Tag Archive | Fostran

Erkännande och Ödmjukhet /Bibelord

En mening som säger allt är: Erkännandets och Ödmjukhetens väg. Har Ni gått på den vägen?

Den vägen är jättelång för många och jättesvår att vandra på för den kräver verkligen att man har Kraft och MOD att följa Jesus.

Att få erkänna att man felat, erkänna att man är okunnig, erkänna att man är självisk, erkänna att man gått fel, erkänna att man inte är den man borde eller säger till andra att man är.

Det finns många vis att vara på och vill man bli frälst och vandra på GUDS VÄG, då bör man tänka till. Det kostar på men är det bästa en människa kan göra.

Så Småningom så kommer man till Ödmjukhetens väg, den nalkas man då man erkänt sina fel och erkänt att man inte känner Jesus som man borde ha lärt sig om inte själviskheten satt käppar i hjulet. Man kanske inte alls vill eller ville lära känna Jesus och då är det ännu värre för då går man på vägen som leder till ett fruktansvärt slut. Evigt mörker. Bibelorden är verkligen sanna, jag har gått många vägar med Gud och de har gjort ont, men jag vet att han hade rätt att fostra mig.

4 Mos 12:3 Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.
5 Mos 8:2 Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte.
5 Mos 8:3 Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun.
2 Krön 34:27 Eftersom ditt hjärta veknade och du ödmjukade dig inför Gud när du hörde hans ord mot denna plats och mot dem som bor här, ja, eftersom du ödmjukade dig inför mig och rev sönder dina kläder och grät inför mig har jag också hört dig, säger Herren.
2 Krön 36:12 Han gjorde det som var ont i Herren sin Guds ögon. Han ödmjukade sig inte under profeten Jeremia, som talade Herrens ord.
Ps 18:28 Ja, du frälser ett förtryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Ps 18:36 Du ger mig din frälsnings sköld, din högra hand stöder mig. Din ödmjukhet gör mig stor.
Ps 22:27 De ödmjuka ska äta och bli mätta, de som söker Herren ska lova honom. Era hjärtan ska leva för evigt.
Ps 25:9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.
Ps 34:3 Min själ ska vara stolt i Herren, de ödmjuka ska höra det och glädjas.
Sef 3:12 Men jag ska lämna kvar i dig ett folk som är ödmjukt och svagt och har sin tillflykt i Herrens namn.
Sak 9:9 Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.
Matt 5:5 Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden.
Matt 11:29 Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar,
Matt 18:4 Den som ödmjukar sig som det här barnet, han är den störste i himmelriket.
1 Kor 1:27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka,
2 Tim 2:25 Han ska i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till insikt om sanningen
Jakob 1:21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
Jakob 4:6 Men större är nåden som han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.
Jakob 4:10 Ödmjuka er inför Herren, så ska han upphöja er.
1 Pet 3:8 Till sist ska ni alla visa enighet, medkänsla, syskonkärlek, barmhärtighet och ödmjukhet.
1 Pet 3:16 Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal.
1 Pet 5:5 Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.
1 Pet 5:6 Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne.

Vår. Foto Maria

Ensam. Ensamhet. Sömnlöshet. Få STYRKA av Gud! Han vill göra oss STARKA.

Han vill göra oss starka

Psalm 102  i Psaltaren läser vi: “Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.”

Alla som ligger på smärtans läger får erfara något dylikt. I all synnerhet blir sömnlösheten en tung börda att bära. Och dock är inte den egentliga sömnlösheten, enligt läkarna, så farlig som den fruktan och spänning som orsakar sömnlöshet. Sömnlösheten för med sig själslig trötthet, och denna trötthet gör i sin tur sjukbädden svårare. Job kunde gott ha yttrat vad vi citerat från Psaltaren. Han led inte bara av sömnlöshet utan även av mardrömmar. Han anklagar Herren för att Herren också pinar honom med skräckdrömmar. Men satsens senare del passar lika väl in på honom. Job kände sig outsägligt ensam. Barnen hade dött. Hustrun förstod honom inte. Vännerna blev allt mera främmande. Tidvis tyckte han sig mol allena, övergiven också av Gud.

En sådan själens stora ensamhet tycks också höra till Guds uppfostringsmetoder. Var och en som i någon mån fått uppleva detta, vet, att det är så. Vart syftar Herren, då han mången gång för oss in i en stor ensamhet på sjukbädden? Han vill göra oss starka. Många kan nog förefalla starka, så länge de är tillsammans med andra, men när ensamheten drabbar dem, märker de snart, att deras styrka bara berodde på att de fick stöd av andra.

Herren för oss in i ensamheten för att göra oss så starka, att vi inte är beroende av stöd från människorna omkring oss. Kanske många av oss också har erfarit detta efter ett sådant skede i vårt liv. Du har kommit ut ur lidandets eldprov mindre beroende av människor än förr och självständigare än förut. Frukta därför inte heller för den erfarenheten, att du får känna dig mycket ensam. Den känslan är annars inte alls så sällsynt som många tror. Det finns ett stort antal ensamma människor i världen, och de flesta klagar över sin ensamhet.

Herren vill fostra dig till en sådan människa, som inte klagar över sin ensamhet utan förhåller sig till den med full förståelse. Han försöker lära dig att leva i absolut beroende av honom, men det lär du dig inte, förrän alla stöd och kryckor tas ifrån dig och du måste stå på egna ben. När du lärt dig leva i absolut beroende av Gud, blir du fri från människoslaveri. Du lägger inte längre så stor vikt vid vad människorna säger om dig. Det är viktigast för dig att veta, vad Herren tänker om dig. Och på det sättet anpassar du dina steg efter Jesu Kristi steg. Men den som vill vandra i Jesu Kristi fotspår, måste alltid vara villig att också vandra mycket ensam. Och pinolägret kan just stärka dig i en sådan självständighet.

Herre, jag tackar dig, att du vill fostra mig till en sådan människa, som helt och hållet och i allt sätter sin lit till dig ensam. Tack, att du vill befria mig från människoslaveri och göra mig till en sådan människa, som bara lyssnar till din stämma och följer endast dig. Stärk mig i min stora ensamhet, så att jag blir ett bättre redskap i din hand.

Bibelord: Jes 40:27-31  Joh 16:21-22


Från “Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

 

 

Ordsp 30:5 Allt Guds ord är rent från slagg, han är en sköld för dem som tar sin tillflykt till honom./Tillit, Förtröstan

Proverbs 30:5
Every word of God is pure: he is a shield unto them that put their trust in him.

Ordspr 30:5
Allt Guds ord är rent från slagg, han är en sköld för dem som tar sin tillflykt till honom.

Jag har naturligtvis inte den kunskapen som Gud har, men jag har kunskap om VEM Gud är.Det är han som håller mig uppe, med varje andetag är jag hans, han är min Herre och frälsare. Jag har naturligtvis  inte den kunskapen som Gud har men jag har tilliten och förtröstan som han lagt ner i mig. Den håller mig levande då jag tror på förvandling och liv!

Ordspr 12: 1 -3
Den som älskar fostran älskar kunskap,oförnuftig är den som hatar tillrättavisning. 2 Den som är god vinner Herrens behag,den som smider ränker blir fördömd. 3 Ingen människa kan bestå genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot skall inte rubbas.

 /Pinterest

 

Tillit till Herren. /Att bli hans redskap. Svag, men stark.

Maria /KORSETS väg

Maria /KORSETS väg

 

Tillit till Herren

Ett finskt ordspråk säger: “Olyckan kommer inte med skälla om halsen.”

Olyckan överraskar oss i allmänhet. Men det är också ett annat faktum, som mycket ofta slår in. Olyckan kom som en överraskning in i Jobs liv. Men det räckte inte med bara en olycka. Den förde med sig en hel serie av olyckliga händelser. Detta kan konstateras också i mången annans liv. En olycka kommer sällan ensam, utan den drar med sig en hel serie av andra olyckor.

Sjukdomen för med sig ett svårt ekonomiskt läge. Ett svårt ekonomiskt läge leder åter till många försakelser. Många försakelser för med sig nya svårigheter, ibland i en sådan mängd att till och med utomstående måste undra, vad Herren riktigt kan mena med allt detta.

Vi vågar inte börja tolka Herrens avsikter, då vi inte vet dem och inte känner dem. Men sådana serier av olyckor kan ändå väcka en del tankar hos oss. Innan Herren kan välsigna oss med en fullkomlig välsignelse, måste han bryta ned vår egen kraft. Och denna känsla av egen kraft är så seg i oss, att den naturliga människan gör allt för att kunna bevara den.

Herren vill försätta oss i ett tillstånd av total hjälplöshet, men just detta vill vi inte underkasta oss. Därför måste han lägga tyngd på tyngd. Du bär ganska lätt en femkilos tyngd. Men en femhundrakilos tyngd kan du inte längre lyfta. Den måste du redan låta någon starkare bära.

Herren vill föra oss fram till den punkt, där vi tvingas att överlämna allt åt honom att bära. Härtill fordras en oerhörd tillit till den levande Herren, och en sådan tillit har vi i allmänhet inte under tider av nöd. I en sådan bedrövelse förmår vi inte överlämna något åt Herren att bära. På sin höjd kan vi lämna oss alldeles hjälplösa i hans vård.

Men det är just det mål Herren syftar till. Då du totalt hjälplös blir kvar i Herrens händer, har han fått till stånd just det han strävar efter. Sedan Herren fått absolut makt i ditt liv, är det lätt för dig att anförtro dig i hans vård också i alla andra avseenden. Du har inte längre det synliga till ögonmärke utan det osynliga, och den levande Jesus är nu allt för dig.

Av Paulus brev förstår vi, att detta var Herrens väg med honom. Gud ville ha denne man helt i sitt våld, men han ville också vara den mannens kraft. Därför tog Herren från Paulus alla hans egna möjligheter genom att lägga börda på börda, tills mannen blev så fattig, att han rentav fann behag i dessa sina stora bördor.

Han gladdes över att han blev allt svagare i sig själv, för ju svagare han blev, desto mer kunde han fyllas med Kristi kraft. När hans egen kraft nått nollpunkten, då kunde den helige Andes kraft fylla honom. Och nu först var han ett sådant redskap, som Herren obehindrat kunde bruka.

Herre, tag bort min egen kraft och förmåga, men låt mig förnimma din kraft. Hjälp mig att verkligen så fullständigt nöja mig med din nåd, att din nåd är mig nog.

Bibelord: 2 Kor 11: 24-31. Jes 43: 1-2.

Från “Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

:::::::::::::

Många med mig har säkert undrat varför man skall vara så kringränd av olyckor och sjukdom och varför inte Gud hjälper…..MEN DET GÖR HAN JU.  Han fostrar ju oss, han lär oss! Han lär oss att bli hans redskap! Ju svagare och ju mer eländiga vi blir som troende, så tycks det vara så att vi är eller kommer att bli väldigt användbara för Gud!

Kanske du som jag har sett fullständigt lyckliga och starka och rika kristna, utan bekymmer (?)! Det kan man ha en hel del funderingar över! Går de GUDS VÄG?

/Maria

 

 Maria

Maria