Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV.
Patriark Kirill, rysk-ortodoxa kyrkans högsta ledare, under påskhögtiden i maj. (Oleg Varov/AP)
Det kan inte vara en synd eftersom Gud inte sagt till människor att göra si eller så i detta med vaccin, då vore han inte Gud. Tidningen Dagen är en ytterst knepig tidning där man blandar och ger, och många artiklar borde inte finnas där! Exempelvis så borde inte villolärare ha en chans att säga bu eller bä.
1 Sedan talade Jesus till folket och till sina lärjungar: 2 “De skriftlärda och fariseerna har satt sig på Moses stol. 3 Allt som de lär er ska ni därför göra och hålla. Men deras gärningar ska ni inte ta efter, för de talar men handlar inte. 4 De binder ihop tunga bördor och lägger på människornas axlar, men själva vill de inte röra ett finger för att lätta på dem.5 Alla sina gärningar gör de för att bli sedda av människor. De gör sina böneremmar breda och sina hörntofsar stora. 6 De älskar att få hedersplatserna vid festmåltiderna och de främsta platserna i synagogorna, 7 och de vill gärna bli hälsade på torgen och kallas rabbi av människorna.8 Men ni ska inte låta er kallas rabbi, för en är er Mästare och ni är alla bröder. 9 Och kalla inte någon på jorden er fader, för en är er Far, han som är i himlen. 10 Låt er inte heller kallas lärare, för en är er lärare, Kristus. 11 Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare. 12 Var och en som upphöjer sig ska bli förödmjukad, och var och en som ödmjukar sig ska bli upphöjd.13 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni stänger himmelriket för människorna. Själva går ni inte in, och dem som vill komma in hindrar ni från att komma in.15 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni far omkring över hav och land för att göra en enda till proselyt✱, och när han blivit det gör ni honom till ett Gehennas barn, dubbelt värre än ni själva.16 Ve er, blinda ledare! Ni säger: Svär man vid templet betyder det inget, men svär man vid guldet i templet är man bunden vid sin ed. 17 Blinda dårar, vad är störst: guldet eller templet som helgar guldet? 18 Ni säger också: Svär man vid altaret betyder det inget, men svär man vid gåvan på altaret är man bunden vid sin ed. 19 Ni blinda, vad är störst: gåvan eller altaret som helgar gåvan? 20 Den som svär vid altaret svär både vid det och vid allt som ligger på det, 21 och den som svär vid templet svär både vid det och vid honom som bor där. 22 Och den som svär vid himlen svär både vid Guds tron och vid honom som sitter på den.23 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra. 24 Blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.25 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och hämningslöshet. 26 Blinde farisé, rengör först insidan av bägaren, så blir också utsidan ren.27 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar. Utanpå ser de fina ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all möjlig orenhet. 28 Så är det också med er. Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.29 Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni bygger profeternas gravar och smyckar de rättfärdigas gravmonument 30 och säger: Hade vi levt på våra fäders tid, så hade vi inte varit medskyldiga till profeternas blod. 31 Så vittnar ni om er själva att ni är söner till dem som mördade profeterna. 32 Fyll då också ni era fäders mått! 33 Ormar, huggormsyngel, hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna?34 Därför sänder jag er profeter, visa män och skriftlärda. Några av dem kommer ni att döda och korsfästa, andra kommer ni att piska i era synagogor och jaga från stad till stad. 35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret. 36 Jag säger er sanningen: Allt detta ska komma över det här släktet.
Jesu klagan över Jerusalem
37 Jerusalem, Jerusalem, du som mördar profeterna och stenar dem som är sända till dig! Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna. Men ni ville inte. 38 Nu ska ert hus lämnas öde, 39 för jag säger er: Härefter kommer ni inte att se mig förrän ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.”
/Jesus säger sannningen om den tiden och om vad de s k lärde/fariséerna gjorde o sade. Hur är det idag? Likadant och värre.
”Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel. Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar” (2 Kor:. 11: 14-15)
Det gäller att vara lyhörd för vad Guds ande har att förmedla för varje ny tid. För att tillägna sig det budskapet krävs att församlingen är där Jesus är, tillsammans med honom utanför lägret, utanför stadsporten. Denna lyhördhet för Guds väg med församlingen i varje ny tid är en avgörande detalj för att kunna leva och fungera i ett rätt förhållande till hans tillkommelse. DET VAR MYCKET väsen omkring maranataväckelsen på 60-talet. Budskapet som förkunnades var angeläget och blev en väckarklocka för många kristna som satt fast i sina samfunds traditioner. Att väckelsen kom att bära namnet Maranata vittnar om vad som ansågs centralt och viktigt att ropa ut över Sveriges bygder, nämligen budskapet om att Jesus kommer snart! Samtidigt som stora väckelsekampanjer arrangerades på olika platser där lokalerna fylldes till bristningsgränsen så var det jämförelsevis ett fåtal som verkligen sökte en förändring på djupet av sitt kristna liv. Den gemenskap kring bibelstudier och bön, som är så avgörande för en församlings uppbyggnad, samlade långt färre deltagare. Allteftersom tiden gick utkristalliserades en skara som ville något mera än att bara bedriva mötesverksamhet. En inre längtan växte fram som så småningom kom att leda till att flera församlingsknutna storfamiljer växte upp inom maranatarörelsen. Drivkraften var en längtan att se ett nytestamentligt församlingsliv förverkligat i vardagen, ett församlingsliv i funktion. Många gjorde uppbrott från en tillvaro med ordnad ekonomi och social trygghet, och överlät med full förtröstan sin tid, sina krafter och sina medel till Guds verk. Dessa radikala steg prövades, och även så den övertygelse och tro som manat så många maranatavänner att ta steg för att närma sig den mönsterbild Guds ord beskriver. Tron prövas. Finns det tillräcklig motivation för att leva i ett ständigt uppbrott, med en mänskligt sett oviss framtid? Frågan kan förmodligen inte finna något annat svar än i det hopp som med nödvändighet måste vara nära knutet till alla steg vi tar på trons väg, nämligen att leva i Jesu snara tillkommelse, som om varje dag vore den sista innan han kommer för att hämta hem församlingen. DET ÄR LÄTT att fångas upp av stundens inspiration, bryta upp för att exempelvis flytta in i en storfamilj, en kommunitet, inom församlingen. Men storfamiljen i sig är absolut inget mål. Den är endast ett medel för att med sitt liv kunna leva målinriktat utan att förlora fokus. Man kan bo och leva mitt i en storfamilj eller tillbringa mycket tid i en församlingsgemenskap utan att fördenskull ha ett fast mål. Kanske falla till ro i en ekonomisk och social trygghet mitt i gemenskapen, den gemenskap som skulle präglas av ständig beredskap i väntan på uppbrottssignalen. Församlingens mål är det himmelska hoppet, det nya Jerusalem. Församlingen väntar Jesus tillbaka i vilket ögonblick som helst och anpassar sålunda sitt liv och sin verksamhet därefter. Det handlar om att älska Jesus och hans tillkommelse mer än något annat här på jorden.Maranataförsamlingen i Stockholm har flera gånger under sin snart 50-åriga historia tagit nya steg. Det har ständigt handlat om att bevaras vital och aktiv i kampen mot ett andligt avfall som utbreder sig i vårt land. För varje tid har metoderna varit olika men målet har hela tiden varit detsamma, att ropa ut budskapet om att Jesus kommer! Dels har kampen handlat om att med kraft gå emot de sodomskrafter som släppts lösa där homosexuell livsstil och andra perversa handlingar och levnadsmönster glorifieras och normailseras, och dels har det handlat om att avslöja falskheten och bedrägeriet i samfundens ekumeniska strävanden. Det har varit kamp för orättfärdighetens offer, mot legaliserat barnadödande, mot staten som langare genom Systembolagens orättfärdiga handel med tusentals medborgare som offer årligen. Maranataförsamlingen har också vägrat bygga kyrkor och tempel på de platser man arbetat, även det baserat på en övertygelse i Guds ord om att Gud inte bor i tempel gjorda med människohänder. Tempelbyggandet i sig leder till att man slår ner sina pålar djupt i samhället för att så småningom fastna i ett inomvärldsligt synsätt och engagemang. Församlingen och staten representerar två helt skilda världar och värden. Samfund och församlingar som i sin relation till staten gjort sig ekonomiskt beroende har så småningom förvandlats till inget mindre än inomvärldsliga samhälleliga serviceorgan, utan vision och möjlighet att presentera ett frälsande evangelium som gäller hela människan, ett hoppets evangelium till en syndig samtid. VAD INNEBÄR DET att leva i ett ständigt uppbrott? Jesus sa till sina lärjungar att de skulle följa honom, vart han än gick. Han hade inte ens en fast plats där han kunde undervisa folket och han undvek templet utom vid några få tillfällen. Däremot förkunnade han utefter vägen, i hemmen, på berget och vid sjön. Överallt där Jesus gick fram församlade sig också folket. Vi däremot har en förmåga att vilja bygga in oss i verksamheter som sedan blir svåra att ta sig loss ur. Verksamheten blir det centrala och då maningen når oss om att ta nya steg, att göra nya uppbrott för nya platser, så slår vi oss istället till ro med de medel Gud gett för en viss avgränsad tid. Men kom ihåg: Jesus går inte att bygga in i våra mönster och ideal för att upprätthålla en fin verksamhet. Det gäller att vara lyhörd för vad Guds ande har att förmedla för varje ny tid. För att tillägna sig det budskapet krävs att församlingen är där Jesus är, tillsammans med honom utanför lägret, utanför stadsporten. Denna lyhördhet för Guds väg med församlingen i varje ny tid är en avgörande detalj för att kunna leva och fungera i ett rätt förhållande till hans tillkommelse.Att ta nya steg på trons väg är något pågående som varar hela livet. Under tiden som vandringen varar uppnår vi delmål som bör ses som medel för att slutligen nå fram till församlingens definitiva mål. Lot drog ut tillsammans med Abraham och bar även han på en vision. Väl framme i landet som Abraham så trosvisst talat om materialiserades Lots vision och han började att bearbeta staden Sodom och det grönskande området på slätten. Tanken var att genom sitt inflytande bland stadens män vid porten söka reformera Sodom till att omfatta Guds rike i tiden. Vad han missade var att äga den närhet till Gud som är förutsättningen för att kunna bli så uppfylld av honom att man ser bortom all den skönhet och rikedom den här världen har att erbjuda. Sodom var ett tillhåll för denna världens furste och Jesus deklarerar att det i hans eget liv inte finns något som hör denne furste till. Välsignelsen som Gud ger sitt folk kommer till uttryck i Jesu bergspredikan, där salighet från Gud tillägnas dem som lever med ett sinne som är vänt till det som är därovan.Trots de rika löften Gud gav Abraham om att av honom göra ett stort folk så fortsatte han att leva i tält med sin familj. Främlingsskapet i den här världen var så påtagligt att det inte fanns någon möjlighet att på någon plats slå sig till ro. Tältet bör vara ett betydelsefullt signum för den kristna församlingen av idag. Att leva i ett sådant uppbrott är hälsosamt på fler än ett sätt även om det kostar ett högt pris. Har du slagit fast dina pålar för djupt här i tiden kommer det vara svårt för dig att vara redo då den slutliga uppbrottssignalen ljuder, då vi ska lyftas upp honom till mötes. SALIGHETEN JESUS UTLOVAR i bergspredikan riktar sig till de fattiga, de som sörja, de saktmodiga, de som lida förföljelse för Jesu namns skull; ty eder lön är stor i himmelen. I det här numret av Midnattsropet rapporteras hur en församling i Turkiet drabbats av den grövsta förföljelse. På samma sätt som man i kristenhetens historia i Guds namn slaktat vederdöpare och andra som vägrat förneka sin tro ser vi här hur man inom Islam i Allahs namn torterat och slutligen dödat tre av Herrens vittnen. Dessa utgör ett utsäde som vi förmodligen kommer att få möta mer av i vår tid. Den anda som råder i Europa idag går nämligen mer och mer åt det hållet där den kristna församlingen anses samhällsfarlig. I tidningen finns också ett par artiklar publicerade som talar om hur EU blir alltmer totalitärt och om hur föräldrarätten märkbart attackeras och åsidosätts och att istället statens övergripande mål i formandet av morgondagens EU-medborgare främjas. Bli inte förvånad, inte heller förskräckt. Det är Bibelns ord som går i fullbordan. Vi närmar oss med hast tiden för Antikrists framträdande, då han först träder fram som en fredsapostel som värnar om jordens alla nationer och dess miljö. Den falska freden kommer dock snart att bytas ut i ett totalt kaos och jorden träder in i en tid av ursinningslös förföljelse mot alla som sätter sig upp mot Antikrists styre. Men församlingen av idag bär på ett hoppets budskap. Fortfarande gäller den nådatid Gud givit. Församlingen väntar nämligen på den himmelske Kristus som idag eller imorgon eller inom en snar framtid kommer för att hämta hem sin dyrt köpta brud, den brud som älskar Jesu tillkommelse framför allt här i tiden. Tillhör du den skaran?
Människan älskar att slå sig till ro och bygga. Hon skapar kyrkosystem, heliga platser och bygger tempel. Hon kommer längre och längre bort från originalet och avlägsnar sig därmed också från Jesus Kristus.
Den nytestamentliga församling-ens erfarenhet var att det som gjorde dem till bedjare var inte deras helgelse, utan fastmer den nöd och det tryck de levde under. Dessutom den totala bristen på alternativa lösningar, då det inte fanns någon annan att vädja till. Den konkreta situationen gällde: Varifrån skall min hjälp komma? Det var alltså inte fråga om att välja alternativa lösningar. Det fanns bara en möjlighet och det var att Gud grep in, annars var man utlämnad. Jag tror och har den förtröstan till Gud att han genom sin mäktiga ande kommer att verka fram det som ska verkas fram, med de medel som behövs för att detta ska ske.
Det var inte den väldiga andedopsupplevelsen som gjorde dem till själavinnare. Benägenheten till kyrklighet har funnits hos människan i alla tider. Hon vill gärna skapa något själv, och bygga upp något omkring sig. Tendensen gjorde sig också gällande i den urkristna försam-lingen, hos de nyandedöpta.
De ville gärna göra hela den här anderörelsen till en inomjudisk sekt och hade redan satt upp gränser för Guds möjligheter och verk; andedopet var till för judar. Därmed fanns tendenser till inlåsning och insnörning. Ingen tycks vara helt befriad ifrån denna belastning. Det var faktiskt inte andedopet som gjorde dem till bärare av budskapet, i varje fall inte det som fick dem i rörelse, utan det var förföljelsen.
De blev kringspridda.
Det var inte så att de drog åstad frivilligt, utan de blev utsända. De tvingades bryta upp. Det kan inte överföras på ett andligt område så att det kan sägas att det här var speciellt andliga upp-levelser. Det var ett uppbrott som betydde skilsmässa från arbetsplatser och hem och kolossalt många inbördes dramatiska scener. Vi har svårt att förstå det här, för vi har inte levt under motsvarande förhållanden. Vi ser gärna evangelisationen som något idylliskt och nästan romantiskt. Men här möter vi det oerhörda skeende då politiska åtgärder i form av religionsförföljelse, politiska åtgärder mot den urkristna församlingen, ledde till att den mänskligt sett slogs sönder. Alla utom apostlarna blev kringspridda, och de gick omkring och förkunnade evangeliets budskap. Genom denna förföljelse var det några som kom ned till Antiokia, och där började förkunna evangelium och vittna om Jesus också för andra än judar. På så vis upp-står den första blandförsamlingen av judar och hedningar.
Vi kommer att få göra erfarenheter som inte smakar gott för det köttsliga jaget. Jag tror att det vi själva har byggt upp med nödvändighet måste slås sönder. För att vi inte ska bli kyrkobyggare måste det slås sönder, och vi får tacka Gud att han är så nådig att han tillåter sådana saker komma över våra liv.
Det fanns andra tendenser i den urkristna församlingen som bröt igenom senare. Vi ser församlingens urkristna vision och får använda uttrycket idealism. Församlingen bryter upp och kastas ut i periferin – och slår sig till ro igen! Märkligt.
Bryter upp, kastas ut – och igen slår sig till ro.
Man börjar på samma sätt med ett nytt kyrkobygge. Man skapar en ny organisation och ett nytt kyrkosystem, med nya heliga platser och nya tempel med sakrala anordningar och system. Så småningom finns återigen hela denna märkliga institution som kallas kyrkan; det bedrövligaste som existerat i hela historien. Människan slår sig till ro, och sätter igång att bygga. Det är så skakande, därför att ju längre man kommer bort ifrån den ursprungliga urpingstupplevelsen, ju längre man kommer bort ifrån Jesus Kristus och hans omedelbara och direkta närvaro, dess mer gör sig alla dessa konstlade anordningar märkbara på praktiskt taget alla områden.
Istället för martyrium och lidande, kommer helgonkulten. Det var inte längre fråga om att förenas med Jesus i hans lidanden, utan att identifiera sig med helgonen, som i generationerna förut hade lidit. Man bekransar deras gravar och ber till dem om deras hjälp. Istället för en levande, verksam församling, den lidande och förföljda församlingen, den smädade och föraktade församlingen, så kom kyrkan. Kyrkan som avskiljer kristendomen förkroppsligad i inomvärldsliga institutioner.
Det i särklass vidrigaste som existerar på jorden, är kyrkan.
Det här är oerhört skakande och all-varligt, för vi är inte kallade att bli en kyrka. Kyrka och kristendom är sällan samma sak. På grund av bristen på levande kristendom, uppstår kyrkan. Men då den helige Ande bor i enskilda kristna, då är de en levande församling. Ingen institution, utan individer, uppfyllda av den helige Ande. Det är fullständigt omöjligt att ringa in eller fånga in den, för den är omätbar. Det är fullständigt omöjligt att förvandla den till ett instrument i makthavares händer.
Församlingen blir som vinden som blåser vart den vill. Varenda levande kristen blir en rörlig, av Guds Ande ledd individ. Här ligger provokationen emot allt institutionsväsende, förenings-väsende, skökoväsende. Emot all förstelnad kristendom, all formalism.
Här ligger själva hemligheten, här ligger utmaningen, pris ske Gud! O, vilket budskap! Kristus är uppstånden och vi är uppståndna med honom. Jesus Kristus är Herre, och vi underordnar oss inte något system som övertar de funktioner som vi endast förknippar med Jesus Kristus själv.
Halleluja för den levande Gudens församling, som aldrig kan bli organisation eller institution, men en kropp av levande lemmar – inte av proteser och kryckor, utan av en levande, funktionsduglig kropp. I den kroppen är vi lemmar. Och där är Jesus Kristus huvudet.
Inför detta oerhörda känner vi vår kolossala brist och ofullkomlighet. Det går bra att i möteslokalen tala om dem som blev utkastade i periferin, men imorgon kanske det är vår egen erfarenhet. Frågan är om vi är förberedda för detta. De hade hört Jesu ord. Han hade talat om vad som skulle komma. Det var inte ett ämne för uppbyggelsepredikan, utan det var en information om konkreta ting som skulle vederfaras dem var och en.
Jesus gör klart för alla sina lärjungar i alla tider:
På samma sätt som världen och religiositeten har behandlat lärjungens Mästare, så kommer de att behandla lärjungarna.
Han gör klart för dem att på samma sätt som han blev upp-höjd, så skulle också de bli upp-höjda. Det är något så förunderligt och märkligt och storslaget på samma gång, att på samma sätt som han hade fått bära sitt kors, skulle vi få bära vårt kors. Hans fattigdom skulle bli lärjungens fattigdom. Hans anonymitet blir vår anonymitet. Vi kan aldrig bli kända i världen och vi kommer alltid att bli felbedömda. Världen känner oss inte och ingenting av det vi håller på med förstår de, för de förstår inte vår Mästare. Den dagen de förstår Honom, kommer de att förstå oss. Men så länge de inte förstår honom, kommer vi att vara något förborgat, och därigenom något upp och nedvänt. Det är oerhört skakande att se hur Jesus under hela sin verksamhetstid bevarade sin anonymitet. Finns det ett enda ställe i evangelierna där han kallar sig själv Messias? Men efter uppståndelsen ifrån de döda då han sitter på Faderns högra sida i härligheten, då möter han Paulus och säger: Jag är Jesus, den som du förföljer.
Paulus hade förföljt de kristna. Och då sade han som satt på Faderns högra sida i härligheten: Jag är Jesus, den som du förföljer! Den förhärligade Jesus träder här fram, men aldrig under förnedringstiden. Namnet han bär, hade han fått, men han använde det aldrig. Det namn han bar under förnedringstiden, hade Gud gjort till hans ärenamn. Ty Gud har gett honom det namn som är över alla andra namn.
Efter uppståndelsen ifrån de döda får han ytterligare ett namn.
Då är han inte längre bara Jesus från Nasaret, utan då är han Jesus Kristus. Men inte bara Jesus Kristus, han får också namnet Herre, ty honom har Gud gjort till Messias och Herre. Efter uppståndelsen ifrån de döda har han satt sig på Faderns högra sida i härligheten, och då är han Jesus Kristus, vår Herre. När församlingen bekände att Jesus Kristus är Herre, tog den upp kampen och provocerade fram hedendom och judendom.
Att säga till en jude att Jesus var Messias var ohyggligt. Att säga till en romare att Jesus var Herre, var förfärligt. Jesus var Messias, den Smorde, Jesus var profet, Jesus var präst och Jesus var konung. Därmed reducerades alla andra till rätta proportioner. Han som dog på ett kors utanför Jerusalem var Messias, profet, präst och konung. Under tiden som ni gick och väntade på Messias, så dödade ni den Messias Gud sände. Ni fortsätter att vänta på er Messias, men Gud har sänt honom, han har kommit – Jesus är Messias!
Vilken bekännelse! Att säga till romarna som representerade den militära och politiska makten, och överhuvudtaget allt som kan sammankopplas med makthavare och maktmedel – att säga till dessa att Jesus är Herre, det var att reducera hela det romerska systemet till rätta proportioner. Ett världsrike förgås, men Guds rike förbliver.
Halleluja! De som ska överleva är inte de som idag sitter på taburetterna och tronerna, utan det är martyrerna, de som ni har slaktat, de som ni har kastat för de vilda djuren. De som har lidit döden under de mest grymma och förnedrande förhållanden. Det är dessa som representerar det kommande Gudsriket som förbliver.
Aldrig har jag sett att denne Jesus som Gud gjorde till både Herre och Messias vid något enda tillfälle träder fram till judarna och säger: – Jag är Jesus. Han kallar sig inte ens Jesus. Han utger sig heller inte för att vara Messias, utan han säger: – Vem säger folket Människosonen vara? Förstår du?
Man kommer inte till Jesus med logikens hjälp. Man kommer inte till honom med naturvetenskapliga bevis som grund. – Vem säger folket människosonen vara? Och så får man veta: några säger – andra säger … Det är helt uppenbart att man samman-kopplar människosonen med något religiöst, något andligt. Var och en har sin kunskapsnivå, sina erfarenheter, sina referens-ramar och sina möjligheter. – Vem sägen då I mig vara? – Du är Messias, den levande Gudens son. Halleluja! – Salig är du Simon, Jonas son! Ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himmelen.
Ära vare Gud och Lammet!
Det hade inte skett genom någon intellektuell bevisföring. Jag tror inte att det hade gått att hålla ett teologiskt seminarium med Petrus, fiskaren från Galliléen. Och ändå visste denne fiskare från Galliléen mer om sin tid, om händelserna, om himmelrikets aktiviteter och Gudasonen, än överstepräster, rabbiner och tidens förnämsta teologer. Kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himmelen. Så finns det följaktligen möjlighet att ha en individuell kommunikation med den eviga världen. Man kan både få information och bekräftelse så att man både kan se och höra. Man kan både leva och tjäna under Gudsrikets inflytande och med Gudsrikets kraft.
Så säger Jesus vidare: Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min församling. Det kan nästan se ut som om Jesus sa att på dig Petrus ska församling-en vila. Men det gör han verklig-en inte. Vad var det för grund som där lades? Den byggdes på bekännelsen om att Jesus är Herre. Du är Petrus – klippa eller sten. Och på dig ska jag bygga min församling. Vad är det för urklippa som församlingen vilar på? Det är detta att Jesus är Herre. Och därmed är det också sagt att församlingen inte är ett upprört hav – församlingen är en klippa. Det enda fasta i tillvaron är Jesu Kristi församling. Det enda säkra och verkligt trygga är att Jesus Kristus är Herre. Detta får vi bekänna och detta får vi tro, och utifrån detta får vi tjäna. Ditt liv, för var och en som tror på Jesus, är i hans händer. Han vet vad han ska använda av tröst, förmaning, hugsvalelse och tuktan för att få fram sin avsikt med ditt liv. Då gäller det bön och själavinnande och allt som överhuvudtaget måste till för att det inneboende livet ska bryta ut i full härlighet och vi ska bli det han vill – både i den här tiden och i den tillkommande. Det är ännu inte uppenbart. Det finns där som fördolda och hemlighetsfulla resurser.
Jesus sa inte: Jag är Jesus, jag är Messias.
Han använde ett tredje uttryck som leder tankarna till Danielsboken, där vi ser syner dra fram för våra ögon. Vi ser vilddjuren och Människosonen, och bilder av alla de andra rikena och väldena. Det är vilddjursvälden och där finns också ett välde som bär himmelens härlighet till oss och som presenteras som Människosonen. Då Jesus talar om Människosonen säger han inte ens: Jag är Människosonen, utan han talar i tredje person, vilket innebär distans till dem som var där. Han talar i Johannes kapitel 6 om Människosonen, och om att äta hans kött och dricka hans blod. Där ser vi hur han ställer sig till sin samtids makthavare och maktkonstellationer, till massans reaktioner.
I honom kan vi se hur församlingen ska handla i alla tider. Man kan inte placera in församlingen i något annat sammanhang än det som är förenligt med hennes eget väsen. Församlingen är fullständigt artskild ifrån all-ting annat i tiden.
Inför detta gudomliga uppdrag som Jesus har anförtrott sin församling, sanktionerad av sin Fader som är i himmelen, är det helt uppenbart att vi måste känna oss oerhört enkla, bristfälliga och ofullkomliga. När vi ser vad Jesus vill att vi ska vara, och i Ordets ljus upptäcker vad vi är, så måste vi bli förtvivlade. Vi skulle vilja göra några jättekliv framåt på praktiskt taget alla områden, och erövra stora områden som är ointagna. Vi har sett och i anden anat dem, men vi har inte gjort det vi tycker att vi borde ha gjort. Det har gått för sakta.
Jag har ett speciellt budskap till dig som vill framåt. Det här är inget generellt budskap, utan det är till den som vill framåt på trons väg och som upplever detta så nödvändigt så att han eller hon inte diskuterar om vad det kostar, utan upplever det inte bara som en ynnest, utan mer som en livsnödvändighet. – Jag måste vidare på trons väg och har inte något val, därför att broarna bakåt är redan sprängda. Det finns inga reträttvägar eller några möjligheter att gå någon annan väg.
Det här är budskapet: ”Så trösten nu varandra med dessa ord” (1 Tess 4:18).
Det finns många kristna som behöver tröst, men det är verkligen inte alla. Jag vill avgränsa budskapet ytterligare. Den här trösten gäller naturligtvis inte Laodiceakristna. Då hamnar det fel. Den Laodiceakristne ska inte tröstas, han ska väckas. Det här gäller heller inte Efesuskristna; en Efesuskristen ska inte tröstas, han ska avslöjas. Förlusten av något väsentligt ska uppenbaras. Men det finns kristna som ska tröstas, det är de som kämpar. Många kämpar dock på ett felaktigt sätt. De kanske har förivrat sig på vissa områden och därför också upplevt trötthet, kanske också mött besvikelser. Det är till dig detta tröstens budskap nu kommer.
Jag riktar mig till dig som inte önskar något annat än att komma in i bönelivet, men känner dig som en misslyckad bedjare. Du som vill göra praktiskt taget vad som helst för att bli själavinnare, men är en misslyckad själavinnare. Du har gett offer till Guds verk och du har bedit. Ändå tycker du att resultatet är magert. Du har inte sett människor i din omgivning komma till tro på Gud eller annat inträffa som du räknade med skulle ske som en naturlig konsekvens av din egen överlåtelse åt Gud. Nu kommer jag med ett tröstens budskap från Jesus Kristus, han som är vår Herre. Han säger att det har skett mycket mer än du anar. Det är bara det att du har inte sett det. Du har inte sett det ännu, men du ska få se det. Den stora skördedagen väntar. Den skördetiden är inte väckelseperioder vi upplevt i Sverige eller på andra platser. Men det kommer en stor skördedag.
Den stora skördedagen vi kan läsa om i Jakobs brev. Församlingen ska hemförlovas, och då vi kommer hem konstaterar vi:
– Men gode Gud, finns dessa här!
Om vi går till Jakobs brev, så finns det en ton i femte kapitlet, som är både upprivande och tröstande på samma gång. Upp-rivande, för att där beskrivs förhållanden i den här världen som är vidriga, ja vedervärdiga. Förhållanden som varenda människa med ett rent sinne och rätt-färdighetskrav i sitt bröst upp-lever som orsaker till ohyggliga slitningar.
Jag kan inte låta bli att läsa den här delen som vänder sig till de rika på ett alldeles speciellt sätt, och de som har drabbats av de rikas förtryck. Vi möter de starka och de svaga och det finns något så oerhört gripande och skakande i den här beskrivning-en. Den är så kolossalt historisk och verklig. Det är förhållanden som det tydligen aldrig går att få någon ändring på här på jorden, och det finns kristna; goda helgon, som får leva under villkor som ter sig så ohyggliga och svåra. Vi läser:
–Hören nu, I rike: Gråten och jämren eder över det elände som skall komma över eder.
Eder rikedom multnar bort, och edra kläder frätas sönder av mal; edert guld och silver förrostar, och rosten därpå skall vara eder till ett vittnesbörd och skall såsom en eld förtära edert kött. I haven samlat eder skatter i de yttersta dagarna (Jak 5:1-3).
Det är en beskrivning på människor som inte alls hade förstått sin uppgift och sin tid. Vi läser vidare:
– Se, den lön … Här har vi den mänskliga egoismen i religiös förklädnad. Hajarna, som också gömde sig i den kristna gruppen. Egoisterna, profitörerna och förtryckarna som dolde sig i den kristna gruppen, och som inte heller drog sig för att utsätta syskonen för denna oerhörda förnedring och förödmjukelse.
– Se, den lön I haven förhållit arbetarna som hava avbärgat edra åkrar, den ropar över eder, och skördemännens rop hava kommit fram till Herren Sebaots öron. I haven levat i kräslighet på jorden och gjort eder goda dagar; I haven gött eder av hjärtans lust ”på eder slaktedag”. I haven dömt den rättfärdige skyldig och haven dräpt honom … (Jak 5:4-6)
… och nu väntar vi på en uppgörelse. Vem ska ta hand om de förtrycktas sak och föra den fram till en rättvis behandling och skapa rätt-färdiga förhållanden? Man känner indignationen i sitt bröst och man skulle vilja gå till aktion mot allt det onda som finns i tiden. Man skulle vilja ändra på de sociala förhållandena och de politiska, ge lättnad för alla, för hela släktet. Man skulle vilja ha bort slaveriet och förtrycket. Inte sant? Det ligger i vår natur att vi skulle vilja ta itu med missförhållandena och vi skulle också gärna vilja använda Jesus som profet, som idégivare, som instrument för denna rättfärdiga kamp för det vi kallar människovärdet. Men vet du hur detta sammanhang slutar? Den sista meningen gör att hela den oerhörda kamplusten sjunker till ett intet, för det står:… han står eder icke emot.
Det finns ett lidande som egentligen inte hänger samman med förhållandena i samhället, hur bedrövliga de än kan vara. Det finns locktoner som vill ha oss engagerade i kampen för rättvisa på jorden. Vi tycker att vårt evangelium, vårt budskap och vår kärlek är maktfaktorer som bör komma in i den kampen för att åstadkomma rättvisa. I Afrika, i Amerika, i Skandinavien, i Sverige. Men vi kan inte ställa upp i den kampen. Varför icke? För vi vet att då det ena systemet har rasat så ersätts det av ett nytt. Det ligger i själva den onda dynamiken.
Systemen förändrar knappast.
Vi möter bara nya individer i de gamla rollerna. Rätt vad det är så är de förtryckta förtryckarna, och så är vi där igen. Från privatkapitalist till statskapitalist. Från envälde till massdiktatur. Det sitter långt djupare än så. Man kommer inte tillrätta med de här problemen genom politiska aktioner eller genom sociala insatser. Hur gärna vi än skulle vilja dela med oss och ta både vårt eget och de rikas goda och överföra det till de fattiga, ja, ge till dem som behöver. Men det är inte där grundproblemet sitter. Därför låter vi den striden vara. Vi överlämnar den åt Herren. Han kommer. Han har hört ropen, han ska också fälla domen och avgöra striden och han ska göra det med hast.
Men vi har en kamp. Det är inte en kamp för mat och dryck, vare sig för oss själva eller andra. Det är inte för kläder, inte heller för hus och hem. Men vi har en kamp. Vad är det för kamp? Det är kampen för människors frälsning. Vi beder: Herre, ge oss idag vårt dagliga bröd. Vi är beroende av Guds hjälp och Guds välsignelse för vår existens, vi vet det. Men det är inte detta vår kamp ytterst gäller. Det gäller inte vår komfort, inte heller vår materiella eller fysiska nödtorft. Det gäller människors frälsning.
Då kommer vi in på ett område där vi också erbjuds olika möjligheter. Det här är inte någon rekryteringsfråga för att rekrytera medlemmar för att församlingen ska bli stor, ansedd eller imponerande. Det handlar inte om insatser eller aktioner. Det handlar om något helt annat. Det handlar om frälsning. Ett faktum är att ingen kan komma till Jesus om han inte blir dragen av Fadern. Det är ingen mening med övertalningar. Jag tvivlar också på kampanjer. Jag tror inte heller att det hjälper särskilt mycket med våra yttre och ytliga aktiviteter. Men det finns ett rop som har stigit upp från de heligas hjärtan i alla tider.
Du möter i Gamla testamentet kampen för livet och för att fortplanta budskapet.
Att fortplanta för att ge liv till andra. Det tar sig det här uttrycket: ”Ge mig barn, annars dör jag.” Ska familjen tillväxa, så räcker det inte med adoptioner och associering. Det måste nytt liv till; andliga födslar. Det finns ett område där vi känner Herrens kallelse och maning till insats. Det är också där vi känner vår fruktansvärda begränsning, och där vi får lida av att det tar så lång tid innan det vi väntar sker. Men då heter det:
– Så biden nu tåligt, mina bröder, intill Herrens tillkommelse. I sen huru åkermannen väntar på jordens dyrbara frukt och tåligt bidar efter den, till dess att den har fått höstregn och vårregn. Ja, biden ock I tåligt, och styrken edra hjärtan; ty Herrens tillkommelse är nära (Jak 5:7-8).
Åkermannen vet vad som är hans uppgift. Han vet vad han måste göra, han vet också om sin egen begränsning. När han har myllat ner säd i den bearbetade jorden, då måste han dra sig tillbaka. Han räknar med livets inneboende egenskaper. Man sår inte bara genom att predika och sjunga, ha möten och gudstjänst-er. En såningsman i Guds rike är på samma gång själv säden. Han är både säd och såningsman.
Rikets barn är säden, sa Jesus.
Varje dag sår du. Du har skäppan med dig. Du behöver inte öppna din mun och säga ett ord eller sjunga en sång – ändå sår du. Det kan vara en trons gärning, som är ett utsäde som faller i jorden.
Du har ingen aning om vad som äger rum. Du har sått något utan att du själv har den blekaste aning om det, för du är säden. Det är ordet i dig och ordet genom dig. Det är Jesus i dig och Jesus genom dig. Antingen du är borta eller hemma så sår du oupphörligt. Och du bestämmer också själv vilken åker du ska så i. I köttets åker eller i Andens. Det står inget där om utsädet, det står om åkern. Du kan använda samma säd i de olika åkrarna. I köttets åker och skörda död. Eller i andens åker och skörda liv.
Du sår genom din utstrålning. Genom friden som bor i dig. När du känner dig ångestladdad och fruktande så sår du. Kanske just din egen sorg blir ett utsäde. Och du bevattnar säden genom dina egna tårar. Så är det för en levande kristen. Du kan vara i en verkstad, du kan vara på sjukhuset, du kan vara på gatan. Du kan vara på ditt kontor, du kan vara i hemmet. Var som helst. Du sluter till dig och lever för Jesus. Du är inte med i den allmänna jargongen som finns på alla arbetsplatser, utan du är på ditt sätt avskild. Inom dig finns ett område dit ingen når. Du är avskild för Herren Jesus Kristus. Och du sår. Rätt vad det är kommer du in i ting som du inte kan begripa vad det handlar om. Du kan ligga i din säng på natten och gråta. Du vet egentligen inte vad som är orsaken. Vet du vad det är? Det är utsädet som bevattnas.
Det är inte i första hand dina proklamationer, ord och åthävor, det är inte det yttre mönstret och beteendet som är det mest avgörande. Du sår. Det är Ordet som verkar i dig och genom dig. Rätt vad det är så är det någon som överlämnar sig åt Kristus. Någon blir frälst på din arbetsplats eller i din omgivning.
Man undrar: vem har varit själavinnaren? Han eller hon kanske av en tillfällighet har hamnat på något möte och alltsammans ser ut som en ödets nyck. Så börjar man titta med andens ögon bakåt, och så ser man att längst där bak finns en troende som just i ett speciellt tillfälle kom att förmedla det här sädeskornet som sjönk ner i den människans hjärta. Och så den dagen då Herren söker dem så faller de som mogna frukter till Kristi kors.
De är bearbetade och färdiga. Inte genom teologiska debatter och diskussioner, utan bara genom närvaron av en gudfruktig, på Jesus Kristus troende människa. Där har såtts någonting. Och rätt vad det är så kom en skörd.
Du behöver inte bli en namnkunnig predikant, evangelist eller sångare för att vara en såningsman. Du sår dagligen i din omgivning. Jag tror att skörden kommer att bli rik och underbar. Vad skulle alla stora evangelister och skördearbetar ha varit utan dessa skaror av förebedjare de haft omkring sig, utan alla dessa anonyma kristna som genom sitt liv, sitt vittnesbörd och sina böner och sin dagligt uthålliga målmedvetna överlåtelse, tillförsikt och förtröstan skapat atmosfär och möjligheter för den helige ande att få fäste i en människas liv. Många har kanske inte sett någonting och tycker att mänskligt sett är alltsammans spolierat. Och ändå säger Skriften triumferande: Så biden nu tåligt… Den stora skördedagen har ännu inte kommit.
När är den stora skördedagen?
Jo, när Herren tar upp alla sädeskorn ur jorden. Då alla de som dött i tron på Herren Jesus Kristus lyftas upp i luften, Herren till mötes, och den stora syskonskaran ska presenteras i den eviga härligheten. Då ska vi få se att vi har syskon vi inte anade. Helsyskon. Och vi ska få uppleva att vi har del i deras frälsning. Vi bidar tåligt till den stora skördedagen.
Vi tävlar inte med organisationerna för att få en större numerär och mera makt. Varje nummer i en matrikel betyder en pinne i predikantens karriärstege och varje krona betyder mera makt. Vi är inte med i den konkurrensen. Vi önskar att människor ska födas på nytt till en levande tro på Jesus Kristus.
Skulle det nu vara så att vi inte får se dem komma in i vår kyrka, vår grupp, vår församling, så räknar vi med det stora, jättelika församlingsmötet på den stora uppropsdagen, då ska vi möta dem slutfrälsta. Då ska heller ingen strida om att det här var vår kyrkas medlem. Då är den kampen definitivt förbi. Där finns utrymme för hela skaran. Kyrkan har aldrig vunnit någon. Själavinnandet har gått från individ till individ, från människa till människa.
Tappa inte taget. Förlora icke modet. Var frimodig, uthållig och ståndaktig. Håll ut människa! Den stora skördedagen kommer med hast! Det är när Frälsaren själv kommer. Låt oss lämna statistiska beräkningar, omdömen och värderingar till dess, för då blir det rättvist. Då kommer var och en att bedömas utifrån sitt jordelivs gärningar. Då kommer vi att se det i det sammanhang där det rätteligen hör hemma.
Detta budskap är skrivet till främlingar som genom den nya erfarenheten de hade gjort kände sig bortkomna i alla sammanhang. Det är inte skrivet till helgon, utan till en samling fumliga och drulliga individer, som inte riktigt visste hur de skulle bete sig efter det att de kommit till tro på Jesus Kristus. För en del var det en överhettning i känslolivet som inte bara gränsade till fanatism, utan drog över fanatismens gränser. De passade inte in någonstans riktigt längre. De fick hugg här och slag där. De passade inte, för de hade ingen tillkämpad kultur.
Det var livet som en vårflod som inte gick att styra och forma. Det kom bara. Det fanns inget tillkämpat mönster. De såg Jesus i alla dimensioner, på alla nivåer. Överallt, genom allt var det Jesus! Vår Herre Jesus! Allt var så stort och underbart och storslaget, så fantastiskt! Så det här med arbete blev så löjligt, dumt. Att hålla på och jobba, när vi väntar på så stora ting! Det verkar ju så oerhört malplacerat. De tog konsekvenserna av allt detta, och slutade jobba. Och så väntade de istället.
Men det finns ingenting som är så farligt som just sysslolösheten. Och det är heller inget så farligt som när vi ska försöka fylla ett tomrum med någonting. För de här människorna måste det bli klart att Jesus är överallt. Han är i gruppen, i församlingen, han är med oss överallt. Vi har honom i vårt arbete. Han står bredvid oss och han hjälper oss också när vi är i den dagliga gärningen. Den undervisningen var alltså nödvändig för dessa kristna som hade den här ivern, fanatismen, denna heliga längtan. Det var helt omöjligt att han skulle dröja en hel mansålder. De levde i evigheten, och evigheten var i dem. Jesus kommer – idag! Jesus kommer imorgon. Åh, han kommer! Entusiasmen gjorde dem till främlingar. De passade inte in någonstans.
Så skriver Paulus brevet. Det är inte en förmyndare som skriver till tuktade, utan det är en främling som skriver till främlingar. Ty den verklige främlingen var Paulus. Han var både bostadslös, hemlös, fattig och utblottad på allt. Ändå gör han klart att det är ingen som har arbetat som han. Han för alltså in ytterligare en dimension i deras fräls-ningsupplevelse. De som levt i ockuperat land förstår det här bättre. För det här är egentligen en hemlig skrivelse till människor som lever i krigs- och farozonen. I ockuperat land, nästan på fientligt territorium. Jag vet hur det var under krigsåren då den norske kungen var i London. Det var förbjudet att ha radioapparater, och det var förbjudet att skicka meddelanden från den norska regeringen till kungen. Vi drog fram på illegala vägar. I buskarna, i källare och på vindarna låg det konungatrogna, väntande folket och lyssnade på nyhetsrapporterna. De vägrade acceptera de nyhetsrapporter som ockupationsmakten förmedlade. Det var styrt och tillrättalagt för att passa deras propaganda. De vägrade ta emot den. De väntade. Och under slaget på kavajen hade de dolt ett VH7. Det betyder Vi vinner, Håkon 7. Det var kungens trogna som låg på vindar och källare och i buskarna och lyssnade på rapporterna från kungen i London. De var i sitt eget land, men ändock på fientligt territorium och i ständig farozon. De fick inte höra och ännu mindre läsa de illegala beskeden som kom genom tidningarna som kallades för ”undergroundaviser”, då de kom. Vi läste dem i smyg.
Det är något av detta vi upplever, vi som tror på Jesus. På fientligt territorium, makter omkring oss. Vi får knappt lyssna, men vi lyssnar ändå. Vi har våra anonyma samtal med hemmet. Vi får våra hemliga brev och rapporter genom budskapet. Och så upptäcker vi att budskapet som kommer därifrån, det stämmer inte med budskapet som kommer via andakterna i Sveriges radio, från predikstolarna i kyrkorna. Det är en otrolig skillnad, det stämmer inte. Främlingsmark. Fientligt territorium. Men vi ser fram emot att kungen ska komma tillbaka. Det här är bara en period. Han kommer!
Men det var några som verkligen inte fann någon tröst i att kungen skulle komma tillbaka.
Det var de som förrått kungen och sitt land. Vi kallade dem då quislingar, femtekolonnare. De hade allierat sig med fienden och gick hans ärenden. De var också norrmän, men för dem var budskapet om kungens återkomst ett skräckens budskap. Men så kom den stora och oförglömliga dagen för alla dem som sett fram emot att kungen skulle komma tillbaka. Den norske kungen återkom, och jag glömmer aldrig den dagen.
Jag ser bilden på den levande församlingen som väntar sin konung.
Vi lever i fiendeland och upp-lever trångmålet och förtrycket. Fattigdomen, bristen, nakenheten, smädelsen. Vi känner alltsammans, vi tycker att vi har ingenting riktigt äkta, vi har inte råd med någonting. Men glädjen är äkta och sann, därför att vi har sett Honom, han kommer tillbaka.
Mina älskade vänner, i sanning, Jesus skall komma. Han skall komma för att hämta dem som hör honom till. Och evakueringsplanerna är nu framme vid sista stadiet. Rätt vad det är så träder de i funktion. Den sista frälsningsplanen för församlingen verkställs, och församlingen går för att möta sin Konung.
Syskon, han ska komma. Så trösten varandra med dessa ord. Det är inte vilddjursregementena och regimerna som ska överleva. Det är Människosonens; detta anonyma rike, detta anonyma folk som man inte riktigt visste vad det var eller vad det ska bli. Det ska bli uppenbart och de som väntar ska inta sina sanna och rätta funktioner i den gudomliga frälsningsordningen. Det ska bli uppenbart, ty de ska bli lika honom och evigt få vara tillsammans med honom.
Syskon, han ska komma. Jesus är Herre! Så trösten nu varandra med dessa ord. Halleluja! Amen.PUBLICERAT I MIDNATTSROPET, UNDERVISNING
Med tanke på vad kyrkorna och samfunden (medlemmarna inom dessa) idag står upp för och lär ut vilket vi har skrivit om i inlägg efter inlägg här på bloggen så undrar jag om de inte rent ut sagt är förbannade samt vad som kan ske med dem som har blivit frälsta till Jesus men som väljer att gå till dessa kyrkor och samfund eller att ha kontakt med folk inom dessa vilka förkunnar ”ETT NYTT” evangelium.
Här från Galaterbrevet:
Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda — jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus, som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja. Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium. Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
Ja,såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.(Gal.1:1-9).
Enligt egna erfaranheter så är det första som sker att en människa förlorar glädjen i Jesus och börjar att vandra bort från honom för att istället börja vandra med kyrkorna/samfunden eller med människor inom eller ibland utanför dessa.
När denna vandring har pågått ett tag så förlorar den frälsta sin andliga skärpa genom att det blir allt svårare att höra Jesus tala vilket slutligen leder till andlig död (för vad är en frälst utan Guds Ande, den verkande kraften här på jorden fram till att jesus kommer tillbaka och utan Jesus/Gud?)och till att frälsningen kan gå förlorad då den inte längre har Jesus vid sin sida (inte längre kan höra hans röst, mina får hör min röst säger Jesus) utan har bytt ut honom mot teologi/religion/kyrkor/samfund,präster, pastorer, förståsigpåare och allehanda människor som befolkar kyrkorna och samfunden och som vill att den skall lyssna till dem.
Som nyfrälst är en människa benägen att göra det för den vill i sin naivitet tro att alla som är medlemmar i en kyrka och då i synnerhet de med någon ledarposition och de som har varit medlemmar länge,är frälsta till Jesus.
Den kan och vill inte tro något annat och därför blir det ofta ett bryskt uppvaknande när den nyfrälsta inser att det är något som inte stämmer. Att något är väldigt fel i kyrkorna och bland de så kallade ”kristna” där!
Ofta sker detta ganska snabbt när en nyfrälst börjar besöka kyrkorna och samfunden då Jesus Ande i den inte har bedrövats av det gift som kyrkorna och samfunden (de falska kristna) spyr ur sig och som ytterst sett handlar om att skapa fred på jorden utan Jesus/Gud och via ekumenik med allt och med alla och kärlek till världen(vi måste rädda världen och Satan själv menar dessa falska kristna!)vilket är satans agenda.
När den(den nyfrälsta)talar(inte sina egna ord utan de ord som Jesus har bett den att tala)så hamnar den på kollisionskurs med dem som aldrig har blivit frälsta(men som låtsas vara det) eller som en gång i tiden blev frälsta men som har valt att lämna frälsningen och Jesus för att istället vandra med kyrkorna/världen och Satan.
Det blir inte en kamp mellan människor(mellan den som har blivit frälst och mellan den/dem som aldrig har blivit frälsta till Jesus,möjligtvis till kyrkorna,alternativt en gång blev frälsta men som har valt att vandra på den breda vägen med kyrkorna/Satan och världen)utan det blir en kamp mellan Gud och Satan på det andliga planet.
Det är olika andar som möts och dessa andar kommer alltid att stå i strid med varandra. Så det handlar egentligen inte om människor utan om vilken ande en människa drivs av även om den kallar sig kristen och har gjort så under sjuttio års tid och intalar sig att det är med Jesus den vandrar när den i stället vandrar med kyrkorna,världen och Satan.
Det blir en krock på det andliga planet mellan Guds Ande och Satans Ande(anden i världen) vilket kan bli rent ut sagt förödande för en nyfrälst som genom Guds NÅDhar fått en chans att lämna världen och fått ett nytt liv i Herren Jesus Kristus när den kommer i kontakt med människor inom kyrkorna och samfunden och som den tror har lämnat världen (och Satan) men som inte har gjort det utan bara låtsas att de har gjort det.
De vänder sig emot de nyfrälsta(som inte har blivit fulla av skökans vin, den samlade falska kristenhetens vin) och försöker att med alla medel få dem att acceptera det falska skökoväsendet och diverse olika falska läror som Jesus har sagt till dem att de inte skall tro på.
Tyvärr så börjar många att göra det eftersom den gemenskap (de aktiviteter)som kyrkorna kan ge dem är bättre än att sitta ensam hemma på kammaren och uggla. Det är så som Satan lägger snaran runt halsen på dem.
När de väl har blivit en del av kyrkan så skapar de lojalitetsband till medlemmarna där. Den och den och den är så snäll och gudfruktig kan det heta vilket vem som helst kan se till det YTTRE de visar upp så inte går det att svika dem och alla gamla trotjänare som finns i kyrkorna och samfunden och då har de blivit riktigt fast i gyttjan/i Satans grepp.
De har börjat att älska människor(sina kyrkor och samfund, medlemmarna där) mer än Jesus/Gud och när så har skett så lyssnar de på dem, på MÄNNISKOR istället för på vad Jesus/Gud säger till dem och är därmed beredda på att kompromissa med dem på ett världsligt sätt(kyrkorna vandrar idag med världen och med Satan)som handlar om att vi går halva vägen var.
De har med det lämnat Jesus för Jesus kompromissade och samarbetade inte med världen (med världens människor)och med Satan som är herre över världen och vars ande finns i alla ofrälsta.
Enligt Galaterbrevet så är de förbannade och rent logiskt sett blir även de som väljer att ha kontakt med kyrkorna och de falska kristna där, även de förbannade om de väljer att ta till sig de falska läror som kyrkorna och samfunden idag står upp för.
_________ Maria: – Det är så synd om dem som är fångna i dessa kyrkor och inte hittar utgången till ett bättre liv i Jesus Kristus. De är fångna i ritualer, i religiositet, i satans ekumenik och i annat som de kommer att få lida stort för.
Var i bibeln står det att troende på Jesus skall gå till något som kallas KYRKA varje söndag klockan 10 eller 11 för att passivt lyssna på någon/några som har läst något som kallas teologi och som står vid ett podium och talar (breder ut sig) under cirka en och en halv timme för att sedan bli bjudna på fika och efter det gå hem?
Bibeln talar om sammankomster och inte om Gudstjänster och att när de troende kommer samman/träffas så har alla något att ge/bidraga med som till exempel en psalm, något till undervisning, en uppenbarelse etcetera så det som idag kallas Gudstjänster där församlingen sitter passivt och lyssnar på så kallade präster eller pastorer (i många fall blir underhållna) och hur de är utformade är något helt obibliskt.
”Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen? Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad. Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att »Gud verkligen är i eder».Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse”.(1 Kor.14:23-26).
Gudstjänster och speciellt utvalda präster (bibeln talar inte om något som heter pastorer utan om lärare) är en kvarleva från det gamla testamentet. I det nya förbundet i Kristus är alla troende präster (det finns inga titlar eller skillnader mellan de troende) och Jesus är översteprästen. Han är huvudet och de troende är lemmar och de fyller alla en lika viktig funktion för utan den ena lemmen kan inte den andra/de andra lemmarna fungera.
“Ty liksom kroppen är en och har många delar och alla de många kroppsdelarna bildar en enda kropp, så är det också med Kristus. Med en och samma Ande har vi alla döpts till att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, och alla har vi fått en och samma ande att dricka. Kroppen består inte av en enda del utan av många. Om foten säger: Jag är ingen hand, jag hör inte till kroppen, så hör den likafullt till kroppen.
Och om örat säger: Jag är inget öga, jag hör inte till kroppen, så hör det likafullt till kroppen. Om hela kroppen var öga, vad blev det då av hörseln? Om allt var hörsel, vad blev det då av luktsinnet? Men nu har Gud gett varje enskild del den plats i kroppen som han ville. Om alltsammans var en enda kroppsdel, vad blev det då av kroppen? Nu är det emellertid många delar men en enda kropp”(1 Kor. 12:12-20)
Kristi kropp är något helt annat än dagens kyrkor och samfund där lemmarna (de enskilda troende) inte tillåts att verka i samarbete med Guds Ande utan där man har gått in för att kuva och tukta Guds Ande (rent ut sagt döda Guds Ande) för att Guds Ande är SANNINGENS ANDE. Sanningen vill inte Satans kyrkor höra talas om för då skulle ”kanske” många som tillhör dessa fly bort från dem vilket hade gjort deras herre Satan vred och därför låtsas man som att Guds Ande (Jesus/Gud) finns i kyrkorna och i samfunden när det i själva verket är världens och Satans ande (den ekumeniska och Gudshatande anden) som finns där och som styr skökorna och som lurar de ”kristna” som låter sig luras till att tro att deras uppgift är att frälsa världen (världens människor) och Satan själv.
Det gäller bara att bjuda till lite eller mycket och att få alla att känna sig som hemma (kom som du är och tro på vad du vill!) i kyrkorna vilket man gör genom att erbjuda en massa roliga och nyttiga aktiviteter samt social gemenskap. De som lockas av allt som kyrkorna erbjuder kan ju trots allt och efter att de har fått ta del av alla roliga och nyttiga aktiviteter samt all trevlig gemenskap och hjälp på olika sätt komma till tro på kyrkorna/samfunden och bli medlemmar i dessa som de kanske har fåtts till att känna någon slags tacksamhetsskuld till.
Kyrkan ställde upp för mig och jag tackar kyrkan! Utan kyrkan hade jag knappast överlevt! Kyrkan gav mig mitt liv tillbaka eller kyrkan har gett mig ett nytt liv! Ungefär så kan det låta och vad handlar det om, om inte om avgudadyrkan? Skall troende på Jesus dyrka och upphöja människoverk (kyrkan är ett människoverk/ett Satans fångstredskap) eller enskilda människor inom kyrkorna som ägnar sig åt att leka Gud och som i vissa fall har tagit sig själva rätten att förlåta synder?
Något som Satans representanter bland människorna, det vill säga de falska kristna, älskar mest av allt är att debattera med Guds barn, de sant frälsta som är pånyttfödda i Kristus. Inte för att de är intresserade av vad de har att säga utan för att de önskar lyfta fram sin herres (Satans) sanningar bestående av ett förvanskat och förvridet evangelium där sanningar (Guds sanningar) har blandats med Satans lögner.
Allt för att få Guds barn att börja tvivla på Gud/Jesus så att de slutligen skall försvinna bort från honom (vilket de själva har gjort om de överhuvudtaget någon gång har blivit frälsta) genom att ta till sig ett falskt evangelium som leder till att de blir avfällingar. Att de avfaller från den sanna tron och läran vilket förr eller senare innebär att Jesus lämnar dem åt sitt öde och slutar tala till dem (vägleda dem) på grund av deras ohörsamhet.
När det gått tillräckligt långt (märk väl Gud har ett stort tålamod men det finns en gräns för ohörsamheten) så blir de, likt judarna i det gamla testamentet vilka valde att gå sin egen väg tillsammans med andra gudar och läror som var människoläror, ”avklippta” från det sanna vinträdet, från Jesus Kristus, och kan inte längre verka för att sprida Guds rike på jorden. De blir obrukbara för Gud/Jesus och kan inte bära någon frukt som kommer från Gud. Av den anledningen rensar Gud bort dem likt torra grenar från det äkta olivträdet (sitt träd).
Precis det som hände judarna (Guds utvalda folk i GT) att Gud slutligen (när hans tålamod var slut) skar bort dem från det äkta olivträdet för att istället skapa ett nytt och bättre förbund i Kristus, upprepas idag i det nya förbundet i Kristus.
Detta är inget som kyrkorna och samfunden tar varning av (trots att varningarna är tydliga i GT) för de tycks i sin enfald tro att Gud har förändrats och inte längre är samma Gud/Jesus som ”UTROTADE” större delen av sitt utvalda folk (det judiska folket) under ökenvandringen på grund av att de var olydiga mot Gud.
Agerade de (judarna) inte på samma sätt som majoriteten av de kristna agerar i dag genom att välja att gå sina egna vägar utan Gud/Jesus och vad hände med dem, med judarna?
Allt detta finns att läsa om i Moseböckerna men problemet är att ”kristna” har blivit så vilseförda av sina religiösa ledare (av Satans kyrkor och samfund) och ytterst sett av Satan själv så att de fåtts till att tro att Gud är en helt annan Gud i denna vår moderna och enhetstörstande tid i vilken kyrkorna och samfunden inte lär ut att Gud längre önskar avskilja ett folk för sig (ett folk som vill följa och lyda honom vilket han hoppades på att judarna skulle göra) utan att det är inkludering och enhet med allt och med alla (med världen och Satan och varenda religion och lära på jorden) som han vill ha.
Samarbeten, kompromisser och dialoger med världen och allt som finns i världen i syfte att ena världen/människorna i världen, är vad Satans kyrkor verkar för och de lär ut att detta är något som behagar Gud när det i själva verket leder till AVFALL!Det har lett till att de (medlemmarna i dessa kyrkor) har anammat en helt annan Gud (ett annat evangelium) vilket gör dem till AVGUDADYRKARE och därmed till Guds fiender.
Det tragiska är att många av dem som kallar sig ”kristna” inte själva tycks vara medvetna om vad de står upp för. De verkar inte förstå att när de tar ställning för världen (vad som finns i världen) som styrs av Satan så tar de ställning för Satan (den värld som han styr och är herre över).
Det gör dem till Satans barn (de kan inte vara Guds barn) även om de är snälla, skötsamma och ”godhjärtade” människor i världen. De vill dock gärna tro (har fått lära sig) att det går att bli ett Guds barn genom att vara snäll, skötsam, trevlig, samarbetsvillig, tolerant, givmild etcetera etcetera men detta är tyvärr inte vad Gud/Jesus (bibeln) lär. Allt detta kan även ett världens barn (som inte vill ha med Gud att göra) vara och mycket mer än så.
Varför är det då så illa ställt inom den så kallade etablerade kristenheten i Sverige och i världen? Det är ju inte endast ”gnällbloggar” likt denna blogg som talar om att något är väldigt väldigt fel. Att något inte står rätt till kan man läsa även på mer kärleksfulla och icke dömande samt barmhärtiga och toleranta ”kristna” bloggar och hemsidor (vilket det finns gott om på nätet) som kyrkoanslutna och för den samlade kristenheten ”respektabla” människor driver.
Kan det ha något med detta bibelcitat att göra?
Jesus svarade och sade till honom: »Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike.» (Joh. 3:3).
Är det helt enkelt så att ”krisen” inom kristenheten som det talas om och numera ganska ofta, beror på att de som kallar sig ”kristna” (som gärna villvara kristna) inte är födda på nytt?
Att de visst kan vara ”kristna” (alla har självklart rätt att kalla sig vad de vill) och hur ”kristna” som helst men att de inte är Jesus lärjungar och inte heller kan vara det (att de inte kan vandra med Jesus i Ande och sanning) med tanke på att de inte är födda på nytt och därför inte kan se Guds rike och än mindre verka för Guds rike och för SANNINGEN som är Jesus?
Eller finns det någon annan förklaring när det gäller deras stora kärlek till världen (deras strävan efter att fixa världen och Satan) och till sina världsliga kyrkor som Satan har tagit makten över utan att de konstigt nog inte har märkt detta?
Det som gör mig övertygad om att majoriteten av människorna inom kyrkorna och samfunden inte är födda på nytt (inte är Jesus lärjungar eller drivs av Guds Ande) har att göra med det faktum att de kan acceptera och ställa upp på i precis vad som helst för att inte riskera att stöta sig med kyrkan och dess medlemmar. I synnerhet vill de inte stöta sig med de mer tongivande medlemmarna (ledarskapet) vilket kan betyda att de förlorar sina eventuella positioner de har lyckats uppnå (i värsta fall till att de blir utfrusna) eller att de kan ”fet” glömma de positioner de förväntar sig att kunna uppnå i framtiden.
Jag menar att hur kan människor som påstår att de är Jesu lärjungar och födda på nytt samt att de är ledda av Guds Ande, göra sig ”delaktiga” till att Guds ord (Jesus evangelium) förvrängs och förvanskas (acceptera och ställa upp på det) beroende på hur omgivningen och världen utvecklar sig vilket är vad som sker inom kyrkorna?
Hur kan de ens vistas i kyrkor som gör så utan att må RIKTIGT dåligt om de nu är födda på nytt i Jesus och vad kommer det sig att inte deras präster och pastorer har talat om för dem att deras kyrkor (det gäller alla etablerade kyrkor/frikyrkor idag med något enstaka undantag) är medlemmar i Sveriges ”kristna” råd som står direkt under påveskökan, den katolska kyrkan?
Vad skulle hända om någon ”kristen” i någon kyrka vågade påtala att prästerna eller pastorerna i denna har ställt den så kallade församlingen och i många fall mängder av människor direkt under Satans ledning?
Det går an att som enskild ”kristen” kritisera den katolska kyrkan (vilket en del gör) men att berätta sanningen om att Sveriges kristna råd är ett Satans verktyg som inte bara har fångat in alla ”andra” kyrkor utan även den kyrka som den ”kristne” själv är medlem i, i sitt garn, gör man inte gärna av hänsyn till de snälla, godhjärtade och trevliga prästerna och pastorerna som finns i den egna kyrkan och som har låtit detta ske.
Dessa gäller det att hålla sams med för annars så kan den som kritiserar göra sig skyldig till splittring (till att det blir uppror i församlingen) vilket resulterar i att det blir en massa ovänskap och det är ju inget som Gud/Jesus önskar. Håll sams med Satan är kyrkornas motto!
Präster, speciellt utvalda präster, och så kallade pastorer (vilket inte existerar i det nya förbundet) vilka går emot Jesus och hans lära måste alltså en ”kristen” hålla sams med för att undvika att obehag och osämja sprids.
VEM HAR SAGT DET? Vem har sagt att en ”kristen” eller rättare sagt en lärjunge till Jesus och som har blivit pånyttfödd i Kristus Jesus skall hålla tyst och anpassa sig till dessa Satans representanter vars mål är att föra in så många som möjligt (speciellt nyfrälsta som är fyllda med Jesus/Guds Helige Ande) på villovägar, in på den breda vägen som leder till fördärvet och till avfall så att Satans rike kan växa sig allt större?
Vem har sagt detta förutom SATAN?
Kan det verkligen finnas någon annan förklaring än att de, dessa falska kristna som följer världen och människor/människoläror samt Gudshatande präster och pastorer inte är födda på nytt och att de inte är Jesus lärjungar?
De är ”kristna” (att påstå sig vara kristen kan vem som helst göra) och kanske lika mycket kristna som alla krigshetsande presidenter i USA har varit (även den nuvarande) men dess värre inte pånyttfödda i Jesus vilket Jesus säger är vad som krävs för att en människa skall kunna se Guds rike även om det handlar om en SNÄLL och exemplarisk människa.
De som inte kan SE Guds rike, det vill säga de som inte är pånyttfödda i Jesus och som inte vandrar i Ande och i sanning med Jesus som är vägen, sanningen och livet, kan inte komma in i Guds rike eller arbeta för Guds rikes utbredande (hur skulle de kunna göra det?) men de kallar sig ”kristna” och om man lär känna dem för Jesus lärjungar trots att de har andra herrar de följer (som är underställda Satan) vilket drar skam över Jesus/Gud och hela kristenheten samt skapar förvirring hos de sant frälsta men även hos dem som är världens barn men som är utvalda/kallade av Jesus till att någon gång få uppleva frälsningen och friheten i Jesus vilket är en frihet som Jesus ger och som det säger sig självt att Satans kyrkor (de falska kristna/Satans barn) aldrig kan ge.
Alla de som använder Jesus namn som en språngbräda för att göra karriär, för att bli upplyfta och älskade av världen och världens människor och för att kunna tjäna pengar (många gånger mycket pengar) på Jesus och på hans namn är inte frälsta till Jesus. De känner inte Jesus/Gud och Jesus/Gud känner i sin tur inte dem.
De är de som ”på den dagen” kommer att ställa sig frågande till varför Jesus visar bort dem trots att de menar sig ha gjort allt för honom. De har predikat, de har drivit ut onda andar och gjort allt de kan göra för honom. De har gjort allt menar de men de har inte gjort Guds vilja!
De är ”frälsta” men frälsta till världen (till världens människor) och till sina kyrkor och till sitt kyrkliga ledarskap. I och med det så kan de omöjligt vara pånyttfödda i Jesus och de kan inte heller drivas av Guds Ande eller verka för Guds rikes utbredande och bära frukt i Guds rike.
Den ande de drivs av är världens och Satans ande och därför är de fiender till Gud/Jesus. Eftersom de är fiender till Gud/Jesus så blir de automatiskt också fiender till alla Guds ”SANNA” barn. De är fiender till dem som vandrar i sanningen och som klamrar sig fast vid sanningen, vid Jesus, även om de faller emellanåt.
Att falla i synd är inte samma sak som att vandra i synd och att trivas med det vilket är utmärkande för de kyrko och samfundskristna vilka kallar sig för Guds barn men som ljuger.
De vill inte vända om för att de trivs och mår bra som det är trots att deras kyrkor och dess ledarskap för dem och alla som kommer i dess väg, raka vägen till helvetet. De älskar världen och att vandra med världen och att få vara ”GODA” i världen och bland världens barn för att världens barn skall se upp till dem och förstå hur ”goda” de är så att de kan slå sig för bröstet och upphöja sig själva.
Maria: ””””En mycket bra beskrivning på vad Satan gör och vill göra och kommer att göra ännu mer mu i slutet på allt.””””
Kan Guds Ande, Gud/Jesus samarbeta med den ande som finns i dagens ekumeniska, mångkulturella, HBQT certifierade och framgångsfixerade kyrkor och samfund?
Oavsett vad det är för människor som stöttar och står upp för kyrkorna och samfunden så är ju frågan vad Gud/Jesus säger om ekumenik (religionsdialoger, kompromisser och samarbeten med andra religioner/läror och inte minst med påveskökan) och vad han säger om att bjuda in ofrälsta (som drivs av antikrists ande, vilket alla ofrälsta gör enligt GUD/JESUS) bland de frälsta till kyrkorna/samfunden på olika möten (ja även på bönemöten) samt vad han säger om att bjuda in homosexuella och varenda en som är intresserad av att ta del av de gratisaktiviteter och den sociala gemenskap som kyrkorna lockar med.
När man pratar med kyrko och samfundskristna vilka säger sig ha varit frälsta och pånyttfödda i Jesus Kristus under lång tid och tror på vad bibeln lär samtidigt som de står upp för allt detta så kan man ju förvisso säga (om man vill vara vän med dem) att ja visst är de frälsta och pånyttfödda i Jesus (att alla får tro vad de vill) eller att Guds vägar är outgrundliga eller något annat som låter bra som till exempel att alla skall få en chans att bli frälsta i kyrkorna och i samfunden vilket de kan bli om de bara släpps innanför dörrarna och lär sig lite bibelkunskap.
Då kommer frälsningen flygande med full fart till allt och alla som befinner sig i kyrko eller samfundslokalen och som har kommit dit för att få social gemenskap, gratis kaffe, kaffebröd, mat eller något annat som gynnar personen/personerna (människorna) i fråga.
Är det verkligen så? Kan någon bli frälst genom att sätta fötterna i en byggnad och kan de som befolkar denna byggnad frälsa alla som kommer in genom att bemöta dem med ett glatt leeende, några ord från bibeln, en kopp kaffe, en bulle eller en smörgås eller en riktig brakmiddag?
Är det inte snarare så att när en annan ande/andra andar släpps in så påverkar det de som eventuellt har Guds Ande inom dessa byggnader på ett negativt sätt? Och varför? Det beror inte på personen/personerna som kommer in, om de är långa eller korta, svarta eller vita, rika eller fattiga eller på vilken skostorlek de har utan det beror på att Guds Ande inte kan samarbeta med Satans ande (anden i världen) vilket alla ofrälsta enligt skriften drivs av.
Ofrälsta människor har inte Guds Ande och de tillhör inte Guds familj. De är inte Guds barn utan världens och Satans barn.
Det förunderliga är hur alla de som kallar sig kristna, pånyttfödda i Kristus har så lätt för att ta till sig världens barn och allt som de/världen erbjuder dem. Jag menar inte att vi som kristna inte skall hjälpa nödlidande människor som är världens barn om de är i verklig nöd (håller på att frysa ihjäl i ett dike eller om de har blivit rånade och misshandlade etcetera) eller att vi inte skall hjälpa våra nära och kära som är i nöd och som inte är frälsta men var i bibeln står det att vi skall kompromissa med dem/de ofrälsta, samarbeta med dem och ha dialoger med dem som kan leda till en kompromiss så att båda eller alla inblandade parter blir nöjda och glada?
Vad blir resultatet av en kompromiss mellan människor som drivs av Guds Ande och människor som drivs av Satans, världens och den antikristliga anden? Hur många så kallade kristna ställer sig ens en sådan fråga även om det går att se resultatet av detta idag i Sverige?
Var i bibeln talas det om religionsfrihet och om att Guds barn har en skyldighet att bjuda in främmande folk, folkgrupper med andra religioner, kulturer, seder och bruk i sitt land och dessutom se till så att de kan bli försörjda och breda ut sig i landet?
Är så kallade kristna som står upp för ekumenik, mångkultur, mångreligiositet, HBQT rörelsen och framgångsteologin verkligen frälsta, pånyttfödda i Kristus och drivna av GUDS/JESUS ANDE?
Antagligen vill ingen (kan ingen) så kallad pånyttfödd i Kristus svara på den frågan eller på övriga frågor som har ställts i detta inlägget men min fulla övertygelse är att de kan inte vara Guds/Jesus barn om de inte drivs av hans Ande utan drivs av världens och Satans ande.
Sedan jag blev frälst, jag är relativt nyfrälst (jag tog emot Jesus/Gud 2011 efter att han hade sökt mig sedan jag var ett barn) har jag känt skuldkänslor för att jag inte kan stå upp för det som kyrkorna och samfunden står upp för. Många där har ju varit kristna länge och de vet vad allt handlar om försöker jag intala mig. De är snälla och tillmötesgående (många är mycket äldre än mig) men varför har jag inte kunnat ta till mig det de säger för mitt eget bästas skull?
Varför har jag inte kunnat bli en bland andra i någon av de ekumeniska, mångkulturella, framgångsteologiska, HBQT certifierade kyrkorna/samfunden som finns överallt?
Jag har syndat på olika sätt sedan jag blev frälst (liksom de flesta frälsta har gjort efter att de har blivit frälsta). Faktum är att de flesta av oss syndar dagligen på det ena eller andra sättet när vi inte följer Guds Ande som är den verkande kraften (GUDS/JESUS KRAFT) i våra liv och istället ser till hur vi på bästa sätt skall kunna passa in i världen. Vad är det mina anhöriga, mina vänner, grannen, de som står mig nära vill och vill höra?
Vad skall jag säga och hur skall jag vara för att de skall må bra och känna sig väl till mods?
Ett sådant tankesätt är inte Guds tankesätt för Gud/Jesus är sanningen och den/de som inte har sanningen (har blivit frälst/frälsta och vandrar med Jesus som ÄR SANNINGEN) har inte heller vägen eller livet och kan inte förstå. De går sina egna vägar vilket även frälsta (de som påstår sig vara det) människor vill göra och gör allt som oftast. Jag har själv gjort det!!
Vi vill så gärna att våra anhöriga, de som vi har något slags band till, skall bli frälsta, att Gud/Jesus skall söka dem och vi ber och ber ibland dag som natt för att Gud/Jesus skall frälsa våra nära och kära och det skall vi göra. Det är inget fel med det men vi måste också förstå att alla levande människor på jorden inte kommer att bli frälsta för om det hade varit så enkelt så hade inte Gud skickat Jesus hit.
Om alla vore frälsta när han/JESUS togs upp till Gud/Fadern så hade han inte lämnat kvar sin Ande, den Helige Ande på jorden vilken är den kraft som verkar här idag men som kyrkorna och samfunden (de som har lierat sig med dem) inte vill kännas vid utan som de hatar och ser som ett hot mot deras falska skökoväsenden då den Helige Ande i en frälst människa tvingas avslöja dem som de hycklare de är.
Det är inte plågsamt för kyrkorna och samfunden, för dem som inte befinner sig i sanningen och som saknar Guds Ande men det är plågsamt att bli frälst, pånyttfödd i Jesus Kristus och att söka efter en gemenskap med likasinnade, som man tror är likasinnade (frälsta och pånyttfödda i Jesus Kristus) och sedan inse att det är världen och Satan dessa frälsta och pånyttfödda i Jesus står upp för.
Vad händer då med den som har blivit frälst och pånyttfödd i Jesus Kristus?
**************
Mycket bra frågeställning. Vad säger DU? som läser detta?
Den allmäna uppfattningen bland dagens så kallade ”kristna”, de som kallar sig kristna, tycks vara att det går att lära sig att bli kristen (att bli frälst) genom att regelbundet besöka kyrkor och samfund och delta i de aktiviteter dessa erbjuder vilket kan vara allt från bibelstudier till stick och virkcaféer.
Gör man detta och är ihärdig (kämpar på och inte ger upp utan går på möte efter möte och inte minst på Gudstjänster) samt lär sig vad bibeln säger och rent intellektuellt kan (vill) ta emot det så kommer tids nog den rätta tron på Jesus/Gud med tillhörande frälsning att infinna sig som ett brev på posten.
Människan blir då född på nytt (är redo för dop och skrivs in i kyrkans medlemsmartrikel som fullvärdig medlem) och har därmed en plats i evigheten och med Herren Jesus Kristus tryggad efter det att jordelivet har tagit slut.
Precis som människor i världen kan få kunskaper i olika ämnen (färdigheter) genom att gå olika utbildningar och som belöning för den möda (all ansträngning, all energi och all tid) de lagt ner (kanske under många år) slutligen kan titulera sig det ena eller det andra (de blir ekonomer, psykologer, sjuksköterskor, läkare, lärare etcetera etcetera om de pluggar på ordentligt och fullföljer sina studier), så anser många som kallar sig kristna och som befolkar kyrkorna och samfunden att det går att utbilda sig till att bli en kristen, en Jesu lärjunge och ett Guds barn och inte minst att det går att utbilda sig till att bli en herde för fåren det vill säga att bli präst eller pastor trots att det NYA FÖRBUNDET (NT) och JESUS (apostlarna) inte talar om några speciellt utvalda präster och pastorer.
Det enda som behövs (menar dessa ”kristna”) för att bli en GOD kristen (bli född på nytt) är förutom teoretiska kunskaper som har med kristendomen eller rättare sagt med RELIGION att göra, en god vilja (samarbetsvilja), ett intresse för religion (bibeln), ett engagemang för kyrkan och allt som pågår i kyrkan (vad det än är för något) och sist men inte minst ett stort engagemang för världen (och Satan) och som uttrycker sig i handling det vill säga att den ”kristne” lägger manken till (anstränger sig) och på ena eller andra sättet samtidigt som den arbetar för kyrkan (samfundet) och ser till så att den kan gå runt också arbetar för världen och ser till så att världen (Satan) med alla dess institutioner, religioner, läror och ogudaktiga människor/Gudsbespottare, kan gå runt och ha det bra.
Den som går till sin kyrka eller till en kyrka (en annan kyrka) en gång i veckan (på söndag klockan 11 då det pågår något som kallas för Gudstjänst i de flesta kyrkor och samfund), flera gånger i veckan och som är med på olika evangemang, ger tionde, städar fixar och donar i lokalerna och välkomnar ”ofrälsta” oavsett religionstillhörighet till bönemöten samt läser bibeln var eller varannan dag, anses enligt kyrkorna vara frälst (pånyttfödd i Kristus) och en Jesu lärjunge och det även om den aldrig har hört (kanske inte heller av någon anledning vill höra) Herren Jesus tala till den personligen.
Det går nämligen att vara frälst (pånyttfödd i Jesus) och en Jesu lärjunge eller med andra ord GOD och EXEMPLARISK på ett sätt som behagar Jesus/Gud utan att ha en personlig kontakt/relation med Jesus och utan att kunna (vilja) höra hans röst samt utan att någonsin ha hört hans röst eller på något annat sätt ha varit med om att Jesus har uppenbarat sig för ”den kristne” enligt Satans kyrkor och de ”falska kristna”.
Är det konstigt att det ser så bedrövligt ut inom den samlade kristenheten i Sverige och i världen när ”kristna” (de påstår att de är kristna, frälsta och pånyttfödda i Jesus när de i själva verket är frälsta och pånyttfödda i Satans kyrkor) som aldrig har haft någon personlig erfarenhet av att Jesus/Gud har talat till dem (visat sig för dem), alternativt vägrat och vägrar lyssna till vad han säger, har gjort sig till talesmän för Jesus (Guds evangelium), för hans lärjungar och utvalda (de som är kallade ut från världen,”ecclesia” och inte in i världen och in i kyrkor) i syfte att nå framgång på världens vis med allt vad det innebär som till exempel att få synas, höras, bli upphöjda, populära, omtalade, uppmärksammade, framgångsrika och dessutom kunna tjäna pengar (i extrema fall miljoner och ännu fler miljoner) genom att använda sig av Jesus namn?
Herren Jesus Kristus säger att MINA får (mina barn, mina utvalda) hör MIN RÖSToch följer mig.
Han säger inte att mina får hör ”kyrkans”, samfundets, pastor Janssons, pastor Olssons, prästen Bertilssons, prästen Petterssons, Påvens eller världens röst och följer den/dem (människor av kött och blod) och att de bör göra det (oavsett vad det handlar om) för att det må gå dem väl.
Vad Jesus säger (antyder/menar) är att för att kunna vara ett får till honom (ett hans får), en Jesu lärjunge, en av Jesus/Gud utvald, så är förutsättningen att fåret/människan, lärjungen, den utvalde kan höra hans röst. Den/de som inte hör (kan eller vill höra) HANS röst kan omöjligt följa honom och lära sig av honom (HELGAS) och kan därför inte vara Jesus lärjungar (får i hans flock).
Eftersom han säger MINA får så inkluderar han inte varenda levande människa på jorden (alla människor med två armar och två ben etcetera ÄR INTE JESUS får) utan säger mellan raderna att det finns får och får. Det finns ”får” som inte följer den sanna herden som är Jesus och som istället följer helt andra herdar (en annan Jesus) och lyssnar till deras röst och inte till Jesus röst. Dessa är inte Jesus får. De tillhör en annan/andra fåraherdar.
Då de inte är Jesus får så är de inte heller en del av Jesus/Guds familj (fårflock) och vidare inte heller Jesus fårs (Jesus sanna lärjungars, de utvalda, utkallade från världen) bröder eller systrar. En broder eller syster i biblisk mening är någon som tillhör samma fårflock, Jesus flock, eller med andra ord en som också tillhör Jesus/Guds familj.
En jude, en muslim, en buddist, en ateist, eller en vad som helst, kan inte vara en broder eller syster till en kristen i biblisk mening. De är inte Jesus får utan följer andra herdar. Trots det så kallar de politiskt korrekta världsälskande kyrko och samfundskristna (de falska kristna) gärna dessa för bröder och systrar i tid och otid vilket är en skymf mot Herren Jesus.
Tyvärr så finns det allt för många ”får” (falska kristna) som inte är Jesus får inom kyrkorna och samfunden och som inte kan höra Jesus röst (förklaringen är att de inte tillhör Jesus utan har hamnat inom kyrkorna och samfunden av helt andra skäl och inte så sällan för att få social gemenskap eller någon annan form av vinning) eller som väljer att lyssna på och lyda andra herdar, sina präster, pastorer, ledare, auktoriteter (en annan Jesus) istället för att lyssna på och lyda Jesus (den enda sanna herden).
Resultatet blir dock detsamma. De tillhör inte Jesus om de inte kan höra hans röst eller väljer att tjäna någon annan herre/andra herrar (det går inte att tjäna två herrar samtidigt!!) men tror (intalar sig eller blir intalade av falska kristna i kyrkorna) att de har sitt på det torra inför evigheten när faktum är att de aldrig har tillhört Jesus alternativt har fallit av (avfallit) från den smala vägen för att följa den breda vägen genom att bland annat acceptera ekumenik och ett inkluderande av allt och alla (kom som du är och tro vad du vill, alla är välkomna!!) liksom varenda suspekt och ogudaktig lära (som använder sig av namnet Jesus eller Gud för att locka folk) vilket har lett till att de är oförmögna att höra Jesus tala.
Att som nyfrälst gå med i en kyrka (ett samfund) bestående av ”kristna” (de kallar sig det) som följer andra herdar (pastorn, prästen, de som har varit kristna länge eller rent ut av någon världslig makthavare, idol eller kändis) eller en annan Jesus än den sanna Jesus och som lyssnar till dessa och följer dessa, är lika med att begå andligtsjälvmord.
Guds Ande (Jesus) och den ande som finns i de avfälliga kyrkorna och samfunden (Satans ande) vilka älskar världen mer än Gud/Jesus (det bevisar de så gott som varje dag) kan inte under några omständigheter samarbeta och vad som då händer när ande står mot ande (Guds Ande mot Satans ande) är att kyrkan (samfundet) kommer att börja bekämpa den nyfrälsta som har Guds Ande inom sig och som Jesus talar till personligen om inte denne fogar in sig i ledet och gör vad som förväntas av den, det vill säga följer och lyder dem som vet bättre vilket är prästen, pastorn och auktoriteterna inom kyrkan samt de som har varit ”KRISTNA” länge, kanske större delen av sina liv och som gått den ena teologiska utbildningen efter den andra.
Om Jesus, som för att ta ett exempel, talar till den nyfrälsta (ni som har varit med om att Jesus har talat till er vet hur det kan gå till) och han säger till den att det är fel att gå i ekumenik med allt och med alla, att han inte står upp för ekumenik med allt och med alla och den nyfrälsta sedan går till sin bibel och där får bekräftat för sig vad Jesus har sagt (genom att först tala till den människan personligen) om detta så är det med största sannolikhet Jesus som har talat om det står samma sak i bibeln.
Det är förresten så bibeln skall användas, Jesus talar först till en människa som är en av hans och sedan kan människan kontrollera med bibeln, Guds ord, om det stämmer. Stämmer det så är det (vilket vi vill tro) Jesus som har talat. Efter det är det upp till människan att följa Jesus eller att förkasta honom.
Jesus talar inte till dem som inte är hans (som inte tillhör hans fårflock och därför inte kan höra hans röst) även om de häckar i kyrkorna dygnet runt och anstränger sig (gör goda gärningar åt alla håll och kanter) för att behaga honom på alla möjliga sätt som finns och läser den ena teologie utbildningen efter den andra och följer de tio Guds bud till punkt och pricka.
Vad de i själva verket gör är att de behagar andra herdar (kanske en annan Jesus) och världen (världens människor) då det är omöjligt att behaga Jesus/Gud om han inte talar till människan ifråga. Kyrkorna tror (vill tro) att de kan livnära sig på vad gamla väckelsepredikanter en gång gjorde (sade) vilka inte längre är något hot för dem då de har gått hädan för länge sedan eller på vad det gamla testamentet lär.
Hur kan någon människa (en människa i världen) behaga någon annan människa i världen om den inte har en kommunikation med människan? Det faller på sin orimlighet och varför skulle det se annorlunda ut för Gud/Jesus?
I det nya förbundet i Kristus har de troende (Jesus sanna lärjungar) direktkontakt med Jesus (om de vill) som är översteprästen. I det nya förbundet existerar inga hierarkier mellan de troende (Guds barn/utvalda) eller några speciella människor (om de så kallar sig Påvar eller något annat) som de troende måste gå via (rådfråga etcetera) för att kunna ha kontakt med Jesus och vara hans lärjungar.
Alla troende är ett utvalt prästerskap, med en och samma överstepräst, JESUS och Jesus talar som en god och kärleksfull far till sina barn och INDIVIDUELLT till varje barn (inga barn är, även om de har samma föräldrar, det andra likt). Han talar inte som en världslig makthavare talar till en anonym massa/en folksamling (i syfte att få den med sig, få makt och kunna berika sig själv, sina närstående genom sitt tal) eftersom han bryr sig om sina barn, känner sina barn och vet vad de var och en behöver, vad de har för behov och vad de behöver lära sig, gå igenom för att kunna bli lika honom.
Men när den nyfrälsta (jätteglad för att den har blivit frälst och kommit in ljuset efter att tidigare ha levt i mörkret) berättar för ”kristna” (de som kallar sig kristna) inom kyrkorna och samfunden och för dem som den tror (vill tro) är dens bröder och systrar då skriften talar om det, så möts den andefyllda nyfrälsta av ett massivt motstånd.
Jag talar nu av egna erfarenheter och vet att många med mig har varit med om samma sak.
Vad Jesus har sagt till den nyfrälsta (talat till den nyfrälsta) och som även stämmer överens med bibeln spelar ingen roll för Satans kyrkor för då heter det att det går att tolka bibeln på olika sätt, att det viktigaste är att kunna samarbeta (med allt och med alla), hålla sams och att kunna ha överseende med det mesta, allas fel och brister, eftersom alla äro människor i grund och botten. Därför skall kristna samarbeta med judar, muslimer och alla som är öppna för ett samarbete för alla äro människor och de allra flesta vill VÄL.
Gå inte emot din broder eller syster, brukar det heta även om brodern eller systern inte är någon broder eller syster utan har en annan herre och med det helt uppenbart inte är någon broder eller syster till den som har Guds Ande boende inom sig och som är den som verkar kraft, och så håller de på, dessa Satans redskap in i det evinnerliga.
De förvränger och förvanskar Guds ord för att Guds ord skall passa dem (deras egna livssituation, hur skulle det gå med mitt arbete som pastor eller präst om de kristna fick reda på sanningen?) och för att så många som möjligt skall bli medlemmar i deras skökoväsen som de stödjer och supportrar för att de får egen vinning av det.
Allt ifrån en klapp på axeln till att bli utnämda för ett speciellt kall (även om det inte är Jesus/Gud som har kallat dem) inom kyrkan (samfundet), en kyrka som vi här på bloggen kallar Satans kyrka/kyrkor vilka är världens kyrkor och som världen (Satan) använder sig av för att få makt (för att få över så många som möjligt till sitt rike) och som ställer upp på i princip vad som helst som världen (världens makthavare och Satan) säger att de skall ställa upp på.
Att som en Jesu lärjunge inte kunna förstå eller snarare inte vilja förstå att Gud valde att skapa ett nytt förbund eftersom hans utvalda folk i det gamla testamentet (judarna) inte var behagliga för Gud, de följde inte Gud utan Satan, är en av de värsta synder som kristenheten (de som kallar sig kristna) har gjort sig skyldiga till rent historiskt sett och som de fortfarande gör sig skyldiga till genom att upphöja judarna som Guds utvalda folk trots att Jesus och hans apostlar (GUD) gjorde rent hus med dem och kapade av dem från det sanna vinträdet, det träd som kan bära frukt.
Därför kommer de (den samlade kristenheten) den dagen när de står inför Jesus att vara helt frågande och försvara sig med att har vi inte gjort allt för dig? Vi har väl gjort det och det och det? (Herre Herre, ha förbarmande över oss) men då kommer Jesus att visa bort dem, dessa hycklare, som ogärningsmän och skicka dem till det stället där de hör hemma. TILL HELVETET och till den herre de har följt under sitt jordeliv.
De valde att vara ogärningsmän (trots att de visste bättre) för att få vara Satans synagoga och den värld som denna synagoga styr och äger till lags och som kommer att kulminera i att varje människa på jorden tvingas att ta emot ett chip från Satans synagoga (de som kallar sig judar men som inte är några judar utan en Satans synagoga) för att kunna köpa och sälja.
Om detta är det tyst i kyrkorna. Inga varningsrop går ut och de som varnar (som har blivit kallade i denna den yttersta tiden, de nyfrälsta) möts av tystnad (förakt och motstånd) när de säger sanningen om vad som försegår. De drabbas lätt av tvivel och börjar ifrågasätta om det verkligen är Jesus/Gud som har talat till dem vilket är vad Satans kyrkor/ hans synagoga vill.
Kyrkornas representanter (de falska kristna som Jesus/Gud hatar) säger att (som tidigare nämnts) det går att tolka bibeln på många olika sätt men frågan är om det går att tolka något som Jesus säger till ett av sina får (lärjungar, utvalda), på en massa olika sätt
Om en arbetsgivare säger till en anställd att den skall göra det eller det (en kristen har Jesus som arbetsgivare), kan den anställda då säga att detta går att tolka på många olika sätt? Det finns många olika tolkningar och jag vill veta mer innan jag utför det du vill att jag skall utföra?
Om du som kristen tror på Herren Jesus Kristus och han väljer att tala till dig (du hör hans röst) och han säger det ena eller det andra, går det då att tolka det på olika sätt om du stöter på en jude, en muslim, en buddist eller en ateist som naturligtvis inte håller med dig?
Enligt kyrkorna (Satans kyrkor), dess medlemmar så går det alldeles utmärkt och det beror på att de inte själva har hört Jesus tala till dem. De är falska kristna som använder sig av Jesus/Guds namn för egen vinnings skull. Därför är de öppna för alla slags tolkningar och gudar i olika former och färger.
De kan inte se någon skillnad mellan alla olika gudar. Alla gudar är väl i vår upplysta tid (den tid vi lever i) lika mycket värda säger de och himlar med ögonen var de än befinner sig, ALLAS LIKA VÄRDE!. Låt oss inte bli fanatiska utan låt oss istället gå tillsammans (förena Gud/Jesus med alla möjliga gudar och läror) så att vi kan ställa upp för varandra och för alla som har två ben och två armar och som är eller ser ut som människor.
Tycker du att något känns väldigt fel när du besöker din kyrka (om du nu är medlem i någon kyrka) eller andra kyrkor, du kanske är nyfrälst och vandrar runt på jakt efter en kyrka att bli medlem i eftersom du har hört av andra “kristna” att det är nödvändigt att vara medlem i en kyrka för att kunna vara en kristen?
När du har blivit frälst, när Gud kallar dig till frälsning, så kallar han dig till sig (för att du skall följa honom) och inte till någon kyrka, som kan liknas vid en avgud och där det existerar läror som står i opposition till den bibliska läran, för att du skall följa den.
Vad som är problemet (vilket egentligen inte är något problem utan glädje, borde vara glädje) är att du har blivit frälst och då är det inte konstigt om du känner som du gör, att något är fel, men att du inte kan sätta fingret på vad det är.
De flesta är ju så jättesnälla och tillmötesgående, glada, positiva och trevliga på alla sätt i kyrkorna och du borde känna dig lycklig för att du får vara en del av sammanhanget. Ändå känner du dig kanske bara tom och som en konsument på det andliga planet när du troget deltar på Gudstjänsterna varje söndag (där det predikas om att Jesus är snäll och älskar alla och allt vad de gör) eller engagerar dig i annat kyrkligt arbete.
Att något är fel på kyrkan, att den befinner sig på helt fel spår och i fritt fall, när det gäller bibelns sanningar (vad bibeln säger om ekumenik, HBQT, det nya förbundet med mera) tänker du inte i första taget, för så många människor som det finns i kyrkorna och som verkar så lyckliga och positiva, kan ju inte ha fel. Majoriteten brukar alltid ha rätt, eller hur? och när du har kommit fram till detta, så drar du slutsatsen att det måste vara dig det är fel på.
Och det är det. Alltså det är inte fel på dig men du befinner dig i fel miljö, en miljö som är skadlig för dig och för din relation till Gud eftsom du har blivit frälst tillskillnad mot majoriteten av dem som påstår sig vara frälsta och som befolkar kyrkorna och samfunden. De får dig att tro att det är dig det är fel på och det är precis vad Satan vill och han använder sig gärna av falska kristna (ofrälsta) för att bekräfta detta.
De som inte njuter i fulla drag när de befinner sig inom kyrlornas väggar och som genom att de har läst Guds ord, förstår att det som sker där är ett spel för gallerierna, ett spel som genom de ekumeniska strävandena som alla kyrkor ställer upp på genom Sveriges kristna råd som de är medlammar i, kommer att sätta Antikrist på tronen, blir obehagliga för de falska kristna. De måste därför tillrättavisas av dessa och om inte det lyckas så skall de tryckas ner på alla tänkbara sätt.
Den antikristliga anden som styr inom kyrkor och samfund är motståndare till Gud och till Guds Ande och när dessa två andar möts så blir det en krock. Inte bara mellan människa och människa utan också i andevärlden. En frälst människa med Guds Ande kan inte trivas i kyrkor och samfund där den antikristliga anden har tagit kommandot.
Människor som står upp för den antikristliga anden (har antikrists ande i sig) vilket majoriteten av de kristna inom kyrkor och samfund gör, oavsett om de är medvetna om det eller inte, är inte frälsta och därför kan inte en frälst människa gå ihop med dessa heller. När man säger detta till dem (denna sanning om att de inte är frälsta), inte för att man vill vara elak utan för att det är sant och i hopp om att de skall vända om, så går de fullständigt i taket.
De hatar sanningen lika mycket som sin Herre, lögnens fader, och börjar gorma om att man är fördömande, intolerant samt att man måste dra sitt strå till stacken genom att vara med i en kyrka för att försöka förändra det man tycker är fel (även om de själva inte har lyckats med det under kanske decennier i kyrkan) med mera med mera.
Det finns ingen hejd på vilken skada de kan göra frälsta människor (i synnerhet nyfrälsta) på det andliga planet om de inte är vaksamma utan tror att de vill deras bästa. Antikrist, den antikristliga anden (Satan och Satans ande) som de drivs av, vill ingen människa dens bästa.
Guds motståndare (inklusive de människor som tjänar honom) vill ha bort de sant frälsta från tron. Låt dem inte lyckas med det. Om du känner att det är världigt fel i kyrkan så lita på det du känner och lägg inte över skulden på dig själv genom att tänka som vi människor ofta har en tendens att tänka, det vill säga att majoriteten alltid har rätt.
Det handlar om att följa Gud och Herren Jesus vars rike är ett helt annat än världens rike och han talar till oss genom sin Ande. Inte om att vara nickedockor åt världen (världens människor), kyrkor på fallrepet eller åt de världsligt (köttsligt) sinnade så kallade “kristna”.
Fly ut från Babylon, det samlade religiösa sköko-väsendet tillsammans med det politiska antikristliga systemet, medan tid är.
Den här Youtube-kanalen säger om videon : Denna video är ett försök att markera “kyrkans system” eller “shower” som har blivit “kyrka”. Det finns mycket mer att säga om ämnet historiskt och generellt, och jag tänker gå mer djupgående i framtida videor. För närvarande försökte jag uppmärksamma den systematiserade verksamheten som “kyrka” har blivit. Betald “personal” medlemmar, förhöjda stadier i utsmyckade byggnader och katedraler. Detta “system” är inte nytt, och alltså mer inbegripet som nödvändigt och korrekt. Allt detta började runt Constantins tid, så vi ifrågasätter faktiskt 2000 års falskt system. Läran är en sak, övningen är helt annan. Jag kan ha rätt tro utan rätt övning, “även demonerna tror.”
*
Bibelord: 1 Tim 6:3 Om någon ger en falsk undervisning och inte håller sig till vår Herre Jesu Kristi sunda ord och till den lära som hör till gudsfruktan,4 så är han högmodig och begriper ingenting. Han har bara en sjuklig lust att diskutera och strida om ord. Sådant väcker avund, kiv, smädelser och misstankar 5 och leder till ständiga tvister mellan människor som är fördärvade i sitt sinne och har vänt sig bort från sanningen, och som menar att gudsfruktan är en god affär. 6 Ja, gudsfruktan i förening med ett förnöjt sinne är verkligen en stor vinning.
2 Pet 2:1
Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falskalärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig.
Hes 13:8 Därför säger Herren, Herren så: Eftersom ni talar falskhet och skådar lögn, är jag emot er, säger Herren, Herren . Hes 13:9 Min hand skall drabba profeterna, som skådar falskhet och spår lögn. De skall inte få plats i mitt folks församling och inte tas upp i förteckningen över Israels hus och till Israels land skall de inte komma. Ni skall då inse att jag är Herren, Herren . 1 Pet 2:1Lägg därför bort allt slags ondska, falskhet och hyckleri, avund och förtal. Ords 11:3 De redbaras ostrafflighet leder dem, de trolösa fördärvas genom sin falskhet.
Hmm….-Märkligt med ordet LIE på tröjan….Be-lie-ve skall det stå egentligen men det råkade bli ordet LIE här. Varning för L O.
* Jag tror inte ett ögonblick på det de undervisar om på Livets Ord!!!!
2 Tim 3 Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. 4 De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. 5 Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.
Självutnämnda predikanter och profeter finns det gott om!!!
Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falskalärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig.
Jag är emot dem som profeterar falska drömmar, säger Herren . När de berättar dessa drömmar, för de mitt folk vilse med sina lögner och sitt skryt. Det är inte jag som har sänt dem eller givit dem något uppdrag och de kan inte alls hjälpa detta folk, säger Herren .
Genom era lögner har ni gjort den rättfärdige modlös, honom som jag inte vill bedröva, men ni har styrkt den ogudaktige så att han inte vänder om från sin onda väg och räddar sitt liv.
Genom att skåda
falska profetsyner om dig, genom att spå lögner om dig, skall du sättas
på de slagnas halsar, på ogudaktiga
vilkas dag har kommit, tiden då missgärningen
har nått sin gräns.
