Tag Archive | frälsning

SENA TIDER

Guds dom över hedningarna.

Rom 1:31vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.
Ja det är många många som INTE VILL TRO, nej de vill inte höra talas om Guds ord. Vi är många många som vill framföra ett budskap om himmelen och Jesu återkomst. Oftast vill man inte förstå att det finns ett slut. Det är knappt så att jag själv kan förstå att det är så sena tider.

Det är märkligt att man befinner sig i bibliska tider och att människor ute i världen är väldigt okunniga och tror att bibeln är en bok som LJUGER OM ALLT: och inte är sann. Jesus är HERRE, Jesus är GUD, men bryr man sig? Nej inte de som inte tror. De far ut i fula ord om Jesus o tron. Man kan få vila vid korset, vila i Jesu famn, men man törs kanske inte, man kan bli frälst. Jag önskar och jag ber om hjärtats begär om tro för människor.

Evangelium, Guds sanning

Att Presentera Evangelium
Budskap till evangelister

av Jim Gustavson

Innan någon människa dras till Kristus så är hon ond och syndfull (Rom.3:9-18). I detta tillstånd utanför Kristus så kommer varenda människa till korta i fråga om Herrens härlighet (Rom.3:23). Som ett resultat av detta förtjänar hon evig fördömelse i eldsjön – varken mer eller mindre. Hon har gjort uppror emot sin Skapare och Herre. Genom sin livsstil har hon visat att hon inte bryr sig om Gud. Hon har det inte rätt ställt med Honom. Endast genom att hon omvänder sig från sina onda vägar i tro och förtröstan på Yahshua (Jesus) kan hon undfly YHWH Faderns rättfärdiga, heliga och rättvisa vrede. Men istället så avvisar de som förblir i synden Herrens kärlek som Han visat genom att sända sin Son. De förkastar Sonen.

“Men över dem som äro genstridiga och icke lyda sanningen, utan lyda orättfärdigheten, över dem kommer vrede och förtörnelse. Ja, bedrövelse och ångest skall komma över den människas själ, som gör det onda, först och främst över judens, så ock över grekens” (Rom.2:8-9).

“VREDE OCH FÖRTÖRNELSE”! “Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas” (Ps.7:11) (eller: “Gud förargas över de onda varje dag”, KJV). De som förkastade Moshe (Moses) dog “utan barmhärtighet”, så “huru mycket svårare straff tron I icke då att den skall anses värd, som förtrampar Guds Son och aktar förbundets blod för orent — det i vilket han har blivit helgad — och som smädar nådens Ande!” (Heb.10:28-29). Sådana människor föredrar alltså att förbli under Herrens vrede och förargelse, de säger “nej tack” till Hans godhet och kärlek.

Vilket är då Herrens svar till dessa människor? Han älskade dem så mycket att Han sände sin Son (Joh.3:16)! Hans Son genomled en sådan plåga att de kunde ta emot förlåtelse och försoning (Kol.1:14), dö bort ifrån synden och leva för rättfärdigheten (1Petr.2:24). Så vad händer då om de nu förkastar YHWH’s Son? Hans vrede förbliver över dem (Joh.3:36). Herren ger dem tid att omvända sig från sina synder, då Han inte vill att någon skall gå förlorad (2Petr.3:9). Och om de framhärdar i synden och i att förbli under Herrens vrede istället för Hans kärlek så kommer de att dömas “när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts änglar, »i lågande eld», och låter straffet drabba dem som icke känna Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga. Dessa skola då bliva straffade med EVIGT FÖRDÄRV, bort undan Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet” (2Thess.1:7-9). ” »Se, Herren kommer med sina mångtusen heliga, för att hålla dom över alla och bestraffa alla de ogudaktiga för alla de ogudaktiga gärningar som de hava övat, och för alla de förmätna ord som de i sin syndiga ogudaktighet hava talat mot honom.»” (Jud.v.14-15). Så väntar evigt fördärv alla ogudaktiga.

Men hur försöker då de flesta bekännande kristna att hjälpa dessa människor? I sina fåfänga försök att “nå ut” till människor så försöker de flesta bekännande kristna att arbeta utifrån den märkliga filosofin att “om ditt liv är ett enda elände så behöver du Jesus; han är svaret till alla dina problem, kom bara till Gud sådan som du är”. Du förstår, de flesta bekännande kristna konfronterar inte dessa människor med deras egentliga problem – SYNDEN! Om det alls nämns så är det liksom som i förbigående, de BETONAR och UNDERSTRYKER inte BEHOVET för folket att försaka all deras synd och att de förnekar sina själv (Matt.16:24). De berättar inte för dem att de måste försaka allt för att bli en Kristi lärjunge. Och de berättar inte alls att såvida de inte omvänder sig så kommer de att förgöras i eldsjön (Luk.13:3,5). Nej, något sådant skulle vara för “hårt” och skulle “skrämma bort dem” eller “få dem att fly kristendomen”. Istället så vänder dessa bekännande kristna människorna till ett falskt evangelium som helt saknar någon som helst överlåtelse åt Gud.

Jag har sett detta många gånger – unga och gamla som förment bekänt och övergett olika synder efter en känsloladdad “inbjudan” att gå fram till podiet i ett tältmöte. Inom ett par dagars räckhåll har samma unga och gamla gått tillbaka till sina synder igen. Varför sker då sådant? Synden blev aldrig tillräckligt dömd. Synden gjordes aldrig upp med. Predikanter som inte avslöjar och dömer synden för att avvärja människornas förgörelse i helvetet är värdelösa och vilseledande (Klag.2:14,KJV). Hur skall då kristna hjälpa dessa människor? Genom att följa Herrens exempel. Herren vet att dessa människor har ställt till det för sig på grund av SYNDEN, så vad gjorde Han? Han sände sin Torah (lag) så att vi skulle veta vad synden är för något och vad som är synd (Rom.3:20,4:14,7:7-8,1Joh.3:4). Därför heter det: “Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro” (Gal.3:24). Efter att ha konfronterat människan med hennes synd, genom att upplysa henne vad den är, uppenbarade Fadern sin Son igenom vilken vi är rättfärdiggjorda genom tro. Yahchanan (Johannes) Döparen är ett annat exempel. Hur presenterade han Kristus? Genom att tala om för människor deras synder, genom att berätta att YHWH inte accepterar dem “sådana de är”, genom att varna dem för helvetets eldar:

“Han sade nu till folket som kom ut för att låta döpa sig av honom: »I huggormars avföda, vem har ingivit eder att söka komma undan den tillstundande vredesdomen? Bären då ock sådan frukt som tillhör bättringen. Och sägen icke vid eder själva: ‘Vi hava ju Abraham till fader’; Ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham” (Luk.3:7-8)

Hur var det med vårt fullkomliga föredöme, Jesus Kristus, vad gjorde Han? Hans budskap var likaså att människorna måste omvända sig ifrån sina synder (Matt.4:17). Jesus varnade för helvetet. Det är bara att slå upp din Bibel och börja läsa i NT så kommer du snabbt att se att denne Kristus varnade för det eviga fördärvet ofta, se t ex Matt.5:22,29-30,7:13,8:12,10:15,28,13:30,43,50. Varnar DU människor att de måste undfly Guds vrede? Eller blundar och tiger du om synden och helvetet och lägger fram Evangeliet som ett socialt rehabiliteringsprogram? Innan människor kan vara beredda att följa Kristus så måste de vara medvetna om sin synd och de måste veta vad Herren anser om deras synd. Hur ser Herren på syndare? I Herrens ögon, hur ter sig människor som ignorerar Honom, och lever sig själva till behag? Jag hör ofta uttrycket “Gud hatar synden, men älskar syndaren”. Denna fras står inte någonstans i Bibeln, oavsett och motsatt vad många människor tror. Herren visade sin kärlek till världen genom att sända sin Son (Joh.3:16). Medan vi ännu var syndare så dog Hans Son för oss (Rom.5:8). Förtjänar vi denna outsägliga och dyra nåd som Herren visat? På inga vägar! Vi har ingen RÄTTIGHET att bli älskade av Herren. Vi FÖRTJÄNAR helvetet. Men många människor tror helt felaktigt att Herren liksom inte har något annat val än att älska dem, vilka de än är och vad de än gör. Men vad då med dem som förkastar Herrens kärlek? De säger, öppet eller indirekt; “Nej, Gud, vi vill inte ha din kärlek”. Kommer Han då att tvinga sin kärlek på dem? Nej, snarare raka motsatsen, Han lägger sin vrede och förargelse över dem. Han säger ju “jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger HERREN, ja, min nåd och barmhärtighet” (Jer.16:5), ja det heter även att “Han som bor i himmelen ler, HERREN bespottar dem” (Ps.2:4). Varför? “Ty du är icke en Gud som har behag till ogudaktighet; den som är ond får icke bo hos dig. De övermodiga bestå icke inför dina ögon; du hatar alla ogärningsmän. Du förgör dem som tala lögn; de blodgiriga och falska äro en styggelse för HERREN”(Ps.5:5-7).

Så om du verkligen ÄLSKAR människorna, så kommer du att tala om hela Evangelii SANNING. Ty människorna behöver känna till sitt sanna tillstånd. De behöver känna till deras synd och att de är helt oacceptabla inför Gud i detta tillstånd. Och NÄR de väl känner till detta, DÅ är det dags att presentera kuren, botemedlet. Försök inte “gömma” såret som om det inte skulle vara allvarligt (Jer.8:11). Visa dem hur uselt och livshotande deras stinkande vidriga och orena sår är och visa dem sedan bandaget. De kommer aldrig att förstå vad bandaget skall vara till för, hur det fungerar, eller varför de verkligen behöver det, förrän de vet att de har ett gapande, varigt och ruttnande sår som heter synd. Ty hur kan du presentera ett botemedel till människor som inte ens förstår att de är sjuka?

https://www.eaec-se.org/articles/Gustavson/att_presentera_evangelium.htm

Jesus öppnade himlen för mig/ Vittnesbörd från Midnattsropet/Artikel

Asta engagerade sig tidigt i socialistiska grupper som talade många ord om förändring, ideologi och revolution. Men hon såg ett djupt gap mellan de politiska fraserna och dess praktiska förankring hos individerna. Hon hittade ingen mening i det som hon befann sig i och tillgrep samma desperata åtgärder som många andra ungdomar; hon började använda narkotika. Det dröjde inte länge förrän hon var fast i citygängen i Stockholm. Då hette hennes liv vanmakt och hennes framtid hette fruktan. Men Asta blev frälst och vittnar här, snart 50 år senare, om Guds trofasthet.

Först och främst vill jag säga: vi är ett antal personer som bor tillsammans här i Skälby och vi har alla tagit emot Jesus till frälsning. Det är så underbart att få leva bland syskon som tror på Honom! Det blir en så fin atmosfär ibland oss här.

Jag vill berätta om hur jag fick möta Jesus till frälsning, och vill börja med något jag oroas och sörjer över, och det är att barn i vår tid inte får lära sig att knäppa sina händer och be till Gud i himmelen. Vem ska de gå till i en krissituation? Vem ska de vända sig till när föräldrarna grälar eller hamnar i olika tråkiga situationer? När jag var barn fanns det söndagsskolor och dit gick många barn. Man fick lära sig att Jesus är barnens vän, och att den som ber till honom får uppleva en trygghet i sitt innersta och att man inte är ensam och utlämnad.

Vi åkte till Gotland varje sommar och jag började tidigt att be till Gud att båten inte skulle gå under, eftersom jag hade hört talas om en tidigare sjöolycka. Att be till Gud gav en sådan frid och en ro, att få gå till Jesus med sitt bekymmer.

Så växte jag upp, blev stor och kom in i olika sammanhang. Jag började på högskola och umgicks i det akademiska livet, och Jesus, han försvann där i det akademiska dunklet. Men så hamnade jag i krissituationer utan att ha någon att vända mig till, ja jag hamnade i det djupaste mörker. Jag låg på mentalsjukhus och jag låg på Marias speciella sjukhus för narkotikamissbrukare. Men så hade min mamma visat mig en liten annons i Dagens Nyheter, att Maranata hade bildat en Storfamilj på Johannelund i Bromma, och jag fick rådet att söka mig dit för att komma ut ur det elände jag befann mig i. Jag minns att jag låg där på Maria sjukhus och tänkte att “jag kan inte”, jag var så rädd att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag trodde att någon var ute efter att döda mig. När polisen hade skjutsat mig till Mariasjukhuset hade de bett mig att ligga på golvet så att ingen kunde se mig genom bilrutorna, och väl på sjukhuset vågade jag inte ligga i sängen utan jag la mig på golvet så att ingen skulle kunna se mig genom fönstret.

Men så gick jag ut på gatan och tänkte att jag måste ta en taxi och åka till Johannelund där Maranata höll till. Jag vågade inte ringa efter en taxi; man blir väldigt nojjig av amfetamin, så jag tog en taxi på gatan och frågade chauffören om han visste vart det där stället låg någonstans. “Nej, jag vet inte riktigt, men det letar vi oss fram till!” sa han och körde mig ut till Johannelund mitt i natten. Arne Imsen, som var föreståndare kom ut och mötte mig. Jag fick sova där på Johannelund, och där blev jag sedan frälst och fick ta emot Jesus i mitt hjärta. Där blev jag född på nytt och kom bort ifrån detta ogenomträngliga mörker. Det står att “Jesus är ljuset som lyser i mörkret och mörkret ska inte få makt därmed”. Jag fick lära mig, då jag överlämnat mitt liv åt Jesus, att “var och en som tar emot Jesus i sitt hjärta, han ska få rätt att bli frälst”.

Från den dagen var allting helt annorlunda, det var förvandlat, och det fanns ingenting, inga frestelser som kunde övervinna detta att himlen hade öppnats! Jesus hade öppnat himlen för mig och han hade gett mig rätt till en boning i himlen; ett arv på den dagen jag lämnar det här livet! Det är detta jag har hållit fast vid hela tiden.

Under senare år blev jag väldigt sjuk. Jag låg på sjukhus kopplad till respirator och fick dialys varje dag. Man ringde till mina anhöriga och sa att de måste skynda sig att komma för att hinna ta adjö av mig innan det var slut. Personalen sa också till mig att det var så förunderligt, eftersom de flesta när de är sjuka på det här sättet brukar vara så oroliga och nervösa, men “du verkar ta det med ro”, sa de. Jag hade fått frid i mitt hjärta och ingen kunde rubba det. Efter några dagar vände det så de ringde till min bror som var på väg till sjukhuset och sa åt honom att han inte behövde komma, att det var över. Gud hade gripit in och läkarna stod där med förundran och visste inte vad som hade hänt. Jesus lever, och han tar emot var och en som åkallar hans namn och som överlämnar sitt liv åt Honom! Då låter han ljus gå upp i det djupaste mörker, och man får en gemenskap; ett livets innersta gemenskap med syskon som är delaktiga i samma tro. Vi vet att han har berett oss en boning i himmelen. Han har döpt oss i den helige ande och givit oss den heliga ande som en gåva, som upplyser våra liv, som ger oss förmågan att förstå vad han vill ha sagt till oss i sitt eget ord. Han säger: “jag kommer snart”, och därför vill vi predika om hans återkomst så att ingen blir efter på vägen och blir kvarlämnad. https://midnattsropet.se/midnattsropet/jesus-oppnade-himlen-for-mig/#more-7239

Jesus kommer, Maranata. Amen!

Hälsn Maria

Kristi Kors

Från:

https://theholyremnant.blogspot.com/2015/06/ga-och-synda-inte-mera-lev-for-jesus.html

Det är inte många idag som är villiga att bära Kristi kors. Många kommer till korset, men det är inte många som går GENOM korset. Många tar emot förlåtelsen, välsignelsen, frälsningen, men bara för en tid. Sen går de tillbaka till sina synder, men nu är de ju ”frälsta och trygga” och ”på väg till himlen”.
Nej du är inte frälst i din synd, du är frälst från din synd. Om du verkligen har mött Jesus, då är det omöjligt att förbli den samme. Du blir förvandlad, du har inte längre samvete att leva som tidigare, du kommer sakta men säkert förvandlas till Kristi avbild. Men det är bara om du verkligen mött Kristus, om du verkligen tog emot ordet i ett uppriktigt, gott och uthålligt hjärta. Du förstår, det tar tid att bli kristuslik. Det tar tid för allt som sås att växa och bära frukt. Men om det är Jesus som har utvalt dig, då kommer du bära frukt, var så säker. Läs Joh 15.

Vi är så bedragen idag där vi har mikrovågsugnar, mobiltelefoner, snabbtåg, flygplan och annat modernt. Allt skall gå så snabbt och om det inte händer direkt, så funkar det inte. Det som är så konstigt är att det har påverkat kristnas tänkande också. Om det inte händer direkt, så funkar det inte. Om jag inte får svar direkt, så finns inte Gud. Om jag inte blir fullkomlig på fläcken, då finns inte Jesus.Gal 5:22 Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, TÅLAMOD, vänlighet, godhet,Gal 5:23 trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot.Gal 5:24 De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med dess lidelser och begär.Gal 5:25 Om vi har liv genom Anden, låt oss då även följa Anden.
Gå och synda inte mera. Lev för Jesus. / Jon-Are Pedersen

Hälsn Maria

Jesu seger på Golgata räcker

JESU SEGER PÅ GOLGATA RÄCKER
Predikan av Gunnar Nilsson https://midnattsropet.se/midnattsropet/jesu-seger-pa-golgata-racker/

Det är underbart att gång på gång betona detta att Jesus genom blodet på korset har vunnit seger, han har uppstått och han har vunnit seger över de onda makterna. Han har uppfarit till himlarna, och sitter på Faderns högra sida och regerar i härlighet. Det finns ingen annan väg till Gud. Det finns ingen annan möjlighet att uppnå evigt liv. Det finns ingen djupsinnighet som övergår dårskapen som Gud lät predikas genom försoningen i Jesus Kristus.
Vem kan utforska Guds kärlek till oss i Kristus Jesus? Han sände sin son medan vi ännu var syndare. Och innan världens grund var lagd, utvalde han oss i Kristus Jesus, prisat vare Herrens namn. Vi sjunger i en sång att ”källan ingen botten har”. Det finns ingen begränsning av de gudomliga realiteterna. Det är en sanning som förkunnats för oss genom Ordet sedan världens begynnelse.
Det står i Kolosserbrevets andra kapitel att ”verkligheten själv finnes i Kristus”. I en nyare översättning: ”verkligheten själv är Kristus”. Då syftas på det tidigare judiska väsendet då man lade vikt vid mat och dryck, nymånad, högtider eller sabbat. Vi behöver inte dömas efter sådana ting, för detta var bara en skuggbild av det som skulle komma.
Kristus var med från världens begynnelse, och Gud utvalde oss i Kristus förrän världens grund var lagd. Vi kan inte tränga in i de eviga perspektiven om tider och gränser, men det är som om skuggan kastades bakåt och man fick se dessa ting på ett förebildligt sätt, det som skulle komma. Det här var dyrbart så länge vi inte hade mött verkligheten. Men nu hade Kristus kommit, man hade sett verkligheten och vittnade om vad man sett och hört. Vi kan predika Kristus som är Guds väsens avbild, och proklamera den verklighet som finns i Kristus för människor i vår omgivning på olika sätt. Vi har hört om behovet och nödvändigheten av att vara vittnen och att tala om det enda nödvändiga. Må Herren leda oss var och en, så att vi kan vara rätta vittnen. I första hand genom vad vi är. Det går ju an att tala och säga en massa saker, men frågan är om det finns en motsvarighet i våra liv. Vi kan också utan ord vara Kristus-människor. Det finns exempel på det. Förhoppningsvis märks det i våra liv att Kristi ande bor i oss, utan att vi talar om det. Människor kan känna, utan att jag går eller uppför mig på något speciellt sätt, att jag är fylld av Kristus. Det känns om det är rätt ställt med oss, för vi har fått hans rättfärdighet. Vi är inte klädda bara i våra vanliga kläder, vi är iklädda hans rättfärdighet. Det märks och det känns.

Många människor ute i världen har ingen kunskap. Samhället är avkristnat, och det ligger i världens avsikt att få bort så mycket som möjligt av den kristna grunden. Men många människor, särskilt de äldre, har en klarhet om hur det egentligen ska vara i det kristna livet, även om de inte själva vill ta steget att bli en dåre för Kristus. Därför känner de igen atmosfären och tonen när vi börjar yttra oss om saker och ting. Rättfärdigheten är vunnen åt oss, och måtte vi vara ljus i världen och salt. För vi är inte av den här världen. Vi är ställda här som fyrbåkar i natten för att leda vilsna människor tillbaka till Gud. Det är ett oerhört ansvar, med tanke på att så många människor går förlorade. Vår uppgift är att proklamera Kristus för dessa människor. Jesus är verkligheten. Verkligheten själv är Kristus. Tidigare i detta kapitel som jag citerat, står det:
-Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi byggd på mänskliga traditioner och stadgar, och inte på Kristus.
Vi vet vad det innebär att ha fått våra synder förlåtna, att ha fått möta Jesus och lära känna honom. Det är väldigt underbart och väldigt nödvändigt att gång på gång påminna varandra om detta på ett enkelt sätt. Många gånger kläder man evangeliet i väldigt fina fraser och djupsinniga tankar och teoretiska utläggningar. Det kan ha sitt värde, man kan belysa evangeliet på olika sätt. Men den tid vi lever i, appellerar väldigt mycket till vår förmåga att tänka. Människor har lärt sig under en ganska lång tid att ta till sig information och tillgodogöra sig den på det bästa sättet med syfte att bli en så effektiv och duktig människa som möjligt.

I yrkeslivet är det ju så. Den ena kursen avlöser den andra. Man måste hela tiden vara uppdaterad, som det heter, för att lära sig mera och bli mer produktiv; bli så bra som möjligt både personligen och för samhället. Också i det kristna sammanhanget kommer detta in. Jag anser att det ligger en fara i denna ”kursmentalitet”. Man tar fram en tavla och visar med skisser sådant som kan vara bra för att lära in saker och ting i skolarbetet, och i viss mån har sitt värde i församlingen. Men det viktiga är inte att vi lär oss de religiösa, kristna och bibliska tingen med vårt förstånd. Vi kan bli väldigt kunniga, och lära oss än det ena och än det andra och kunna redogöra för det mest djupsinniga; historiska sammanhang, osv. Men – är du frälst? Har du mött Jesus? Har du prisat honom? Har du gråtit ut inför honom? Har du lärt känna hans kärlek?
Det där är ett annat språk, som har tagits bort till stor del, för att vi ska lära oss så mycket, vi ska förstå så mycket, vi ska se så mycket, vi ska ta till oss så mycket för att vi i vår tur ska kunna tala om för andra.

Vad gör vi i det sammanhanget? Jo, när vi tagit till oss denna intellektuella kunskap i vårt medvetande, då fortsätter vi i dessa banor. Välutbildade människor kommer in i Guds hus. Det är inget fel att vara välutbildad, men om man använder de välutbildades kunskaper, och tror att de olika metoder och sätt man tillägnat sig i världen ska kunna användas för att nå ut med evangelium, då har man kommit fel. Var finns den kyrka som inte har en dramagrupp eller dansgrupp eller någon form av spektakel för att lära människorna att på ett enkelt sätt ta till sig evangelium? Det är väldigt farligt att göra saker och ting, som man tror, lättillgängliga på det här sättet. Vi kan få folk att gråta och skratta, bli gripna och engagerade. Vi kan få folk till praktiskt taget vad som helst, om vi är duktiga, kan agera på scenen och uttrycka oss på ett speciellt sätt. Visst kan vi få människors uppmärksamhet. Men – har de fått möta Jesus? Har de känt ett styng i sina hjärtan? Den första pingstdagen hade de inget av dessa hjälpmedel. Ja, men nu har vi det, kan någon pigg kyrkomedlem upplysa om, så nu har vi det bättre! Men jag tror inte det blir bättre. Det handlar inte om en bra utveckling. Det är viktigt att vi förstår vad vi håller på med. Vi kommer inte längre än vad Herren kan utföra igenom oss genom den helige Ande.
Det enkla, det grundläggande evangeliet vi möter, som de första lärjungarna fick gå ut med när Jesus kallade dem: Följ mig, så ska jag göra er till människofiskare! Det är det vi behöver komma tillbaka till. Det enkla. Vi kommer ingenstans med allting annat. Vi kommer någonstans bara om den helige Ande får smörja oss och vi får förkunna ordet i kraften av den helige Ande så att människor får uppleva styng i sina hjärtan. Det var det man upplevde första pingstdagen. Vi behöver komma tillbaka till enkelheten och äktheten man hade i början. Man fick ett styng i sina hjärtan. Så blev man Kristi lärjungar, som uppfylldes av hans härlighet. Herren vill uppfylla oss med sin härlighet, sin kraft och sin smörjelse. Han vill låta sin helige Ande uppfylla hela vår varelse, så vi får del av honom. Det här kan inte förklaras. Vi kan inte kläda i ord mycket av det Gud vill göra i våra liv. Vi kan inte arbeta schematiskt, vi kan inte visa: så här är det. Bibeln säger att den som är född av anden, är som vinden. Du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som är född av anden. Det finns inga givna mänskliga ramar och fack att placera in saker och ting i, det finns bara den för oss oberäkneliga gudomliga kraften, som vi inte kan tämja.
Gud give att vi kan intas av denna kraft och föras dit Herren vill föra oss – både geografiskt och andligt, så vi kan föras vidare och växa till i hans styrka och hans härlighet.

Se till att ingen rövar bort er med sin tomma och bedrägliga filosofi. Nu var det naturligtvis speciella saker som Paulus hänvisar till här, men det gäller också oss. Tomheten – det finns mycket ord och mycket prat och mycket av det som jag har nämnt här. Men frågan är vad som är byggt på mänskliga traditioner, och vad som är byggt på Kristus. Låt oss öppna våra hjärtan för Herren! Han var till i gudsskepnad, han räknade inte jämlikheten med Gud som ett byte, står det. Han utblottade sig själv, och blev lydig intill döden på korset. Det här kan ingen teaterföreställning göra levande för någons hjärta. Men den helige Ande kan röra vid någons hjärta, så han kan se härligheten hos Kristus.
Jesus säger: ”I världen lider ni betryck, men var vid gott mod, jag har övervunnit världen.” Ofta fastnar vi vid det första – betryck. Vi ser i den politiska världen och i den religiösa världen. Vart ska vi vända oss? Situationen trycker oss ned. Men var vid gott mod, sa Jesus, i alla fall, för jag har övervunnit världen! Det är seger i namnet Jesus! Han har klätt av makterna och förevisat dem offentligt, sedan han på korset triumferat över dem. Det är seger i vad Jesus har gjort, och det finns ingen makt i höjden eller i djupet som skulle kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus. Vi behöver uppleva närheten till Herren mer och mer i den tid vi lever. Inte bara i mötena, men i hemmet, på arbetet, ute bland människorna. Ju mer vi känner gemenskapen med Jesus, dess mer känner vi oss som främlingar i världen. Det är en riktig utveckling, eftersom vi verkligen är främlingar i den här världen. Vi är i den, men inte av den. Bibeln säger faktiskt att vi har kommit till den levande Gudens stad, till änglar i mångtusental. Vi är faktiskt, andligen, insatta i den andliga världen. Vi har omkring oss en stor hop av vittnen. Vi förstår sällan det här, men i gudsgemenskapen, och när den helige Ande får göra det levande för oss, så kommer vårt sinne att bli upplyst av härligheten i honom. Det finns ingen gräns för denna härlighet, Gud vill föra oss längre och längre. Då blir det så att vi ser tingen med det gudomliga perspektivet. Och inte bara med det gudomliga perspektivet, men på det gudomliga sättet.
Abraham blev allt starkare i tron, för han ärade Gud. Gud hade talat till Abraham. Tiden gick och ingenting hände, men Guds löfte uppfylldes, och Abraham trodde ändå, fastän allting var omöjligt, mänskligt sett. Denna tro är en följd av vandringen med Herren. Det handlar inte om att vi ska tillägna oss någon sorts jag-ska-ha-det-mesta- och jag-ska-ha-det-bästa-attityd genom tron. Det är en annan sak. Men det handlar om den gudomliga härligheten. Ju mer vi kommer i gemenskap med Herren och får uppleva mer av hans kraft, hans smörjelse, hans härlighet, dess mer kommer de yttre omständigheterna; betrycket i världen och det som ser omöjligt ut för människor och omöjligt för oss själva; det kommer att sänkas, och istället kommer det gudomliga att höjas. Och när tron på det här sättet får växa sig större än tvivlet, då blir det en gudomlig proportion på tingen, som är riktig.
För det är inte riktigt att stå med båda fötterna på jorden. Det är ett kärt uttryck att säga att man ska göra det. Men det behövs ingen uppmaning till det, för det sköter ju tyngdkraften om, rent fysiskt. Och det sköter också allt annat, både inom oss och utom oss om. Men Herren vill lyfta vår blick upp mot hans härlighet och hans möjligheter, så vi ser att det finns en annan värld att skåda in i. Där saker och ting händer som inte kan hända när vi ser det på vårt sätt. Och som inte heller kan hända när vi försöker tämja de andliga tingen och stoppa in dem i de mönster vi vill göra.
Det finns en härlighet, det finns en frihet, det finns en storhet, det finns en möjlighet. Vi får lära känna höjden, bredden, djupet, vidden – alla dimensioner, som vi inte har i vår fysiska värld, men som finns i den andliga världen. Gud vill visa oss sin härlighet. Och alltsammans detta äger bestånd i Kristus. För verkligheten själv finns i Honom.
Den materialistiska världen kan aldrig komma längre än dit förståndet räcker. Men vi har kommit längre. Vi har kommit förbi. Vi har kommit in i den gudomliga härligheten. På ett sätt är vi bundna av de tidsbegränsade, jordiska förhållandena. Men å andra sidan bryts också de fysiska och tidsmässiga gränserna när Gud vill. Jesus sa, när lärjungarna frågade: vem kan då bli frälst. Ja, för människor är det omöjligt, det håller Jesus med om. Men inte för Gud, ty för Gud är allting möjligt, prisat vare hans namn!

När Filippus hade talat med hovmannen, ryckte Herrens Ande bort honom, och han blev senare sedd på en annan plats, Asdod. Målet är inte att vi ska uppleva spektakulära och märkliga saker. Målet är att vi ska komma in i den andliga dimensionen. Inte för vår skull, och för att det ska bli konstigt och märkvärdigt, men för att Gud ska få utföra det han vill med oss. Köttet och anden ligger i strid med varandra för att hindra oss att göra vad vi vill. Men Gud vill frigöra oss så vi kommer in i övernogslivet. Då kan Gud visa oss vad som är den egentliga verkligheten. Det är inte den materialistiska omgivningen, det är inte de saker människor i allmänhet sysslar med. Eftersom man saknar livet i Gud så måste man bygga upp stora saker av vad som egentligen inte är någonting. Både i samhället och individuellt ser man ständigt exempel på detta. Man gör hela kulturer på sådant som faktiskt inte är någonting. Det är för det mänskliga ögat verkligheten. Och så ser man på vad de kristna håller på med; att det bara är fantasier och strunt. Men det är ju precis tvärt om! Det är vi som har funnit verkligheten, för verkligheten själv finns hos Kristus. Och det andra är sådant som inte kommer att bestå. Vi har funnit de eviga värdena, de eviga sanningarna. Det Gud har givit oss genom Jesus Kristus.

Det är underbart att gång på gång betona detta att Jesus genom blodet på korset har vunnit seger, han har uppstått och han har vunnit seger över de onda makterna. Han har uppfarit till himlarna, och sitter på Faderns högra sida och regerar i härlighet. Det finns ingen annan väg till Gud. Det finns ingen annan möjlighet att uppnå evigt liv. Det finns ingen djupsinnighet som övergår dårskapen som Gud lät predikas genom försoningen i Jesus Kristus. Det är förstånd att söka Gud, säger bibeln. Den säger också att dårarna säger i sina hjärtan: det finns ingen Gud. Han är visdomens och kunskapens källa. Alltsammans äger bestånd i Jesus Kristus. Honom har Gud givit åt församlingen till att vara ett huvud över allting. Vi är förenade med Kristus. Han är inte en som vi kommer till någon timme på söndag förmiddag och sen går ifrån, utan han har tagit gestalt, tagit sin boning i oss genom den helige Ande. Vi är förenade med honom. Han är det äkta olivträdets saftrika rot. Vi har blivit inympade i honom, vi som inte var den här sortens träd. Vi var den hedniska, vilda grenen. Men så blev vi tagna ut ur vårt sammanhang och insatta i honom. Så får vi del av samma pulserande liv som är i Kristus, som är i församlingen. Det är i oss, och så strömmar det! Det här är verkligheten!
Det här är vad Gud vill visa oss mer och mer utav; vilken härlighet vi har i honom och vilka möjligheter som finns i honom. Där allt hopp var ute för Abraham, där hoppades han ändå och trodde. Så kunde han bli en fader för många folk. Vi kan också få bli – om inte fader till många folk, i alla fall medlet till att många lär känna Jesus innan han kommer, och få vara med när han hämtar sin församling. Gud må hjälpa oss, och Gud må välsigna oss var och en, så vi får se mer och mer av härligheten och det underbara i vad vi har fått igenom Jesus Kristus. Han är verkligheten, han är sanningen och han är livet. Han vill föra oss vidare till allt starkare gemenskap med honom och med varandra. /Midnattsropet

ROP I SODOMSNATTEN


PUBLICERAT 21 SEPTEMBER, 2016
Predikan av Yngve Stenfelt https://midnattsropet.se/midnattsropet/rop-i-sodomsnatten/

Guds ord

Har vi sådan nöd i våra hjärtan att vi kan bedja på ett sätt att vi räddar någon själ ifrån denna sodomsnatt? Har vi så berörts av Guds kärlek i våra hjärtan att vi är redo att lida smälek för det namnets skull?
Bibeln låg uppslagen på bordet i mitt rum, och helt plötsligt bröt solen igenom skyarna och lyste på bibelordet. Det märkliga var att allt runt omkring var grått och trist; bara Bibeln stod i ljus och härlighet. Det där tyckte jag var en hälsning från himlen. Det är nämligen så här, att vi har ingenting annat ifrån den eviga världen än det som lyser på Guds ord. Vad är det? Jo, den helige Ande. Den lyser på Guds Ord, och ingenting annat. Guds Ord är levande, verksamt och kraftigt. Ära vare Gud!
Jag vill läsa ett ord i Jesu namn:
– Därför böra vi så mycket mer akta på det som vi hava hört, så att vi icke gå förlorade. Ty om det ord som talades genom änglar blev beståndande, och all överträdelse och olydnad fick sin rättvisa lön, huru skola då vi kunna undkomma, om vi icke taga vara på en sådan frälsning? – en frälsning som ju först förkunnades genom Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom, varjämte Gud själv ytterligare gav sitt vittnesbörd genom tecken och under och allahanda kraftgärningar, och genom att utdela helig ande, allt efter sin vilja (Hebr 2:1-4).

Evangelium är ett glädjebudskap om Jesus. Men det har också sina varningssignaler om att icke gå förlorad. När man ska förmedla det här budskapet är det angeläget att helheten kommer fram. Både glädjesidan och varningssignalerna. Därför vill jag börja med att påminna om att vi har en vers som talar evangelium på ett underbart sätt, nämligen Johannes 3:16:
– Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.
Det var en kärlek ifrån Gud som drev honom att utge sin enfödde Son. Det här med Jesus är så enastående. Det finns ingenting att jämföra med som kommer upp på samma nivå. Jesus är Guds enfödde Son. Änglarna är skapade, människorna är skapade men han som är av evighet lät sin son födas hit ned till oss. Han sa: Du är min son, jag har fött dig idag.
Vid inträdet till denna värld eskorteras han av en mångfald från den himmelska härskaran. De säger: ”Ära vare Gud i höjden och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag.”

Jesus föddes under ringa villkor, men han kom likväl in i vårt släkte på ett enastående sätt. Han var Guds enfödde son. Det står att Jesus växte till i ålder – javisst, det gör vi alla. Men han växte också till i visdom och nåd inför Gud och människor. När Jesus skulle träda in i sin tjänst, gick han fram till Johannes Döparen och bad om att få bli döpt. Johannes tvekade, då han tänkte att det vore bättre att han blev döpt av Jesus. Men Jesus säger: Låt det nu ske, för vi måste uppfylla all rättfärdighet. När Jesus sedan stod upp ur vattnet sänkte sig Anden ned över honom i form av en duva. Det heter så underbart att den förblev över honom. Jesu verksamhet var sanktionerad från himlen. Den helige Ande var hela tiden över Jesus. Allt som skedde var ett uttryck från den himmelska världen; Faderns kärlek till människan.

När han sedan trädde fram i Nasarets synagoga, sa han: ”Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig. Han har sänt mig att förkunna glädjens budskap för de fattiga, syn för de blinda och ge de förtryckta frihet och ett nådens år från Herren.” Det var ett budskap som var genomträngande, ett budskap som var nytt på många sätt, och sanktionerat från himlen.
Istället för att ta emot, öppna och uppleva verkligheten i detta evangelium från Jesus, så stängde man igen. Det gick så långt att man ville få bort Jesus, och störta honom utför branten av det berg deras stad var byggd på. Men Jesus gick sin väg rakt igenom hopen och vandrade vidare.

Du som upplever svårigheterna, kampmomenten, hur ohyggliga krafter reser sig upp emot dig – du ska göra som Jesus. Gå rakt igenom hopen i Jesu namn, och vandra vidare med Jesus! Du ska inte stå och tveka hit eller dit. Nej, du ska göra som Jesus. Gå rakt igenom och vandra vidare, för målet väntar. Jesus kommer, och han vill ha dig med. Du får inte fastna.
Det ena undret efter det andra inträffar, och det var underbara ord som Jesus talade. Denna frälsning förkunnades först av Jesus själv. Det är förstahandsvaror vi har! Inte tradition! Därefter bekräftades det för oss av dem som hade hört honom, alltså lärjungarna. Sedan står det inte om att vi ska följa den eller den eller den, ända in i vår tid. Nej, vi har färsk vara! Vi har det som har kommit direkt ifrån himlen, sanktionerat av Gud genom den helige Ande. Vi talar evangelium med kraften av den helige Ande nedsänkt ifrån himlen. Det här budskapet kräver smörjelse och kraft. Det går inte föra fram genom mänskliga metoder och vägar. Det måste till en sanktion från himlen! Det måste till helig ande och eld! Gud själv stadfäster sitt ord genom under och tecken, så att du får uppleva frälsning i ditt liv. Ett överflödande mått!

Jesus gick till Golgata och vann en evig seger. Han utgöt sitt blod till förlossning för människan. Han tog itu med det verkliga problemet. Det handlade inte om att den där kan jag inte med, den där gör si och den där gör så. Nej, det var i vårt eget väsen denna enorma börda låg; synden som skilde människan från Gud. Men Jesus kom med en frälsning som löste problemet. Han utgöt sitt eget blod och genom evig Ande frambar han sig själv som ett försoningsoffer.
Som du har hört och som vi upplever oerhört starkt, så lever vi i den yttersta tiden. Vi läser i Matteus 20 om hur husbonden går ut till torget att leja arbetare till sin vingård. Han gör det om morgonen, och får med en liten skara. Han gör det vid den tredje timmen, och likaså vid den sjätte och den nionde timmen. Det är tre timmar mellan varje gång han söker. Men så står det att han också gick ut vid den elfte timmen. Enkel matematik säger mig att tiden är komprimerad. Det är inte längre fråga om tre timmars period. Det är inte längre fråga om samma tid som pionjärerna före oss hade. Nej, vi lever i en komprimerad situation, där det är så oerhört kort tid kvar. Vad gör Jesus? Han går ut på torget och söker upp människor för att de ska komma in i hans frälsning, hans vilja, och bli hans tjänare.
Vi lever i en tid då vi upplever de sista, flyende minuterna. I Sodom var det den sista synden, homosexualiteten, som blomstrade upp. Efter det kom domen.

Här i Sveriges sodomsnatt är det på samma sätt. Jesus sa att det skulle bli som på Sodoms dagar. Den dag då Lot drog ut från Sodom, regnade eld och svavel från himlen och förgjorde dem allesammans. Vi upplever att den sista synden är på tapeten. Är den värre än andra? Vad det handlar om är att det är den sista tiden före domen. Det finns ingen kultur i det flydda som klarat av att leva i denna perversa situation. Alla har gått under. Nu står vi här och upplever att man söker sin ära i det som är en skam. Vad är det? Jo, man vandrar som fiender till Kristi kors, och Bibeln visar på en enda sak, nämligen detta att deras ände är fördärv. De har buken till sin gud. Och så kommer citatet jag hade: De söker sin ära i det som är deras skam, och deras sinne är vänt till det som hör jorden till.

Situationen här i Sveriges sodomsnatt är så allvarlig att jag inte förmår uttrycka det som jag önskar jag kunde göra. Men jag måste likväl säga: Tror du inte ropen har nått fram till Gud från människor som har upplevt syndens konsekvenser? Det står om Sodom att ropet var så stort och synden var så svår så Gud tänkte: kan verkligen det här vara möjligt? Nu går jag ner och ser efter om det verkligen förhåller sig så förfärligt som jag hör. Jo, mycket riktigt, det var precis så det var. Då fanns bara en väg för Lot; det var att fly ut ur Sodom innan ödeläggelsen kom. Men hur skulle det ske, när han var bunden till händer och fötter, och älskade tillvaron därinne?
Lot hade en farbror som bad för staden. Det var hans räddning att det fanns en som hade kontakt med levande Gud, som kunde bedja så att det påverkade hela situationen för denne Lot som satt så hårt fast och bunden vid Sodom. Han kom ut, ty Gud tänkte på Abraham och räddade Lot.

Nu är frågan: har vi sådan nöd i våra hjärtan så att vi kan bedja på ett sådant sätt att vi räddar någon själ ifrån denna sodomsnatt? Har vi så berörts av Guds kärlek i våra hjärtan att vi är redo att lida smälek för det namnets skull? Är vi redo att gå i fängelse för vår förkunnelse? Det är frågan. Priset kommer att få betalas mycket snart.
Må Gud hjälpa oss att vara förbundna med himlen. Må Gud hjälpa oss, så att det inte är något som står i vägen mellan oss och honom. Må Gud hjälpa oss så att vi har klar kontakt med den himmelska världen, att vi har förbindelse med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. Att vi kan vara smorda med Andens olja och lever i seger på det sättet att vi kan rycka människor som bränder ur elden.
Vi kan inte pruta av på budskapet och bara bjuda på tårtbiten. Nej, vi vill ge dig livets bröd; det du verkligen behöver, och då måste vi söka Gud och uppleva att han är med oss alla dagar intill tidens ände.
Det är klart att vi kan gå på egen hand hit och dit, men då vi är i Guds vilja och går ut på hans ord, då upplever vi; ”se jag är med eder alla dagar intill tidens ände”.

Pris ske Gud att han vunnit en sådan seger, och gett oss den i Kristus. Ära vare Hans namn!
Vi kan aldrig på egen hand manipulera dessa krafter. Vi kan aldrig på något sätt rädda oss undan situationen med egna medel och metoder. Nej, vi måste komma på helig mark, in i Guds vilja, så att vi upplever hur Gud själv slår sitt läger omkring oss på nödens dag.

Jag har försökt ge dig varningssignaler för att inte gå förlorad. Att du inte ska fastna och bli ett med sodomslivet och sodomsväsendet, men att du drar ut därifrån medan tid är. Du behöver få uppleva Gud komma in i ditt liv som aldrig förr. Du kan inte leva på tårtbitar längre, du behöver bröd för din själ. Du måste uppleva försoningen både utom och inom dig, att få den sannskyldiga maten. Du behöver uppleva att hans kött är sannskyldig mat, och hans blod sannskyldig dryck. Du måste komma in i försoningen med ditt liv, komma in i ljuset som han är i ljuset. Då får vi gemenskap med varandra, och får också uppleva att hans blod renar från all synd. Halleluja! Prisad vare vår underbare och härlige Jesus!

Det har blivit så allvarligt för mig att bli mera radikal, att inte pruta av, utan säga som det är.
Herre Jesus Kristus, jag beder dig att ta hand om den som lyssnar till budskapet. Det är bara du som kan göra under, det är du som frälsar och ger liv och nåd. Det är du som förlåter synder och renar från överträdelser. Vi ber dig, älskade Jesus, berör oss alla med din Ande. Låt var och en säga sitt ja till dig medan tid är. Må ingen stå tillbaka eller fastna, utan må vi alla dra vidare som du gjorde. Må vi alla få uppleva att vi drar rakt igenom hopen och drar vidare på den väg som du har utstakat. Det beder jag dig Fader om, i Jesu namn. Amen.

Att göra Guds vilja

Den Fria Viljan!

Jon-Are Pedersen:

Jag fick en fråga på Messenger-chattten angående Kalvinismen och ord som Utvald och Fri Vilja, men också om vad jag vet om Missional Church Movement och Michael Frost.

I den här artikeln tar jag enbart upp Vår Fria Vilja. I en tidigare artikel har jag tagit upp Michael Frost. Och i en senare artikel adresserar jag ordet Utvald.

Hej Jon-Are! Jag vet att du håller på nu med kalvinismen (jag håller med dig om att det är fel, men vet själv inte hur jag ska förklara utvalda samt fri vilja, förutom att Gud kan göra på sådana sätt som vi inte förstår).

Men jag har en annan fråga först. Vad vet du om missional church movement, och en kille som heter Michael Frost som är med i den rörelsen?

Min kyrka ska predika utifrån hans bok hela hösten 😞

Signaturen JL.

Om du har känt av förvirring nån gång där du har stått emellan två olika val och inte vet vad du ska välja, då har du känt av den fria viljan. Ska jag välja den blåa skjortan eller den vita? Vilken av dessa två ska jag välja? Den fria viljan är här uttryckt med en enkel vardaglig sak. 
Men hur ter sig den fria viljan när det gäller det andliga? Och har människan verkligen en fri vilja? Det vill säga, att välja mellan gott och ont, rätt och fel? Kalvinismen säger Nej! Allt är förutbestämt av Gud, även dina vardagliga små val
Kain och hans val!Bibeln berättar om Kain och Abel, där Abel gjorde det som var gott och Kain det som var ont. Om nu kalvinismen stämmer, så var det Gud som förutbestämt Abel att göra gott, och Kain att göra ont. Men är det Bibelns vittnesbörd?

1 Mos. 4:6-7  Och HERREN sade till Kain: “Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att OM DU gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men OM DU INTE gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den.” 

Kain kunde alltså välja att göra det som är gott eller ont, även EFTER syndafallet. Kain kunde ha sagt: ”Det är du, Gud, som har förutbestämt att jag ska slå ihjäl Abel. Jag kan inte hjälpa för vad jag gjort. Alltihopa är ditt fel.” Det försökte Adam sig på efter syndafallet när han sa: kvinnan som DU gav mig… (1 Mos. 3:12). Läs mer!

KrukmakarenMånga som läser Jeremia 18 om krukmakaren tänker automatiskt: Herre, jag är leran och du är krukmakaren. Forma mig som du vill. Men det är en större bild av den fria viljan som Herren här ger oss.
Han säger till Jeremia att gå till krukmakaren för där ska Han tala till honom. Och när han kommer dit ser han krukmakaren lägga upp leran på drejskivan och börjar forma ett vackert kärl men det misslyckades på grund av leran. Därför lägger han upp samma lerklump på drejskivan igen och gör ett annat kärl. Han gör ett mindre hedersamt kärl, en enkel kruka. Sedan bränner han den i ugnen, och så är det mindre hedersamma kärlet för evigt i den form krukmakaren gjorde den.
Läs dessa verser noga för att förstå hur Gud handskas med oss och hur vår fria vilja kan ställa till problem eller vara en välsignelse för oss.

Jer 18:1-12  Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN. Han sade: 

“Stå upp och gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord.” 

Då gick jag ner till krukmakarens hus och såg att han arbetade på drejskivan.  

Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde av leran ett annat kärl så som han ville ha det.  

Och HERRENS ord kom till mig. Han sade:  

“Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand.  

Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det.  

Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det.  

En annan gång talar jag om ett hednafolk och ett rike, att jag vill bygga upp och plantera det.  

Men om man då gör det som är ont i mina ögon så att man inte hör min röst, då ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.  

Säg därför nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger HERREN: Se, jag bereder en olycka åt er, och jag tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar.  

Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta.” 

Gud ville göra ett vackert, hedersamt kärl men leran ville inte. Därför tog Gud samma lerklump och gjorde det till ett kärl till vanheder. Och det berodde inte på att Gud inte hade förmågan att forma leran som han ville, utan på grund av leran. Leran inte ville formas efter Guds vilja och tanke.
Men Gud sa också något annat till Jeremia: 

Så sade HERREN: Gå och köp dig en lerkruka av krukmakaren och tag med dig några av de äldste i folket och av de äldste bland prästerna, och gå ut till Hinnoms sons dal som ligger framför Lerskärvsporten och ropa där ut de ord som jag kommer att tala till dig. Jer 19:1-2

Sedan skall du slå sönder krukan inför ögonen på de män som har gått med dig, 

och du skall säga till dem: “Så säger HERREN Sebaot: Jag skall slå sönder detta folk och denna stad på samma sätt som man slår sönder ett lerkärl, så att det inte kan bli helt igen. Och man skall begrava i Tofet därför att det inte finns någon annan plats att begrava på. 

Så skall jag göra med denna plats, säger HERREN, och med dess invånare. Jag skall göra denna stad lik Tofet. 

Och husen i Jerusalem och Juda kungars hus skall bli lika orena som Tofetplatsen, ja, alla de hus där man har tänt rökelse på taken åt himlens hela härskara och utgjutit drickoffer åt andra gudar.” 

När Jeremia kom tillbaka från Tofet dit HERREN hade sänt honom för att profetera, ställde han sig i förgården till HERRENS hus och sade till allt folket: 

“Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, över denna stad med alla dess lydstäder skall jag låta allt ont komma som jag har uttalat över den, detta därför att de har varit hårdnackade och inte lyssnat till mina ord.” Jer. 19:10-15

Jeremia skulle ta folkets äldste med sig till Hinnoms sons dal, och tala till folket och sedan slå sönder lerkrukan inför ögonen på dem. På grund av deras ogudaktighet och motsträvighet skulle den mindre hedersamma krukan slås sönder och kastas i Hinnoms dal (Gehenna). Det var Guds dom mot dem och deras hårdhet och motsträvighet, ett resultat av folkets ovilja att höra och göra Guds vilja.

Israel varnades av Jeremia men de ville inte lyssna och omvända sig från sina onda vägar. Eftersom Gud hade en storlagen tanke för sitt folk, och folket inte ville, satte han leran/Israel än en gång på drejskivan och formade den till ett annat kärl, ett som inte var vackert och inte kunde användas till det Gud från början önskade. Gud utlämnade dem till åt sig själva, och när Gud tar sin hand bort får synden fria händer. Det sista blir värre än det första.

Rom. 1:21-24 För när de kände Gud, ärade de inte honom som Gud, inte heller var de tacksamma, utan blev fåfängliga i sina tankar och deras oförnuftiga hjärtan förmörkades. De påstod sig vara visa, men de blev dårar. Och bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot en bild som liknar en förgänglig människa och fåglar och fyrfotadjur och kräldjur. Därför utlämnade också Gud dem i deras hjärtans begär åt orenhet, till att förnedra sina kroppar med varandra.

Herren förhärdade deras hjärtan då de inte ville göra Hans vilja, utan gick sin egen väg. De formades till ett annat kärl och när leran väl var bränd i ugnen gick det inte att forma om den. Och den krukan skulle krossas och kastas i Hinnoms sons dal. Det var Guds vredesdom över deras egna, självvalda ogudaktighet och totala brist på ödmjukhet.

Rom 9:21-24 Eller har inte krukmakaren makt över leran, att av samma klump göra ett kärl till heder och ett annat till vanheder? Men om Gud, när han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, med stort tålamod hade fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, så var det för att han skulle göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg berett till härlighet, nämligen oss som han har kallat, inte bara från judarna utan också från hedningarna.

2 Tim. 2:20-21 Men i ett stort hus finns kärl inte bara av guld och silver, utan också av trä och lera, och några är till heder och andra till vanheder. Om nu någon renar sig från dessa, så blir han ett kärl till heder, helgat och användbart för husets herre, och redo till allt gott verk.

Drottning Ester
Ett annat exempel på vår fria vilja och att utgången beror på hur vi väljer: Guds vilja och tanke för oss, eller vår egen väg, är Ester.

Est. 4:14  För om du tiger denna gång, skall judarna få hjälp och befrielse från annat håll, men du och din fars hus kommer att förgöras. Vem vet om du inte har nått kunglig värdighet just för en tid som denna?”

Mordokaj säger till Ester om hon teg skulle Gud låta hjälpen komma från ett annat håll. Hennes fria vilja att göra Guds vilja avgjordes av Mordokajs visa råd till henne. Och hennes lydnad räddade folket. Men Mordokaj visste att om hon inte ville göra Guds vilja, så skulle Han sända hjälp från ett annat håll.
Vi måste vara försiktiga så vi har rätt balans mellan Guds suveränitet och människans fria vilja. Allt är inte predestinerad av Guds dekret. Om vi inte följer Guds vilja så väljer Han andra och förhärdar de första, som med krukan som bränns i ugnen.
Paulus och den fria viljan!Men Paulus undervisar oss om vår fria, men dock så svaga vilja. 

Gal 5:17 för köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet, och dessa två strider mot varandra, för att ni inte ska kunna göra det ni vill.

Anden på ena sidan och köttet på andra sidan. Mitt emellan står vår fria vilja som måste välja följa antingen Anden eller köttet. 
Vad väljer vi? Vänder vi oss till Gud får vi hjälp av Honom att göra det rätta! Vänder vi oss till köttet får vi hjälp av köttet att göra det onda!

Välj det rätta, för du har en fri vilja och genom Guds ord vet du vad som är rätt!

Jon- Are Pedersen

Nåd

Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud! Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga. Ps 36:8

Nåd, barmhärtighet och frid från Gud fadern och från Jesus Kristus, Faderns son, skall vara med oss i sanning och kärlek.

1 Tim 1:2Till Timoteus, mitt äkta barn i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Herre.
2 Tim 1:2Till Timoteus, mitt älskade barn. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Herre.

Ps 5:8Men jag får gå in i ditt hus,genom din stora nåd;jag får tillbedja i din fruktan,vänd mot ditt heliga tempel.
Ps 5:13Ty du, HERRE, välsignar den rättfärdige;du betäcker honom med nåd såsom med en sköld.
Ps 13:6Jag förtröstar på din nåd,mitt hjärta fröjde sig över din frälsning.Jag vill sjunga till HERRENS ära,ty han har gjort väl mot mig.
Ps 17:7Bevisa din underbara nåd,du som frälsar undan motståndarna dem som taga sin tillflykt till din högra hand.
Ps 18:51Ty du giver din konung stor segeroch gör nåd mot din smorde,mot David och hans säd till evig tid.
Ps 21:8Ty konungen förtröstar på HERREN,och genom den Högstes nåd skall han icke vackla.
Ps 23:6Godhet allenast och nåd skola följa migi alla mina livsdagar,och jag skall åter få bo i HERRENS hus,evinnerligen.
Ps 25:6Tänk, HERRE, på din barmhärtighet och din nåd,ty de äro av evighet.
Ps 25:7Tänk icke på min ungdoms synder och på mina överträdelser,utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE.
Ps 25:10Alla HERRENS vägar äro nåd och trofasthet för dem som hålla hans förbund och vittnesbörd.
Ps 26:3Ty din nåd är inför mina ögon,och jag vandrar i din sanning.
Ps 30:6Ty ett ögonblick varar hans vrede,men hela livet hans nåd;om aftonen gästar gråt,men om morgonen kommer jubel.
Ps 30:8HERRE, i din nåd hade du gjort mitt berg starkt;men du fördolde ditt ansikte,då förskräcktes jag.
Ps 31:8Jag vill fröjda mig och vara glad över din nåd,att du ser till mitt lidande,att du låter dig vårda om min själ i nöden
Ps 31:17Låt ditt ansikte lysa över din tjänare;fräls mig genom din nåd.
Ps 31:22Lovad vare HERREN,ty han har bevisat mig sin underbara nåd genom att beskära mig en fast stad!
Ps 32:10Den ogudaktige har många plågor;men den som förtröstar på HERREN,honom omgiver han med nåd.
Ps 33:5Han älskar rättfärdighet och rätt;jorden är full av HERRENS nåd.
Ps 33:18Se, HERRENS öga är vänt till dem som frukta honom,till dem som hoppas på hans nåd;
Ps 33:22Din nåd, HERRE, vare över oss,såsom vi hoppas på dig.
Ps 36:6HERRE, upp i himmelen räcker din nåd,och din trofasthet allt upp till skyarna.
Ps 36:8Huru dyrbar är icke din nåd, o Gud!Människors barn hava sin tillflykt under dina vingars skugga.
Ps 36:11Låt din nåd förbliva över dem som känna dig och din rättfärdighet över de rättsinniga.
Ps 40:11Din rättfärdighet fördöljer jag ickei mitt hjärta,om din trohet och din frälsning talar jag;jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.
Ps 40:12Du, HERRE, skall icke tillsluta din barmhärtighet för mig;din nåd och din trofasthet må alltid bevara mig.
Ps 42:9Om dagen må HERREN beskära sin nåd,och om natten vill jag sjunga till hans ära och bedja till mitt livs Gud.
Ps 48:10Vi tänka, o Gud, på din nåd,när vi stå i ditt tempel.
Ps 51:20Gör väl mot Sion i din nåd,bygg upp Jerusalems murar.
Ps 52:3Varför berömmer du dig av vad ont är, du våldsverkare?Guds nåd varar ju beständigt.
Ps 52:10Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus;jag förtröstar på Guds nåd

Har du någon gång undrat över vad nåd är? Har du känt och vet att du fått nåd från Gud? Berätta gärn något av dina vittnesbörd som jag gärna lägger in här.

Maria

Att bli Guds barn

DU FÅR BÖRJA OM FRÅN BÖRJAN MED DITT LIV!

Vittnesbörd av Gertrud Johansson https://midnattsropet.se/midnattsropet/du-far-borja-om-fran-borjan-med-di/


Jesus ska komma, säger vi som är kristna. Vi tror som det står att han ska komma och hämta de sina, de som hör honom till. Du kan få komma med i den skaran som ”hör honom till”, för det står att var och en som tog emot honom, gav han makt att bli Guds barn. Det gäller för var och en som tar emot honom. Du måste lyssna till evangelium som förmedlas till dig. Evangelium betyder ett glatt budskap, ett budskap om att det finns frälsning. Jesus har redan berett den frälsning du behöver för att bli född på nytt och tillhöra honom. 
Det finns en sång med ett fantastiskt budskap som jag skulle vilja läsa för dig. Det handlar om att du kan få så oerhört nära kontakt med Jesus, så att du kan tala med honom varje dag. Du kan ha en förtrolig kontakt med Jesus, så att han hjälper dig, minut för minut, stund för stund varje dag.
Det står så här:


Evad dig möter, käre vän, här på din vandringsstig, O, säg det då till Frälsaren, nog vill han hjälpa dig. 

Och det skall ske, att vem som helst, Av Herren nåd begär, Skall från all synd och nöd bli frälst, Och vara, där han är.


Är det inte fantastiskt? Och så står det vidare:


Om du av vänner misskänd är, om världen dig beler. Din Frälsare är likväl när, och lyssnar när du ber.

Och har du varit barn en tid åt Gud i himmelen, Men nu förlorat Jesu frid, o kom, kom hem igen!

Om du har synd och brott i mängd, om du är hård och kall, Om nådens dörr och synes stängd, så bed i alla fall! 

Och om du ej kan bedja så förträffligt som du vill, Så kan du bedja barnsligt då, din Fader lyssnar till. 


Det här förhållandet kan du få komma in i. Att bli så nära Jesus att du kan tala med Honom om allting, vad det än är. Och han kan tvätta bort all synd du upplever att du har i ditt liv. Han kan ta hand om de där problemen du tror är så stora och svåra att det inte går för dig att bli frälst. Han kan ta hand om ditt liv och göra något nytt av det. Det står så här i Bibeln, att man blir född på nytt när man tar emot honom. Och därför får du börja om från början med ditt liv. Ett helt nytt liv, som han ger kraft till att leva från stund till stund och dag till dag. Så ta emot honom just nu, idag! Bed till Jesus, som det står i den här sången. Tala med honom om precis hur det är. Han kommer att möta dig och göra något av ditt liv. Han kommer att förvandla det, så att du knappt kan tro att det är sant – men det är det! 
Jag är så glad att få förmedla detta glada budskap till dig. Du behöver bli frälst, du behöver också känna denna närhet till Jesus och vara redo när han kommer. Han kommer mycket snart, och vi som tillhör honom vill hjälpa dig in på vägen att bli född på nytt och få detta hopp som vi äger! Amen. PUBLICERAT I MIDNATTSROPET

Guds gåva. Frälsningen

Efesierbrevet Kapitel 2:1-10

1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. 2 Tidigare levde ni i dem på den här världens sätt och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens barn. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra köttsliga begär och gjorde vad köttet och tankarna ville. Av naturen var vi vredens barn, precis som de andra.4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 även när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande med Kristus. Av nåd är ni frälsta! 6 Han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 8 Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig. 10 Hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem.

Maria: Vi får vara MER än tacksamma för att HERREN har gjort oss fria, för att han arbetar med oss och vill ha oss till sin avbild. Han arbetar med oss varje stund, om vi tillåter det. Ja det gör vi, om vi lärt känna honom så mycket att vi kan ta hans tillrättavisning/korrigering på våra liv. Läs verserna igen och tänk på hur mycket han älskar oss.

Bibelläsning /Audio Gamla Testamentet Genesis

Kristus

Kristus är Guds vishet

1 Kor 1 18 Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. 19 Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd.✱20 Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är den här världens debattörer? Har inte Gud gjort den här världens visdom till dårskap?21 När världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap vi förkunnar frälsa dem som tror. 22 Judarna begär tecken och grekerna söker vishet, 23 men vi predikar Kristus som korsfäst – för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap.✱24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. 25 Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.26 Bröder, se på er egen kallelse. Inte många av er var visa på världens sätt, inte många var mäktiga, inte många förnäma. 27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka, 28 och det som för världen var obetydligt och föraktat och inte fanns till, det utvalde Gud för att tillintetgöra det som fanns till, 29 för att ingen människa ska berömma sig inför Gud. 30 Tack vare honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud, rättfärdighet, helgelse och återlösning, 31 för att det ska bli som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig av Herren.

Maria: – Underbara och sanna ord som har den allra mäktigaste KRAFT och KÄRLEK i sig! GUD som är HERREN!


Bibeln

Vem är Jesus? Joh Evangelium kap 7:25-52

25 Några av invånarna i Jerusalem sade då: “Är det inte honom de vill döda? 26 Nu talar han öppet, och de säger ingenting till honom. Rådsherrarna har väl inte erkänt att han verkligen är Messias? 27 Den här mannen vet vi ju varifrån han är, men när Messias kommer ska ingen veta varifrån han är.”28 Då ropade Jesus där han var på tempelplatsen och undervisade: “Ja, mig känner ni och vet varifrån jag är! Men jag har inte kommit av mig själv, utan det finns en som är sann och som har sänt mig. Honom känner ni inte. 29 Jag känner honom, för jag är från honom och han har sänt mig.” 30 Då ville de gripa honom, men ingen bar hand på honom eftersom hans stund ännu inte hade kommit.31 Bland folket kom många till tro på honom, och de sade: “När Messias kommer, ska han då göra fler tecken än den här mannen har gjort?” 32 Fariseerna hörde hur folket viskade så om honom, och översteprästerna och fariseerna skickade ut tempelvakter för att gripa honom.33 Jesus sade då: “Ännu en kort tid är jag hos er innan jag går till honom som har sänt mig. 34 Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma.” 35 Judarna sade till varandra: “Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska finna honom? Tänker han gå till dem som bor utspridda bland grekerna och undervisa dem? 36 Vad menar han när han säger: Ni ska söka mig och inte finna mig, och dit där jag är kan ni inte komma?”37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: “Om någon är törstig, kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram.” 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.40 Några i folkmassan som hörde hans ord sade: “Han måste vara Profeten.” 41 Andra sade: “Han är Messias”, men andra sade: “Messias kommer väl inte från Galileen? 42 Säger inte Skriften att Messias kommer från Davids ätt och från Betlehem, byn där David bodde?”43 Så blev det splittring bland folket för hans skull. 44 Några ville gripa honom, men ingen bar hand på honom.45 Tempelvakterna kom tillbaka till översteprästerna och fariseerna, som frågade dem: “Varför har ni inte fört hit honom?” 46 De svarade: “Aldrig har någon människa talat som han.” 47 Då sade fariseerna till dem: “Har ni också blivit förledda? 48 Finns det någon bland rådsherrarna eller fariseerna som tror på honom? 49 Men den här folkhopen som inte kan lagen, den är förbannad.”50 Nikodemus, han som tidigare hade kommit till Jesus och som var en av dem, sade: 51 “Vår lag dömer väl inte någon utan att man först hör honom och tar reda på vad han har gjort?” 52 De svarade: “Är du också från Galileen? Sök i Skriften, så ser du att ingen profet kommer från Galileen.”

Maria: Det är mer än hög tid att man börjar att förstå att människor måste få höra om Jesus. Människor på gatan, på bussen, på arbetsplatserna, på sjukhusen, ja överallt borde det spridas att Jesus är HERRE, Frälsaren. Det är GUD som skall ge oss den rösten att få förkunna hans ord, det är inte vi själva som kan ta oss det, men vi kan VILJA att gå ut och BE Gud om LOV att vara en ARBETARE för honom. Det finns många olika sätt att TJÄNA Gud på! Men spring inte huvudlöst iväg! Jag hoppas att DU fått hitta ditt sätt, att Gud välsignar dig i ditt och DET arbetet, för det är bråttom att få bli frälst.