressant. När människor som inte känner Gud bygger en stad, placeras inte ens en så ringa detalj som en lyktstolpe på fel plats eller något annat föremål på måfå. Nej, det följer en bestämd ordning. Hur mycket viktigare är det då inte att Guds ordning blir upprättad. Paulus gladde sig när han såg den ordning som var rådande i Kolosse. (Kol. 2:5)

Trons lydnad

Gud vill i denna tid upprätta trons lydnad. Paulus skriver till Korinterna att när lydnaden fullt har kommit till välde bland dem, då är vi redo att näpsa all olydnad. (2 Kor. 10:3-6)Trons lydnad är inte svår att uppnå. Om det nya förbundet får plats i våra hjärtan, blir det som det står i Rom. 6:17; att de hade blivit av hjärtat lydiga att följa den lära som hade givits som mönsterbild. Jesus sa: ”Om någon älskar mig, så håller han mitt ord.” (Joh.14:23) Nya förbundet upprättas genom att människan öppnar sig för Anden som utgjuter kärlek i hjärtat till undervisningen om mönsterbilden. Det stora avfallet i ändens tid har sin grund i att människorna inte ger kärleken till sanningen rum. (2 Tess. 2:10) Det står i Hebr. 4:2 att på Gamla förbundets tid, blev det löftesord de fick höra till intet gagn, eftersom det inte genom tron blev upptaget i deras hjärtan.


Äta hela lammet

Hur kan vi då uppleva nya förbundets kraft och härlighet; uppleva att han får lägga sina lagar i våra sinnen och skriva dem i våra hjärtan? Det sker när Kristus får den plats han skall ha i våra liv. Budskapet till Israels folk var tydligt och klart. Man skulle äta hela Lammet. (2 Mos. 12:9) Jesus själv talar i Joh. 6:56 om att dricka hans blod och äta hans kött. Det vill säga att han får förena sig själv med oss igenom sitt blod som talar om hans liv och hans kött som talar om hans ord.


Kompromiss och endelad håg vårt hinder.

Om man nu hörde hans röst och höll hans förbund, så skulle de vara hans egendom framför andra folk på jorden och vara ett rike av präster; ett heligt folk. Det är vårt kompromissande och vår delade håg som hindrar oss att uppleva hela det nya förbundets härlighet. Det står i 2 Mos 40:33-35, att när Mose hade fullbordat allt arbete enligt mönsterbilden, uppfylldes tabernaklet av Herrens härlighet. Det går aldrig att köpslå med människor som inte vill ha hela Kristus; som vill ha utrymme för sitt eget synsätt och som inte är förankrade i Ordet. I 2 Mos. 32:29 står det om att Levi barn, som fick taga handfyllning till Herrens tjänst och fick erfara hur välsignelsen kom över dem, på grund av att de hade stått emot sina egna söner och bröder. Problemet för folket som Gud kallade ut från Egypten, och som det står så underbart att han tog dem vid handen och förde dem ut, men som sedan inte förblev i hans förbund. Likadant var det med det folk som drog ut från Babel. Man förde något med sig ut som inte var förenligt med Gudsuppenbarelsen.Hade inte Mose liksom Esra och Nehemja gjort upp med dessa ting, hade Guds verk inte kunnat gå vidare. Det är två ting förbundet innehåller: Ordets skarpa svärd, som verkar åtskiljande, men också det som förenar till Andens enhet, där man blir ett hjärta och en själ.

Maria

Guds ord står fast!

Världen vacklar på många vis, många tror säkert de hamnat halvvägs i helvetet? Var vi är i skeendet är det nog många som undrar, ny information var dag och inga svar som är ok? TROTS allt detta som sker får vi stå på GUDS ORD! TROTS olika svårigheter och sorger så får vi komma ihåg och förstå att GUD ÄR GOD och att han alla svar och talar till oss på olika vis. GUDS ORD FULLA AV VISDOM OCH KÄRLEK är TILL OSS ALLA SOM TROR på EN FRAMTID med JESUS.

Luk 8:21Han svarade dem: “Min mor och mina bröder, det är de som hör Guds ord och handlar efter det.”
Luk 11:28Han sade: “Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.”
Joh 3:34Den som Gud har sänt talar Guds ord, för Gud ger Anden utan begränsning.
Joh 8:47 Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud.”

2 Kor 2:17
Vi är inte som de flesta, som förfalskar Guds ord för egen vinning. Nej, i Kristus predikar vi med rent sinne inför Gud det som kommer från Gud.
2 Kor 4:2
Vi har tagit avstånd från allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord, utan lägger öppet fram sanningen och överlämnar oss inför Gud åt varje människas samvete.


Matthew 16:18
 
View whole chapter | See verse in contextAnd I say also unto thee, That thou art Peter, and upon this rock I will build my church; and the gates of hell shall not prevail against it.

Job 26:6 View whole chapter | See verse in contextHell is naked before him, and destruction hath no covering.

Psalms 9:17 View whole chapter | See verse in contextThe wicked shall be turned into hell, and all the nations that forget God.

Proverbs 5:5 View whole chapter | See verse in contextHer feet go down to death; her steps take hold on hell.

Proverbs 9:18 View whole chapter | See verse in contextBut he knoweth not that the dead are there; and that her guests are in the depths of hell.

Acts 6:7 View whole chapter | See verse in contextAnd the word of God increased; and the number of the disciples multiplied in Jerusalem greatly; and a great company of the priests were obedient to the faith.


Acts 12:24
 
View whole chapter | See verse in contextBut the word of God grew and multiplied.


Acts 19:20
 
View whole chapter | See verse in contextSo mightily grew the word of God and prevailed.

Ephesians 6:17 View whole chapter | See verse in contextAnd take the helmet of salvation, and the sword of the Spirit, which is the word of God:

Maria

Jesus lever

TÄNK OM DU HAR FEL

Text: Berno Vidén

Med självsäker ton utmanade reportern den kristna förkunnaren i direktsändning:

– Jag tror inte på Gud och det finns inga argument som biter på mig. Nu ber jag dig att presentera Jesus för mig. Vad säger du då?

Förkunnaren svarade, men ställde också en motfråga:

– Låt säga att du inte tror på något. Inte på Gud, inte på himlen eller att det finns evigt liv. Men jag tror. Vi föreställer oss att du har rätt. När tiden tar slut upptäcker vi att det inte fanns någon Gud, ingen himmel, ingen ny jord, ingenting. Du fick rätt och jag har fel. Om det inte finns något efter detta, vem förlorade? Allt tar bara slut. Men om jag har rätt om att det finns en Gud, nya himlar och en ny jord, och att Gud har ett högre mål för varje människa än att bara existera här ett antal år för att allt sedan ska ta slut;  han ger evigt liv som en gåva. Vad förlorar du då? Allt. Till och med rent logiskt är det bättre att tro på Gud. 

Ett dåligt exempel kan tyckas för att illustrera något så fantastiskt som ett liv med Jesus, men människor älskar att spela och slå vad. Alla vill vinna och många satsar tid och pengar för att hitta rätt spelsystem med störst vinstchanser. Det är samma sak vid handel med aktier med ingående analyser om vinstprognoser, för- och nackdelar etcetera. Alla vill vara en vinnare – utom då det gäller Gud och allt som han har att erbjuda, trots att det inte finns några förlorare hos dem som tror på och tar emot Jesus i sina liv:

– Jag ger dem evigt liv. De ska aldrig någonsin gå förlorade, och ingen ska rycka dem ur min hand (Joh 10:28).

Vad gör människan så förblindad? Det finns många faktorer som spelar in. I dagens samhälle läggs stora resurser på att beröva den unga generationen en sund och naturlig relation till det andliga. Skolan bortförklarar, rationaliserar och i det närmaste idiotförklarar dem som tror på ett liv bortom det jordiska. Det har gått så långt att bibeln – Guds ord – plockas bort ur skolbiblioteken och förbjuds som undervisningsmaterial. Ett helt färskt exempel på styrningen är Frälsningsarméns förskola Krubban i Umeå som av kommunen förbjudits att be bordsbön med barnen.
Som en direkt konsekvens av ett avkristnat samhälle öppnas istället för onda krafter. Det sekulära och materiella kommer aldrig någonsin att vara tillräckligt för att ge mening åt livet. Människan är obotligt religiös och söker genom olika vägar att finna mättnad för sitt inre. Samhället svarar med att erbjuda yoga, mindfulness och andra New age-liknande övningar, under förespegling av att förklara utövandet som icke andligt, en praxis som sprids snabbt och redan anses vara norm inom många yrkesområden samt i skolans undervisning.

Faktum är att det är direkt dåraktigt att förneka Guds existens. Se exempelvis på Gudsbevisen naturen ger oss. Paulus beskriver:

– Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, eftersom Gud har uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse syns och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur, genom de verk han har skapat. Därför är de utan ursäkt (Rom 1:18-20).

Trots kunskapen så trycks sanningen om Gud ner och skapar det gudlösa samhälle vi har idag. Guds ord förkastas och vi får andra värderingar, vilket i sin tur även leder till ett moraliskt förfall, där allt som Gud gett ska bekämpas.
Romarbrevets huvudtema handlar dock inte om detta mänsklighetens nederlag utan istället presenteras där Guds vilja att resa människan upp ur en omöjlig situation: ”Evangeliet är en Guds kraft till frälsning!” I det sjunde kapitlet når hopplösheten sitt klimax, när alla mänskliga försök att finna en lösning är uttömda. Gud visar att människans slut är Guds början: ”Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre!”
Låt inte en allmänt antagen teori fabricerad av gudsförnekare få beröva dig livets verkliga mening. Du är tänkt till något långt mera än att leva här under några korta år och sedan bara upphöra. Gud vill ge dig ett oförgängligt liv fritt från fördömelse. För den som är i Kristus Jesus finns det ingen fördömelse.

Alla ska vi en dag möta Jesus – antingen som rättfärdig domare eller också som den som förvandlat våra liv, förlåtit oss all synd och gett oss ett evigt liv.
Vad har du att förlora?

Rättfärdig… bibeln

Uppslagsdel – Rättfärdig, rättfärdighet

Be­grep­pet rättfärdig­het är i GT rikt förgre­nat och om­fat­tar myc­ket mer än lag­lyd­nad. Det hebre­is­ka hu­vud­or­det (se­daqá) kan ha den in­nebörden, t.ex. i ut­tryc­ken ”hand­la rätt och rättfärdigt” och ”rättfärdi­ga gärning­ar” (Hes 18:5, 22). Men det förknip­pas också med en rad and­ra be­grepp: oskuld och ren­het, kärlek, god­het och tro­fast­het, rädd­ning och hjälp, fred, framgång och lyc­ka. När ”den rättfärdi­ge” i Ord­språks­bo­ken ställs mot den on­de, den gudlöse el­ler dåren (10:11, 21, 24) är guds­fruk­tan en vik­tig del av be­grep­pet. Dess in­nebörd fång­as i vis­sa sam­man­hang bäst av det svens­ka or­det oskyl­dig (Klag 4:13; Am 5:12); ”rättfärdig” (saddíq) är nämli­gen den som har rätten på sin si­da inför dom­sto­len, i mot­sats till den skyl­di­ge som med rätta blir fälld. Rättfärdig­he­ten be­skrivs of­ta som en väg till lyc­ka. Det hebre­is­ka or­det kan i vis­sa sam­man­hang självt be­ty­da lyc­ka el­ler framgång (Ps 112:3; Ords 8:18), men det finns också tex­ter som ut­tryc­ker tvi­vel på att rättfärdig­he­ten lönar sig (Pred 7:16; 8:14).

Ett ge­nomgåen­de drag i gam­mal­tes­ta­ment­ligt tänkan­de är att den en­skil­de ses i sam­spel med and­ra. Rättfärdig­he­ten kan därför upp­fat­tas som en ”rätt­vis ord­ning” (Ps 72:1), be­släktad med fred och välsig­nel­se. Den upprätthålls av Gud och av re­gen­ter som följer hans vil­ja (Ps 45:5, 8; Ords 25:5; Jes 32:1). Människors förhåll­ningssätt skall stå i sam­klang med en sådan ord­ning. Pro­fe­ter­na kräver rik­tig rätts­skip­ning och fördömer ett laglöst förtryck (t.ex. Am 5:7, 24). Allmänt sett in­ne­slu­ter rättfärdig­he­ten det som främjar ett gott förhållan­de mel­lan människor, särskilt tro­het mot åta­gan­den och öve­rens­kom­mel­ser.

Sam­ma tänkesätt tillämpas på förhållan­det mel­lan människor och Gud. Rättfärdig­het gente­mot Gud är tro­het mot förbun­det med ho­nom. När Gud själv kal­las rättfärdig (Ps 36:7; Sef 3:5) kan me­ning­en va­ra att han är rätt­vis (Esr 9:15). Han är en oväldig do­ma­re (Ps 7:18; 9:9) med rättfärdi­ga la­gar (Ps 119:7, 40, 160). Ka­ta­stro­fer tol­kas som ut­slag av hans straf­fan­de rätt­vi­sa (Jes 10:22). Men of­ta be­ty­der Guds rättfärdig­het hans tro­fast­het mot si­na trog­na. Hans rättfärdi­ga gärning­ar el­ler verk (Hes 3:20; Mik 6:5) är li­ka med den hjälp och se­ger som han ger de si­na. Såda­na ord används i översätt­ning­en när sam­man­hang­et kräver det (t.ex. Ps 40:10 f.; Jes 51:1-8).

I Tillägg till GT renod­las i någon mån upp­fatt­ning­en att rättfärdig­het är li­ka med from­het och lag­lyd­nad (Tob 1:3). ”Den rättfärdi­ge” är t.ex. en åter­kom­man­de be­teck­ning för from­ma människor i Vish 2-4. Sam­ma tänkesätt åter­kom­mer ibland i NT (Luk 1:6). Där an­knyts emel­ler­tid of­ta­re, i syn­ner­het i pa­u­lus­bre­ven, till ett an­nat gam­mal­tes­ta­ment­ligt tan­ke­mo­tiv, nämli­gen att ing­en människa är helt rättfärdig (Pred 7:21). Ing­en kan ha ”rätt mot Gud” inför hans dom­stol (Job 15:14; Ps 143:2). En­ligt Pa­u­lus kan över hu­vud ta­get ing­en uppnå rättfärdig­het ge­nom att fullgöra si­na förplik­tel­ser mot Gud (Rom 3:20). Däre­mot kan Gud ge­nom sitt eget in­gri­pan­de återställa det go­da förhållan­de till människor­na som de­ras ofull­kom­lig­het förstört. Pa­u­lus tol­kar Je­su fram­trädan­de på jor­den och i syn­ner­het hans död som en sådan hand­ling av Gud. Ge­nom att tro på Je­sus och på ver­kan av hans död kan en människa från sin si­da be­ja­ka Guds in­gri­pan­de. Därmed uppnår hon det go­da förhållan­de till Gud som han er­bju­der: Gud räknar hen­ne som rättfärdig, ger hen­ne rättfärdig­het el­ler gör hen­ne rättfärdig (Rom 3:21-26; 4:5).

Tan­ken att en full­kom­lig rättfärdig­het ba­ra kan åstad­kom­mas av Gud an­tyds också i and­ra de­lar av NT. Att ”hung­ra ef­ter rättfärdig­he­ten” är sålun­da att läng­ta ef­ter det ri­ke Gud skall upprätta (Matt 5:6; jfr 6:33; 1 Pet 3:14). En­ligt Matt 3:15 skall allt som hör dit upp­fyl­las av Kristus. Han kal­las också ”den Rättfärdi­ge” (t.ex. Apg 7:52). När van­li­ga människor sägs va­ra rättfärdi­ga kan däre­mot me­ning­en va­ra att de själva fel­ak­tigt an­ser sig va­ra full­kom­li­ga (Mark 2:17; Luk 15:7).

Kristi evangelium

Kämpa för tron

27 Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, 28 utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. 29 Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, 30 eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.

Inledning till Filipperbrevet

Filipperbrevet skrevs av Paulus mot slutet av hans första fångenskap i Rom i början av 60-talet e Kr (Apg 28:30). Brevet är fyllt av apostelns glädje både över hoppet om stundande frihet (1:19, 25f, 2:23) och över filippernas omtanke, förmedlad genom deras utsände Epafroditus (2:25f) som bar med sig brevet hem till Filippi. Församlingen hade grundats av aposteln under hans första besök i Makedonien (Apg 16:12f) och sedan fortsatt stödja honom i hans missionsarbete (1:5, 4:10f).

Maria: Paulus brev till alla de som följde Jesus och tron är så härliga och sanna att läsa. Här i dessa verserna talar ju Paulus om i klartext vad som gäller: KÄMPA I TRON. KÄMPA FÖR TRON. LIDA FÖR TRON. Att gå ut med Kristi evangelium är en stor sak. Människor i Sverige är inte alltid skickade att göra det för det är för mycket ståhej och falska profeter som vill fram i glansen och bli hedrade, allt medan det finns människor som inte gör något väsen av sig och får mycket mer gjort och inga stora applåder och pengar! Vad vi ser på nätet idag är ofta ett hopkok av alla möjliga och omöjliga saker som inte ens hör hemma i bibeln, men hitta på det kan man…… Nöj er med Guds ord som det står, oförvanskat! Var glada och tacksamma och be Gud om ledning i allt och var ivrig att få veta mer!

Bibeln och världen

Joh Upp Kapitel 6

Maria: Det är ju dags att verkligen gå igenom Guds ord—-ja hela tiden förstås—- men nu är det ju så sena tider så att man bör veta vad som står i Guds ord, för det kan komma förändringar så fort så att man inte förstår. Det är ju sena tider som sagt men jag tror inte att den otroende förstår vad vi säger. Vem är du och ni som läser detta nu? Vill du ge din syn på saken här??

De sex första sigillen bryts

1 Och jag såg när Lammet bröt ett av de sju sigillen. Då hörde jag en av de fyra varelserna säga med en röst som åskan: “Kom!” 2 Jag såg, och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Han fick en segerkrans, och han drog ut som segerherre för att segra.3 Och när Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag den andra varelsen säga: “Kom!” 4 En annan häst kom ut, en eldröd, och han som satt på den fick makt att ta bort freden från jorden så att människor skulle slakta varandra. Och han fick ett stort svärd.5 När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen säga: “Kom!” Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i sin hand. 6 Och jag hörde liksom en röst mitt bland de fyra varelserna: “Ett mått vete för en denar och tre mått korn för en denar, men oljan och vinet får du inte skada.”7 När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsens röst säga: “Kom!” 8 Och jag såg, och se: en gulblek häst, och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde honom. De fick makt över en fjärdedel av jorden, att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur.9 När Lammet bröt det femte sigillet, såg jag under altaret själarna av dem som hade blivit slaktade för Guds ord och för vittnesbördet som de hade. 10 De ropade med stark röst: “Herre, du som är helig och sann! Hur länge ska det dröja innan du dömer jordens invånare och straffar dem för vårt blod?” 11 Och var och en av dem fick en vit dräkt, och de blev tillsagda att vila ännu en liten tid, tills deras medtjänare och bröder, som skulle dödas liksom de, hade blivit fulltaliga.12 Och jag såg när Lammet bröt det sjätte sigillet. Då blev det en stor jordbävning. Solen blev svart som en sorgdräkt, och hela månen blev som blod. 13 Himlens stjärnor föll ner på jorden, som när fikonträdet fäller sina omogna frukter när det skakas av en kraftig vind. 14 Och himlen försvann som när en bokrulle rullas ihop, och alla berg och öar flyttades från sina platser. 15 Och jordens kungar, stormännen och befälhavarna, de rika och mäktiga och alla slavar och fria gömde sig i hålor och bland bergens klippor, 16 och de sade till bergen och klipporna: “Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede! 17 Deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?”

Maria: Vi lever i en skrämmande värld där Elitens folk vill ta kål på oss på alla vis, vet du det?….. Vi lever i de tider då vi måste vara vaksamma och kunniga. Är jag det? Ja lite vet jag ju faktiskt, men världen skrämmer även mig. Men jag litar på GUD!

En beredd Soldat…Är DU redo??

Hur många är de som kan förstå Guds ord och förstå tiden och hur kort den är? Hur många är beredda att kasta sin bekvämlighet åt sidan för att vara utsedda att göra ett stort arbete för Herren? Eller vill man bara skryta om att man minsann är ett Guds barn och gör Herrens vilja då man i själva verket inte ens har lidit för Jesus eller annat som Gud vill visa på? Hur egenkär har man råd att vara i de sista tiderna?? Separera er från Babylon säger Gud.

Gud accepterar inte lögner

Maria: Förr sade man: *Man lovar runt och håller tunt*. Ja man kunde lova att göra något för någon, man kunde lova att utföra något som inte blev av, man lurades och satte annan person i knipa. Detta har skett för mig ett tag och det gör ont. Jag tänker på vad Gud ser och sett och vet att jag bett om hjälp men blivit lurad. När man litar på en person och dennes förmodade kunnande så blir man såå ledsen då det utlovade inte utförs…. Arrogans. Bibelorden talar om vad Gud säger om lögner och fel beteende som skadar:

Hes 13:22Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv.

Heb 6:18Så skulle vi, genom två orubbliga uttalanden, där Gud omöjligt kan ljuga, få en kraftig uppmuntran, vi som har sökt vår tillflykt i att hålla fast vid det hopp vi har framför oss.

3 Mos 19:11Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.

Ps 120:2Herre, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från falska tungor!

Ord 12:19Sanna ord består för evigt, en lögnaktig tunga bara ett ögonblick.
Ord 13:5Den rättfärdige avskyr lögnaktigt tal, den gudlöse beter sig avskyvärt och skamligt.

Jes 32:7Girigbukens vapen är onda, han tänker ut ondskefulla planer för att fördärva de betryckta med lögnaktiga ord och den fattige när han vädjar om rättvisa.

Jer 6:13Hög som låg, alla söker de oärlig vinst. Både profet och präst, alla handlar de lögnaktigt.

Trygghet?

Lever man mer tryggt nu än förr? Har man förstått vad trygghet är? eller har man inte begripit att allt kan ändras på ett par sekunder eller minuter? Det är inte alla som har ett HEM att kalla sitt. Jag har det INTE, fortfarande efter snart två år har jag inte egen bostad. JA, jag är trygg i GUD men inte i samhället. Samhället berövar människor deras TRYGGHET och deras RÄTTIGHETER. Lägger du där till att man är sjuk och eländig så hamnar vi snart på bibelns tid där människor måste ha allmosor för att överleva, men även de är inte så många eller finns inte. Ja Gud vakar över den som ber om det och över den som tror. MEN det finns orsaker till varför man bryter ihop, det ska du veta. Tacksam att jag fick dessa smällarna i livet, för jag förstår smärta, men jag orkar inte bära all smärta mer, eller inte mer smärta. Det gör för ont. Jesus säger… Ja Jesus säger att vi är trygga i HONOM. Ja han låter oss vila, han ger oss hopp, hoppet är det sista som försvinner, och då är det illa! Jag älskar dig Jesus. /Maria

Job 11:18Du ska vara trygg, för det finns hopp. Du ska se dig omkring och trygg gå till vila.

Job 24:23Han ger dem trygghet och vila, men hans ögon vakar över deras vägar.

Job 21:9Deras hus står trygga utan fasor, Gud drabbar dem inte med sitt ris.

Ps 4:9I frid kan jag lägga mig ner och sova, för bara du, Herre, låter mig bo i trygghet.

Ps 102:29Dina tjänares barn ska bo i trygghet och deras ättlingar bestå inför dig.

Ord 14:26Den som vördar Herren har ett tryggt fäste, hans barn får där en tillflykt.

5 Mos 7:9Så ska du veta att endast Herren din Gud är Gud, den trofaste Guden som håller fast vid sitt förbund och sin nåd i tusen släktled när man älskar honom och håller hans bud.

foto Maria

Arvedelen

ATT BEVARA ORDET!

Text: Gertrud Johansson

Paulus skriver till sin unge medarbetare och andlige son Timoteus. I sina två brev som är nedtecknade i Nya testamentet förmanar han honom på många sätt. Han varnar för kommande tider, svåra tider och ett avfall som skulle komma att ske. Detta gör Paulus för att förbereda sin unge medarbetare så att han skulle kunna bevaras och vara ett redskap åt Gud. Det gällde att bevara det rena Gudsordet från främmande läror och fåfängligt eller osunt tal. Det gällde att bevara en oskrymtad tro och förhålla sig rätt i Guds församling, sanningens stödjepelare och grundfäste.
Timoteus får emottaga många förmaningar. Det fanns sådant han behövde ha akt på, hålla stadigt fast vid och annat behövde han hålla sig undan från, ja till och med fly ifrån. Det viktigaste som gällde för honom var att bevara det som hade blivit honom betrott. Han skulle komma att konfronteras med tomma ord och gensägelser från en falsk kunskap. I andra brevets första kapitel ser vi i vers fjorton att han behövde ha den helige Ande för att kunna bevara det goda som hade blivit honom betrott. Till allt i Guds verk behöver vi den helige Ande, därför att det vi rör oss med är inte idéer eller tankar vilka som helst. Det är andliga verkligheter som är långt högre än allt vad människor i sig själv kan frambringa eller förstå. Måtte vi fatta detta så vi inte gör oss skyldiga till svek med oöverskådliga andliga konsekvenser.
 I Gamla testamentet möter vi en man som ägde en vingård. Hans namn var Nabot. Vi läser om honom i första konungabokens tjugoförsta kapitel. Kung Ahab ville åt denna vingård och lockar med att Nabot skulle få en mycket bättre vingård istället bara han kunde få den som Nabot ägde. Men Nabot nekade kungen det. ”Herren låte det vara fjärran från mig att jag skulle låta dig få mina fäders arvedel” säger Nabot. Vingården hade gått i arv, vem vet hur många generationer. Kungen hade ingen laglig rätt att ta den ifrån honom. Men då uppträder en tredje part i sammanhanget. Isebel, drottningen, hade inga skrupler. Hon befaller i kungens namn, de äldste och förnämste att på förrädiska och falska grunder anklaga och låta likvidera Nabot. Så kunde Konung Ahab ta vingården i besittning. För Nabots efterkommande fanns inte längre någon vingård att ärva. Vilken tragedi.

I denna berättelse kan vi lära och ta varning. Vi, som maranatafolk, har genom den förkunnelse vi mottagit och det församlingen genom Guds nåd stått upp för, fått ett oerhört ansvar att förvalta ordet som blev oss givet. Det är den arvedel vi har fått att bevara. Församlingen, som är sanningens stödjepelare och grundfäste, har i vår tid fått stå emot tidens strömningar när det gäller världens tankar på många områden. Vi har kämpat för att hålla oss utanför all falsk ekumenik, utanför kyrkopolitik, utanför feminismens fördärvande kraft, utanför familjebildning på obibliska grunder, med hbtq:s påverkan. Vår kamp har också handlat om barnens uppfostran. Det gäller föräldrarätten, att själv få ta hand om sina barn, agafrågan och hemundervisningen inte minst. Vi har försökt hävda vad Guds Ord säger på alla dessa och ännu fler områden. Vi har velat gå en annan väg där det gäller arbetslivet genom att skapa egna arbetstillfällen. På det sättet har vi försökt leva ett urkristet församlingsliv med kommunitetsliv, evangelisation och mission. Genom allt detta har ett särskilt ansvar kommit på vår lott.
  Vi har en motståndare. Det är denna världens furste, som likt Ahab vill åt vår arvedel. Denna potentat vill ta över vingården och göra en köksträdgård åt sig själv av det vi ärvt. Förstå bilden. Det vi äger vill han använda för sin egen vinning, göra det oförargligt och utslätat. Han lockar oss med att vi ska få det så mycket bättre. Det låter ju så fint att få lugn och ro, bli vän med världen och slippa konfrontationer i fråga om alla dessa områden. Så skönt att bli erkänd och inte behöva sticka ut i något sammanhang. Plötsligt blir man oförarglig i alla ljumma miljöer. Så lätt det går att sälja bort arvedelen. Vi får dock inte glömma att för den som vill vara världens vän, blir Gud en ovän enligt Jakobs brevs fjärde kapitel. Vill du verkligen ha Gud till ovän? Besinna det käre broder eller syster. Vi behöver likt Timoteus bevara ordet, eftersom allt vi fått i församlingen kommit till oss genom ordets predikan. Vi får inte förändra något i tankesättet som gör att denna tidens Ahab får utnyttja det vi fått för egen del. Detta blir att, utan att vi fattar det, vara en del i att uppbygga Antikrists rike.

Vi måste likt Nabot vägra att sälja. Vingården är för dyrbar. Den ska nästa generation ta över om vi troget förvaltar och bevarar den. Någon laglig rätt till vår arvedel det har världen inte. Vi har vår rätt att behålla och bevara det vi fått ärva. Men även idag finns en väldig fara i Isebels ande. Den är verksam genom ovaksamma människor. Genom oförstånd och bristande insikt kan denna andeströmning, mitt ibland oss, locka oss bort från vägen och in i världens dömande sfär. Där är det svårt att stå upp för sanningen eftersom hela världens syn bygger på lögn från början till slut. Falska vittnen stod upp mot Nabot, och falska vittnen stod också upp mot Jesus. Vi kan inte ha några förhoppningar att någonsin bli godkända eller bejakade i denna världen. Det blev inte Jesus heller. Men den seger han vann kan vi få vandra i, bara vi förblir i ordet. Låt oss syskon fortsätta kampen, vandra med ett vaksamt sinne och hjärta. Genom Guds nåd och genom hans Ande kan vi bevara ordet och vinna nästa generation för den oerhörda rikedom som finns i vår arvedel. Vi kanske måste bli blodsvittnen för att vinna seger i denna svåra tid, men då behöver vi likt Mose ha vår blick riktad på lönen bortom denna tiden. Vi har ett evigt arv som väntar, och en härlig ingång i himmelen där vi får höra ”Väl gjort du gode och trogne tjänare, gå in i din Herres glädje.”

Fader vår…

Om att söka Gud i vårt inre

http://www.bibelfokus.se/qa/q55 Härifrån Lennarts sida hämtar jag följande fråga och svar:

Hej! Det en grej jag undrar över, och det är det här med att man inte skall söka Gud inom sig. Jag har för mig att jag läst i Bibeln att Jesus säger: Guds rike finns invärtes eder, eller har jag rört ihop det? Kan du förklara…

Svar:

Hej! Alla världens mystiker menar att man skall söka Gud, det gudomliga, sin egen gudomlighet, den gudomliga gnistan, eller paradiset i vårt INRE. Många “andliga” övningar som t.ex. meditation, kontemplation, yoga, har därför som mål att nå detta “gudomliga” i vårt inre. Samma sak gäller för sådan mystik som har namnet “kristen mystik” fast det inte finns något sådant i sann kristen tro. Här räcker det med att läsa Jesu ord om vad som finns i människans inre för att vi skall förstå hur fel detta är:

Mark 7:21-23: “Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.”

Som du ser är det inget trevligt att vända sig inåt, för där finns en ondska som bevisligen förleder många människor som gör så. En del skulle kunna hävda att det här inte gäller för kristna, men i det här sammanhanget spelar det ingen roll eftersom mystikerna menar att det “gudomliga” finns i varje människa, oavsett religion. Och på en punkt har mystikerna rätt: alla människor som söker sig inåt får samma mystika upplevelser oavsett religion. Om man är kristen möter man således inget annat än vad icke-kristna möter i sitt inre.

Vi kan tänka lite på hur det var på Gamla testamentets tid / Det gamla förbundets tid. Då kan man säga att Gud bodde i Templet i Jerusalem, han bodde då mitt ibland sitt folk på det sättet. I det Nya förbundet finns inte denna ordning med tempel eller prästerskap etc, utan alla vi som är troende utgör Guds tempel. Gud bor nu ibland sitt folk genom att den Helige Ande tagit sin boning i oss (1 Kor 6:19). Det är på detta sätt vi får del av gudomlig natur (2 Petr 1:4) och det är så som Gud nu bor mitt ibland sitt folk.

I Luk 17:21 ser du det bibelord som du syftade på. Om vi först kikar i 1917-års översättning så står det “Ty se, Guds rike är invärtes i eder.” Och i Svenska Folkbibeln står det “Ty se, Guds rike är mitt ibland er.” Då måste man ju kontrollera i den grekiska grundtexten för att se vad det är för ord som används där. Det grekiska ord som alltså översatts till både “invärtes i” och “mitt ibland” är ordet entos. Det kan faktiskt betyda båda dessa saker, men jag föredrar Folkbibelns val. För tänker man på vad Jesus sagt om när vi samlas i hans namn, kanske man kan förstå det bättre. Han sa:

Matt 18:20: “Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

Här används det grekiska ordet mesos som bara kan betyda “mitt ibland” eller “i deras mitt”. Så jag tror man skall se det så, att där vi är samlade i Jesu namn (och det räcker med två) där är Guds rike idag, och där är Jesus faktiskt närvarande mitt ibland oss, för att stärka och vägleda oss etc. Han är också närvarande i oss genom sin Helige Ande, men det är ett steg bättre att han är i vår mitt när vi är flera som samlas, för då kan vi betjäna varandra med de andliga nådegåvor som vi eventuellt har fått.

Sedan skall man ju också tänka på det här med att Anden i oss skall vara en källa som flödar fram och välsignar andra människor. Det är en av de viktigaste poängerna med att vi får del av den Helige Ande. Och så kan vi också tänka på att Jesus sagt att vi skall be till vår Fader i hans namn. När Jesus då ger oss ett exempel på hur enkel vår bön kan vara, så handlar det inte om att söka oss inåt, utan att sträcka oss uppåt till vår Far i himlen: “Fader vår som är i himlen…”.

Så det här med att söka Gud i vårt inre är alltså inget som har något stöd i Bibeln, utan det är teknik och teologi med österländsk ursprung. Att somliga då kallar sådana övningar för “kristen mystik” eller “kristen kontemplation” gör ju inte det hela bättre, för det är fortfarande “österlandets tänkande”. Det är en farlig teknik som leder bort från sund och biblisk kristen tro.

Ja, det var några tankar om det här.

/Lennart

Foto Maria

Jättarna och Stonehenge/Bibeln

Femte Mosebok (Deuteronomium) platser

3 Kapitlet
1Sedan vände vi oss åt annat håll och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut i strid mot oss, till Edrei.
2Men HERREN sade till mig: »Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon.»
3Så gav HERREN, vår GUD, i vår hand också Og, konungen i Basan, och allt hans folk, och vi slogo honom och läto ingen av dem slippa undan.
4Och vi intogo då alla hans städer, ingen stad fanns, som vi icke togo ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan.
5Alla dessa städer voro befästa med höga murar, med portar och bommar. Därtill kom en stor mängd småstäder.
6Och vi gåvo dem till spillo, likasom vi hade gjort med Sihon, konungen i Hesbon; hela den manliga stadsbefolkningen gåvo vi till spillo, så ock kvinnor och barn.
7Men all boskapen och rovet från städerna togo vi såsom byte.
8Från amoréernas två konungar, som härskade på andra sidan Jordan, togo vi alltså då deras land, från bäcken Arnon ända till berget Hermon
9— vilket av sidonierna kallas för Sirjon, men av amoréerna kallas för Senir —
10alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike, i Basan.
11Ty Og, konungen i Basan, var den ende som fanns kvar av de sista rafaéerna; hans gravkista, gjord av basalt, finnes, såsom känt är, i Rabba i Ammons barns land; den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter längden av en mans underarm.
12När vi då hade intagit detta land, gav jag den del därav, som sträcker sig från Aroer vid bäcken Arnon, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna.
13Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam, hela landsträckan Argob, hela Basan; detta kallas rafaéernas land.
14Jair, Manasses son, fick hela landsträckan Argob, ända till gesuréernas och maakatéernas område, och efter sitt eget namn kallade han landet — nämligen Basan — för Jairs byar, såsom det heter ännu i dag.
15Och åt Makir gav jag Gilead.
16Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dal, till dalens mitt — den utgjorde gränsen — och till bäcken Jabbok, som är Ammons barns gräns,
17vidare Hedmarken med Jordan, som utgör gränsen, från Kinneret ända till Pisgas sluttningar, på östra sidan.
18Och jag bjöd eder på den tiden och sade: »HERREN, eder Gud, har givit eder detta land till besittning. Men nu skolen alla I som ären stridbara män draga väpnade åstad i spetsen för edra bröder, Israels barn.
19Allenast edra hustrur och barn och eder boskap — jag vet ju att I haven mycken boskap — må stanna kvar i de städer som jag har givit eder,
20till dess att HERREN har låtit edra bröder komma till ro, såväl som eder, när också de hava tagit i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva dem på andra sidan Jordan; sedan mån I vända tillbaka till de besittningar jag har givit eder, var och en till sin besittning.»
21Och jag bjöd Josua på den tiden och sade: »Du har med egna ögon sett allt vad HERREN, eder Gud, har gjort med dessa två konungar. På samma sätt skall HERREN göra med alla riken där du drager fram.
22Frukten icke för dem, ty HERREN, eder Gud, skall själv strida för eder.»
23Och på den tiden bad jag till HERREN och sade:
24»Herre, HERRE, du har begynt att låta sin tjänare se din storhet och din starka hand; ty vilken är den gud i himmelen eller på jorden, som kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du?
25Så låt mig nu få gå ditöver och se det goda landet på andra sidan Jordan, det goda berglandet där och Libanon.»
26Men HERREN hade blivit förgrymmad på mig för eder skull och ville icke höra mig, utan sade till mig: »Låt det vara nog; tala icke vidare till mig om denna sak.
27Stig nu upp på toppen av Pisga, och lyft upp dina ögon mot väster och norr och söder och öster, och se med dina ögon; ty över denna Jordan skall du icke komma.
28Och insätt Josua i hans ämbete, och styrk honom att vara frimodig och oförfärad; ty det är han som skall gå ditöver i spetsen för detta folk, och det är han som skall utskifta åt dem såsom arv det land du ser.»
29Och så stannade vi i dalen mitt emot Bet-Peor.