Är du en kristen?

Uppslagsdel – Kristus, kristen

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är Jesus-Kristus7-300x931.jpg

Det gre­kis­ka or­det christós, i la­ti­ni­se­rad form ”Kristus”, be­ty­der ”en som är smord” (dvs. kung) el­ler ”den smor­de”. Or­det mot­sva­rar alltså det från hebre­is­kan hämta­de ”Mes­si­as” och används i NT med sam­ma in­nebörd. Ut­tryc­ken ”Je­sus är Mes­si­as” (Apg 9:22) och ”Je­sus är Kristus” (1 Joh 2:22) har i grund­tex­ten sam­ma ly­del­se. I före­lig­gan­de NT-översätt­ning står ”Mes­si­as” när ju­disk miljö och ju­diskt tänkan­de präglar sam­man­hang­et. I övri­ga fall står ”Kristus” i an­slut­ning till grund­tex­tens form. Un­dan­tags­vis kräver sam­man­hang­et en an­nan åter­giv­ning (”fals­ka frälsa­re”, Matt 24:24 med par.).

I ur­kyr­kans gre­kisk­ta­lan­de del kom ”Kristus” ef­ter hand att användas som namn. Pa­u­lus kan ta­la om Je­sus, Kristus, Je­sus Kristus och Kristus Je­sus ut­an någon nämnvärd be­ty­del­seskill­nad. Ut­tryc­ket ”Je­sus Kristus” står allmänt som en fast for­mel i NT, även på några ställen i evan­ge­li­er­na (t.ex. Matt 1:1). Ibland kan det tänkas att den ur­sprung­li­ga be­ty­del­sen hålls ak­tu­ell (”Je­sus Mes­si­as” el­ler ”Je­sus är Mes­si­as”, se t.ex. 1 Joh 4:2 med not).

I NT:s brev, särskilt hos Pa­u­lus, före­kom­mer of­ta ut­tryc­ket ”i Kristus” (ibland ”i Je­sus” el­ler ”i Her­ren”). Det har en vid och skif­tan­de in­nebörd; på gre­kis­ka kan det även be­ty­da ”ge­nom Kristus” och måste ibland översättas så. Me­ning­en kan va­ra att Gud ver­kar i ge­men­skap med Kristus, t.ex. när han ska­par värl­den, utväljer de tro­en­de el­ler styr de­ras liv. Vi­da­re före­kom­mer tan­ken att all­ting sam­man­fat­tas ”i Kristus”. Då an­tyds bil­den av en rymd, som Kristus om­fat­tar och in­ne­slu­ter. Den­na av ho­nom behärs­ka­de sfär re­pre­sen­te­ras en­ligt NT på jor­den av den krist­na kyr­kan. Att en människa är ”i Kristus” in­nebär att hon rör sig in­om dess ge­men­skap. Allt­ef­ter sam­man­hang­et kan ton­vik­ten lig­ga på hen­nes per­son­li­ga före­ning med Kristus i tron (t.ex. 1 Joh 2:5 f.) el­ler på den ytt­re grupp­tillhörig­he­ten. Do­pet, som in­ne­fat­tar båda des­sa mo­ment, be­skrivs med or­den att man döps ”in i Kristus” (Rom 6:3; Gal 3:27Namn). I tex­ter som gäller den syn­li­ga försam­lings­ge­men­ska­pen ger or­det ”kris­ten” ibland den bästa svens­ka åter­giv­ning­en (t.ex. 1 Kor 7:39; Gal 1:22). På tre ställen (Apg 11:26; 26:28; 1 Pet 4:16) använder grund­tex­ten den di­rek­ta gre­kis­ka mot­sva­rig­he­ten till det­ta ord, ad­jek­ti­vet christi­anós, om Kristus-anhäng­a­re el­ler med­lem­mar av Kristus-grup­pen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.