Den kristne bör akta sig för att bedöma allt ifrån det köttsliga perspektivet. Vi bör be: Gud, hjälp oss att se med dina ögon! Låt oss inte glömma bort att det pågår en andlig strid.

Undervisning med Morgan Lindroos 30 april 2020. För att lyssna, klicka här.

Vi läser i Efesierbrevet.

”Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Vi kämpar inte emot kött och blod utan mot furstarna, mot makterna, mot världshärskarna här i mörkret och mot ondskans andemakter i himlarymderna.” (Ef 6:11-12)

Människan har i allmänhet mycket att kämpa för och emot, den kristne har det i synnerhet. Ett evigt arv att kämpa för – en evighet med Jesus som väntar bortom tidens rand. Gud har gett oss så mycket välsignelse om vi bara vill ta emot och värna om det. Det är något som är värt att kämpa och satsa allt för. Men det gör också att hotet och motståndet i tiden blir så mycket större. Vi har en mäktig fiende som gör allt för att binda oss till hans rike, det riket där han är furste, världens rike.

En av människans stora begränsningar är bundenheten till kroppen, till det synliga. Vi har svårt att se saker i ett större andligt perspektiv. Detta får till följd att vi tror att kampen står om det köttsliga. Det är en utbredd villfarelse att Guds stora avsikt med oss är att ge oss materiellt överflöd, när verkligheten enligt Guds ord är en helt annan. Som det heter: ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så ska ni få allt det andra också.” (Matt 6:33). Gud sätter ribban högt, men lämnar inte sina barn i sticket utan ger dem allt de behöver för att nå målet. Men när den kristnes huvudmål handlar om ”allt det andra”, då har hon börjat spela efter själafiendens noter.

Vi lever i en unik tidsålder. Du är säkert trött på att höra det uttrycket, men det tål att upprepas. Den är unik på många sätt. Aldrig förr har mänskligheten haft lika stora möjligheter som vi har idag. Och vi väntar inte med att försöka utnyttja dem. Vi håller på att försöka skapa vår egen ”himmel” och har aldrig kommit närmare. Visst, man kan försöka argumentera med att det var bättre förr. Men var det verkligen bättre innan den moderna läkarvetenskapen, kylskåpet, bilen eller demokratin? Jag tror väldigt få skulle vilja leva i något annat sekel än detta, när det kommer till kritan. Nej, sanningen är att det aldrig förr har varit bättre ställt rent materiellt, i alla fall i vår del av världen, än det är idag. Och det är just det som är så bedrägligt. Babelstornet har aldrig varit högre. Vi har nästan nått upp till himlen. Det är snart dags för Gud att sätta stopp.

Vi som kallar oss kristna måste vara extra vaksamma i en tidsålder som denna. Bibeln manar oss gång på gång att vara på vår vakt. Det första Jesus säger till lärjungarna när de frågar honom om tecknen på denna tidsålders slut är: ”Se till att ingen bedrar er.” (Matt 24:4). Lite senare talar Jesus om falska profeter och messiasgestalter som ska göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. Ja, även de utvalda kan bli bedragna.

Bedragna genom tecken och under

Den kristne bör akta sig för att bedöma allt ifrån det köttsliga perspektivet. Vi bör be: Gud, hjälp oss att se med dina ögon! Jesus varnar oss för att bli bedragna genom tecken och under. I Matteusevangeliet säger han:

”Många ska säga till mig den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? Men då ska jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig, ni förbrytare.”
(Matt 7:22-23).

Vi kan inte bara se på kraftgärningarna, undren och de stora skarorna som följer efter. Vi måste lära oss att se helheten genom Guds Ords ljus. För det är verkligen inte så att allt som kommer i Hans namn är av Honom. Guds Ord är ett utmärkt rättesnöre för att navigera här nere i mörkret. Ordet består ju, oavsett tidsålder och oavsett kulturförändringar. Det finns alltid tillgängligt för oss att gå tillbaka till.

Människors visdom och läror står sig däremot inte länge. De skiftar, från den ena dagen till den andra, allt eftersom vindarna blåser. Och det har de i och för sig alltid gjort. Men vi har aldrig kunnat se det på en så global nivå som vi gör idag. Trender och strömningar sprider sig snabbare än någonsin genom sociala medier, såsom Facebook, Youtube och Instagram. Och något annat vore väl konstigt. Facebook har ca 2,4 miljarder användare, och de andra har liknande mängder. Ursäkta mig om jag låter sensationell,men vi har göra med propagandamaskiner utan dess like i världshistorien. Vi ska väl inte vara så blåögda att vi inte tror att det finns folk som vet att utnyttja dessa plattformar? Du kanske minns Cambridge Analytica, som genom att samla information om hundratusentals ovetande personer, kunde hjälpa politiska partier och andra att rikta skräddarsydd propaganda till specifika grupper av människor. På detta sätt kunde de vinna val eller få igenom stora politiska beslut. Den skandalen har mer eller mindre ebbat ut, men du kan vara helt säker på att det finns andra bolag och grupperingar med samma intentioner och mål.

Är de strömningar och trender som visar sig idag bara ett neutralt uttryck för en utveckling som ”bara råkar” gå åt ett visst håll, eller ligger det någonting mer bakom? Är exempelvis högerpopulismens framgångar i världen verkligen bara en olyckshändelse som vi nu måste försöka rätta till, eller är det ett led i uppenbarandet av Antikrists världsmakt? Bibeln talar om en värld som är i ”den ondes våld”. Det handlade om den världen apostlarna levde i, och det handlar lika mycket om den världen som vi lever i nu. Ingenting har förändrats i det avseendet!

Bekämpa vissa politiska idéer och strömningar får dock världen ta sig av. Vi som är kristna måste inrikta oss på det som verkligen betyder något. För det är inte kött och blod vi kämpar mot; bakom allt detta finns det mäktiga andemakter, och det är det vi så lätt missar. Det antikristliga världssystemet håller på att formas mitt framför näsan på oss. Samtidigt ropar den etablerade kristenheten ”allt är väl” medan de begränsar sitt arbete till det synliga och inomvärldsliga, och på så sätt förbereder Antikrists ankomst. Djävulen vill inte ha brinnande kristna som lever för evigheten, han vill ha ljumma människor som är immuna mot allt som har med kristen radikalitet och obefläckad sanning att göra. Det är dem han bedrar som lättast.

Den förföriska ljumheten

Idag har vi en uppsjö av olika trosriktningar inom det som kallas kristendom, och det är sannerligen inte lätt att navigera mellan dem. Många har svårt att inte blanda ihop till exempel New Age och kristendom. Hur svårt är det då inte att skilja mellan alla de inomkristliga trosriktningarna? Och hur svårt blir det inte att avslöja ljumheten?

Vatten som är i perfekt ljummen temperatur är det som är svårast att märka. Det är precis detsamma med ljummen kristendom. Den är så svårupptäckt och ändå så lätt att obemärkt hamna i. I ack så små steg går man längre och längre bort från den smala stigen tills man till slut har tappat bort målet. Samtidigt har temperaturen blivit så behaglig att man inte märker det själv, om man ens bryr sig. På den breda vägen behöver man inte bekymra sig om att falla i det ena eller andra diket, för där får mången plats på bredden.

Det ljumna tillståndet är värre än det kalla, för när man är kall känner man i alla fall av ett behov av värmen; av energin. Kanske är det andliga livet i en torrhetsperiod. Kanske känner man behov av så mycket mer av Guds ledning och kraft i sitt liv. Att ha dessa bekymmer är ett sundhetstecken, därför att man då har förstått sitt behov av Gud. Man vill ju inte hamna i församlingen Laodiceas tänkesätt (Upp 3:15-17), där man lurade sig själva genom att tro sig vara rika men egentligen var fattiga.

I den etablerade frikyrkligheten talar man oftast inte om saker som får dig att rygga tillbaka och säga ”de predikar ju klar villolära”. Men man talar inte heller om någonting som sticker till i hjärtat. Resultatet blir att man hamnar någonstans mitt emellan. Problemet handlar kanske inte så mycket om vad man faktiskt predikar, som det man inte predikar. Det här är en mycket viktig poäng. Gud har något särskilt att säga till varje nation, generation och individ. Varje människa behöver höra något speciellt i just den situationen han eller hon är i för att hon ska kunna bli frälst. Om Jesus till exempel hade sagt samma sak till de rika och fariséerna som han gjorde till de fattiga och av samhället utstötta, hade inte orden haft någon kraft, även om budskapet varit detsamma. Fariséerna var inte i behov av samma mjuka, läkande och tröstande ord som den blinde mannen i Jeriko var. Den sistnämnde var redan på botten. Han var redo att lyftas upp ur gruset, medan fariséerna behövde ”kraschlanda” på marken först.

Den kristna församlingen behöver samma mångfald av profetiskt ljus som Jesus hade. Vilket budskap predikar vi inför nationen Sverige idag? Eller inför Sveriges kristenhet och dagens generation? Är inte Petrus första ord efter pingsteldens ankomst nödvändiga att predika idag? ”Låt er frälsas från det här bortvända släktet!” (Apg 2:40). Vi bör fråga oss om vi ska anamma världens filosofier, kulturer och tänkesätt, som det är så vanligt att göra i kristenheten, eller om vi ska predika Johannes: ”Älska inte världen, inte heller det som är i världen.” (1 Joh 2:15). Ska vi vara tysta om Jesu snara tillkommelse? Behövs kanske inte bättring i dagens Sverige? Visst finns det människor som behöver lyftas upp från sin misär även här, men finns det inte ett större behov av syndanöd, än något annat, hos vårt folk idag? Vi lever i den Gammaltestamentliga profeten Hesekiels dagar. Domen hänger över Sveriges folk, och människor behöver få höra det! Annars, om vi inte varnar, ska deras blod utkrävas av våra händer, som det står i Hesekiel 3:18. Är vi de väktarna på muren vi borde vara, eller sover vi på vår vakt? Kommer vi att kunna gå frimodigt fram inför Kristi domstol och få höra de fantastiska orden: ”Väl gjort, du gode och trogne tjänare” (Matt 25:21)?

Det är viktigt att inte bedras till att tro att världen har förändrat sig till det bättre, och att vi därför kan lägga åt sidan vissa delar av Guds Ord, som om de inte behövs mer. Att följa den stora strömmen är fortfarande inte aktuellt för de bibeltrogna kristna: ”Den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den” (Matt 7:13-14).

Broder och syster i Herren, låt dig inte luras av alla falska profeter och profetior. Följ inte allt som glänser, glimrar och tilltalar dina känslor och begär. Pröva allt med Ordet! Guds Ord förändras inte, till skillnad från oss och våra filosofier. Låt dig inte formas av världens andemakter, utan ställ dig istället under den helige Andes inflytande. I Jesaja står:

”Han ger den trötte kraft och ökar den maktlöses styrka. Ynglingar kan bli trötta och ge upp, unga män kan falla. Men de som hoppas på Herren får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar.” (Jes 40:29-31).

English Standard Version översätter till:”But those who wait for the Lord …” Ibland kanske vi bara måste vänta på Herren. Det kan vara nog så svårt att ha tålamod till det. Men Elias Gud är en Gud som svarar med eld!

Sanningens och kärlekens väg

Det är lätt att hamna i någon sorts pessimism och missmod inför den tid vi lever i. Detta är inte heller bibliskt. Vi kan inte leva på bara nedbrytande samtidsanalyser och domedagsprofetior. Då hamnar vi i samma fälla och blir lika ljumma som någon annan. Nej, vi måste ha med hela bilden. En kristendom som bara innehåller fördömelse har ingen någon nytta av. Jesus kom både med förkrossande sanning och ömmande kärlek; hårt tal men också läkande, trösterika ord. Vi får inte glömma bort kärleken till våra medmänniskor, frälsta såväl som ofrälsta. Låt oss älska människor med Guds mångfaldiga kärlek genom att ge dem den råa och oförklädda sanningen om synden och domen, men även om nåden och kärleken i Jesus Kristus.

Till sist vill jag citera de första verserna i Andra Timoteusbrevets fjärde kapitel:

”Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus som ska döma levande och döda, inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, tillrättavisa, varna och förmana med allt tålamod och all undervisning. Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig på alla sätt. Bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst” (2 Tim 4:1-5).

Gud, tänd din eld i våra hjärtan så att vi kan gå fram i din Andes kraft och ingenting annat. Hjälp oss tyda den tid vi lever i så vi kan vara rustade för det uppdraget du har gett oss, att predika Ditt Ord och förkunna Ditt rike tills du avblåser striden och hämtar oss hem.

Amen!