Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
“JAG HAR KOMMIT FÖR ATT DE SKA HA LIV, OCH LIV I ÖVERFLÖD.”
PUBLICERAT
UNDERVISNING
ZEBASTIAN VIDÉN
Citatet i rubriken ställs som en kontrast till något. Sammanhanget är att Jesus berättar liknelsen om den gode herden och om porten till fårahuset.
Ser vi ut över världen idag så är det lätt att drabbas av hopplöshet och sorg. Lidande och död gör sig ständigt påmint. Både i populärkultur och verkliga livet.
För några veckor sedan firades till exempel halloween med allt vad det innebär. Ett firande som visserligen kan ses som en kul grej, men som ändå träffsäkert återspeglar världens dans med döden och de onda makter som härskar över den.
Slår vi på nyheterna så möts vi av den fasansfulla verklighet som ligger bakom. Krig, hungersnöd, förföljelse, orättfärdighet. Ja, allsköns ondska i sina mest uppenbara former.
Jag har ingen exakt statistik på hur många krig som i just detta nu utkämpas i världen. Men jag kan konstatera att mängder av människor världen över lider till följd av dessa. Kriget i Ukraina är ett exempel, Gaza ett annat. Och visst, man kan peka finger eller försvara än den ena, än den andra. Men faktum kvarstår att mängder av människor blir lidande till följd av detta. Gud, hur länge?
Bläddrar vi vidare i nyhetsströmmen kommer sedan rapporterna om hur mängder av människor dör till följd av hungersnöd och dess följdverkningar. Hungersnöden i sig kan vara ett resultat av krig eller till följd av annan orättfärdighet. Men återigen, oavsett orsak – människor lider och dör.
Nog finns det väl medel för att täcka världens behov av mat, egentligen? Men människans korrupta hjärta sätter stopp. Istället satsas fantasisummor på militär upprustning.
Lite i skymundan, men ändå en verklighet för många människor, är förföljelse av olika slag. Från olika länder i Afrika nås vi till exempel av rapporter om förföljelse mot kristna. Även Nordkorea med flera länder är ju kända för sitt ogillande av kristendomen. Enligt Open Doors så innebär det i princip en dödsdom att bli påkommen som kristen i Nordkorea.
Det är såklart inte enbart kristna som förföljs till följd av sin tro, även andra religiösa, etniska och politiska grupper kan uppleva hemsk förföljelse.
När vi talar om ondska och död kan jag inte låta bli att nämna även om den dödsdom som mängder av oskyldiga människor möter. Enligt Världshälsoorganisationen dödas 73 miljoner ofödda barn varje år i vad jag skulle vilja kalla ett av vår civilisations absolut största brott. Under 80-talet kom det ut en dokumentär som fick den paradoxala, men ändock passande titeln The Silent Scream (Det tysta skriket).
Varför all denna ondska? Vad är det som ligger bakom?
Vissa skyller på Gud. Andra tycker att ondskan motbevisar Guds existens. Bibeln ger dock en hint i Romarbrevet 1:28-31:
”Och eftersom de inte satte värde på kunskapen om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag så att de gjorde sådant som inte får göras. De har blivit fyllda av all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter, de är påhittiga i det onda och olydiga mot sina föräldrar, vettlösa, trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa.”
Lite tidigare i kapitlet läser vi också om hur Gud på olika sätt uppenbarats för mänskligheten; men som vi ser av citatet värdesatte man inte den kunskapen, och detta ledde till korruption.
Samma mönster kan vi se genom hela den bibliska historien. Går vi till exempel till Daniels bok kapitel 4 så läser vi där om kung Nebukadnessar som mycket väl kände till Gud. Han hade ju mött Daniel som förklarat drömmen om bildstoden, och samtidigt förklarat att det endast är Gud som kunde tyda drömmen. Och som om inte det var nog hade han även bevittnat hur Hananja, Mishael och Asarja fått gudomlig hjälp i den brinnande ugnen. Så kunskapen om Gud fanns där.
Men ändå står det om kungen att han inte gav Gud äran, och blev som ett djur. Han förföll verkligen bokstavligt i sin natur. Men som vi läser visade Gud nåd och upprättade honom i sin tid.
”Men när den tiden hade gått lyfte jag, Nebukadnessar, min blick till himlen och fick tillbaka mitt förstånd. Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever i evighet. Hans välde är ett evigt välde, hans rike varar från släkte till släkte. Alla som bor på jorden räknas för ingenting, han gör vad han vill med himlens här och med dem som bor på jorden. Ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: ’Vad är det du gör?’” (Dan 4:31-32)
Går vi ännu längre tillbaka i den bibliska historien, till berättelsen om Kain och Abel, så ser vi ännu en gång hur gudsfrånvändhet leder till ett korrupt sinne.
Både Kain och Abel offrade. Båda firade gudstjänst, men där slutar likheterna. Abel gjorde ett val, och det var att tjäna Gud på Guds villkor. I Hebreerbrevet 9 läser vi att utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse. Även om bibelns berättelse om den här tiden är väldigt knapphändig är jag övertygad om att detta var något både Abel och Kain kände till.
Kain gjorde också ett aktivt val när han valde bort blodet till förmån för markens gröda. Lite mindre groteskt och mer rumsrent kanske, men han valde en egen gudstjänst, och visade samtidigt att han inte hade ett rätt förhållande till Gud.
Då blev Kain mycket vred och hans blick blev mörk. Och strax därefter skedde det första brodersmordet.
Kains väg är sedan något som går igen genom hela historien. En brusten relation till Gud leder till ett korrupt hjärta och följden blir exakt vad vi läser om i Romarbrevet; all slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja.
Men nu går vi tillbaka en bit i Romarbrevet 1 och läser vers 18:
”Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen.”
Vi lever här och ser allt ont runt omkring oss och undrar stilla; hur länge Herre? Eller kanske ropar vi samma ord i förtvivlan. Oavsett vår sinnesstämning inför allt vi ser så vet detta, att Gud är vred. Guds vrede uppenbaras från himlen.
För att ytterligare förstärka kan vi citera Psalm 45:8: ”Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet.”
Gud är inte passiv på sin tron uppe i himlen. Det kanske känns så ibland då vi ser hur ondskan i princip ges fritt spelrum och ingen sätter stopp (läs gärna Psalm 73). Tvärtom så förstår vi då vi läser i Bibeln att Gud har bestämt en dag då han ska döma världen.
”Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda.” (Apg 17:31)
NÅD
Vi vill gärna att Gud ska gripa in nu, och direkt. Vi ser ondskan nu och vill såklart att den ska stoppas. Och det är absolut inget fel att känna så. Men varför dröjer då Gud? Vad väntar han på?
Lilla Bibeln med efterföljande verser är nog de (med rätta) mest kända verserna i Bibeln, och talar om Guds natur på ett underbart sätt:
”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv. Gud har inte sänt sin Son till världen för att döma världen, utan för att världen ska bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd. Men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn.” (Joh 3:16-18)
Det här budskapet är vad det handlar om. Människor måste få höra att det finns en väg ut ur denna dödsdömda värld. Från död till liv.
Som kristna längtar vi såklart innerligt efter den dag då vi ska få möta Jesus på skyn; Maranataropet ljuder från hjärtats djup – Kom Herre Jesus!
Församlingens hopp är att förenas med Jesus brudgummen, och hela skapelsens hopp ligger i detta att Guds barn ska uppenbaras. Tänk att vi snart ska få möta vår första kärlek. Tänk att få förenas för att sedan för alltid få vara med Herren. Vilken dag det ska bli.
Men ”vår första kärlek”, smaka på de orden. Det är en kärlek vi ska äga redan här och nu. Tänk att han redan här och nu vill vara vårt allt. Vara det som fyller vårt sinne. Våra tankar. Vår vardag. Vårt liv.
Tänk om vi här och nu kunde låta hans vilja och högsta önskan bli vår vilja och högsta önskan. Då tror jag att väntan kan bli något mer än bara en väntan.
Då Jesus lämnade lärjungarna och for upp till Fadern sa han inte att vårt uppdrag skulle vara att “vänta på att jag ska komma tillbaka”. Missförstå mig inte, för självklart så väntar vi, det är församlingens hopp. Men församlingens uppdrag är att “gå ut i hela världen”.
”Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då ska himlarna försvinna med våldsamt dån och himlakropparna upplösas av hetta och jorden och dess verk inte mer finnas till.” (2 Petr 3:9-10)
Jesus kom till en värld präglad av död och ondska. Något av det första som skedde då världens makter fick veta om hans ankomst var Herodes barnamord. Under hela Jesu jordiska vandring var sedan makterna i rörelse och ute efter honom. Till slut trodde man att man övervunnit honom då han ropade “Det är fullbordat”. Men man hade inte räknat med att döden inte kunde behålla honom. Dödens makt bröts i ett nu då den mötte honom som är Livet.
Du och jag lever i samma värld som Jesus kom till och på många vis är nog döden och ondskan ännu mer påtaglig idag än den var för 2000 år sedan. Men den seger Herren vann då är lika verklig idag, och det blod han göt för oss på Golgata är nog för att vi ska kunna komma till Gud och få liv i överflöd.
Dessa tider lever vi i nu, andligt sett, ja. Lyssna till predikan. Vi är kallade till att växa upp till ett Heligt Tempel i HERREN.Gud kan göra så mycket i vår Ande och i våra liv, att vara hans folk, hans tjänareoch tjänarinnor i dessa mörka tider.Vi ska inte sova, vi ska vara vakna!
Det går inte att hitta en församling som är perfekt. Men vad vi söker är Guds rena evangelium, Guds rena ord, att hela Guds rådslut predikas och att inget utesluts.
Finns det någon sån församling idag? Ja, men de blir färre och färre. För vem vågar stå upp för Guds sanningar idag när det är en sådan press från omvärlden att böja sig för ”nya” sanningar? Eller ”grupptrycket” från världens barn som så starkt går emot Jesus?
Det är inte många pastorer som vågar predika omvändelse från synden, stå upp för Guds ords tillförlitlighet eller ens nämna Jesu återkomst.
Församlingarna har förvandlats till företag, pastorn till VD, äldstekåren till styrelsemedlemmar och medlemmarna till anställda. Utan vinst och framgång läggs församlingarna ner och ve den ”VD” som bara bryr sig om fåren och inte ger vinst.
Det rena evangeliet!
Luk 24:46-48:
”Så står det skrivet, och därför var det nödvändigt att Kristus skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Och ni är vittnen till detta”
Här läser vi Jesu ord om 1) sitt lidande 2) uppståndelsen från de döda efter tre dagar 3)Omvändelse och 4) syndernas förlåtelse ska predikas i Jesu namn. 5) Det fanns vittnen.
Vi läser 1 Kor 15:3-5
”Först och främst har jag ju meddelat er vad jag själv tagit emot, att Kristus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, och att han blev begravd och att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna, och att han blev sedd av Kefas, sedan av de tolv.”
Är Jesu lidande på korset viktigt? Tror man på hans ställföreträdande död där han beredde frid med Gud genom att våra synder spikades fast på korset? Tror man på hans fysiska uppståndelse? Att han verkligen var död och uppstod? Predikades det omvändelse från synderna eller slätar man över dem och säger att Gud älskar dig som du är? Omfattar budskapet att vi har fått förlåtelse för alla våra synder efter omvändelsen? Som Johannes säger i 1 Joh 1:9
”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.”
Det är det rena evangeliet om Jesus Kristus vår Herre och Frälsare.
Blir du uppbyggd?
Om en församling vill bygga upp den kristna, hur gör dem det då? Är det genom att ge ”profetia”? Är det genom att be för dig? Är det genom att säga hur bra du är? Är det genom att begära ”bara tro”? Då puffas köttet upp och man bli uppblåst.
Eller får du mat, vilket är Guds ord. Vi lever inte bara av bröd utan av varje ord som utgår ur Guds mun. Undervisas du enligt den kristna trons grunder som vi kan hitta i Hebr 6:1-2
”Låt oss därför lämna de första grunderna av Kristi lära och sträva vidare mot det som hör till fullkomligheten. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och med tro på Gud, med läran om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och evig dom.”
Finns det undervisning som har Skrifterna som grund, med bibelhänvisningar för varje påstående? Uppmanas du att ta med dig din bibel för att hänga med i predikan? Uppmanas du att själv läsa din bibeln eller lär du dig blint lita på vad predikanten säger?
En eldig predikant är inte alltid en bra predikant. Det äldre gardet är oftast mer grundat i Guds Ord. En predikan som inte konfronterar det onda och bara puffar upp det mänskliga sinnet, eller som gör dig entusiastisk och ivrig, är inte värt att lyssna till.
Vad är centralt i församlingens undervisning? Pengar? Mission? Evangelisation? Eller är det Kristus? Jesus Kristus är och förblir centrum för allt i det kristna livet. Inte helande, inte mirakler, inte sakrament, inte våra gärningar utan Hans gärningar. Evangeliet handlar inte först och främst om oss. Inte om mig, mitt och mig själv. Det är synden som Jesus kom för att ge sitt liv för att friköpa oss från. Evangeliet är inte människocentrerad, utan Kristus centrerad. Det med andra ord INTE humanistiskt, inte socialt, inte politiskt.
Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. 2 Kor 3:17. Det betyder att du får höra sanningen, sanningen om Gud, Människan, synden och genom det lär känna Jesus Kristus. Det kan man bara göra genom Guds ord, inte genom förbön, profetia, aktiviteter, gärningar, gåvor, inte ens genom mäktiga kraftgärningar.
Den smala vägen kommer in på när vi har böjt oss inför Guds sanning, bekänt våra synder, med andra ord, gått igenom korset ut på andra sidan, och när vi tagit på oss vårt eget kors. Vårt kors kan vara förakt, hån, förlöjligande, att de talar illa om oss, att vänner överger oss på grund av vår tro, eller nåt annat som Jesus säger kan hända på vägen.
”Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt att förföljas.” 2 Tim 3:12
Guds frid. /Jon-Are P /Tack för en bra predikan / Maria
Jag tror att Gud måste utföra ett verk i oss innan vi kan göra anspråk på något förbundslöfte. Vad är detta prejudikatarbete som alla andra är beroende av? Jeremia berättar för oss. ”Jag ska lägga min fruktan i deras hjärtan, så att de inte ska vika ifrån mig” (Jeremia 32:40, NKJV).
Guds grundläggande verk i förbundet är att lägga sin fruktan i våra hjärtan genom den Helige Andes verk.
Jeremia talar här om bestämmelserna i Guds nya förbund, inte det gamla. Gud berättar mycket tydligt för oss hur detta första förbundsverk kommer att utföras. ”Jag kommer att lägga min rädsla i deras hjärtan.” Han låter oss veta att vi inte kan skapa en helig rädsla /respekt/ genom handpåläggning eller vårt kötts strävanden. Nej, det enda sättet som detta heliga verk kan utföras i oss är om Guds Ande utför det.
Gud säger till oss genom detta ställe, ”Jag kommer att göra underbara saker i dig. Jag kommer att sända min egen Ande för att förbli i dig och ge dig ett nytt hjärta.” Han kommer att ge dig kraft att döda alla köttsliga gärningar, och han kommer att vägleda dig till total frihet från syndens makt. Slutligen kommer han att få dig att vilja och göra hans välbehag.
Men det finns ett verk som Anden måste utföra i dig före någon av dessa andra. Han kommer att ge dig den sanna fruktan för Gud angående synd, en djup vördnad för honom och för hans Ord. Han kommer att ge dig en djup vördnad för sin helighet så att du inte avviker från hans bud. Annars kommer din synd alltid att leda dig bort från honom.
Helt enkelt förändrar den Helige Ande hur vi ser på vår synd. Han vet att så länge vi fortsätter att ta lätt på det kommer vi aldrig att bli fria. Hur gör den Helige Anden detta? Genom att använda Guds övertygande ord, den heliga sanningens genomträngande pilar.
Bibelord: Hes 36:26 Jag ska ge er ett nytt hjärta och låta en ny ande komma in i er. Jag ska ta bort stenhjärtat ur er kropp och ge er ett hjärta av kött.
This Cop’s Reaction to The Bible at Pride Festival Will Leave You Speechless Läs 1 Kor 14 INTERVJUN nedan är med den som man arresterade för att han nämnde Gud! Det enda mannen ville säga var att man inte skall leva i den synden som Gud har sagt nej till. SÅG DU om mannen var aggressiv??? Det hade kunnat bli våldsamt.
OM INTE Guds ord hade varit SANT så hade INTE så många människor blivit triggade att säga emot den troende. I en annan video om PRIDE var det en som blev frälst, det är underbart och kan ske om vi troende får vara med och berätta om ett nytt liv! LÄS ÅKE GREEN’s predikan nedan, jag skrev om detta år 2011:
Lyssna till predikan. Vad gör vi när vi väntar på Gud? Vad händer i oss när pressen blir för stor och känslorna tar över? Göran Wahlgren undervisar om att invänta Herrens ande istället för att bygga guldkalvar. Bibelord i videon. Matt 15:18-19, Jeremia 17:9, Psalm 51
Hosea 12:7
Så vänd om till din Gud, håll fast vid kärlek och rätt och vänta ständigt på din Gud.
Rom 5:5
Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
2 Thess 3:5
Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet.
1 Joh 2:5
Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.
Här finns en ARTIKEL om att FÖRA människor till JESUS/Frälsning: /Hur skall man göra, och hur skall man inte göra? En vän skriver:
När jag var nyfrälst till Jesus/Gud så trodde jag och ville tro att det bara är till att vandra runt bland anhöriga eller bland okända människor (vem/vilka som helst) och tala om hur underbart det är att ha blivit frälst. Jag trodde och ville tro att alla som jag talade med också skulle bli frälsta så att vi kunde dela den glädjen med varandra. Jag delade frenetiskt ut biblar till släktingar och till andra och trodde att om de bara läser lite i bibeln och efter att jag hade berättat för dem om mina egna erfarenheter så blir de förr eller senare frälsta. Det blev de inte och jag funderade mycket på om det berodde på mig själv och om jag hade gjort något fel. Skuld och tvivel kom in i bilden! Kanske jag var så himlastormande lycklig över att ha blivit frälst så att jag pratade mer om det och fick dem till att tro att jag var allmänt sjävupptagen. Jag kanske istället borde ha gett dem en bibel innan jag visade min egen glädje och det var sådant jag funderade över. Jag började då istället att lämna över biblar och sa att läs speciellt det eller det från bibeln men inte heller det och ingenting vad jag än sa eller gjorde, verkade att fungera. De läste inte i sina biblar och det spelade ingen roll vad jag sa till dem. Då talade Jesus/Gud om för mig att du kan inte föra någon till frälsning utan att JAG har förberett dem. Det du har gjort det har du gjort i ditt KÖTT för att du så gärna vill att dina nära och kära (dina egna barn) och andra skall bli frälsta. Som helt nyfrälst så varken kunde eller ville jag förstå det. Jag tänkte att du Jesus/Gud har ju sagt åt oss kristna att föra de glada nyheterna vidare, att vi skall predika överallt där vi kan predika men förstod sedan att det inte spelar någon roll hur mycket jag predikar eller hur många biblar jag ger till en människa om JAG, lilla jag som är obetydlig i sammanhanget, är ute efter att föra dem till frälsning UTAN HONOM. Jag förstod att det handlade om ett felaktigt motiv från min sida och att JAG personligen ville och trodde att jag kunde föra människor (speciellt mina egna barn) till frälsning. Steg efter steg kom jag in i Jesus/Guds sanningar för jag bad honom om att få veta vad allt handlar om och fick veta det jag vet idag och bland annat att det inte går att föra en annan människa till frälsning (inte ens sina egna barn) om inte Jesus/Gud har kallat och utvalt den människan och dragit den/dem till SIG FÖRST. Alla ansträngningar att föra någon annan människa till frälsning är förgäves. Vi som har blivit frälsta till honom är endast hans REDSKAP (vi kan inte vara våra egna redskap) och vi vandrar i förutbestämda gärningar som frälsta till honom. Det är inte vi själva utan han som ber oss att ge ett ord till andra människor som antingen tar till sig ordet eller förkastar det men ordet sås inte förgängligt och det finns ett syfte bakom att predika ordet och det SYFTET kommer inte från oss själva utan från Jesus/Gud. När och Om vi vandrar i Ande och i Sanning med honom kommer inte ORDET att sås förgäves men om vi vill upphöja oss själva och bli några inför andra människor/inför världen då kommer inte ORDET att slå rot någonstans hur mycket vi än predikar det. Det är inte vi som skall ta åt oss ÄRAN om något av hans (Jesus/Guds) förlorade får blir frälsta till Jesus/Gud och inte heller någon så kallad kyrka eller något så kallat samfund (ett kollektiv) som inte bryr sig om vilka de bjuder in då de vill ha så många som möjligt som de kan predika för och som kan stötta dem på olika sätt så att de kan predika lögner och sko sig själva på sina egna lögner och föra in andra i vilsenhet och i mörker. Vi har blivit UTVALDA sedan tidernas begynnelse i vilken tid vi än föds in i och det är vad Jesus/Gud och bibeln (apostlarna) lär. Det finns kristna som tänker i banor som att si eller så många människor har JAG fört till frälsning utan att de har fört en enda människa till frälsning utan bara fört dem TILL SIG SJÄLVA. Det är de inte sena med att berätta om det uppstår konflikter förr eller senare. Minns hur snäll jag var mot dig när du var ofrälst (utan att ha någon bibel vid din sida) och låg i rännstenen etcetera och hur mycket jag efter det har ”HJÄLPT” dig. Du måste ju därför tacka mig och se upp till mig. Vad jag vill säga är att sådana ”KRISTNA” inte vandrar med Jesus/Gud. De vandrar, även om de påstår sig ha varit kristna och frälsta i femtio år, i sitt kött och i och med det så vandrar de med andra som också vandrar i sitt kött så länge som de kan hålla sams med dem. Då och när det uppstår osämja/splittring så vandrar de bara helt sonika vidare på egen hand som om inget har hänt. De startar nya kyrkor och församlingar som menar sig vara bibeltroende vilket alla kyrkor anser att de är och ALLTID har varit. Det är förklaringen till att det finns så många olika kyrkor och samfund med olika läror och doktriner (med kristna som gör sin egen grej) trots att Jesus/Gud, apostlarna och bibeln talar om att alla kristna har en och samma ANDE.
/Undrar du över kriget som säges pågå i Ukraina så har jag talat med en vän i dag som säger att de har kontakt med släkt o vänner i Ukraina. Det smäller och låter där och det är ett krig som pågår. Vidare berättar vännen att V Putin har bestämt sig för att gå vidare med detta och att hans efterföljare och i hans regering är mycket rädda för honom. /Maria Återkommer med bibelord ur Joh Upp och ur Daniels bok.
VI får be att människor vill lära känna Jesus Kristus och att vi kan förmedla hans vilja och evangelium till människor.
Korset och frälsningen, Jesu kärlek till alla oss människor.
Om man vill få en översikt över vad Bibeln säger på ett visst tema, kan man göra som jag gör ibland: Ta en penna, och markera med en bokstav eller symbol varje gång texten rör vid det ämnet. I min bibel har jag markerat med ett ”x” alla gånger texten svarar på frågan ”varför” eller ”med vilket mål”, och det kommer sig av att jag en dag för många år sedan frågade mig själv: ”Varför? Varför frälsning? Varför Jesus? Varför allt?” Vad som blev det slutliga resultatet av det studiet är kanske ämne för en annan artikel, men en av de verserna jag markerade var 1 Petrus brev 2:21, som säger: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår” (min kurs.). Här ger Petrus oss anledningen till att vi är kallade, och det är frågan jag vill säga något om i denna artikel.
Kallad av Gud
Guds kallelse är ett tema lika gammalt som Bibelns äldsta berättelser. Gud kallade såväl Noa, Abraham, Mose, Samuel och David som alla profeterna och hela Israels folk vid olika tillfällen. Han tog dem ut ur sina tidigare sammanhang, och avskilde dem för ett speciellt uppdrag. Om man läser i Bibeln om tiden efter Jesu död och uppståndelse, så avskilde också Jesus en grupp av sina adepter för att de skulle gå ut i hela världen och berätta de goda nyheterna om Guds rike som nu hade brutit in i kosmos på ett nytt och revolutionerande sätt. De kallades för apostlar (från grekiska apóstolos, sändebud), och dessa vidareförmedlade kallelsen att bli en del av Guds rike, då de i hela världen skapade nya Jesus-familjer. Dessa grupperna blev på grekiska kallade för ekklesía (de utkallade/avskilda), på svenska oftast översatt med ”församling” eller ”kyrka”. Då Petrus skrev sitt första brev, adresserade han det till ”… de utvalda (gr. eklektois) som lever utspridda som främlingar …” (1 Petr 1:1). Vi ser nog oftast på frälsningen som något vi väljer; Jesus öppnar en dörr för oss till evigt liv, och vi väljer om vi vill gå in genom den dörren eller inte. Även om det är en del av sanningen, så är det inte hela sanningen – och inte ens det som Bibeln sätter fokus på. Självklart sa du ja till Guds kallelse när du kom till Gud – men det är inte du som definierar vad kallelsen är till för eller vad Gud har tänkt med dig.
Till detta
Petrus fortsätter i sitt brev att förklara för ”de utvalda” hur de ska förhålla sig till en fientligt inställd värld. Det intressanta är att han inte ser fram emot en positiv utveckling, där saker och ting blir bättre och lättare för de förföljda och hånade Jesus-familjerna. Han uppmanar dem istället att möta hån med goda gärningar, och förföljelse med en blick fäst på Jesus. Det är i det resonemanget som bibelordet jag citerade i inledningen kommer in. Först beskriver Petrus en slav som tjänar en ond herre. Han uppmuntrar slaven att visa tålamod, även om han lider orätt – för det är just då man lider orätt som man kan få uppleva Guds nåd. Det är här jag blir både provocerad och fascinerad av Petrus. Nåd? Är det nåd att lida orätt? Vad är det för något att säga till en som lider under hopplösa omständigheter? Då motiverar Petrus sitt påstående: ”Till detta är ni kallade …” Kan det stämma? Är detta världens sämsta rekryteringsslogan? ”Kom till oss! Här får du lida!” Men Petrus hämtar inte sitt påstående ur tomma luften. Några år tidigare hade han hört något liknande från Jesu egen mun:
”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” (Matt 16:24)
Den första församlingens erfarenhet
Det var inte många dagar efter den första församlingens födelse som förföljelse och svårigheter mötte den unga rörelsen. I Apostlagärningarna kan man läsa om Stefanus, den första martyren – och Jakob, den första av apostlarna som blev avrättad. Under de första 300 åren i församlingens historia var förföljelse mer regel än undantag (även om det absolut inte var så att kristna blev förföljda överallt och hela tiden), och martyrium var en viktig och naturlig del av den kristna identiteten. Även om denna delen av den kristna historien inte betydde att kristna konstant blev utjagade ur städerna eller korsfästa så fort de blev fångade av myndigheterna, så var främlingskapet en alltid närvarande del av livet. Förkunnelsen satte sina spår i livsstilen, och de val man gjorde skapade distans till omvärlden. Därför levde de kristna inte bara under förföljelse, men möttes också av missförstånd, fiendskap, hån och motvilja från resten av samhället. Det låter kanske inte som ”riktigt” lidande, men alla som har varit tvungna att gå i konfrontation med samhällets konsensus vet att det är en kamp.
Jesus som exempel
Bibelordet jag försöker utlägga säger alltså: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår.” Om man undrar varför lidandet är en så integrerad del av den kristnes kallelse, så är det bara att se på Jesus. Hans lidande och hur han hanterade det är vårt exempel. Petrus förklarar: ”Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun. När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade” (1 Pet 2:22-24). Här finner vi ännu ett ”för att”, ett ord som pekar på avsikt: ”… för att vi skulle dö bort från synderna …” Meningen med Jesu lidande och död var människors frälsning. Om man läser det här bibelordet så ser man att det Jesus gjorde inte kan kopieras – nämligen att bära människors synder – men också att vi genom att ha samma inställning till vår existens som den Jesus har, kan vi vara med på att föra människor till Jesus i och genom alla omständigheter.
Allt förmår jag!
Nu ska jag säga något som jag menar av hela mitt hjärta, men jag förstår att påståendet lätt kan missförstås: Gud behöver inte att jag är frisk. Det slog mig en dag då jag hade predikat i ett möte. Efter mötet kände jag mig så deprimerad och ägnade timmar åt att förebrå mig själv för min brist. Så tänkte jag: Varför låter Gud mig må dåligt när jag har predikat? Borde jag inte belönas med gott humör åtminstone? Eller är jag så värdelöst dålig att Gud straffar mig med depression? Eller finns det en tredje förklaring? Kan det vara så att Gud använder mig trots att jag mår dåligt av det? Kanske Gud inte behöver att jag är frisk, rik, glad och framgångsrik? Kanske han bara behöver att jag är trofast i min tjänst? Det låter märkligt, för så mycket av dagens förkunnelse handlar om att Gud vill att vi ska bli framgångsrika, och hur vi ska kunna frigöra Guds kraft för vår egen välsignelse. Och kanske det är sant, jag sa inte att Gud inte vill att vi ska bli friska – men att han inte behöver det. Jesus var tvungen att lida för att uppnå det som var Faderns plan, och alla apostlarna som har skrivit i vår Bibel säger att hans lidande är ett exempel för oss. Det är en viktig lektion att lära sig, så man inte blir förundrad över prövningens eld (1 Pet 4:12) och förlorar tron på grund av svårigheter. Gud kommer att använda din svaghet, sjukdom, lidande, och till och med död, till sitt namns förhärligande. Är det nog för dig? Men hur ska man klara av att leva ett liv som är så osäkert? Där får vi ta aposteln Paulus till hjälp, och läsa Bibelns kanske mest missförstådda vers:
”Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” (Fil 4:12-13).
Den sista meningen här använder ”alla” kristna i betydelsen ”Gud hjälper mig, och därför kommer jag vinna alla kamper och därför kan jag göra vad jag vill”. Är det Paulus poäng? Uppenbarligen inte. Han säger att han klarar av både hunger och brist, därför att Gud ger kraft. Han som började en god gärning i oss, han är också mäktig att bevara oss genom alla livets svårigheter. Det var nämligen dessa svårigheter han kallade oss till. Min bön är denna: Herre, hjälp mig att leva dig till ära idag. Hjälp mig att leva som en främling i denna världen, bära lidande när det är nödvändigt och låt mig se segrar för ditt rike. Lär mig att fästa blicken på dig, och låta dagens sorg vara en påminnelse om att det finns en törst som denna världen inte kan släcka. Mitt hjärta är i ro endast när det får vila hos dig.PUBLICERAT I MIDNATTSROPET, UNDERVISNING
Lennart J: Vi får börja det nya året med att bli bättre på att ”pröva andarna” tycker jag. Så jag skall här dela några tankar om detta i ett slags ”besiktningsprotokoll”. Först en kort definition av vad som menas med att ”pröva andarna”.
För det första: vi talar här om att pröva något i kristna sammanhang.
För det andra: att pröva andarna betyder att avgöra om det som sker eller sägs av en förkunnare, i ett sammanhang eller i en lära kommer från Gud eller från något annat. Detta ”annat” kan vara en annan andemakt än Guds Ande. Det kan också handla om en människas egna tankar eller agerande, det vi med Bibelns ord kallar ”köttet”. Tyvärr är det nog så, att en människa som agerar i ”köttet” på den andliga arenan, med tiden kommer att utnyttjas av orena andemakter mer och mer.
Så detta är vad jag avser med att ”pröva andarna” i denna text.
Vi uppmanas att pröva andarna
Det Bibelord som framför allt uppmanar oss att pröva andarna har vi i Johannes första brev i NT.
1 Joh 4:1: ”Mina älskade, tro inte alla andar utan pröva andarna om de kommer från Gud. Ty många falska profeter har gått ut i världen.”
Observera att den Helige Ande inspirerade aposteln Johannes att skriva detta ”pröva andarna”. Gud vill alltså att vi prövar andarna, han uppmanar oss att pröva, och han tål att vi prövar. Gud uppmanar oss att pröva andarna eftersom det alltid kommer att finnas gott om villoläror och falska profeter mitt i hans församling. Detta tillåter Gud för att se om vi älskar sanningen eller inte, om vi älskar Gud högst över allt eller inte.
5 Mos 13:1-3: ”Om en profet eller en som har drömsyner träder fram hos dig och han ger dig något tecken eller under, och sedan detta tecken eller under som han talat med dig om inträffar och han då säger: ’Låt oss följa andra gudar, gudar som du inte känner, och låt oss tjäna dem’, då skall du inte lyssna på den profetens ord eller på den som har drömsyner, ty Herren, er Gud, prövar er för att finna om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ.”
Var alltså inte rädd att pröva andarna, men gör det utifrån vad Bibeln ger för ledning.
Du kan själv pröva andarna
Ett sätt att pröva andarna kan vara att kolla av mot ett slags ”besiktningsprotokoll”. Man prickar för några Bibliska principer som måste vara uppfyllda, annars blir det anmärkning eller körförbud. Tro alltså inte att du behöver en särskild andebedömningens gåva för att pröva andarna. Det är mest falska profeter som undervisar så (varför är ju lätt att gissa). Du behöver inte heller någon teologisk examen eller någon bakgrund i bibelskola. Vad du behöver är lite kunskap i vad Bibeln lär, och den kan du skaffa på egen hand. Dessutom skadar det inte med lite sunt förnuft. Även detta är något som falska profeter och sektledare är rädda för. Det är för att söva förnuftet som man i deras sammanhang ständigt matas med en massa undervisning och åter undervisning. Så låt oss då med öppna ögon titta vad Bibeln vill säga oss.
Innehållsförteckning – Nio testpunkter
Här är vårt besiktningsprotokoll med nio testpunkter som vi skall gå igenom noga en efter en:
1. Varje ande som bekänner att Jesus ÄR Kristus och Gud, som kommit i köttet, han är från Gud (1 Joh 4:2)
Om Jesus är Kristus/Messias eller ej är den mest grundläggande lärofrågan i den kristna tron. Det här handlar ytterst om ifall Jesus är och alltid har varit Gud eller ej. Enligt min (och många andras) mening, kan vi säga att ordet Kristus/Messias (som ordagrant betyder ”den smorde”) syftar på Gud uppenbarad i mänsklig gestalt, ”i köttet”. En korrekt översättning från grekiskan av 1 Tim 3:16 avslöjar detta. Vi ser den översättningen i King James Bibel, i Luthers Bibel, i Karl XII:s Bibel, mfl, eftersom dessa översättningar lutar sig mot den grekiska grundtext som kallas ”majoritetstexten”. Senare översättningar lutar sig mot den betydligt mindre samlingen grekiska manuskript ”minoritetstexten” där Jesu gudomlighet har gömts undan.
1 Tim 3:16: ”Och erkänt stor är gudaktighetens hemlighet: Gud som blev uppenbarad i köttet, rättfärdigad i Anden, sedd av änglarna, predikad bland hedningarna, trodd i världen och upptagen i härligheten.” Reformationsbibeln (reviderad Karl XII:s Bibel)
Av de 300 grekiska grundmanuskript som innehåller 1 Tim 3:16, är det endast fem sent skrivna manuskript (från 800-, 1100- samt 1200-talet) som ersatt ”Gud” med ”Han”. Dessa ynka fem manuskript har ändå fått utgöra grunden till moderna Bibelöversättningar. Ovanstående översättning stämmer med 98,3 % av befintliga grekiska grundmanuskript och med ”summan av Guds Ord”, vilket gör det troligast att detta är en korrekt översättning.
Vi ser att ovanstående Bibelord – rätt översatt – är mycket intressant ihop med följande:
1 Joh 4:2: ”Så känner ni igen Guds Ande: varje ande, som bekänner att Jesus är Kristus, som kommit i köttet, han är från Gud”
Jesus ÄR Kristus. Han har inte blirvit det genom att han erhållit något slags ”kristus-ämbete”. Nej, han var, är och kommer alltid att vara Kristus. Det här betyder, att den som är fylld av Guds Ande bekänner att Jesus ÄR Gud. Den som är fylld av Guds Ande bekänner också att Jesus ÄR Kristus. Någon annan än Jesus kan inte bli eller vara Kristus. Jesus förblev den samme även efter sin uppståndelse. Han inkarnerade inte i en annan kropp. Jesus – i den kropp världen såg honom i för 2000 år sedan – ÄR Kristus/Messias/judarnas Konung. Denne Jesus ÄR Gud uppenbarad i mänsklig gestalt. Vad den person är uppfylld av som inte har denna bekännelse kan vi läsa vidare om i 1 Joh 4:3:
”Men varje ande som inte bekänner att Jesus Kristus har kommit i köttet, är inte från Gud. Det är Antikrists ande,” Reformationsbibeln (som utgått från Karl XII:s Bibel)
Kanske Johannes var den apostel som tydligast beskrev kännetecknet för Antikrists ande, men han var också den som allra tydligast skrev om Jesus som Gud. Vi har tidigare läst ett av dessa Bibelord, nu skall vi läsa ett som är ännu tydligare:
1 Joh 5:20: ”Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet.”
Det kan vara bra att känna till, att alla de sammanhang/religioner jag nu skall räkna upp inte bekänner att Jesus är Gud uppenbarad mänsklig gestalt: new age, mormonerna, Jehovas vittnen, frimurarna, trosförkunnelsen, hinduismen, bahai, mfl. Om du därför ser att en förkunnare eller ett sammanhang i kristenheten börjar stappla på orden när det gäller att bekänna Jesus som Gud, då kan du veta att de är på väg att sätta sig i samma båt som de ovanstående. Det är i så fall bevis nog för att något är på väg att gå helt galet. Judarna har inte heller denna bekännelse idag, men de kommer att få den i den yttersta tiden enligt Guds plan, så därför sätter jag inte dem i samma båt som de övriga. Då skall de förstå att det var Gamla testamentets Gud, deras Gud som de korsfäste:
Sakarja 12:10: ”Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat.”
Testpunkt 1
Bekänner den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva att Jesus ÄR och förblir Kristus och Gud som kommit i mänsklig gestalt?
Svar:
JA = Godkänt på denna punkt.
NEJ = Körförbud! Skrota genast förkunnaren, sammanhanget eller läran.
2. Förkunnelsen skall stämma med summan av Guds Ord
Om vi skall bedöma en förkunnare eller ett sammanhang måste vi även bedöma förkunnelsen, dvs den lära man för fram. Det förstår vi av följande Bibelord:
Rom 16:17-18: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.
Det är alltså oerhört viktigt att en doktrin, en lära stämmer med Bibeln. Och det skall även stämma med hela Bibelns budskap. Om någon försöker bevisa en doktrin med en enda Bibelvers så kan man bevisa nästa vad som helst, brukar man säga. En doktrin skall harmoniera med allt det Bibeln vill få sagt till oss. Så en doktrin måste bevisas med fler Bibelord och det skall inte finnas Bibelord som talar mot det man vill bevisa. Om man har två Bibelord från Gamla och tre från Nya testamentet som bevisar en avgörande doktrin, och inget Bibelord talar mot detta, då tycker jag man kan känna sig ganska trygg. Följande Bibelord säger oss ungefär samma sak:
Ps 119:160: ”Summan av ditt ord är sanning”
Testpunkt 2
Stämmer läran hos förkunnaren eller sammanhanget med summan av Guds Ord?
Svar:
JA = Godkänt på denna punkt.
NEJ = Körförbud! Skrota förkunnaren, sammanhanget och läran. (Guds tilltal tål att granskas på detta sätt.)
3. Den Helige Ande är Gud och inte något ”det”
Även om ordet ”treenighet” inte förekommer i Bibeln så uppenbarar sig Gud i Bibeln som en treenig Gud: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Att Fadern är Gud är det få som vill tvista om. Att Jesus är Gud är däremot en känsligare fråga. Under hela den kristna historien har just denna sanning ständigt attackerats. New age-rörelsen är mycket noga med att betona att Jesus bara är en i högen av kristusgestalter. Inom villoläror som Trosrörelsen, Jehovas vittnen, Mormonerna mfl. så framställs Jesus i deras undervisning mer som en pånyttfödd människa än som den samme som Gud. Men klassisk kristen tro säger att Jesus är Gud kommen i mänsklig gestalt. Alltså, när Gud uppenbarar sig i en mänsklig kropp, så är det Jesus, och vi kallar honom då för Guds son. Men Jesus fanns till före skapelsen och han uppenbarar sig på flera ställen i Gamla testamentet som Herren Gud.
På motsvarande sätt förhåller det sig med den Helige Ande. Han är en av Guds personligheter. Den Helige Ande är den samme som Fadern och Jesus, men i en annorlunda skepnad.
Läs 1 Joh 5:7-8 i din Bibel så skall du se att där troligen står något om ”Anden, vattnet och blodet”. Men om vi läser i King James Bibel står där:
”For there are three that bear record in heaven, the Father, the Word, and the Holy Ghost: and these three are one.”
Här ser vi tydligt att Fadern, Sonen (Ordet som blev kött) och Anden är ETT. Varför är det då annorlunda i våra nya Biblars översättning? Jo, kortfattat kan jag säga att det beror på att nyare översättningar utgår från en nyare manipulerad grekisk grundtext där man medvetet velat dölja treenigheten och framförallt sanningen om Jesus. I äldre Biblars översättning har man utgått från den grekiska grundtext som kallas ”majoritetstexten” och som anses vara den mest kompletta och korrekta. Luther använde den texten och så gjordes för svenska Biblar före 1917-års översättning. Så i den s.k. Reformationsbibeln (som utgått från Karl XII:s Bibel) står det då:
1 Joh 5:7-8: ”Ty tre är de som vittnar i himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande och dessa tre är ett.”
Här har vi det tydligaste Bibelstället om treenigheten men som moderna teologer och bibelöversättare försökt lägga bakom en dimridå. Den Helige Ande är ett med Fadern, han är alltså också Gud. Vi skall även se på något Bibelställe där den Helige Ande kallas för ”han”, dvs att han verkligen är en person och inte någon neutral kraft.
Heb 10:15: ”Om detta vittnar också den helige Ande för oss. Först säger han: …”
Joh 15:26: ”När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.”
Vad innebär då detta? Jo, att vi inte kan behandla den Helige Ande som enbart en kraft som vi förfogar över. Man förfogar inte över Gud! Vi kan inte tala om den Helige Ande som enbart en ”smörjelse” av det ena eller andra slaget, typ något som någon speciell förkunnare kan dela ut lite som han själv tycker. Den Helige Ande är inte något ”det” eller ”den”. Han är Gud!
Testpunkt 3
Är den Helige Ande Gud och behandlas han som Gud hos den förkunnare, i det sammanhang eller i den lära du vill pröva?
Svar:
JA = Godkänt på denna punkt.
NEJ = Körförbud! Skrota förkunnaren, sammanhanget eller läran.
4. Den Helige Ande är HELIG!
Den Helige Andes primära namn och titel är just den Helige Ande. Inget oheligt härstammar från den Helige Ande, ingen otukt, orenhet, lösaktighet, avgudadyrkan, svartkonst, fiendskap, kiv, avund, vredesutbrott, gräl, splittringar, villoläror, illvilja, fylleri, utsvävningar (köttets gärningar enl. Gal 5:19-21). Inte heller maktmissbruk, självupphöjelse, skrytsamhet eller pengabegär kommer från den Helige Ande. Andens frukt är däremot kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning (Gal 5:23). Observera att ordet ”frukt” står i singularis i Gal 5:23. Det innebär att där Guds Ande verkar skall vi kunna uppfatta allt detta goda, inte bara en del.
Testpunkt 4
Kännetecknas den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva av Guds helighet och är Andens frukt synlig?
Svar:
JA = Godkänt på denna punkt.
NEJ = Anmärkning! Känn tveksamhet inför förkunnaren, sammanhanget eller läran. Vi måste dock ha tålamod med varandra. Ingen blir perfekt på denna sidan evigheten. Men du skall kunna se en positiv förändring över tiden pga av att en sann kristen lever i helgelse.
5. Den Helige Ande pekar bara på Jesus och inte på sig själv
En av de främsta uppgifter den Helige Ande har är att upphöja Jesus. Han vill inte upphöja sig själv. Så här är det för att Guds verk genom Jesus Kristus skall få lysa klart inför människorna. Det är Guds nåd genom Jesu försoningsdöd på korset som skall framhävas och inget annat.
Joh 15:26: ”När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.”
Testpunkt 5
Vad talas det mest om hos den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva, den Helige Ande och hans verk eller om Jesus och hans försoningsverk?
Svar:
Jesus och hans försoningsverk = Godkänt på denna punkt.
Helig Ande och hans verk = Anmärkning! Var försiktig. Fel fokus kan leda in i allvarliga villfarelser.
6. Den Helige Ande överbevisar om synd, rättfärdighet och dom
Joh 16:8: ”Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom”
En av den Helige Andes främsta uppgifter här i världen är att peka ut synd och att döma den, samt att visa på vägen till rättfärdighet. Utan överbevisning om synd finns ingen förkrosselse och ånger hos en människa. Utan förkrosselse och ånger finns ingen omvändelse. Utan omvändelse finns ingen pånyttfödelse och frälsning. Utan pånyttfödelse och frälsning finns ingen rättfärdighet. Och utan hela denna kedja får vi inte det eviga livet hos Gud! Det här är egentligen korsets hela budskap. Så när vi vill pröva en förkunnare, ett sammanhang eller en lära måste vi se om dessa genomsyras av korsets budskap. Talar man om synd, dom, straff, ånger, omvändelse, pånyttfödelse, frälsning och rättfärdighet? Det här är otroligt avgörande eftersom det är utmed denna väg – korsets väg – som Gud leder oss till frälsning och evigt liv.
Testpunkt 6
Genomsyras den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva av korsets hela budskap?
Svar:
JA = Godkänt på denna punkt.
NEJ = Körförbud! Skrota förkunnaren, sammanhanget eller läran.
7. Vi skall inte be till den Helige Ande
Denna punkt hör på sätt och vis ihop med punkt 5, men jag vill ändå lyfta fram det här för sig eftersom jag tror att vi gör fel på denna punkt många gånger.
Inte någonstans i Bibeln kan vi se att någon bad direkt till den Helige Ande, så det tycks inte vara Guds ordning för hur vi skall be. När Jesus undervisade oss om bön sa han: ”Så skall ni be: Fader vår som är i himlen…”. Detta är en mall för hur vårt böneliv skall fungera. Vi vänder oss inte inåt som mystikerna. Vi vänder oss inte heller till Guds Ande. Vi får vända oss direkt till vår Far i himlen, och det är detta är en sak som är så underbar i den kristna tron: barnaskapet hos Gud!
I Apostlagärningarna 4:23-31 kan vi läsa om hur lärjungarna i förföljelsetider bad om att Gud skulle göra tecken och under genom dem, och i samma stund blev de uppfyllda av den Helige Ande. De bad alltså inte till den Helige Ande utan till Fadern. Det här låg helt i linje med vad Jesus hade sagt:
Luk 11:13: ”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”
Så även om vi vill bli uppfyllda av Anden skall vi inte be till den Helige Ande. Varför då? Jo, det är fel ordning. Gud har inte tänkt så, och då gör vi inte så. Börjar vi fokusera för mycket på den Helige Ande, så faller fokus väldigt snart bort från Jesus och hans försoningsverk på korset och landar istället på tecken och under etc.
Testpunkt 7
Uppmuntrar den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva bön till den Helige Ande eller till Fadern och Jesus?
Svar:
Fadern och Jesus = Godkänt på denna punkt.
Helig Ande = Anmärkning! Var försiktig. Fel fokus kan leda in i allvarliga villfarelser.
8. Den Helige Ande kan inte ÖVERFÖRAS genom handpåläggning
Som vi sett i punkt 3 är den Helige Ande Gud och inte en kraft. Vi kan inte överföra Gud genom vår handpåläggning. Och vi kan inte utifrån egen vilja eller önskan skicka iväg den Helige Ande hit eller dit.
Jag har genom åren läst en hel del litteratur av gamla tiders väckelseförkunnare som Finney, Moody, Torrey, Mangs, och ingen av dessa praktiserade vad jag kunnat se handpåläggning. Ändå blev folk både andedöpta och helade på deras tid. Finney, Moody och Mangs, fick alla tre uppleva ett mäktigt andedop utan någon annan människas medverkan. Inte heller i den tidiga pingstväckelsen praktiserades handpåläggning som om det vore en nödvändighet för att erhålla ett andedop.
Det är visserligen inte obibliskt med handpåläggning, Jesus uppmanar oss t.ex. att lägga händerna på sjuka för att göra dem friska. Men vi ser också i Bibeln att handpåläggning inte är en nödvändighet för att människor skall bli helade eller få del av den Helige Ande. Istället för att skapa metoder skall vi vara ledda av Gud till att handla efter hans vilja i varje situation. Läser vi om den första pingsten, blev alla lärjungar fyllda av den Helige Ande utan handpåläggning. Lärjungarna blev senare på nytt uppfyllda av den Helige Ande, utan handpåläggning, när de bara bad till Fadern om hjälp (Apg 4:23-31). Kornelius hela familj fick ta emot den Helige Ande när Petrus bara talade till dem om evangeliet (Apg 10:44). Sedan kan vi läsa om tillfällen då den Helige Ande kom över folk när apostlarna la sina händer på dessa. Men vi skall inte läsa detta som om det var genom händerna som den Helige Ande kom, utan när de lade händerna på dessa människor kom den Helige Ande över dem.
Apg 19:6: ”Och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade.”
Om vi omvänt oss till Gud, har vi ett löfte om att vi kan få den Helige Ande om vi ber om det. Sedan är det upp till Gud hur den Helige Ande kommer till oss. Låt oss inte tro att han måste komma via någons handpåläggning eller via någon särskilt ”smord” förkunnare, det är inte Bibliskt. Be istället så skall du få när Gud tycker att tiden är inne!
Luk 11:13: ”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”
Läser vi i Hebreerbrevet ser vi där att det finns en tro som kan mogna bortom detta att vara fokuserad på bl.a. handpåläggning.
Heb 6:1-2: ”Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom.”
Testpunkt 8
Finns det en överbetoning på vikten av handpåläggning hos den förkunnare, i det sammanhang eller i den lära du vill pröva?
Svar:
JA = Anmärkning! Var försiktig. Detta kan lätt leda till en fokusering på enskilda människor, sammanhang eller läror. Fel fokus kan leda in i allvarliga villfarelser där orena andemakter har kontrollen.
NEJ = Godkänt på denna punkt.
9. Den Helige Andes gåvor fördelas på människor så som HAN vill
Vi kan inte heller dela ut andliga gåvor som vi själva tycker. Den Helige Ande är Gud och han delar ut sina gåvor så som han själv tycker:
1 Kor 12:7-11: ”Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta. Den ene får av Anden ord av vishet, den andre ord av kunskap genom samme Ande. En får tro genom samme Ande, en får gåvor att bota sjuka genom samme Ande, en annan att utföra kraftgärningar. En får gåvan att profetera, en annan att skilja mellan andar. En får gåvan att tala olika slags tungomål, en annan att uttyda tungomål. Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.
1 Kor 12:30: ”Inte har väl alla gåvor att bota sjuka? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”
Från de här texterna kan vi förstå flera saker:
Andens gåvor måste bli till nytta, och det syftar med all säkerhet främst på nytta för andra än jag.
Alla kan inte få samma gåvor.
Alla kan troligen inte få gåvan att tala i tungor.
Den Helige Ande fördelar gåvorna som HAN vill !
Vi kan då summera detta och säga, att den Helige Ande fördelar sina gåvor olika till olika personer så som han själv tycker är bäst. Människor kan inte dela ut den eller den gåvan efter eget tycke, och vi kan inte heller förvänta oss att få gåvor efter eget tycke. Men vi får be om gåvorna, och vi får tro att de gåvor Anden vill ge kan komma till oss utan handpåläggning och utan närvaro av någon annan människa. De kan också komma via en annan människas ingripande, men det är upp till Gud om det skall vara så. Akta dig för att springa efter kändisförkunnare i tron att det endast är dessa som kan dela ut andedopet och andliga gåvor och helande. Jag tror faktiskt det är tvärt om, hos upphöjda människor har du inget från Gud att hämta.
Paulus önskade att alla skulle kunna tala i tungor eftersom detta bygger upp den personliga tron (1 Kor 14:4-5). Av det kan vi inte dra slutsatsen att Gud verkligen vill ge den gåvan till alla, men det är uppenbart att vi får be om den och hoppas på den, bara motiven är de rätta. Men ännu hellre skall vi be om gåva att profetera eftersom den bygger upp många fler än bara mig själv (1 Kor 14:4-5).
Här skall jag bara slutligen nämna det, att den väldiga fokuseringen på att dela ut andedop, andliga gåvor, helande och ”smörjelser” via handpåläggning av särskilt ”smorda” förkunnare, framför allt växte fram ur den s.k. Latter rain-rörelsen som startade i slutet på 1940-talet. Ur denna rörelse har en mängd riktigt allvarliga villoläror kommit fram. Dessutom härstammar många av dagens villfarna rörelser mer eller mindre ur Latter rain, såsom trosrörelsen, profetrörelsen, den apostoliska rörelsen, Toronto, Lakeland, mfl. Alla dessa är mycket starkt fokuserade på att dela ut andedop, andliga gåvor, helande och ”smörjelser” via just handpåläggning av särskilt ”smorda” personer. Detta är något som bidragit till en otrolig fokusering på och upphöjelse av enskilda förkunnare, vilket i sin tur gjort dessa enormt förmögna. Jag hoppas att detta lilla dokument kan belysa något av allt det galna i alla dessa rörelser. Använd gärna alla 9 testpunkter på dessa och notera resultatet.
Testpunkt 9
Kännetecknas den förkunnare, det sammanhang eller den lära du vill pröva av ett speciellt fokus på olika personer och deras förmåga att dela ut andliga gåvor, smörjelser och andedop?
Svar:
JA = Körförbud! Skrota förkunnaren, sammanhanget eller läran. Vi får inte vara fokuserade på människor som tror att de förfogar över den Helige Ande och Andens gåvor. Det leder med säkerhet in i ytterligare villfarelser där orena andemakter har kontrollen.
NEJ = Godkänt på denna punkt.
Summera protokollet
Har du nu fått fram körförbud på någon testpunkt så anser jag att du genast skall vända ryggen åt den förkunnaren, det sammanhanget eller den läran som du prövat. Har du fått fram fler än en anmärkning så tycker jag att du skall vara mycket försiktig, kanske även då vända ryggen åt. Som sagt, Gud tål att vi prövar och agerar utifrån resultatet av vår prövning, det är ju han själv som bett oss göra det.
