Jesus svingade ingen rökelse

Biörn Fjärstedt, biskop emeritus, gör i Dagen den 1 december ett försök att försvara kyrkoformer som i dag existerar i många av de äldre kyrkorna. Försöket var säkert ärligt menat och traditionerna går långt tillbaka för dessa kyrkors liturgi och former, men det är ändå något som gestaltats utan att ha den fasta förankringen genom Jesus och apostlarna liv och tjänande.

Enkelhet var det som präglade Jesus förkunnande och tjänande och enkelhet var det som var det utmärkande draget för de första kristna och det är åt det hållet vi ska sträva och inte mot ett formbundet kristet liv med ceremonier.

Det blir en väldig kontrast när man försöker att tänka sig Jesus stå och svinga rökelsekaret när han förkunnar eller att vi försöker tänka oss lärjungarna i pråliga liturgiska kläder när de gick omkring och predikade och botade sjuka. Nej, detta är sådant som kommit till i efterapostolisk tid.

Fjärstedt påpekar att de första kristna möttes dagligen i templet och att Paulus och Silvanus gick till synagogan. Visst, apostlarna gick dit folket samlades för att förkunna det nya budskapet de fått del av från Jesus. Det var helt naturligt för dem att överallt ta tillfällen att förmedla budskapet. Däremot var de aldrig med om att uppbygga tempel och byggnader för att utgöra några särskilda ställen som behövdes för förkunnelse eller liturgi.
Den naturliga platsen för de första kristna att samlas, var i hemmen. Därmed inte sagt att det skulle vara fel att samlas i särskilda byggnader, det som vi kallar för kyrkor, men låt oss vara ärliga när det gäller hur det såg ut i den första kristna tiden.

Det gör att vi ser att mycket av det som vi har i dag inte har så stor förankring i Nya testamentet och är absolut inget som vi måste vaka över och försvara för att hålla gudstjänst och leva ut det kristna livet. I stället är det väl så, att när man tiderna igenom på grund av förföljelser varit i avsaknad av både kyrkor och präster i liturgiska kläder, har evangeliet haft stora framgångar och lärjungarnas antal förökats enormt. Kina är ett exempel från modern tid där detta besannats.

Vad lärdomen av ett sådant exempel och andra genom kyrkohistorien visar, är att förtröstan på byggnader, liturgi och former varit av helt underordnad betydelse när det gäller evangeliets spridning och framgång. Vad detta kan lära oss är att det är enkelhet och öppenhet för den helige Andes sätt att verka som är det viktigaste. Det som vi har gjort oss så beroende av, kan snarare vara ett hinder. Det är värt att betänka.

Holger Nilsson
redaktionendagen.se

Vi måste veta vem vi tjänar då vi är troende, och vi måste veta priset av att följa Jesus.

Vi kommer att få betala det priset, men det är det värt, verkligen. Jesus säger att vi ska lyda Gud mer än människor, och det är ju sant.

Jesus säger: *Saliga ären I, när människorna för Människosonens skull hata eder och förskjuta och smäda eder och kasta bort edert namn såsom något ont. Glädjens på den dagen, ja, springen upp av fröjd, ty se, eder lön är stor i himmelen. /Luk 6:22-23/  Så, vad har vi att vara rädda för? Jesus är ju med oss i alla dagar! Det är HANS namn vi håller högt och HONOM vi tjänar, ingen annan!   Stå upp för Jesus!         *Maria

*Bibelns hjältar sig ej fingo sola Uti lycka, rikedom och prakt. Nej, de fostrades i korsets skola Till att känna himmelrikets makt. Sedan kunde de beträda färden Såsom Herrens trogna sändebud. Med en tro, som skakade på världen, I en ödmjuk ande inför Gud.*  E Gustafsson/

Är det så i våra tider, att vi ödmjukt låter oss fostras för att senare kunna gå ut som sändebud? Är det inte så istället att människor predikar ofta ett annat evangelium och framgångsteologi, än vad GUD har sagt? Förr gick man faktiskt i KORSETS skola, och lärde där vad Herren ville man skulle lära. Det var hårt, det var tufft, och förenat med DÖDSFARA, men vad blev det för predikanter av dem?

Lysande andefyllda predikanter som gjorde Guds VILJA. Många många av dem man ser idag går nog inte så ofta i korsets skola, för de är predikanter som har bra ekonomi och inte har lidit så förskräckligt mycket! Skall vi ta nästa vers?

*Den som han till ära vill upphöja, Måste grundligt förödmjukas först. Den sig måste allra djupast böja, Som uti hans rike skall bli störst. Herren sina mest förtrogna vänner Härliggjorde genom bitter nöd. Den som ljuvast Jesu kärlek känner, Mest har smakat egna jagets död.* / E G.  /

Vad säger du om detta? och hur lätt är det att dö ifrån sig själv? Det går, om man bara vill. Vi måste, om vi vill följa Jesus, vara beredda på smälek. Nuförtiden finns det predikanter som vill upphöja sig SJÄLVA, istället för att upphöja JESUS KRISTUS, och de kallas, är kännetecknade, som Falska Profeter! Men den som vill göra Guds vilja, går i Korsets skola. Jag vill tacka för att jag fick ögonen på dessa verserna.
Håll dig nära Jesus, be att få gå i korsets skola, be att få vara en arbetare för Guds rike! Kan det finnas något bättre? och att sedan få komma hem till Jesus…/Kram f Maria

Många hemsidor talar om att Jesus kommer tillbaka för att hämta hem sin brud. Det kan ske snart. Men vad gör folket? de sover, för att de inte fått undervisning, eller för att de inte vill veta sanningen. Så har det varit i alla tider…sömnen är djup på så många håll. Men det är väl ändå dags att vakna nu då? eller? Människor går in i en ekumenik som inte stämmer med bibeln och med villfarelser i new age och andra galenskaper. Vet man inte att tiden är kort? Är du en lärjunge som vill tjäna Herren Jesus?

Gå ut och möt brudgummen!

Vad ska vi gå ut ifrån? Vi ska gå ut ifrån det stora Babylon, den stora skökan. Upp. Kap. 17 och 18. Denna befallning från Herren i Upp. 18:4 är nu högaktuell.

Vi har aldrig förut varit så nära Jesu tillkommelse som just nu. Men hur är det med förberedelsen? Har Guds folk gjort sig redo för mötet med Jesus? Hur är det med enheten i tron? Mycket dåligt! Guds folk är mer uppsplittrat nu än någonsin. I stället för att följa vad Bibeln lär om Guds församling, så har man följt Satans falska församlingslära. Man tror att Guds församling utgöres av olika kyrkosystem och en massa religiösa organisationer.

De flesta kristna har ännu inte börjat förbereda sig för Jesu tillkommelse. Man kan tala och skriva om att Jesus ska komma, och om tidens tecken, men man gör inga förberedelser för att möta Jesus. Hur ska vi förbereda oss? För att kunna förbereda sig för Jesu tillkommelse så måste Guds folk få kunskap om Guds församling.

Först och främst måste allt Guds folk börja studera vad Bibeln lär om Guds församling. Vad som behövs nu inför Guds församlings upprättelse och uppbyggelse, är ödmjuhet inför Guds ord, och ett förlåtande sinnelag till varandra. Ödmjukhet är att vara mottaglig för undervisning.

Om man tänker efter vad benämningen ”Guds församling” betyder rent språkligt sett, så är det lätt att förstå att detta har ingenting att göra med varken frikyrkor eller andra kyrkor. Guds församling har funnits ända sedan Jesus döpte sina första lärjungar i den helige Ande, och Anden gav dem det nya livet i Kristus så att de blev födda på nytt. Då föddes Guds församling. Guds församling måste vara detsamma som det grekiska ordet ”ekklesia”, och Kristi kropp. 1 Kor. 12:12-31. Artikel fr Allan Svenssons hemsida.
Där får du läsa sanningar minnsann, som gör att du börjar fundera över  var du står i förhållande till Kristus. 

/Maria

Bli en människofiskare

Att vara rättfärdig–fri, finns det många bibelställen om, och här kommer det ett från Apostlagärningarna 13:39: 

’ 

*Alla som tror på honom blir fria från all skuld och förklarade rättfärdiga, något som den judiska lagen aldrig kunnat göra.*

’

Ser du nu, du som läser att man bli rättfärdig, fri från all skuld då man får en tro. Dessa rader i bibelordet/bibeln, är det glada budskapet i evangeliet- att förlåtelse från synd och befrielse från skuld finns tillgängligt för alla genom tro på Jesus Kristus.

’

Det gäller dig också. Du har väl tagit emot hans förlåtelse och lever det nya, friska livet varje dag (Rom 12:2)?  7Jes 53:11;  Rom 3:28; 10:4; Gal 2:16. Jag önskar dig att du tar emot Jesus Kristus och får ett förvandlat liv./Maria

Lärjungar. Det är vi som följer Jesus..Delade meningar finns det alltid och när det gäller den urkristna församlingen och dess sanbba tillväxt märks i våra dagar på sina håll bland många en viss nostalgi. Man ser hur sekulariseringen griper omkring sig mer än någonsin, medlemsantalet i kyrkorna går tillbaka, och även på söndagsskolfronten har de det kämpigt. Det är då inte att undra på att man söker stimulera församlingslivet genom att försöka återfå den livaktighet och det segermod som präglade de första kristna.

*

Men dessa första kristna upplevelser kan av oss lätt överidealiseras. Det är inte bara idel härlighet bland dem efter den förts pingsten. Jämsides med fösamlingens häpnadsväckande tillväxt berättas i Apostlagärningarna på ett mycket öppenhjärtigt och realistiskt sätt om småaktigheter och inkonsekvens bland apostlarna, käbbel missionärer emellan, oärlighet och avundsjuka blande medlemmarna i församlingen såväl som oundvikliga motsättingar i lärofrågor, då som nu.

*

Det var alltså inte bara solsken. Strax efter berättelsen om pingsten berättas exempelvis den tragiska historien om Ananias och Safira. När dessa båda makar anslöt sig till det apostoliska kolelktivet i Jerusalem sålde de något av sin egendom och låtsades överlämna hela betalningen till Petrus, fastän de höll undan en del av pengarna för egen del.

*

För denna oärlighets skull straffades de med döden. Så långt vi vet har inte söndagskolbarn några problem med den historien, men vuxna har det. Det syntes dem vara en överdrivet hård bestraffning. Hårdheten förklaras väl bäst av tidpunkten då detta ägde rum. Det var omeldebart efter pingsten under ett mycket ömtåligt skede av församlingens tillkomstprocess.

* 

Det gällde att i allt sitt handlande med största allvar räkna med den helige Ande. Petrus yttryckte allvaret i situationen med orden: ”Du har ljugit, icke för människor, utan för Gud.” /Apg 5:4/ Hur strängt det än kan förefalla, bestyrkte det övernaturliga tecknet apostelns ställning och uppgift i församlingen. Avsikten med detta hårda straff var tydligen att statuera ett exempel, och så långt vi kan finna upprepades det aldrig. …./Paul L Maier, boken De första kristna/

  Bli en människofiskare

Tomas. Vi kallar honom så ofta ”Tomas Tvivlaren”, men han förtjänar faktiskt att bli respekterad för sin tro. Visst tvivlade han, men det fanns ett viktigt skäl- han ville vara övertygad om sanningen. Tomas gjorde inte sak av sina tvivel. När han blev överbevisad övergav han dem omedelbart.

Han gav uttryck för sitt tvivel utan att hålla tillbaka, men han blev också fullständigt överbevisad om sanningen. Hans spontana reaktion var att ifrågasätta, men tvivlet styrde inte hans liv. Även om vi bara får en kort glimt av Tomas lyser hans karaktär igenom klart. Han kämpade för att förbli trofast mot det han hade hört trots sina känslor. Vid ett tillfälle när det var uppenbart för alla att Jesus svävade i livsfara, var det bara Tomas som vågade säga vad alla tänkte: ”Vi går med, så vi kan dö tillsammans med honom./Joh 11:16/.

Den gången tvekade han minsann inte att följa Jesus. Vi vet inte varför Tomas var frånvarandee första gången Jesus visade sig för lärjungarna efter sin uppståndelse, men han hade svårt att tro på deras upplevelse. Trots att de var tio stycken och dessutom hans vänner lyckades de inte övertyga honom. Man kan tvivla utan att för den skull leva en tvivlares liv.

Av tvivel stimuleras vi att tänka om. Då blir syftet snarare att stärka sin uppfattning än att ändra den. Tvivel kan också vara grunden till en fråga, som ger ett svar, vilket i sin tur motiverar ett beslut. Däremot får tvivel aldrig bli ett permanent tillstånd. Tvivlet kan liknas vid en fot som är lyft till ett steg- framåt eller bakåt. Innan foten har satts ner är inte steget taget. Om DU drabbas av tvivel ska du låta tanken på Tomas uppmuntra dig.

Han blev inte kvar i sitt tvivel utan lät Jesus förvandla det till TRO. Ta det också som en uppmuntran att många andra trogna Kristi efterföljare har kämpat med tvivel. De svar Gud har gett dem kanske kan hjälpa dig också? Bli inte kvar i ditt tvivel utan gå vidare till beslut och TRO. Samtala med en troende vän om ditt tvivel. De tvivel som aldrig uttrycks i ord får sällan svar!

Prestationer och starka sidor:  *En av Jesu lärjungar. * Gav starkt uttryck både för sin tro och sitt tvivel. * En lojal och trogen person.

Svagheter och misstag: *Övergav med de andra lärjungarna Jesus vid gripandet. * Vägrade tro på de övrigas uppgifter att de sett Jesus och krävde bevis. *Kämpade med en pessimistisk läggning.

* Vad vi kan lära av hans liv: *Jesus fördömer inte den som har ärliga tvivel och söker sanningen. *Det är bättre att ge ord åt sina tvivel och få dem förbytta i tro än att förbli tyst och tvivlande. Plats* Galileen, Judeen, Samarien.

* Nyckelvers: ”Sedan vände sig Jesus till Tomas och sa: ”Här är mina händer. Sätt ditt finger här, och stick din hand i min sida! Tvivla nu inte längre utan tro!” ”Min Herre och min Gud’, utbrast Tomas.” /Joh 20:27-28…

Ja så kan det vara, man kan tvivla. Men precis som Tomas så kan man få komma till tro, man blir överbevisad om att sanningen är den sanning man tvivlade på. Många många är som Tomas, men många många kommer till insikt också, vad gäller Jesu födelse, liv, död och uppståndelse.

http://www.youtube.com/watch?v=z4BNv-Ca3wA&feature=related  For I will stand as a witness of Christ

http://www.youtube.com/watch?v=zC617kE1maU&feature=related  You are My All in All

Eftersom Gud älskar alla människor och vill att de ska förstå det, så vill han ju ha en kontakt och en relation med oss som verkligen fungerar. Om vi säger att vi älskar Gud, men knappt orkar be eller fundera över vad Gud har för oss, då är lågan inte särskilt brinnande. Då får vi ta oss en funderare på vad vi håller på med.

Filipperbrevet 1:21 talar om en apostels överlåtelse till Jesus Kristus och livet som Guds sändebud.