”Vad som har skett har kommit från mig!” 1 Kon 12: 24.
”Bakom de svikna förhoppningarna gömmer sig den beslöjade kärleken.”
MITT barn, jag har i dag ett budskap till dig. Låt mig viska det i ditt öra. Det förmår giva guldglans åt varje storm-sky och kommer dig att med lätthet trampa den steniga vägen. Det är kort, det innehåller endast några få ord, men låt dem sjunka ner i djupet av din själ. Använd dem såsom en kudde att luta ditt trötta huvud mot.
”Vad som har skett har kommit från mig.”
Har du någonsin besinnat, att allt, som angår dig, angår även mig? Ty, ”den som rör vid eder, han rör vid min ögonsten” Sak 2: 8. ”Du är så dyrbar i mina ögon” Jes 43: 4. Därför har jag min särskilda lust i att fostra dig.
Jag ville att du förstod, då frestelserna ansätta dig och ”fienden bryter fram lik en ström” att detta är från mig, att du i din svaghet behöver min kraft, och att din trygghet består i att låta mig strida för dig.
Är du i svåra förhållanden, omgiven av människor, som icke förstå dig, ej heller någonsin fråga efter ditt tycke, utan förbise dig? Detta är från mig. Jag är omständigheternas Gud. Det var icke slumpen, som förde dig till denna plats. Gud har bestämt den för dig.
Har du icke bett om ödmjukhet? Se då, att jag har fört dig i den skola där du kan lära dig just denna läxa. Din omgivning och dina kamrater verkställa endast min vilja.
Är du i ekonomiskt trångmål? Har du svårt att slå dig igenom? Detta är från mig, ty jag är din finansiär, och jag önskar, att du räknar med mig och beror av mig. Mina tillgångar äro obegränsade. Fili 4: 19. Jag vill, att du prövar mina löften. Låt det icke behöva sägas om dig: ”Men detta oaktat trodden I icke på Herren, eder Gud” 5 Mos 1: 32.
Går du genom sorgens natt? Detta är från mig. Jag är Smärtornas man, förtrogen med lidanden. Jag har undanhållit dig jordiska tröstare, på det att du må finna din hugnad i Mig. 2 Tess 2: 16-17. Har du åstundat att få utföra något stort arbete för mig, och har du i stället blivit tagen avsides och lagd på smärtans läger ?
Detta är från mig. Jag kunde aldrig fånga din uppmärksamhet, så upptagen som du var av allehanda bestyr, och min önskan var att få lära dig en av mina dyrbaraste läxor. Också han är min tjänare, som endast står och väntar. Somliga av mina förnämsta arbetare äro bland dem, som uteslutits ur aktiv tjänst för att lära sig bruka förbönens mäktiga vapen.
I dag lägger Jag i din hand kruset med den heliga oljan. Bruka den frikostigt, mitt barn! Låt varje förhållande, som möter dig, varje ord, som sårar dig, varje avbrott, som vill göra dig otålig och varje omständighet, som uppenbarar din svaghet, bli smord därmed. Udden blir uttagen då du lär dig att igenkänna mig i allt, som händer dig.
Det är jag, som ofta kommer till dig,
efter det jag har din själ så kär,
efter det så verkligt väl jag vill dig
och så trofast omsorg om dig bär.
Det är jag, som vill ditt hjärta draga
genom fröjd och smärta blott till mig:
det är jag, som måste från dig taga
all den fröjd, som kunde skada dig.
Osedd vandrar jag invid din sida,
även när jag synes dölja mig,
och evad du även måste lida,
se, det kommer ändå allt från mig!
Allt från mig! Vad vill du mer begära?
Göm det ordet till din tröst och se
på den fröjd, den härlighet och ära,
som dig väntar efter tidens ve!
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.
