Tag Archive | lärdom

Erkännande och Ödmjukhet /Bibelord

En mening som säger allt är: Erkännandets och Ödmjukhetens väg. Har Ni gått på den vägen?

Den vägen är jättelång för många och jättesvår att vandra på för den kräver verkligen att man har Kraft och MOD att följa Jesus.

Att få erkänna att man felat, erkänna att man är okunnig, erkänna att man är självisk, erkänna att man gått fel, erkänna att man inte är den man borde eller säger till andra att man är.

Det finns många vis att vara på och vill man bli frälst och vandra på GUDS VÄG, då bör man tänka till. Det kostar på men är det bästa en människa kan göra.

Så Småningom så kommer man till Ödmjukhetens väg, den nalkas man då man erkänt sina fel och erkänt att man inte känner Jesus som man borde ha lärt sig om inte själviskheten satt käppar i hjulet. Man kanske inte alls vill eller ville lära känna Jesus och då är det ännu värre för då går man på vägen som leder till ett fruktansvärt slut. Evigt mörker. Bibelorden är verkligen sanna, jag har gått många vägar med Gud och de har gjort ont, men jag vet att han hade rätt att fostra mig.

4 Mos 12:3 Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.
5 Mos 8:2 Kom ihåg hur Herren din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte.
5 Mos 8:3 Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Herrens mun.
2 Krön 34:27 Eftersom ditt hjärta veknade och du ödmjukade dig inför Gud när du hörde hans ord mot denna plats och mot dem som bor här, ja, eftersom du ödmjukade dig inför mig och rev sönder dina kläder och grät inför mig har jag också hört dig, säger Herren.
2 Krön 36:12 Han gjorde det som var ont i Herren sin Guds ögon. Han ödmjukade sig inte under profeten Jeremia, som talade Herrens ord.
Ps 18:28 Ja, du frälser ett förtryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
Ps 18:36 Du ger mig din frälsnings sköld, din högra hand stöder mig. Din ödmjukhet gör mig stor.
Ps 22:27 De ödmjuka ska äta och bli mätta, de som söker Herren ska lova honom. Era hjärtan ska leva för evigt.
Ps 25:9 Han leder de ödmjuka rätt, han lär de ödmjuka sin väg.
Ps 34:3 Min själ ska vara stolt i Herren, de ödmjuka ska höra det och glädjas.
Sef 3:12 Men jag ska lämna kvar i dig ett folk som är ödmjukt och svagt och har sin tillflykt i Herrens namn.
Sak 9:9 Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.
Matt 5:5 Saliga är de ödmjuka, för de ska ärva jorden.
Matt 11:29 Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar,
Matt 18:4 Den som ödmjukar sig som det här barnet, han är den störste i himmelriket.
1 Kor 1:27 Nej, det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka,
2 Tim 2:25 Han ska i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till insikt om sanningen
Jakob 1:21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och har makt att frälsa era själar.
Jakob 4:6 Men större är nåden som han ger. Därför heter det: Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.
Jakob 4:10 Ödmjuka er inför Herren, så ska han upphöja er.
1 Pet 3:8 Till sist ska ni alla visa enighet, medkänsla, syskonkärlek, barmhärtighet och ödmjukhet.
1 Pet 3:16 Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal.
1 Pet 5:5 Likaså ni yngre, underordna er de äldre. Och ni alla, klä er i ödmjukhet mot varandra, för Gud står emot de högmodiga men ger nåd åt de ödmjuka.
1 Pet 5:6 Ödmjuka er därför under Guds mäktiga hand, så ska han upphöja er när tiden är inne.

Vår. Foto Maria

LITAR du på Gud i ALLT? Lärdom.Tårar. För Gud är intet omöjligt.

LITAR DU på GUD i ALLT? Har du MOD?

“Alltså: ‘stärken maktlösa händer och vacklande knän’ och ‘gören räta stigar för edra fötter’, så att den fot, som haltar, icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.” Hebr 12: 12-13.

DETTA är ett ord från Gud, som vill uppmuntra oss till att upplyfta trons hand och stärka oss i bönen. Ofta blir vår tro matt och svag, och bönen förlorar sin kraft och målmedvetenhet. Bilden, som här användes, är mycket belysande. Tanken synes vara den, att vi blivit så modlösa och försagda, att ett obetydligt hinder förskräcker oss och frestar oss till att gå omkring detsamma för att välja en lättare väg. Kanhända rör det sig om någon sjukdom, som Gud är redo att hela. Provet är svårt, och det förefaller lättare att anlita mänsklig hjälp eller komma igenom på något annat vis. Det finns många sätt att kringgå svårigheterna i stället för att bana sig väg tvärs igenom dem. Huru ofta ställas vi icke inför förhållanden, som förskräcka oss, och vi söka slingra oss undan med en ursäkt: “Jag är icke nu beredd för detta.” Något offer bör göras, en lydnadshandling utföras, ett Jeriko intagas. Eller Gud har lagt någon på vårt hjärta, och vi sakna mod att, åberopande löftena, kämpa i bönen för denna, tills seger vunnits. Bönelivet är kanske svagt, eller vi lida av någon sjukdom, som blott till hälften botats, och nu söka vi oss en annan väg. Gud säger: “Stärken maktlösa händer.” Gå tvärs genom floden, och se, vattnet skall dela sig. Röda havet skall öppnas, Jordans böljor bliva avskurna i sitt lopp. Herren skall föra dig igenom till seger. Låt icke foten vridas ur led, utan låt din kropp bliva helad, din tro stärkt. Gå rakt framåt och se till, att intet Jeriko lämnas o-intaget bakom dig, ej heller någon plats, där satan kan säga, att han blivit dig övermäktig. Detta är en både nyttig och praktisk lärdom. Hur ofta ha vi ej varit i denna ställning! Kanske befinner du dig där i dag? — A. B. Simpson.

“För Gud kan intet vara omöjligt.” Luk 1: 37.

“En gång för alla här utgjutna tårar,
min Frälsare, jag där Dig tacka får!
Ja, tacka för vart slag, som här mig sårar,
och för vart törne på min väg Du sår.

Ty, Herre, en av Dina brudgums-skänker
är smärte-kalken, i-skänkt åt Din brud;
och tårars krans, som över doket blänker,
är ofta pärlesmycket på dess skrud.” /okänd