Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Upp 15:3: ”Och de sjöng Moses, Guds tjänares, sång och Lammets sång, och sa: Stora och underbara är dina gärningar, Herre Gud, den Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, du de heligas konung.”
Varför blir så många arga och går emot det vi skriver? Vi sjunger ju bara Mose och Lammets sång? Vad är det? Jag tar det från början!
Joh 1:12 Men så många som tog emot honom, åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.
Dem som tror på hans namn? Vad betyder det? Hans namn visar vad Han kom för att göra, namnet Jesus (Yeshua) betyder – Frälsare, Förlossare, Befriare.
Matt. 1:21: ”Och hon ska föda en Son, och du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.”
Han skulle heta Jesus, för han skulle frälsa sitt folk från deras synder. Vi tror att vi har blivit förlåtna våra synder. Att tro på Hans gärningar är att predika Hans namn. Att göra Hans gärningar är att predika hans namn. Att konfrontera ogudaktigheten är att predika Hans namn. Att predika omvändelse och syndernas förlåtelse i Hans namn är att predika evangeliet. När vi predikar omvändelse från synden och tro på evangeliet PREDIKAR VI I HANS NAMN.
Jes. 52:7 Hur ljuvliga är inte glädjebudbärarens fotsteg när han kommer över bergen och förkunnar frid, bär fram goda nyheter och förkunnar frälsning (hebr. Yeshua – Jesus) och säger till Sion: ”Din Gud är konung!”
Vi förkunnar Jesus och säger till Sion: ”Din Gud är nu Konung!” Jesus är Frälsaren, Konungarnas Konung och herrarnas Herre. Det finns ingen annan Gud förutom Herren. Det finns ingen annan väg till Fadern än genom Jesus. Inget liv utan Jesus. Ingen Sanning utan Jesus.
Det gör att de religiösa hatar oss och vill göra sig av med all ”fundamentalism”, för alla ”fanatiker” ska bekämpas.
Varför? För vi sjunger ju bara Mose och Lammets sång?
Och när vi gör det, blir resultatet att vi blir hatade för att vi avslöjar synden och predikar omvändelse och frälsning (Hans namn) från synderna.
Matt. 10:22: ”Och ni ska bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst.”
Matt. 24:9: ”Då ska de utlämna er till att plågas och döda er, och ni ska bli hatade av alla folk för mitt namns skull.”
Och vad är Mose sång då? För att förstå behöver vi läsa vad Moses sjöng och förstå varför.
Han talar om hur avfälliga och svekfulla folket var, hur de kommer att tillbe avgudar och göra det som är ont HERRENS ögon. Mose predikade mot avgudarna och falsk tillbedjan. Mose predikade MOT synden och frälsning FRÅN synden – alltså Jesus (Yeshua – Frälsare, Förlossare, Befriare). Kan vi förneka att vi sitter i samma sits idag som Israels folk och behöver omvända oss? Var med och sjung Mose sång och Lammets sång du med!
5 Mos. 31:30 … Inför Israels hela församling talade Mose denna sångs ord från början till slut.
5 Mos. 32:1-44 ”Lyssna, ni himlar, jag vill tala, hör, du jord, orden från min mun. Som regnet må min lära drypa, som daggen må mitt tal flöda, som rikligt regn på grönska, som regnskurar på gräs. Ty HERRENS namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud. Han är Klippan, fullkomliga är hans gärningar, ty alla hans vägar är rätta. En trofast Gud utan svek, rättfärdig och rättvis är han. De har handlat illa mot honom, de är inte hans barn, utan en skam, ett förvänt och avogt släkte. Är det så du lönar HERREN, du dåraktiga och ovisa folk? Är han då ej din Fader som skapade dig, han som danade och formade dig? Kom ihåg forna dagar.
……
Då blev Jesurun fet och slog bakut. Du blev fet och tjock och stinn. Han övergav Gud, sin skapare, och föraktade sin frälsnings klippa. De retade honom genom främmande gudar, med vidrigheter väckte de hans vrede. De offrade åt onda andar, som inte är Gud, åt gudar som de inte kände, nya gudar som nyss kommit till och som era fäder ej fruktade. Du övergav Klippan som födde dig. Du glömde Gud som gav dig livet. HERREN såg detta och förkastade dem, eftersom hans söner och döttrar hade kränkt honom.
Han sade: ”Jag vill dölja mitt ansikte för dem, jag vill se vilket slut de får. Ty de är ett förvänt släkte, barn utan trohet. De har retat mig med gudar som inte är gudar, väckt min vrede med sina tomma avgudar. Därför skall jag reta dem med det som inte är ett folk, med ett dåraktigt hednafolk skall jag väcka deras förtret. Ty genom min vrede har en eld tänts och den brinner till dödsrikets djup. Den förtär jorden med dess gröda och sätter bergens grundvalar i brand (glöm Det Gröna Evangeliet). Jag skall hopa olyckor över dem, mina pilar skall jag skjuta på dem. Hungersnöd skall drabba dem, feberglöd förtära dem, pest som bittert pinar. Jag skall sända över dem vilddjurs tänder och gift från ormar som krälar i stoftet. Ute skall svärdet dräpa deras barn, inne gör skräcken det. Unga män och jungfrur förgås, spädbarn och grånade män.
Jag skulle säga: Jag vill skingra dem, utplåna minnet av dem bland människor, om jag inte fruktade hån från fienden, att deras ovänner skulle misstyda det, och säga: Vår hand är mäktig, det var inte HERREN som gjorde allt detta.” Ty ett rådlöst folk är de, och förstånd finns ej i dem. Vore de visa skulle de inse detta, de skulle förstå vilket slut de måste få. Hur kunde en enda jaga tusen framför sig, två driva tiotusen på flykten, om ej deras Klippa hade sålt dem, om ej HERREN hade utlämnat dem? Ty de andras klippa är ej som vår Klippa, det kan våra fiender döma om. Ty från Sodoms vinstock är deras vinstock, och från Gomorras fält. Deras druvor är giftiga druvor, deras klasar är beska. Deras vin är ormars etter, kobrors grymma gift. Sådant ligger förvarat hos mig, förseglat i mina förrådshus. Min är hämnden och vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla. Ty nära är deras olyckas dag, det som väntar dem kommer med hast.
Ty HERREN skall ta sig an sitt folks sak, och förbarma sig över sina tjänare, när han ser att deras kraft är borta och att ingen finns kvar, varken slav eller fri.
Då skall han fråga: Var är deras gudar, klippan de tog sin tillflykt till, de som åt deras slaktoffers fett och drack deras drickoffers vin? Må de stå upp och hjälpa er, må de vara ert beskydd. Se nu, jag, jag är Gud, det finns ingen Gud vid sidan av mig. Jag dödar och jag gör levande, jag slår och jag helar. Ingen kan rädda ur min hand. Se, jag lyfter min hand upp mot himlen, och säger: Så sant jag lever för evigt: När jag har vässat mitt flammande svärd och min hand skipar rätt, skall jag ta hämnd på mina ovänner och vedergälla dem som hatar mig. Jag skall göra mina pilar berusade av blod, mitt svärd skall mätta sig av kött, av de slagnas och fångnas blod, av fiendehövdingars huvuden.
Jubla, ni hednafolk med hans folk, ty han hämnas sina tjänares blod. Han tar hämnd på sina ovänner och bringar försoning för sitt land, sitt folk.”
Mose kom tillsammans med Hosea, Nuns son, och talade hela denna sångs ord inför folket. Och när Mose hade talat alla dessa ord till hela Israel, sade han till dem: ”Lägg på hjärtat alla de ord som jag i dag gör till vittnen mot er, så att ni befaller era barn att hålla fast vid och följa alla ord i denna lag. Ty detta är inte ett tomt ord för er, det gäller ert liv. Genom detta ord skall ni få ett långt liv i det land, dit ni nu går över Jordan för att ta det i besittning.”
Rom. 16:17: ”Jag förmanar er, bröder, att ge akt (KJV: Mark them) på dem som åstadkommer splittring och förförelse I STRID MOT DEN LÄRA ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem. Ty sådana tjänar inte vår Herre Jesus Kristus utan sin egen buk, och genom milda ord och smicker bedrar de deras hjärtan som är godtrogna”.Vi som kristna, som älskar sanningen måste stå upp och peka ut den eller dem som predikar ett falsk och lögnaktigt evangelium. Om inte, älskar vi inte sanningen. När det gäller att namnge personer som helt klart och tydligt predikar falskhet, bedrägeri och lögn, så har detta en biblisk förankring.Jag vill här med hjälp av Bibeln visa hur Gud avslöjar falska lärare, profeter, onda kungar och onda människor MED namn och ta upp hur apostlarna varnade MED NAMN!
Moses skriver att EVA blev bedragen, vilket också Paulus tar upp i 2 Kor. 11:3 ”Men jag fruktar att liksom ormen med sin list bedrog Eva….”
KAIN som mördade sin bror. 1 Mos. 4:8. ”Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.”
ESAU som Gud hatade för att han sålde sin förstfödslorätt och beskrivs som otuktig och oandlig.
Samuel avslöjar Kung SAUL som blev besatt av onda andar på grund av sin olydnad och otro.
Vi har Kung DAVID som Gud skriver om, när han bedrev äktenskapsbrott, bedrog en av sina bästa soldater, skänkte honom full och sen skickade ut honom i strid för att dö. Han gav order till sina befälhavare att skicka ut Uria i främsta ledet sedan dra sig tillbaka och lämna honom.
Gud namnger AHAB och JESIBEL och alla deras synder. Gå igenom varje bok så hittar du NAMN som den falske profeten HANANJA, kung JOJAKIM som mördade profeten Uria, nehelamiten SEMAJA som gav befallning att tillrättavisa Jeremia och många fler namn dyker upp hela tiden.
I Evangelierna namnger Jesus Herodes, när han säger: HERODES den räven,
Lukas namnger ANANIAS och SAFIRA som försökte bedra Gud.
Du har SIMON trollkarlen som försökte köpa den Helige Ande för pengar.
Paulus namnger PETRUS och hans synd i Galaterbrevet. När det gäller Petrus och hans svaghet: Om INTE Paulus gått emot honom, skulle det fått förödande konsekvenser, främst för Petrus själv i sitt hyckleri, men viktigast av allt: För församlingen. Om Paulus inte hade gått emot Petrus kanske han blivit en villolärare? Vem vet konsekvenserna av hans feghet?
I 1 Tim 1:19-20 varnar Paulus Timoteus för HYMENEUS och ALEXANDER eftersom dessa hädar Gud.
I 2 Tim 2:17 varnar Paulus för HYMENEUS och FILETUS, som säger att uppståndelsen redan skett, och hade kommit bort från sanningen.
I 2 Tim 4:14 varnar Paulus Timoteus för ALEXANDER kopparsmeden, som har gjort honom mycket ont. ”Akta dig för honom. Ty han har gjort häftigt motstånd mot vår förkunnelse”.
I 2 Tim 4:10 nämner Paulus DEMAS, som av kärlek till den här världen hade övergett honom.
I 1 Petr 2:15 beskrivs BILEAM, som en som älskade orättfärdigheten.
I 3 Joh 9 säger Johannes: Jag har skrivit till församlingen, men DIOTREFES, som vill vara den främste bland dem, tar inte emot oss. Därför, om jag kommer, vill jag påminna om de gärningar han gör, hur han med elakt tal förtalar oss. Och inte nog med det, han tar själv inte emot bröderna och hindrar andra som vill göra det och driver ut dem ur församlingen.
Johannes och Judas namnger KAIN som en ond människa.
Judas nämner BILEAMS villfarelse, KORAS uppror.
Paulus namnger JANNES och JAMBRES, som stod emot sanningen.
Jesus namnger NICOLAI i Uppenbarelseboken.
Alla dessa som Bibeln tar upp är exempel på onda människor, människor som söker sitt eget, sin egen ära, som tjänar avguden mammon, som predikar lögn och bedrar människor, som inte lever rätt och förleder hela församlingar. Hur tror du det är möjligt att gå emot en falsk lära, och undervisa om vad som är fel, utan tydliga exempel? Och hur kan man undvika vargen om vi inte visar vem vargen är? Artikel Jon-Are Pedersen
Denna namnform går tillbaka på det hebreiska ordet satán, som betyder ”motståndare”, ”fiende” (1 Kung 11:14, 23, 25) och även ”anklagare” inför domstol (Job 1-2; Ps 109:6; Sak 3:1 f.). I NT:s grundtext uppträder en greciserad form av ordet (satanás) som namn på den onda makten, omväxlande med den grekiska motsvarigheten diábolos, varav svenskans ”djävul”. I Matt 16:23 betecknar ”Satan” en människa som, om också bara tillfälligt, går den ondes ärenden (jfr 2 Kor 11:14).
Maria: Den sataniska s k ordningen som är nu i världen är mycket mycket stor, och jag vill visa på att det verkligen är så och vad han är! En djävul och andra djävulska ’makter’ styr på jorden.
Gud har tillåtit att jag varje dag går i djup sorg sedan många år, och det är verkligen hårt. Jag vill visa dig lite på vad just sorg kan vara och vad som står som förklaring på just SORG.
Sorg, sorgebruk
En rad sorgebruk, delvis främmande för oss, nämns i den hebreiska bibeln och skymtar även i bibelns grekiskspråkiga delar. Israeliterna begravde sina döda obrända så snart som möjligt efter dödsfallet. De efterlevande gav starka uttryck för sin sorg, och detta under lång tid; de sju dagar som nämns i 1 Mos 50:10 (jfr Job 2:13) kom att bli regel (Judit 16:24; Syr 22:12, men jfr också 38:17). Man gav upp gälla rop, som brukar återges med ”ack” eller ”ve” (1 Kung 13:30; Jer 22:18; Am 5:16). Sammanhängande sorgesånger gav konstfullare uttryck för uppskattning av den döde och smärta över förlusten (2 Sam 1:19-27; 3:33 f.). Formen för en sådan dödsklagan imiteras i en del profetiska texter om rikens och härskares fall (Jes 14:4-21; Hes 19:1-14). Både klagorop och sånger kunde utföras yrkesmässigt av betalda medhjälpare, oftast kvinnor (”gråterskor” och ”sångerskor”, Jer 9:17; 2 Krön 35:25). Instrumentalmusik hörde också till (Jer 48:36; Matt 9:23).
En rad beteenden förekom både vid dödsfall, vid botgöring och vid stora olyckor eller faror. De var alltså allmänna uttryck för sorg, förkrosselse och fasa och gick ut på att anpassa klädsel och utseende till den dova sinnesstämningen. Bl.a. kunde man riva sönder kläderna, hölja in huvudet i tyg, så att ansiktet doldes (2 Sam 15:30; Hes 24:17), ta av sandalerna, lossa turbaner eller håruppsättningar, så att håret hängde löst, eller raka hår och skägg (Jer 41:5; Mik 1:16). Som särskild sorgklädsel användes säckväv, som man svepte sig i eller band om höfterna. Man strödde vidare aska eller jord över huvudet (1 Mack 11:71; Upp 18:19) och kunde också lägga sig i aska (Est 4:1, 3; Hes 27:30) eller sitta på marken (Job 2:13; Jes 47:1). Uttrycket ”(gå) i säck och aska” syftar på dessa bruk. Även fasta, som oftast hör ihop med botgöring (t.ex. 2 Krön 20:3; Jon 3:5), nämns någon gång i samband med dödsfall (1 Sam 31:13).
Israeliternas sorgebruk var till stor del gemensamma med grannfolkens och kan ursprungligen ha stått i samband med främmande trosföreställningar. En del av dem förbjöds efter hand. Seden att rista sig blodig nämns utan kritik i Jer 16:6; 41:5; 48:37; Mik 5:1 men förbjuds i 3 Mos 19:28; 5 Mos 14:1. Mer oklara är de texter som nämner mat i samband med begravning och sorgehögtid. Den vanliga forntida seden att ställa fram gravgåvor förekom även i Israel, fast gåvorna troligen uppfattades som en hederbevisning åt de döda, inte som offer åt deras andar eller som näring i dödsriket. Efter hand kom bruket ändå att kritiseras som ett slags avgudadyrkan (Syr 30:18 f.; jfr 5 Mos 26:14). Andra ställen, Jer 16:7 och kanske Tob 4:17, tolkas naturligen som att den dödes vänner gav bidrag till en begravningsmåltid. Kanske var syftet att hjälpa de efterlevande med matlagningen, eftersom de var orena av sin befattning med liket. Det ”sorgebröd” som nämns i Hes 24:17, 22 har satts i samband med samma slags måltider men kan tolkas på flera sätt. I Hos 9:4 tycks meningen vara att allt som åts i sorgehuset förde orenhet med sig.
Speciella sedvänjor och avvikelser från de vanliga bruken nämns bl.a. i skildringar av stormäns begravningar. Särskilt långa sorgeperioder innebar en hedersbevisning (4 Mos 20:29; 5 Mos 34:8). Vid påkostade kungabegravningar bäddades kroppen ner i kryddor, och man gjorde upp eld till den dödes ära, kanske med föremål ur hans kvarlåtenskap (2 Krön 16:14; 21:19; Jer 34:5).
Plus några invändningar mot felaktig tolkning av vissa Bibelverser.
Vi får inte vara naiva och blunda för detta. Vi får heller inte vara rädda för att ta reda på vad Rabbinsk Judaism är och innebär för oss som tror på Jesus. Rädsla för att stämplas som antisemit eller antisionist ska inte få hindra oss från att samtala om detta.Frid syskon.
Fariseerna
Matt. 23:13 Men ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in.
Jag känner att jag behöver lägga grunden för den här serien genom lite historiska texter och börjar därför med Fariseerna!
Vilka var fariseerna, var kom de ifrån, vad trodde de? Fariseerna var en av tre större sekter inom judendomen som uppstod under den andra tempelperioden. Sadducéerna och Esséerna var två andra. Fariséerna verkar dyka upp runt år 150 f.Kr. under vad som kallas den Hasmoniska perioden. Enligt deras muntliga lag, har de fört vidare sin tradition sedan Mose tid, och menar sig kunna spåras ända tillbaka till Adam. Fariséerna lyckades få politisk, rättslig och religiös kontroll över nationen Israel genom det styrande Sanhedrin, som vi känner igen från Skriften som det Stora rådet. Enligt Bibeln var det prästernas uppgift att styra Israel. Fariseernas slutliga seger över prästerna, alltså sadduceerna, kom lägligt vid templets förstörelse år 70 e.Kr. Då befanns sig prästerskapet i ett förvirrande vakuum. Dödehavsrullarna skrevs under den Hasmoniska perioden, och innehåller en beskrivning av fariseerna, skriven av Esséerna: Efraims bedragare, som genom sina lögnläror, falska tungor och bedrägliga språk kommer vilseleda många. Fariseernas ledare beskrivs i dödehavsrullarna som ”en bedrägeriets förkunnare”, ”En föraktets människa”, som ”föraktade den skrivna Torah”. Under drottning Alexandra av Jerusalem, regent från år 76-67 f.Kr.1, (hebr. Drottning Shlom-Tzion), fick fariseerna allt större makt och började sprida sina läror och påtvinga dem på folket. Hon var judarnas sista regent innan romerna ockuperade landet. Josephus Flavius skriver att drottning Alexandra gav fariseerna full auktoritet över folket och förnyade alla deras traditioner. Hon insatte också sin äldste son Hyrcanus som överstepräst, tillät fariseerna göra vad som helst och befallde folket att underordna sig dem.2 Sadduceerna fruktade fariseerna, även om de ansvarade för templet. Fariseerna förkastade många av sadducéernas förordningar och påtvingade dem nya traditioner. Chabad-Lubavitch,3 en Ultra-Ortodox organisation och fariseernas arvtagare, förklarar ur sin synvinkel vad som hände och hur situationen var mellan de olika sekterna under Andra Tempelperioden:
Det var en era med stor politisk omvälvning internt, med en pågående kamp för överhöghet bland olika grupper av judar. De judiska fraktionerna kristalliserades i fyra sekter:
Fariséerna leddes av rabbinerna och Sanhedrin (rabbinens högsta domstol). Ordet ”farisée” kommer från det hebreiska ordet perushim, ”separatister.” Det finns olika synpunkter på ordets etymologi. En förklaring är att de skilde sig från världens dårskap och glädje. En annan är att de var noga med att upprätthålla rituell renhet och skilde sig från dem som inte strikt följde dessa lagar.
Sadducerarna avvisade den muntliga Torah och ledarna för rabbinerna. Många av dem var rika präster och de tog kontroll över prästadömet och köpte ibland vägen till Översteprästens ämbete. De som ville bli vän med romarna var mestadels sadduceerna.
Medan det första templet förstördes på grund av avgudadyrkan, olagliga förhållanden och mord, tillskriver våra Äldste förstörelsen av det andra templet det grundlösa hat som rådde bland judarna. Om judarna hade förenats, skulle de ha förtjänat Guds beskydd. De skulle ha motstått romarna. Det var fraktionen bland judar som slutligen ledde till förstörelsen av det andra templet.4
Rabbi Yosef Eisen5 från Chabad-Lubavitch förklarar det så här:
Det fanns fyra primära grupper av judar under stora delar av andra templetiden: fariséer, saddukéer, Amei Haaretz och Essenerna. Fariséerna, kända som Perushim eller Chaverim, bestod av de Äldste och den stora majoriteten av det judiska folket som var lojala mot Torah och följde de Äldste. Denna grupp kallades Perushim, vilket betyder separat, eftersom de var noga med att inte komma i kontakt med människor som kanske inte var rituellt rena.
Sadducéerna, eller Tzadokim (för efterföljare av apostaten Tzadok), var en rik och mycket mäktig minoritet som hade stort politiskt inflytande i proportion till deras antal. De tydligt och öppet visade deras misstro mot de rabbinska tolkningarna av den muntliga lagen och perverterade medvetet utövningen av Torah. Till exempel offrade Sadducén Kohanim Gedolim Yom Kippurrökelsen genom att först placera den på kolen i en panna utanför Kodesh HaKodoshim och sedan föra den in, och därmed trotsade Torahlagen som anger det motsatta. Genom att göra detta skulle Kohen Gadol onekligen dö. Ändå var Sadduceeserna så inriktade på att bevisa Tora fel att de fortsatte i sin felaktiga utövning. Faktum är att Talmud säger att mer än 300 Kohanim Gedolim tjänade under det andra templets period, i motsats till endast 18 för första templet, även om varje helgedom varade ungefär lika länge.
Under Sukkot6 kunde Sadducéernas Kohanim7 vägra att hälla offervatten på altaret, eftersom denna speciella offertjänst var en del av den muntliga traditionen som inte uttryckligen nämns i den skriftliga Torahen. Dessutom tolkade Sadducee-kontrollerade domstolar versen (2 Mos. 21:24) ”Ett öga för ett öga” bokstavligen, istället för dess traditionella betydelse att skador kräver monetära betalningar.
Under Pesach 8, speciellt på den andra dagen av högtiden, kräver Torah ett kornoffer som kallas omern. Toran använder termen ”dagen efter sabbaten” (3 Mos. 23:15) för att hänvisa till omern, som den muntliga lagen tolkar som dagen efter Pesachs första dag, oavsett vilken veckodag det är. Sadducéerna följde dock den bokstavliga betydelsen av versen och förde omern på en söndag.
Dessutom, och tydligt mest avskyvärda, var Sadduceeserna inte bara en kättare grupp. Istället utnyttjade de alla möjligheter att förfölja de Äldste.
Amei Haaretz (singular, Am Haaretz), bokstavligen människor på jorden, var observanta judar som inte var utbildade i de intrikata lagarna om rituell renhet och att lägga undan tionde (maaser). Som ett resultat kunde judar som noggrant höll dessa lagar inte komma i fysisk kontakt med Amei Haaretz eller äta deras mat. Denna sociala utrysning, nödvändig som den var, orsakade stor förargelse mellan fariséerna och Amei Haaretz. Trots sådana dåliga känslor följde Amei Haaretz emellertid i allmänhet de Äldste.
Däremot var Essenes en liten splintergrupp som bodde i isolerade ökengrottor och praktiserade extrem askes på sätt som inte hade någon grund i judisk lag. En del historiker spekulerar i att Yeshu9 (Jesus) kan ha varit medlem i denna grupp. År 1947 hittades rullar i grottor vid Qumran som innehöll apokalyptiska visioner som kan ha haft Esseiskt ursprung.
Av ovanstående texter kan vi få en inblick i det förakt och hat dessa två sekter hade för varandra. Och Chabad erkänner också i sina texter hur den muntliga lagen stod över den skriftliga, och hur sadduceerna försökte stå emot den genom att följa Mose lag. Tyvärr hittar vi inte beskrivningar av det andra templets tid skriven av sadduceerna. Men utifrån de texter vi har från historien förstår vi att det var en maktkamp mellan sadduceerna och fariseerna, där de sistnämnda avgick med segern. Och när templet förstördes år 70 e.Kr. avgjordes striden eftersom sadduceerna inte längre kunde förrätta sin prästtjänst i templet. Fariseernas muntliga lag ersatte den skriftliga, synagogorna ersatte templet, och rabbinerna ersatte prästerna. Nu hade fariseerna fullständig kontroll över folket, som nu var beroende av deras tolkningar av Skriften. Den muntliga lagen skrevs sedan ned på grund av den förföljelse som uppstod under romarna. Det var av rädsla för att de Äldste skulle dö ut och den muntliga lagen försvinna med dem. Det var under den perioden Jesus påbörjade sin tjänst, och fariseerna och saducéerna var ofta i konfrontation med Honom. Sadduceerna hade redan förlorat kontrollen över folket när drottning Alexandra gav kontrollen till fariseerna. Ändå ser vi hur båda grupperingarna gaddade sig samman mot Jesus, för nu fick de en gemensam fiende. De var förblindade genom sina själviska ambitioner. Förhärdelse hade drabbat en del av dem (Rom. 11:25). Hebreerbrevet 3:13 säger att vi förhärdas genom syndens makt att bedra. Och det är genom att hålla fast vid vår synd vi förhärdar oss, vilket en del av det judiska folket, och främst fariseerna, gjorde sig skyldiga till. Judarna, alltså de skriftlärda, fariseerna och prästerna som höll till i Jerusalem, visste att Jesus var Messias, men de förhärdade sina hjärtan. Han ofta gick emot deras fäderneärvda människobud, avslöjade deras korruption och kärlek till pengar (Luk. 16:11). Vi ser
Joh. 10:41 Jesus sa till dem: Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni: Vi ser. Därför står er synd kvar.
De påstod sig ”se”, och med det visade de att de visste att Jesus var deras Messias. I en liknelse avslöjar Jesus deras hjärtan och onda avsikter:
Det var en jordägare, som planterade en vingård och satte ett stängsel omkring den, och grävde ut en vinpress därinne och byggde ett torn, och arrenderade ut den åt vinodlare och for utomlands. När nu skördetiden kom, skickade han sina tjänare till vinodlarna för att de skulle hämta dess frukt åt honom. Då tog vinodlarna fast hans tjänare. En piskade de och en annan slog de ihjäl och en annan stenade de. Åter skickade han andra tjänare, fler än de första. Men de gjorde med dem på samma sätt. Och till sist skickade han sin son till dem och sa: De kommer att ha respekt för min son. Men när vinodlarna fick se sonen, sa de till varandra: Denne är arvingen. Kom, låt oss döda honom och ta hans arv. Och de tog fast honom, drev ut honom ur vingården och dödade honom. Matt. 21:33-38
Men de ville inte förlora sin makt över folket eller templet (Joh. 11:48). Jesus undergrävde deras auktoritet när Han undervisade folket ur Skrifterna. Han hade inte indoktrinerats i deras Yeshivas, de sade ”Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?” (Joh. 7:15). Det var nämligen genom sina avancerade och svårförståeliga tolkningar av Torah och Tanach dem utövade sin makt. De skriftlärda undervisade genom den muntliga lagens linser och hade lagt tunga bördor på folket (Matt. 23:4). Evangelisten Markus skriver: Och de (folket) blev mycket förvånade över hans lära, för han undervisade dem så som en som har auktoritet och inte så som de skriftlärda. (Mark. 1:22). De gånger vi läser Ni har hört det är sagt… hänvisar Jesus till den muntliga lagen vilket fariseerna och de skriftlärda påtvingat folket. Jesus visade ingen respekt för sådana människobud utan avslöjade deras påhittade lära varhelst Han fick möjlighet. Varje sabbat botade Han de sjuka, och fariseerna blev ursinniga och planerade hur de skulle döda Honom. Det verkar vara ett centralt tema i Jesu liv: att bota sjuka på sabbaten. Men deras hjärtan hade avvikit från HERREN: Mark. 7:6Han svarade och sa till dem: Rätt har Jesaja profeterat om er, ni hycklare, som det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Fariseerna hade lagt nästan 3 000 extra budord bara kring sabbaten; som hur långt man får gå på en sabbat; vad som var arbete, om man fick tända upp en eld etc.. Jesus visade genom sina gärningar att Gud bryr sig om människan, och botad därför även på sabbaten, för det var inte goda gärningar Han ville skulle upphöra, utan det var världsligt arbete och sådant som tog tid bort från Hans gemenskap med dem. [Fördjupning Guds Lag och Kristi Lag – Guds Tio Budord]. Den judiska, ortodoxa författaren Chaim Schimmel skriver i sin bok ”Den Muntliga Lagen”10: ”Judarna levde aldrig enligt de faktiska ord skrivna i Torah, utan enligt rabbinernas traditioner.”11 Den judiske professorn Avigdor Shinan från Hebrew University i Jerusalem säger. ”Vår teologi är inte Tanachs teologi. Traditionen som vi följer idag är inte traditionen i Tanach, det är de Äldstes traditioner. Sabbatslagar, kashrutlagar, listan kan göras lång, det finns inte i Skrifterna, inte i Tanach. I Tanach finns ingen synagoga, ingen Kaddish, ingen Kol Nidre, ingen Bar Mitzvah, ingen Tallit. Allt som någon skulle definiera som judiskt och söka efter ursprunget; hittar det inte i Tanach, utan hittar det i de Äldstes litteratur. Det var där allt började. Var är judendomen i Tanach? Moses kallades inte en jude. Abraham kallades inte en jude. Inte David, heller. Endast Mordechai, ”Juden Mordechai”, och det är i slutet av Tanach under den persiska tiden. ”(Prof. A. Shinan).12 One for Israel går emot myten om ”Den av Gud givna Rabbinska Muntliga Lagen” i en av sina videos. Den öppnar så här:
Har du någonsin undrat om den judiska judiska religionen som vi alla känner idag är samma judendom som utövades på biblisk tid, på Mose och profeternas tid?13
Under de senaste 2000 åren har den gemensamma termen ”observant”, vad gäller Torah eller buden, inte riktigt betytt vad de flesta tror att det betyder. Numera är det helt enkelt omöjligt att följa Torahns bud eftersom de kretsar kring templet, tabernaklet, prästadömet, altaret och hjärtat i allt: att offra offer för att försona våra synder.
Inget av detta fanns efter att templet förstördes för 2000 år sedan. Idag representerar uttrycket ”iaktta Torahs bud” människor som följer rabbinska regler. Det finns nästan ingen anknytning till Moses och hans urgamla budord. Sanningen är att rabbinerna har spelat en mycket sofistikerad och bedräglig plan mot nationen Israel: De fick oss alla att tro att traditionerna enligt de rabbinska reglerna, som uppfanns av dem, i själva verket är ”Mose lag”.
Jag lägger ut min översättning här för den som vill läsa vidare vad One for Israel avslöjar om rabbinerna. Som ni nog har förstått vid det här laget, är dagens rabbiner samma fariséer som motarbetade, förföljde Herren och Hans lärjungar för 2 000 år sedan. Rabbinsk judendom är fariséernas surdeg i full blom, en falsk lära som Jesus varnade oss för när han sa: Se till att ni aktar er för fariseernas och sadduceernas surdeg…. Hur kommer det sig, att ni inte kan förstå, att det inte var om bröd då jag sa till er: Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg? Då förstod de, att han inte hade sagt att de skulle akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära. Matt. 16:6 Jag öppnade det här avsnittet med att citera från Matt. 23:13 ”Men ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in.” Och det har fariseerna lyckats med när det gäller det judiska folket. De har lyckats stänga till himmelriket för folket, de har hindrat människor från att gå in, de har undanhållit dem deras Messias, som försonat dem med deras Gud, och lyckats indoktrinera ett helt folk att tro på den muntliga lagen, att Talmud är Guds högsta auktoritet som bara rabbinerna kan tolka. Fariseerna har även skapat ett hat och förakt för Herren Jesus Kristus genom sina falska berättelser och propaganda om Honom i sina skrifter. De flesta ultra-ortodoxa rabbiner arbetar aktivt för att häda Jesus och Hans verk på korset. Men tyvärr, idag är det vanligt att kristna lyssnar till, och tar in judiska rabbiner i sina församlingar, eller att deras böcker läsas i kristna kretsar. Att rabbinerna kallar sig messianska judar är inget bevis för att det tror Jesus är Messias. Det har sedan länge funnits messianska judar inom judendomen som förnekar Jesus Kristus, och motarbetar evangeliet. Två exempel på messiansk judendom är Chabad-Lubavitch och Gush Emunim. Det finns också messianska judar som har läpparnas bekännelse av att Jesus är Herren, men som undervisar ur Talmud, haZohar och andra judiska Skrifter. Det tryggaste sättet för oss att känna igen en sant troende messiansk jude är om denne undervisar ur både Gamla och Nya Testamentet och lämnar Talmud och judisk mysticism åt sidan. Om judiska myter blandas in och lärs ut är det ett varningstecken. Du kommer bli chockad när jag tar upp vilka kristna läror som har sitt ursprung i Talmud och Kabbalah. Vidare, jag har ofta läst sådana som kallar det judiska folket för ”Jesu minsta bröder”. Men detta är inte skriftenligt! Jesus sa att Johannes var den störste profeten på Gamla Testamentets tid, men att den som är minst i himmelriket är större än han (Joh. 11:11), vilket handlar om pånyttfödelsen och inte om fysisk härkomst. Detta handlar om den som ödmjukar sig och är den andres tjänare. Den jude som förkastar Jesus som Messias tillhör inte Gud, utan har brutits bort på grund av sin otro och kan därför inte vara Jesu minsta bröder. Johannes skriver: Var och en som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. (1 Joh. 2:23). Jesus ställer just den frågan i Matteus 12:48-50Vem är min mor, och vilka är mina bröder? och svarar också på den Och han räckte ut sin hand mot sina lärjungar och sa: Se, min mor och mina bröder! För var och en som gör min himmelske Faders vilja, som är i himlarna, är min mor, syster och bror. Det är alltså inte den biologiska släktskapen han talar om, utan trons släktskap genom Andens pånyttfödelse. Och Paulus skriver i Rom. 8:9. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. En ofta använd bibelvers är Johannes 4:22, som används som bevis för att vi måste tillbaka till judendomen och under rabbinerna för att verkligen förstå djupet i vår kristna tro. Detta är en mycket förvrängd sanning. Visserligen underlättar det vår förståelse för Bibelns berättelser om vi har en djupare förståelse för Mose lag, t.ex. matlagarna eller offersystemet, men det har inget med vår frälsning att göra.
Joh. 4:22 Ni tillber det ni inte känner. Vi tillber det vi känner, eftersom frälsningen (Yeshua) kommer från judarna.
Jesus säger här att det är Han som är Frälsningen och kommer från judarna. Hans namn Yeshua betyder på hebreiska Frälsning. Ingen rabbi kan ge oss frälsningen, ingen kristen kan ge oss frälsningen. Bara Jesus (Yeshua). Så versen säger INTE att frälsningen bara kommer från judarna, utan Yeshua kommer från judarna. Denna vers används ofta till försvar för att lyssna på judiska rabbiner. Men det bör vi absolut inte göra. Dessa har inte den Helige Ande och därför talar en annan ande genom dessa. Rom. 1:16 används också för att ge en felaktig fokus på judarna: För jag skäms inte för Kristi evangelium, för det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först för juden, så också för greken. Men Paulus förklarar senare vad först för juden betyder. Denna vers påstår absolut inte att juden är bättre och viktigare än de hednakristna. Vi behöver läsa vidare för att förstå vad ”juden först” betyder.
Rom. 2:9-11 …nöd och ångest över varje människosjäl som gör det som är ont, juden först men också hedningen. Men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också hedningen. För Gud gör ingen skillnad på människor.
…nöd och ångest över varje människosjäl som gör det som är ont… Vi ser att juden ska dömas först. Det eftersom de fick lagen och budorden först och om de ändå förkastar evangeliet kommer de vara först att dömas. Gud gör inte skillnad på människor, jude och grek, jude och hedning är lika inför Gud. Ansvaret Gud lade på det judiska folket genom lagen och budorden som Han gav genom Mose, gör att de kommer dömas först. Men vi är alla ett i Kristus, och en ny skapelse (Ef. 2:15 …då han i sitt kött tog bort fiendskapen, nämligen lagen med dess bud och föreskrifter, för att han av de två skulle i sig själv skapa en ny människa och så skapa frid.). Många missbruker dessa verser och menar att judarna måste vara väldigt speciella, så låt oss därför följa dessa rabbiner. Juden är inte bättre än hedningen, det är inte vad Rom. 1:16 säger. Samtidigt är inte hedningen bättre än juden. Vi är alla delaktiga i samma frälsning och delaktiga i samma arbete att bärga in skörden. Alltså, Yeshua kommer från judarna, men judarna kan inte ge frälsning. Därför bör vi vara på vår vakt och inte låta oss dras med i deras följe. Sök inte tradition utan Helige Andefyllt undervisning.
Din rättfärdighet fördöljer jag ickei mitt hjärta,om din trohet och din frälsning talar jag;jag förtiger icke din nåd och din trofasthet för den stora församlingen.
Men jag skall vara såsom ett grönskande olivträd i Guds hus;jag förtröstar på Guds nåd
Har du någon gång undrat över vad nåd är? Har du känt och vet att du fått nåd från Gud? Berätta gärn något av dina vittnesbörd som jag gärna lägger in här.
VAD säger GUD om Världen? Jo han säger att världen är RUTTEN. Den kans e fiiin ut men den är rutten i botten. Det är sanningen och därför kommer det en video till som behandlar ’corona’. Jag kan, precis som denna man och många andra, tänka mig att VACCINET mot ’corona’ är det hemska de vill ge oss all. land efter land, folk efter folk.
Jag vet faktiskt inte vem denna man/predikant är, har aldrig hört honom, men jag tycker att han har samma åsikter som många andra av oss. Vaccin som är dödligt är säkerligen på väg. Lyssna och tänk, denna världen är ju INTE ok!
1 Joh 4:1
Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen.
1 Joh 4:3
och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen.
1 Joh 4:4
Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen.
1 Joh 4:5
De är från världen, därför talar de utifrån världen och världen lyssnar till dem.
1 Joh 4:9
Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom.
1 Joh 4:14
Vi har sett och vittnar om att Fadern har sänt sin Son som världens Frälsare.
1 Joh 4:17
Så har kärleken nått sitt mål hos oss: att vi har frimodighet på domens dag. För sådan han är, sådana är också vi i den här världen.
1 Joh 5:4
för allt som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro.
1 Joh 5:5
Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus är Guds Son?
1 Joh 5:19
Vi vet att vi är av Gud och att hela världen är i den ondes våld.
2 Joh 1:7
Det finns ju många bedragare som har gått ut i världen, de som inte bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet. Sådan är Bedragaren, Antikrist.
Upp 3:10
Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare.
Upp 11:15
Och den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen: ”Väldet över världen tillhör nu vår Herre och hans Smorde, och han ska vara kung i evigheters evighet.”
Upp 12:9
Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom.
Upp 13:8
Alla jordens invånare kommer att tillbe det, alla som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet som är slaktat.
Upp 16:14
De är onda andar som gör tecken, och de drar ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. –
Upp 17:8
Vilddjuret som du såg, det var och är inte mer, men det ska komma upp ur avgrunden och gå mot fördärvet. De av jordens invånare som inte har sina namn skrivna i livets bok sedan världens skapelse ska förundras när de ser vilddjuret, eftersom det var och inte är men ska komma.
Femtekolonnare inom svensk kristenhet /Stig Andreasson
Vi är glada över att här få publicera en tänkvärd artikel av Stig Andreasson. Stig arbetade i mer än femtio år i det katolska Frankrike som evangelisk missionär. Där fick han nåden att leda många katoliker till befrielse från sakramentsträldom till ett liv efter det enkla och sanna evengeliet. Idag ser han hur de som tidigare ivrade för sådan mission nu sviker sitt uppdrag. Stig säger i sin artikel:
”I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium. Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet.”
Läs och begrunda Stigs angelägna budskap till oss.
(artikeln infördes först i Midnattsropet, nr 2, 2011)
Den andliga striden
Vår olyckliga värld har alltid varit och är alltjämt en krigsskådeplats där ljus och mörker, sanning och villfarelse kämpar om makten. Den kristna tron och den kristna församlingen har under alla tider utsatts för fientliga angrepp. Ibland genom regelrätt förföljelse från den gudlösa världen, men lika ofta genom den omgivande hedniska kulturen, som utövat en sådan press på församlingen att den inte kunnat stå emot och därför blivit påverkad. Men fiendens allra farligaste vapen i striden mot den kristna församlingens tro och liv sker genom infiltration av falska förkunnare och främmande läror bland Guds folk. När så dessa läror och åsikter får aktiva anhängare bland de ledande i församlingen, då blir resultatet en korrumperad kristendom.
Det är denna fara som Paulus varnade för då han tog avsked av de äldste i Efesus – församlingen:
Apg: 20:29-30: ”Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen.”
Vid andra till fällen talar han om ”falska bröder, som nästlat sig in” bland de kristna för att föra dem till lagträldom. Ja, han omtalar också ”falska apostlar, som uppträder som Kristi apostlar.” Samtidigt understryker han att ingenting av detta egentligen borde överraska oss. Satan själv förskapar ju sig till en ljusets ängel. Han uppträder vanligen inte alls som en skräckinjagande figur med horn i pannan och eldgaffel i handen.
Försåtliga angrepp inifrån
Idag verkar det som om de mest försåtliga angreppen på den kristna tron faktiskt kommer inifrån den officiella och bekännande kristenheten själv. Det ser ut att finnas ”en femte kolonn” innanför de evangeliska och reformatoriska kyrkosamfunden. Uttrycket ”femte kolonn” eller ”femte kolonnare” är kanske inte bekant för alla läsare. Det har sitt ursprung i spanska inbördeskriget som rasade mellan 1936 och 1939. General Franco marscherade då mot Madrid med fyra kolonner av soldater. Men inne i Madrid fanns en ”femte kolonn”, som på olika sätt skulle sabotera den lagliga regeringens verksamhet och på så sätt medverka till General Francos seger, vilket tyvärr också skedde. Sedan dess har uttrycket ”femte kolonn” blivit en beteckning på dem som inifrån försöker sabotera en regerings eller rörelses grundprinciper. Finns det då ”femtekolonnare” i kristenheten? Ja, utan tvekan. Här följer några exempel.
Den liberala teologin och dess vapendragare
På de flesta av vår tids teologiska fakulteter har man antagit den historisk-kritiska bibeltolkningen Den utgör normen för utbildningen av präster och pastorer, som sedan för samma budskap vidare. Vad handlar det hela egentligen om? Jo, man anser att Bibeln måste tolkas efter den moderna vetenskapens principer för att passa vår tids människor. Och vilka är då naturvetenskapens principer? Helt enkelt att allt som sker i denna världen måste ha sin orsak i denna världen. Det finns inga utomvärldsliga, övernaturliga makter som kan gripa in i vår tillvaro. Ett mirakel kan inte ske. Därmed måste man förneka och omtolka både jungfrufödelsen och Jesu uppståndelse samt alla andra tecken och under som är omtalade i Bibeln. Därmed bryts de sanna evangeliska tron ned inom många kyrkosamfund och det sker inifrån. Det liknar verkligen en femte kolonnverksamhet. Så kommer vi till en annan företeelse.
Den breda ekumenikens talesmän
Kommuniteten i Taizé är vida känd och berömd i vår tid. Den bildades ursprungligen av två pastorer från den reformerta kyrkan. Men båda hade så starka sympatier för den katolska kyrkan att en av dem en gång fick frågan: ”Varför går du inte över till den katolska kyrkan?” Svaret var nog så avslöjande: ”Går jag nu, går jag ensam. Väntar jag en tid får jag många med mig.” Därmed var syftet med Taizé ganska klart, vilket gjorde att evangeliska ledare nere på kontinenten omtalade Taizé som en femte kolonn, vars mål var att påverka protestanter till att bli katoliker. Senare gick båda grundarna av Taizé över till den katolska kyrkan, men det gjorde de i hemlighet. Taizés nuvarande ledare är en tysk katolik. Den kände schweiziske teologen René Pache omtalade på sin tid Taizé under rubriken ”Katoliserande tendenser inom protestantismen.”
Förbundet för kristen enhet bildades i Sverige år 1965. Målet var helt från början att på sikt skapa en synlig enhet mellan Svenska Kyrkan och den Romersk-katolska kyrkan. På deras hemsida kan man få fram en utläggning som heter ”Katolsk tro i Svenska Kyrkan”. Den överensstämmer nästan ordagrant med en katolsk katekes. Den svenska kyrkan vilar officiellt på luthersk och reformatorisk grund. Om den skall förbli på den grunden kan den inte öppna för katolsk tro. Vad skall man då säga om personer som tillhör en sådan reformatorisk kyrka och som därmed skriver under på dess trosbekännelse, men som samtidigt arbetar för att få den att ändra trosbekännelse och bli katolsk? Vore det inte ärligare att gå ut av den lutherska kyrkan och över till katolicismen och sen därifrån påverka lutheranerna? Men nej, man tror tydligen mer på ”den femte kolonnens princip”, att bryta ned den reformatoriska kyrkan inifrån.
Enhetens kyrka är ett ännu färskare exempel. Den har byggts upp av lutherska och anglikanska teologer och kyrkomän samt representanter från andra protestantiska samfund som är beredda att ställa sig bakom en deklaration med innehållet:
”Rätten och motiven till separat existens för de samfund som skildes från den romerska kyrkan vid 1500-talets reformation finns inte längre.”
Har man hört på maken! Att somliga ekumener inte kan finna något motiv eller någon orsak till att stå utanför den katolska kyrkan, är ju inte något nytt. Men att förvägra evangeliska kristna rätten till separat existens i förhållande till Påvekyrkan låter rent av hotfullt! Dessa kyrkoledare talar som om de inte kände till religionsfrihetens princip. Påven är givetvis enig i dessa uttalanden, men i detta fall är det inte han själv som talar, utan ledare för de reformatoriska kyrkorna och därmed går de påvens ärende. De är verkligen vår tids religiösa ”femtekolonnare”.
Men fortsättningen av deklarationen från Enhetens Kyrka är ännu mer chockerande. Läs och tänk efter!
”Vi uppfattar påven Benedikt XVI som talesman för den klassiska kristna tron och etiken i mötet med såväl den sekulariserade kulturen i Väst som med de andra världsreligionerna i Öst i långt större utsträckning än de som har makten i de kyrkosamfund vi tillhör. Och här förgrenar sig nätverket långt utöver de kretsar som betecknas som högkyrkliga eller katoliserande. Påtagligt är att den världsomspännande med böneveckan för enheten jämnåriga pingstväckelsen, som på 60-70-talen trängde in som karismatisk förnyelse i de traditionella kyrkorna och samfunden, också sluter upp och nu kommer med i denna samling genom framträdande representanter, så som samlingen i uppropet för Enhetens Kyrka just manifesterar.”
Detta uttalande borde göra varje medlem av något reformatoriskt, evangeliskt och frikyrkligt trossamfund totalt mållös. Bland de som aktivt stöder denna Enhetens kyrka finner vi naturligtvis katoliker, men som ovanstående deklaration säger, även framträdande representanter från en rad samfund, som hittills har ansetts som klart frikyrkliga, evangeliska och bibelförankrade med rötter i gångna tiders väckelserörelser. Deras namn kan vem som helst läsa på det offentliga dokument som Enhetens Kyrka publicerat. Här kan vi bara nämna att de kommer från Pingstväckelsen, Trosrörelsen, Lutherska kyrkan, Evangeliska Frikyrkan, Missionsförbundet m.fl.
Menar verkligen dessa representanter att Påven är den bäste talesmannen för klassisk kristen tro? Vad menar man förresten med det uttrycket? Hör exempelvis tron på Maria som Himlens Drottning och Kyrkans Mor till klassisk kristen tro? Och menar dessa representanter att deras egna samfund varken har rättighet eller något giltigt motiv till att stå utanför den katolska kyrkan? I så fall jobbar de aktivt på de fria väckelserörelsernas undergång och det jobbet utför de medan de själva ännu står med i dessa rörelser. Vad skall man kalla en sådan verksamhet? Är det inte en typisk femtekolonn-aktivitet?
Keryxär en relativt ny kristen tidskrift som vill vara på hög akademisk nivå. Tillsammans med vissa alster från kristna bokförlag och en del evangeliska tidningar återspeglar denna tidskrift den besynnerliga situation vi nu befinner oss i. Keryx står emellertid i särklass. Den ges ut av Livets Ord i Uppsala. Jag skall vara rättvis och medge att vissa artiklar i denna tidskrift är goda och läsvärda, beroende på vilket ämne som behandlas. Men Keryx vimlar framför allt av negativa påståenden om de fria väckelserörelsernas folk. De är offer för otroliga fördomar. De kännetecknas av en otrolig okunskap. De begriper ingenting av den levande traditionens viktiga funktion. De saknar förståelse för värdet av en hierarkisk organisation. De är totalt okunniga om kyrkofäderna m.m. Eftersom utgivarna av Keryx av allt att döma betraktar sin egen rörelse som framsprungen ur en väckelse skulle dessa skriverier kunna uppfattas som sträng självkritik och därmed som tecken på ovanlig ödmjukhet. Problemet är att i bakgrunden skymtar hela tiden bilden av en kyrka som har en rätt förståelse av sakramenten, av ett hierarkiskt ämbete, av Jungfru Marias verkliga betydelse och som har tagit vara på den levande traditionen. Detta verkar nästan som en sorts propaganda för en sakramental ämbetskyrka, som för tankarna till Rom. Om författarna till artiklarna i Keryx menar att de skriver något nytt, tar de gruvligt fel. Personligen kan jag intyga att jag har läst samma argument många gånger förr. Men då var det katolska teologer som höll i pennan. Det kunde säkert varit behövligt att ge några konkreta exempel på detta. Men det får bli vid ett senare tillfälle.
Innehållet i Keryx är gåtfullt. Tidskriften ges ut av en församling som trots allt anses höra hemma i den evangeliska kristenheten. Varför då denna svartmålning av väckelserörelserna, inklusive pietismen och denna skönmålning av den sakramentala och hierarkiska ämbetskyrkan, som just i Påvekyrkan får sin starkaste utformning? Från evangelisk-kristen synpunkt kan sådant bara ha en negativ effekt. Därför ser vi också här en form av femtekolonn-verksamhet.
Den nakna sanningen
Journalisten Tomas Dixon – som själv tidigare var katolik – känner mycket väl den katolska kyrkans lära och historia. Han är inte lika hänförd över vurmen för enhet med Påven som vissa frikyrkoledare tycks vara. Han skriver bl. a. följande:
”Så enhetlig som många just nu inbillar sig är inte katolska kyrkan. De andliga och teologiska skillnaderna inom den är knappast mindre än mellan protestantismens olika samfund. Det finns katoliker längs hela skalan från kyrkligt konservativa (som vill återinföra latinet) till totala modernister och liberalteologer av alla slag.”
Med anledning av att somliga också betraktar påveämbetet som enhetens symbol skriver han:
”Hur skulle det mänskliga ämbete, som under historien initierat folkmord, inkvisition och antisemitism – och som dessutom förklarat sig ofelbart så att det i princip inte kan be om och få förlåtelse – hur skulle det ämbetet kunna symbolisera och förverkliga den enhet, som Jesus talar och ber om i Johannes 17?”
Hela saken har också en annan sida. Tomas Dixon påminner oss om något som femtekolonnarna totalt överser:
”Det finns många katoliker som inte tror på Gud alls. Det finns också katoliker som bekänner sig till Gud och katolska Kyrkan med sina läppar men som inte bryr sig om varken Guds moral eller påvens bud.“
Han nämner också de många s.k. ”Marianisterna” som praktiserar en ytterliggående Mariadyrkan. Till detta kan vi tillägga att massor av människor i de katolska länderna aldrig har öppnat en Bibel! Vilken andlig nöd och vilket missionsbehov! Men vem tänker på det idag?
I min ungdom mötte jag flera brinnande pingstvittnen som reste till katolska länder med evangelium. Idag verkar det som om pingstledare snarare reser till Rom i sällskap med katolska prelater för att ”studera” hur katolska kyrkan fungerar. Andra samfund visar lika liten glöd för mission i katolska länder. Femtekolonnarna har verkligen orsakat ett jordskred inom svensk kristenhet. Kontrasten mellan de ledare som stod i spetsen för väckelserörelsernas folk för 50 år sedan och deras nutida efterföljare är så stor att de verkar ha lite eller ingenting gemensamt. Kyrkopolitiken tycks tyvärr ha ersatt själavinnarglöden…
Man får göra fel för att sedan ångra sig och gå rätt, Jesus förlåter.
Bibeln är Gud som talar till dig/oss. Världen består av så många orättfärdiga människor, och hur blir det då Jesus kommer, hur många finner han som älskar honom?Gud har en plan för dig och mig som vill gå den väg han pekar på. Lita på honom.
Det grekiska ordet christós, i latiniserad form ”Kristus”, betyder ”en som är smord” (dvs. kung) eller ”den smorde”. Ordet motsvarar alltså det från hebreiskan hämtade ”Messias” och används i NT med samma innebörd. Uttrycken ”Jesus är Messias” (Apg 9:22) och ”Jesus är Kristus” (1 Joh 2:22) har i grundtexten samma lydelse. I föreliggande NT-översättning står ”Messias” när judisk miljö och judiskt tänkande präglar sammanhanget. I övriga fall står ”Kristus” i anslutning till grundtextens form. Undantagsvis kräver sammanhanget en annan återgivning (”falska frälsare”, Matt 24:24 med par.).
I urkyrkans grekisktalande del kom ”Kristus” efter hand att användas som namn. Paulus kan tala om Jesus, Kristus, Jesus Kristus och Kristus Jesus utan någon nämnvärd betydelseskillnad. Uttrycket ”Jesus Kristus” står allmänt som en fast formel i NT, även på några ställen i evangelierna (t.ex. Matt 1:1). Ibland kan det tänkas att den ursprungliga betydelsen hålls aktuell (”Jesus Messias” eller ”Jesus är Messias”, se t.ex. 1 Joh 4:2 med not).
I NT:s brev, särskilt hos Paulus, förekommer ofta uttrycket ”i Kristus” (ibland ”i Jesus” eller ”i Herren”). Det har en vid och skiftande innebörd; på grekiska kan det även betyda ”genom Kristus” och måste ibland översättas så. Meningen kan vara att Gud verkar i gemenskap med Kristus, t.ex. när han skapar världen, utväljer de troende eller styr deras liv. Vidare förekommer tanken att allting sammanfattas ”i Kristus”. Då antyds bilden av en rymd, som Kristus omfattar och innesluter. Denna av honom behärskade sfär representeras enligt NT på jorden av den kristna kyrkan. Att en människa är ”i Kristus” innebär att hon rör sig inom dess gemenskap. Alltefter sammanhanget kan tonvikten ligga på hennes personliga förening med Kristus i tron (t.ex. 1 Joh 2:5 f.) eller på den yttre grupptillhörigheten. Dopet, som innefattar båda dessa moment, beskrivs med orden att man döps ”in i Kristus” (Rom 6:3; Gal 3:27; Namn). I texter som gäller den synliga församlingsgemenskapen ger ordet ”kristen” ibland den bästa svenska återgivningen (t.ex. 1 Kor 7:39; Gal 1:22). På tre ställen (Apg 11:26; 26:28; 1 Pet 4:16) använder grundtexten den direkta grekiska motsvarigheten till detta ord, adjektivet christianós, om Kristus-anhängare eller medlemmar av Kristus-gruppen.
27 Se bara till att ni lever på ett sätt som är värdigt Kristi evangelium, vare sig jag kommer och besöker er eller inte. Låt mig få höra om er att ni står fasta i samma ande och samma sinne och kämpar för tron på evangeliet, 28 utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud. 29 Ni har ju fått nåden att inte bara tro på Kristus utan också att lida för hans skull, 30 eftersom ni har samma kamp att kämpa som ni såg att jag hade och nu hör att jag fortfarande har.
Inledning till Filipperbrevet
Filipperbrevet skrevs av Paulus mot slutet av hans första fångenskap i Rom i början av 60-talet e Kr (Apg 28:30). Brevet är fyllt av apostelns glädje både över hoppet om stundande frihet (1:19, 25f, 2:23) och över filippernas omtanke, förmedlad genom deras utsände Epafroditus (2:25f) som bar med sig brevet hem till Filippi. Församlingen hade grundats av aposteln under hans första besök i Makedonien (Apg 16:12f) och sedan fortsatt stödja honom i hans missionsarbete (1:5, 4:10f).
Maria: Paulus brev till alla de som följde Jesus och tron är så härliga och sanna att läsa. Här i dessa verserna talar ju Paulus om i klartext vad som gäller: KÄMPA I TRON. KÄMPA FÖR TRON. LIDA FÖR TRON. Att gå ut med Kristi evangelium är en stor sak. Människor i Sverige är inte alltid skickade att göra det för det är för mycket ståhej och falska profeter som vill fram i glansen och bli hedrade, allt medan det finns människor som inte gör något väsen av sig och får mycket mer gjort och inga stora applåder och pengar! Vad vi ser på nätet idag är ofta ett hopkok av alla möjliga och omöjliga saker som inte ens hör hemma i bibeln, men hitta på det kan man…… Nöj er med Guds ord som det står, oförvanskat! Var glada och tacksamma och be Gud om ledning i allt och var ivrig att få veta mer!
7 När Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: ”Min vrede brinner mot dig och dina båda vänner, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job. 8 Ta er nu därför sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job ska be för er. Jag ska ta emot hans bön och inte göra mot er som er dårskap✱ har förtjänat, för ni har inte talat rätt om mig som min tjänare Job.”9 Då gick Elifas från Teman, Bildad från Shua och Sofar från Naama och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren tog emot Jobs bön.
Herren välsignar Job
10 Och Herren återupprättade Job✱ när han bad för sina vänner. Herren gav Job dubbelt så mycket som han hade haft förut. 11 Alla hans bröder och systrar och alla han förr hade känt kom till honom, och de åt mat med honom i hans hem. De uppmuntrade och tröstade honom efter all olycka som Herren hade låtit drabba honom. Och var och en gav honom en kesita✱ och en guldring.12 Och Herren välsignade slutet av Jobs liv mer än dess början. Han fick 14 000 får, 6 000 kameler, 1 000 par oxar och 1 000 åsneston. 13 Han fick också sju söner och tre döttrar. 14 Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk.✱ 15 I hela landet fanns inga kvinnor så vackra som Jobs döttrar. Och deras far gav dem arv✱ tillsammans med deras bröder.16 Därefter levde Job hundrafyrtio år och fick se sina barn och barnbarn i fyra led. 17 Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.
Jag tycker mycket om Job´s bok, den är ypperlig. Som så många andra som läst den ochtycker om den, så tycker även jag att den är den trösterik, den är en tröst, den är så mycket av stor kunskap. Det behöver människorna. Gud visar ju vägen. De vet kanske inte vad livet är eller handlar om förrän de verkligen BLIR PRÖVADE. Ja, många människor blir verkligen PRÖVADE!
OCH: Många människor blir INTE prövade.
Så därför VET de inget om Prövningar och Lidande. Jag är mätt nu på prövningar och lidande. Jag ber Gud ändra på allt tungt som jag har och att göra det lättare och mer normalt. Ja det är min önskan och att få komma hem till min stad och att få leva för Jesus. Jag vill så gärna och av mitt hjärta se våren komma till Göteborg och dess Botaniska Trädgård där många fina barndoms- och vuxna minnen finns. Tack Gud! Jag älskar våren då allt blir nytt.
