Tag Archive | Lidande

Varning! MISSA INTE MÅLET! VAD är MÅLET? JESUS! / -Att missa målet är synd.

Hebréer-brevet Kapitel 2

1 Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 2 För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, 3 hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? Den förkunnades först av Herren och bekräftades sedan för oss av dem som hade hört honom. 4 Även Gud gav sitt vittnesbörd, genom tecken och under och olika kraftgärningar och genom att dela ut den helige Ande efter sin vilja.

Guds Son i ringhet

5 Det är inte under änglar han har lagt den kommande världen som vi talar om. 6 På ett ställe har någon vittnat:Vad är då en människa att du tänker på henne,eller en Människoson att du tar hand om honom?7 En liten tid lät du honom vara lägre än änglarna,med härlighet och ära krönte du honom.8 Allt lade du under hans fötter.

När han lade allt under honom utelämnade han inget, allt skulle vara lagt under honom. Än ser vi inte att allt är lagt under honom. 9 Men vi ser Jesus, som en liten tid var lägre än änglarna, nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe.

10 För när Gud, för vilken och genom vilken allt är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han genom lidande fullkomna honom som för dem till frälsning. 11 Jesus som helgar och de som helgas har alla en och samme Far. Därför skäms han inte för att kalla dem bröder, 12 när han säger: Jag ska förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen ska jag lovsjunga dig.

 13 Han säger också: Jag ska förtrösta på honom

och dessutom: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig

.

14 När nu barnen hade fått del av kött och blod tog han själv på liknande sätt del av detta, för att genom sin död göra den maktlös som hade makt över döden, alltså djävulen, 15 och befria alla dem som av rädsla för döden levt i slaveri hela sitt liv. 16 Det är ju inte änglar han tar sig an, utan Abrahams barn. 17 Därför måste han bli lik sina bröder i allt, för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. 18 Genom att han själv har fått lida och blivit frestad kan han hjälpa dem som frestas.

Läs också PSALM 22! som talar om JESUS som MESSIAS. Jesus har brutit satans makt.

JESUS frågar människor:

VILL DU BLI RÄDDAD?

Appell av Märta Berg Strömmare

Det ligger en man vid sidan av vägen. Han har blivit överfallen av rövare säger min Bibel. Han är plundrad på allt det han hade. Han är berövad sina kläder, sönderslagen och misshandlad. Han ligger där i diket utan förmåga att resa sig upp och ta tag i sitt liv. Det finns många människor som har det svårt. Många människor vill uppmuntra och säga: ”men ta tag i ditt liv, ryck upp dig!” Den här mannen som ligger där, han har inga möjligheter att ta tag sitt liv. Frågan är om han överhuvudtaget ska överleva. Vi vet varifrån han kom och vart han var på väg, men jag vet inte vem han var. Hur han egentligen hade det i sitt dagliga liv, det är helt irrelevant. Helt ointressant. Det vi vet är att Jesus berättar om honom att han ligger sönderslagen i landsvägsdiket.
Men det kommer ju människor vägen fram. Det kommer en präst. Vi kan se att det är en präst, för han har de fina kläderna på sig. Manteln som talar om att han är Guds redskap här och nu. Men det verkar som att han saknar någonting, trots sin fina utstyrsel. Han saknar förmågan att se vad som finns i hans omedelbara närhet. Eller också är det så illa att han ser, men tittar åt ett annat håll för han vill inte se. Han skyndar förbi.
Ja, ja. Hoppet är väl ändå inte ute? Vi hör fotsteg av någon annan som kommer. Och det är en levit berättar min Bibel. Det är också en Guds tjänare. Han skyndar sig förbi. När det här ordet började tala till mig så fick jag en ny inblick i situationen. Jag visste ju, för jag har läst den här berättelsen många gånger, jag visste att det skulle komma en tredje person, nämligen en samarit. Så började tankarna arbeta i mitt inre: Tänk om den här mannen som låg där slagen hade skrapat ihop det sista av krafter och stolthet som han nu kunde ha kvar i sin situation och sagt: ”Nej tack rör inte mig!” Det hade inte varit så konstigt. Därför att den mannen som kom nu, det var en samarit. Och jag utgår ifrån att mannen som ligger i landsvägsdiket är en jude. För något annat är inte berättat. Så det hade ju kunnat finnas en liten hårsmån utav, låt oss kalla det för självbevarelsedrift hos den här mannen i diket, som hade fått honom att tacka nej till ett vidrörande av en samarit.
Men han blir omhändertagen och blir placerad på en åsna, och så bär det av mot läkedom och fortsättning på livet.

Vid ett tillfälle ställs en fråga när Jesus började gå omkring och kalla människor till sig till efterföljd: Kan något gott komma ifrån Nasaret? Och frågan ska jag läsa om igen ifrån Jesaja 53:

– Vem trodde vår predikan? För vem var Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom (Jes 53:1-3).

Det är det vi har att erbjuda idag. En sådan person. En som kommer vägen fram för att lyfta den som har råkat ut för plundring och överfall. Är det du som ligger där möjligen, i dikeskanten? Är det du som har förlorat allt vad du har för att rövare har plundrat dig?  Är det du som har upplevt att de som du förväntade dig ett ingripande från, de gick förbi? Är det du som har tvingats till bitterhet, övergivenhet, ensamhet och mörker i din själ för att ingen varken kunde eller ville ta sig an dig där du ligger i ditt elände? Är det du?
Jag frågar inte efter om du tillhör en församling. Jag frågar inte efter om du kommer av en god släkt. Jag frågar bara: är det du som upplever att rövare har förstört ditt liv och du ligger skadad längs vägen? Du var på väg någonstans. Du hade ett mål i sikte. Men du kom inte längre, därför att du råkade ut för rövare.
Jag vill fråga dig allvarligt, därför att jag har drabbats av allvaret i den här texten. Jag har tänkt så här: Tänk om den här mannen hade tackat nej till hjälpen som han erbjöds? Hur kan jag säga så? Jo, jag kan säga så, därför att erfarenheten har visat mig att så har skett hundratals gånger, tusentals gånger. Människor har fått ett erbjudanden om att bli lyfta upp ur den djupa dyn, men det har inte passat, för det var fel person som kom.

Kan något gott komma från Nasaret? Vem trodde det som predikades? Hör du min vän, det är lätt att visa ifrån sig honom, därför att han har inget signum av den här världens goda. Det hade inte den här samariten som kom. Han var definitivt omöjlig i det här sammanhanget. Och när Jesus kom till den här jorden, då heter det om honom att inte ens hans egna tog emot honom. Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom.
Hör du min vän, vill du tro det budskap som predikas? Vill du se bort ifrån det du tycker borde vara si eller så, och ta emot evangelium? Det finns så många röster i den här tiden som sprider sitt gift över det evangelium som är utsått. Jag vet att människor går evigt förlorade därför att andra människor sprider gift över det utsådda.
Och jag säger nu inför Herrens ansikte: Har du råd, människa, att visa ifrån dig honom som talar fast det är denne som Jesaja profeterar om; att han var så eländig så att man ville dölja sitt ansikte för honom? Man ville inte ha med honom att göra. Man hade tänkt sig någonting annat, en konung. Han var så föraktad så vi räknade honom för intet. Budskapet jag har till dig, det är HAN som var så föraktad. Varför vill jag ge honom till dig? Därför att jag vet att det finns en annan sanning än den man såg. Det finns en annan sanning än den du har hört och sett. Det finns en annan sanning. Vad är det?
Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid.

Jag erbjuder dig frid du människa, var du än befinner dig, vem du än är. Frid genom Jesus Kristus. Han som dog, han som gav sitt liv, han som kom längs din väg, han finns där just nu. Och han böjer sig ner, han är inte rädd för att bli nersmutsad utav gyttjan du ligger i, hör du min vän. Han är inte förskräckt för någonting av det. Han lyfter dig upp. Det blir ingen kaross eller limousin. Det blir en åsnefärd. Han själv kom ridande på en åsna ska du veta. Åh, pris ske Gud! Tänk att Han är vårt erbjudande. Han är vårt påska-lamm. Och det du och jag har att göra, det är att ta emot honom, det är vår enda chans!

/ En underbar sann text!!/Maria

LÅT JESUS BÄRA DIG.

ÄR du svag så är Jesus stark, och när du vacklar bär han dig….

”Alltså: ’stärken maktlösa händer och vacklande knän’ och ’gören räta stigar för edra fötter’, så att den fot, som haltar, icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.” Hebr 12: 12-13.

DETTA är ett ord från Gud, som vill uppmuntra oss till att upplyfta trons hand och stärka oss i bönen. Ofta blir vår tro matt och svag, och bönen förlorar sin kraft och målmedvetenhet. Bilden, som här användes, är mycket belysande. Tanken synes vara den, att vi blivit så modlösa och försagda, att ett obetydligt hinder förskräcker oss och frestar oss till att gå omkring detsamma för att välja en lättare väg. Kanhända rör det sig om någon sjukdom, som Gud är redo att hela. Provet är svårt, och det förefaller lättare att anlita mänsklig hjälp eller komma igenom på något annat vis. Det finns många sätt att kringgå svårigheterna i stället för att bana sig väg tvärs igenom dem. Huru ofta ställas vi icke inför förhållanden, som förskräcka oss, och vi söka slingra oss undan med en ursäkt: ”Jag är icke nu beredd för detta.” Något offer bör göras, en lydnadshandling utföras, ett Jeriko intagas. Eller Gud har lagt någon på värt hjärta, och vi sakna mod att, åberopande löftena, kämpa i bönen för denna, tills seger vunnits.

Bönelivet är kanske svagt, eller vi lida av någon sjukdom, som blott till hälften botats, och nu söka vi oss en annan väg. Gud säger: ”Stärken maktlösa händer.” Gå tvärs genom floden, och se, vattnet skall dela sig. Röda havet skall öppnas, Jordans böljor bliva avskurna i sitt lopp. Herren skall föra dig igenom till seger. Låt icke foten vridas ur led, utan låt din kropp bliva helad, din tro stärkt. Gå rakt framåt och se till, att intet Jeriko lämnas o-intaget bakom dig, ej heller någon plats, där satan kan säga, att han blivit dig övermäktig. Detta är en både nyttig och praktisk lärdom. Hur ofta ha vi ej varit i denna ställning! Kanske befinner du dig där i dag? — A. B. Simpson.

Bekymra dig så litet som möjligt om svårigheterna. Plöj havet, likhet med ångaren, både i storm och stiltje, i regn och solsken. Huvudsaken är att du bär din börda och når hamnen.

P.S ALLA blir tyvärr inte ’helade’, helbrägdagjorda här på jorden, men vi får TRO och hoppas och glädja oss i Gud och arbeta så gott vi kan! JESUS kommer snart. (EFTER VEDERMÖDAN!)

Är LIVET ENKELT? / Lärjungar och Korset. Genom Eld och Vatten

LIDANDET. Livets väg……..

GUD utväljer de mest utsökta och svåra prövningar för sina yppersta och bästa lärjungar. De som blivit högst benådade kunna bära de största prövningar, som Gud sänder dem. Prövningen drabbar icke Guds heliga såsom av en slump, utan på Guds befallning. Gud spänner aldrig sin båge på måfå. Varje pil Han avskjuter har ett bestämt mål och träffar blott dens bröst mot vilken den riktats. Den troende får icke blott nåd utan även ära, om han med jämnmod bär prövningen.

De Guds barn, som äga den djupaste kunskapen om Gud, höra i regel till dem som blivit förda in i den djupa själsångestens heta eld. Om du bett att få lära känna Kristus bättre, bliv då ej förundrad, om Han tager dig avsides till en enslig plats eller för dig in i lidandets smältugn.

Straffa mig icke, Herre, genom att beröva mig mitt kors, utan trösta mig genom att göra mig villig att underkasta mig Din vilja, och genom att lära mig att älska korset. Giv mig det, varigenom jag bäst kan tjäna Dig — och låt mig anse det som Ditt största nådesbevis, att Du i mig skall förhärliga Ditt namn, i enlighet med Din vilja.

”Saliga äro de människor som i dig hava sin starkhet, de vilkas håg står till dina vägar. När de vandra genom Tåredalen, göra de den rik på källor, och höstregnet höljer den med välsignelser.”
Ps 84: 6-7.

Ditt kors är likväl gott,
om än det smärta gör.
Gud ger dig denna lott,
den därför älskas bör.
O själ så fatta mod!
Din bittra ört för munnen
dock hälsosam är funnen,
den är så god, så god.

Av korset görs vi små,
vi, som så stora gå,
i egna tankars villa
oss höga ting inbilla.
Ja, korset lär oss då
att själva intet bliva
och Gud all ära giva.
Vi bli så små, så små.

Dig korset för ur nöd
till livet genom död.
och blir det egna livet
till korsets död utgivet
så helt, som Gud det bjöd,
då nöjd du med Hans vilja
i frid dig snart får skilja
från jämmer, ångest och nöd.

Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Gud är god. Genom Eld och Vatten!! /Maria

Video: Megakyrkornas MÖRKA VÄRLD. SÅ mycket FALSKHET och LÖGNER. Se de ’kända’ s k predikanterna som förstör människors liv o ekonomi. /och ny Video: Maria. /

Ja här kan du se vad som förekommer fortfarande och alltid har gjort, på olika vis i den världen de lever i som vill lura och förföra och tjäna enorma summor pengar. Det är en sådan otäck rörelse, JESUS kommer att döma dem, var så säker! Människoliv blir förstörda och de där falska räknar sedlar. Det förekommer i Sverige också…. WAKE UP! Tro inte på dem!- /Maria

Nej det är ingen god värld vi lever i, nej den är hur smutsig som helst. Det är ingen nyhet. MEN det som är underbart är att JESUS KRISTUS är den som hjälper, renar, frälser, stödjer, bär oss, …… HAN och bara HAN kan laga en människa på rätt vis. KOM TILL HONOM, du som kom hit på ditt första besök nu? och ni andra! HÄR på sidan finns hjälpen! JESUS. Här finns personer som kan hjälpa och trösta! VÄLKOMMEN HIT!! Vill du kontakta mig så finns min mailadress i Gästboken här på sidan! Välkommen!

/Maria

Nåden hör de ödmjuka till.

Nåden hör de ödmjuka till. Använd aldrig din tid till att grubbla över de yttersta orsakerna till någon händelse. Vi har nämligen fallenhet att fundera över varför någon svårighet har drabbat oss och ofta också att fråga, om denna svårighet innehåller ett Guds straff för någon synd. Ett sådant resonemang är totalt fruktlöst. Du finner inte svaret genom att grubbla. Ju mera du funderar, desto större plats ger du åt åklagaren, tills anklagelsernas störtskur blir så häftig, att du formligen begravs under den. Gör upp ditt mellanhavande med Gud. Bekänn uppriktigt också dina hemligaste synder och nämn dem vid deras rätta namn. Men tro sedan också, att Herrens löfte om förlåtelse för alla dina synder är sant och orubbligt. När du så har klarat upp ditt förhållande till Gud, skall du upphöra att grubbla över orsakerna till ditt lidande. Jag har märkt, att det är lättast att bära ett lidande, när man tar det direkt ur Herrens hand. Det har varit Herrens vilja, att jag hamnat på detta sjukläger. Varför vet han ensam.
Allt lidande är ingalunda strafflidande. När det gäller Job till exempel, finner vi, att hans lidande för honom rentav var ett reningslidande. I denne fromme mans hjärta hade kanske innästlat sig rätt höga tankar om hans eget jag. Herren erkände, att Job var sin tids frommaste man, men kanske Job också tänkte något ditåt om sig själv.Därför måste Herren föra honom in i sådana djup av lidande, att hans naturliga fördärv skulle bli uppenbart också för hans egna ögon. Och det blev uppenbart. Job erkände visserligen inte, att någon bestämd synd skulle ha orsakat hans lidande, så som hans vänner påstod. Men han bekände tydligt sin syndfullhet inför Herren. Och nu såg han den också klarare än förr. En sådan inre rening avser Herren många gånger, då han lägger oss på smärtans läger. Mitt i plågorna där lär vi känna de svaga sidorna i vår natur. Vi blir lätt sårade, missnöjda, fordrande och otrevliga på många sätt också i de människors ögon, som trott så mycket bättre om oss.Detta är mycket förödmjukande för oss. Men vi måste ta denna förödmjukelse ur Herrens hand. Herren har sin egen goda avsikt när han på detta sätt inför våra ögon blottar vårt inre fördärv. När vi kommit ut ur denna degel, är vi mildare mot andra lidande människor, vi orkar bättre bära denna avoghet och vi förstår, att de också själva lider av den, på samma sätt som vi led, när vi råkade in i en liknande reningseld. Nåden hör de ödmjuka till. Ju ödmjukare, desto större nåd. När du stigit upp från denna sjukbädd, väntar dig således en ännu större nåd än förut.Herre, jag erkänner inför dina heliga ögon, att jag förtjänat detta lidande. Jag har förtjänat till och med ännu mera. Men nu vill jag inte se det i ett sådant ljus utan ta denna tid ur din hand som en reningstid. Låt detta lidande bli mig till välsignelse och till rening av mitt hjärtas inre. Då kommer dessa dagar att ha ett bestående värde i mitt liv.

Bibelord: Ps 51: 12-14.  Mal 3: 3.
Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.
/Maria

Sorgen är Guds plogbill. /Trygg med Jesus

❤

”Bättre är grämelse än löje, ty av det som gör ansiktet sorgset far hjärtat väl.” Pred 7: 4.

DÅ sorgen träffar oss och vi stå beskyddade av den gudomliga nåden, utför den ett mångfaldigt verk i vårt liv. Den uppenbarar förut okända djup i själen och förut oanade möjligheter till tjänande. De sorglösa sakna djup. De misstänka aldrig den egna naturens torftighet. Sorgen är Guds plogbill, som Han använder för att utföra ett grundligt plöjningsverk i själens åker, på det att den må giva rikare skördar. Hade människan icke fallit, utan förblivit i sitt härlighetstillstånd, då vore den gudomliga glädjens starka strömmar den normala kraft, som öppnade själens rikedomsdjup. Men i en fallen värld är sorgen det utvalda medlet, som hjälper oss att känna oss själva. Det är sorgen, som kommer oss att tänka djupt och allvarligt. Den lär oss att vandra sakta framåt med varsamma steg, granskande våra motiv och vårt handlingssätt. Den uppenbarar för oss de himmelska tillgångarna och gör, att vi villigt utgiva våra liv i Guds och vår nästas tjänst.

Låt oss föreställa oss en skara av sorglösa människor, som leva vid foten av en lång bergskedja. De ha aldrig dristat sig till att utforska dalarnas hemlighet. En dag sveper ett fruktansvärt oväder fram genom bergen, förvandlar de dolda kjusorna till ekande trumpeter och uppenbarar dalarnas innandömen. Bebyggarna vid foten av bergen förundra sig över alla labyrinter och gömslen, som, okända för dem, dolt sig i deras omedelbara grannskap. På samma sätt framleva många sitt liv indolenta och så att säga på ytan av sin natur, tills sorgen likt ett häftigt oväder går fram över dem och blottar de dolda djupen, som de tidigare alls ej haft någon aning om.

Gud brukar aldrig någon människa för stora syften, innan Han först slagit henne i spillror. Josef var en sorgernas man mer än någon annan av Jakobs söner. Han fick den höga Uppgiften att förmedla bröd åt jordens nationer. Därför vittnar den helige Ande om honom: ”Ett ungt fruktträd är Josef — vid källan; dess grenar nå upp över muren” 1 Mos 49: 22. Det är sorgen, som förmår vidga själen.

”Det är i stormen, som vår själ sig härdar
hon skulle domna av en evig fred,
och även sorgen måste vara med.
Den rena glädjen hör till andra världar,
det rena ljuset är blott hemma där.
Men ljus och skuggor måste växla här,
och våren följs av härjaren, av hösten,
men även smärtan ofta följs av trösten”

Varje människa och varje nation får inhämta lärdomar av Gud i motgångens skola. Vi kunna säga: ”Välsignad vare natten, ty den kom oss att skåda himmelens stjärnor”, och ”välsignad vare sorgen, ty den skänkte oss Guds hugsvalelse”. Floden sopade bort både hemmet och kvarnen, allt vad den fattige mannen ägde. Men då han stod där på stranden, sedan vattnet sjunkit, modlös och fullständigt bruten genom sin stora förlust, fick han se något blänka på den barspolade sandbanken. ”Det glänser såsom guld”, sade han vid sig själv. Och det var guld. Floden, som först utarmat honom, hade nu gjort honom till en rik man. På samma sätt sker det ofta i livet.
— H. C. Trumbull

Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Lina Sandell: Se uppåt min själ, se uppåt mot himlen.

Se uppåt, se uppåt, du människobarn,
se uppåt från mörkret och bruset på färden,
se uppåt, så undgår du frestarens garn,
se uppåt, så vandrar du trygg genom världen.
Hur höga än vågorna över dig slå,
se uppåt, se uppåt till Jesus ändå!
L. S.

/Maria

FRI i JESUS




I Jesus är jag fri, därifrån kommer kraften

Kraften får jag från Jesus
Viljan får jag från Jesus
Orken får jag från Jesus
Glädjen får jag från Jesus,
men också smärtan av att tillhöra honom,
Det är inte populärt hos alla.

Kraften bär mig
Viljan för mig framåt
Orken gör att jag vågar och kan
Glädjen tar bort tårar och läker sår
Smärtan är värst, men BÄST,
FÖR: den gör mig till den och det HAN vill
att jag ska VARA.

Jag går korsets väg, den är bäst.

Dikt ©Maria

/Maria

Gud vill göra oss starka. Ofta sker det genom ensamhet. /Ur Källor i öknen

Han vill göra oss starka
I Psalm 102 i Psaltaren läser vi: “Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.”

Alla som ligger på smärtans läger får erfara något dylikt. I all synnerhet blir sömnlösheten en tung börda att bära. Och dock är inte den egentliga sömnlösheten, enligt läkarna, så farlig som den fruktan och spänning som orsakar sömnlöshet. Sömnlösheten för med sig själslig trötthet, och denna trötthet gör i sin tur sjukbädden svårare. Job kunde gott ha yttrat vad vi citerat från Psaltaren. Han led inte bara av sömnlöshet utan även av mardrömmar. Han anklagar Herren för att Herren också pinar honom med skräckdrömmar. Men satsens senare del passar lika väl in på honom. Job kände sig outsägligt ensam. Barnen hade dött. Hustrun förstod honom inte. Vännerna blev allt mera främmande. Tidvis tyckte han sig mol allena, övergiven också av Gud.

En sådan själens stora ensamhet tycks också höra till Guds uppfostringsmetoder. Var och en som i någon mån fått uppleva detta, vet, att det är så. Vart syftar Herren, då han mången gång för oss in i en stor ensamhet på sjukbädden? Han vill göra oss starka. Många kan nog förefalla starka, så länge de är tillsammans med andra, men när ensamheten drabbar dem, märker de snart, att deras styrka bara berodde på att de fick stöd av andra.

Herren för oss in i ensamheten för att göra oss så starka, att vi inte är beroende av stöd från människorna omkring oss. Kanske många av oss också har erfarit detta efter ett sådant skede i vårt liv. Du har kommit ut ur lidandets eldprov mindre beroende av människor än förr och självständigare än förut. Frukta därför inte heller för den erfarenheten, att du får känna dig mycket ensam. Den känslan är annars inte alls så sällsynt som många tror. Det finns ett stort antal ensamma människor i världen, och de flesta klagar över sin ensamhet.

Herren vill fostra dig till en sådan människa, som inte klagar över sin ensamhet utan förhåller sig till den med full förståelse. Han försöker lära dig att leva i absolut beroende av honom, men det lär du dig inte, förrän alla stöd och kryckor tas ifrån dig och du måste stå på egna ben. När du lärt dig leva i absolut beroende av Gud, blir du fri från människoslaveri. Du lägger inte längre så stor vikt vid vad människorna säger om dig. Det är viktigast för dig att veta, vad Herren tänker om dig. Och på det sättet anpassar du dina steg efter Jesu Kristi steg. Men den som vill vandra i Jesu Kristi fotspår, måste alltid vara villig att också vandra mycket ensam. Och pino-lägret kan just stärka dig i en sådan självständighet.
Herre, jag tackar dig, att du vill fostra mig till en sådan människa, som helt och hållet och i allt sätter sin lit till dig ensam. Tack, att du vill befria mig från människoslaveri och göra mig till en sådan människa, som bara lyssnar till din stämma och följer endast dig. Stärk mig i min stora ensamhet, så att jag blir ett bättre redskap i din hand.


Bibelord: Jes 40: 27-31. Joh 16: 21-22.

/Maria

Del 1. Lidande och sorger. Prövningar. Bibelns ord.

Hur tänker man om sorg och elände? Om det, en ny artikel finns här nu (igen, i ny tappning), för att jag och många med mig förstår inte alls hur man kan säga att ALLT är ok då man lämnar sitt liv till Gud: 1). man får mer prövningar än någonsin, 2). rider ut dem under många år och 3).förväntas ha GLÖMT allt som gjort ont, och som nästan gjort en människa död av sorg. För man säger att när man blir frälst är det gamla livet Glömt. Ja i många fall är det lätt eller lättare att börja om på nytt med Jesus och bara gå vidare. MEN saker kan göra så ont så att man blir sjuk av sorg, FAST man är frälst och helhjärtat går med Gud. DET borde man förstå.

Om man tror att människor inte är frälsta för att de har gått igenom svåra sorger och är ledsna; ja Då tror jag att man är ganska så oerfaren och inte förstått bibelorden om sorg, prövningar, hat, historien i Job´s bok och mycket mer som nästan kan kallas för galenskap.

Jag och många med mig har råkat ut för så många sorger att det är märkligt att man lever. Ja det är Guds försorg förstås, han bär och upprättar människor, HAN är med dem i alla stunder, hela vägen och HAN och bara HAN kan BEDÖMA HUR mycket en människa lidit. Därför anser jag att många personer inte har den rätta förståelsen eller Kunskapen om lidande. Det är något man inte får så lätt/lättköpt. Jag varnar för ARKENS bibelskola m m t ex Livets Ord, Det är INTE RENA församlingar, det kan vara så att de säger där att man skall gå på Upprättelselinjen för att bli HEL. DET är helt befängt för många har gått ner sig efter att ha varit där. Jag lägger in en länk om det.

https://theholyremnant.blogspot.com/2019/06/skrammande-vittnesbord-om-morkret-i.html


-Så… jag vill säga att ha ont gör ont och det tar TID att bearbeta alla sorger, specifika sorger, eller annan sorg. Man kan få kroppsliga problem av sorger, och man kan bli väldigt sjuk för att kropp eller sinne INTE orkar med påfrestningarna av sorger,sorgen, vad det nu är och kan vara som plågar! TÄNK på det!

Luk 22:28 Det är ni som har stått vid min sida under mina prövningar,….
Apg 20:19 Jag har tjänat Herren i all ödmjukhet, under tårar och prövningar som mötte mig genom judarnas intriger.
2 Kor 8:2 Trots deras många hårda prövningar har ändå deras översvallande glädje och deras djupa fattigdom gjort dem överflödande rika på uppriktig hängivenhet.
Jakob 1:2 Räkna det som ren glädje, mina bröder, när ni råkar ut för olika slags prövningar.
1 Pet 1:6 Var därför glada, även om ni nu en liten tid måste utstå olika prövningar.

Jes 60:20 Din sol ska inte mer gå ner, din måne inte mer avta, för Herren ska vara ditt eviga ljus och dina sorgedagar ska vara slut.

Job 10:15 Ve mig om jag är skyldig! Men är jag oskyldig kan jag ändå inte lyfta mitt huvud, för jag fylls av skam och ser mitt lidande.
Job 20:22 Mitt i sitt överflöd ska han drabbas av nöd, lidande av alla slag ska möta honom.
Job 36:15 Genom lidandet vill han rädda den som lider och genom nöden öppna hans öra.
Job 36:21 Akta dig, vänd dig inte till ondskan, som du valt i stället för lidande. / I Job´s bok finns förklaringar om att Job´s s k vänner hade fel i sina anklagelser).

Ps 88:4 för min själ är mättad med lidanden och mitt liv närmar sig dödsriket.
Ps 88:10 Mitt öga förtärs av lidande. Herre, jag ropar till dig varje dag, jag sträcker mina händer mot dig.
Ps 107:12 Han ödmjukade deras hjärtan med lidande, de föll och ingen hjälpare fanns.
Ps 119:50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt ord ger mig liv.
Ps 119:92 Om inte din undervisning var min glädje, skulle jag gå under i mitt lidande.
Ps 119:153 Se mitt lidande och rädda mig, för jag glömmer inte din undervisning.

Apg 20:23 Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig.
Rom 5:3 Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod,
Rom 8:18 Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår.
Rom 12:12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.
2 Kor 1:5 Liksom Kristi lidanden flödar över oss, så överflödar också genom Kristus den tröst vi får.
2 Kor 1:6 Om vi är trängda, är det för er tröst och frälsning. Om vi blir tröstade, är det för att ni ska få den tröst som ger kraft att uthålligt bära samma lidanden som vi.

LIDANDE är det som formar oss, det som ger oss kraft i svagheten, LIDANDE är något MYCKET nödvändigt för att fostras.
Ojoj, här finns mycket att behöva läsa och förstå! I de dagar som KOMMER framöver så kommer det att BLI MYCKET LIDANDE. Så läs på vad bibeln berättar för du/ni kommer att behöva veta mycket om framtidens lidande och hur man klarar det. DESSA saker tala man inte om i kyrkorna direkt och hur man orkar leva med olika plågor. Lidande och svåra sorger vet inte många pastorer om för de lever väldigt skyddat, de flesta, hm.. Jag har mött och sett mycket av elände så därför är detta saker som ligger mig varmt om hjärtat sedan jag var liten flicka. Det är saker man måste kunna tala om och beröra på rätt sätt. Ledsna och bekymrade och knäckta människor skall man inte, och får man inte vifta bort. Det gjorde inte Jesus, eller hur!

/Maria

Välja att dö?/Artikel från Alltombibeln

Välja att dö?

https://alltombibeln.se/bibelfragan/valjado.htm

Fråga: Antingen följer vi Guds lag och kommer till himlen eller så följer vi den inte och kommer till en evighet utan gemenskap med gud. Bara tanken skrämmer mig, för ingen kan vara 100% säker på att hamna rätt hur kristen man än är. Man måste helt enkelt tro att man kommer rätt. Men tänk om man verkligen vill dö, om man inte vill leva vidare varken i himlen eller utanför utan upplösas fullständigt. Är det möjligt? Ofta hör man pastorer säga att ”vi måste nå ut med evangelium för att människorna inte ska gå förlorade”. Jag tycker att det är ett direkt felaktigt påstående eftersom ingen vet. (M.Ö.)

Svar: Jesu uppståndelse är beviset för att han talade sanning. Som Paulus sa: om inte Jesus uppstod så är hela tron på honom meningslös. Det är just Jesu uppståndelse som gör kristendomen till någonting mer än en vishetslära och Jesus till något mer än en vishetslärare. Den bevisar att Jesus var och är Kristus, Guds son, och att hans ord är sanning.

Enligt Jesus finns det bara två alternativ (och det är ju ganska logiskt) – evigt liv och evig död. Några ”mellanting” kan inte finnas. Alternativen är att leva eller inte leva. Liv eller död.

Liv är medvetande, känslor, personlighet, upplevelser etc – oavsett om vi lever i fysisk gestalt (som nu på jorden) eller i andlig gestalt (efter uppståndelsen).

Död är motsatsen till liv. Inget medvetande. Inga känslor. Ingen personlighet. Inga upplevelser. Ingenting.

När vi är döda existerar vi inte. Vår livsande har återvänt till Gud och vår kropp, vår hjärna, vårt psyke, vår personlighet, våra tankar – allt detta som är vårt ”jag” – är utslocknat. När vi inte existerar kan vi inte uppleva att vi inte existerar.

När man talar om att människor ”går förlorade” så menar man att de går miste om det som är varje människas rättighet, nämligen ett evigt liv. Det eviga livet är ju inte någonting som bara är några få fromma människor förunnat, utan något som Gud har avsett för varenda mänsklig individ som någonsin funnits. Precis som han har avsett att den organism som döljer sig i en puppa ska förvandlas till en fjäril. Men om någonting händer med puppan så att den aldrig blir en fjäril, så har den ”gått förlorad”. Den nådde aldrig sitt mål. Den blev aldrig mer än en puppa.

På samma sätt är det vårt mål att bli Guds avbilder – Guds barn – men om vi inte vill, så är det ingen som tvingar oss. Om vi väljer att inte tacka ja till Guds erbjudande om att få uppstå till evigt liv, utan väljer att förbli döda, så blir det här fysiska livet som jordmänniskor allt och vi når aldrig vårt mål. Vi ”går förlorade”.

Thor-Leif Strindberg

Maria: Ja här är ytterligare en artikel som är mycket intressant, och det är många icke troende på JESUS som blir rent arga av dessa ord. Människor idag har inte alltid ett stort behov av att veta vad som sker i döden/efter döden. Nu är det ju vanligt att tro på New Age, kristaller och alla möjliga och omöjliga förklaringar om att man INTE DÖR, nej man tror ju att man flyttar till olika dimensioner och himlar m m- DET är INTE SANT! Gud har skapt oss alla och gett oss valmöjligheter och SANNINGAR! DE är till för att förstås men i denna sekulära och smutsiga värld tror man mer på AI- Robotar, Stenar, ’andevarelser’, mörker, och mycket mer som inte man ska intressera sig för. Gud har allt VI BEHÖVER, nu och sedan. ATT VÄLJA att dö är inte alls ok det är hemskt och en skymf emot Skaparen/Gud, men alla kommer tyvärr inte till den slutsatsen.

/Maria

med Jesus? VAL?

Självmord / Alltombibeln. Förklarande artikel

Självmord – en oförlåtlig synd?

Fråga: Varför är självmord så syndfullt enligt Bibeln? (M.G.)

https://alltombibeln.se/bibelfragan/suicid.htm

Svar: Bibeln säger egentligen inte alls särskilt mycket om självmord. Visserligen nämns flera personer som tog sitt eget liv, Saul (1 Sam 31;4), Ahitofel (2 Sam 17:23), Simri (1 Kung 16:18), Judas (Matt 27:3-5) etc, men för övrigt tas inte själva företeelsen upp någonstans (och ordet finns inte över huvud taget i Bibeln).

Däremot har kyrkan haft desto mer att säga, och det är nog bara att konstatera att dess representanter i det avseendet har varit precis lika omänskliga och oförnuftiga som de varit inför mycket annat som de inte förstått: främmande kulturer, kloka gummor, andra religioner, psykiska sjukdomar, oförklarade fenomen etc etc. I dag är synen lyckligtvis en annan.

Naturligtvis är och förblir självmord någonting som står i strid med Guds avsikt med vårt liv. När Gud skapade människan gjorde han det med ett definitivt syfte:

”Och Gud skapade människan till sin avbild…” (1 Mos 1:27)

Guds avsikt är att använda vår fysiska tillvaro här på jorden som en nödvändig förberedelse för en evighet tillsammans med honom, som hans likar. Genom att ta en människas liv – vårt eget eller någon annans – fråntar vi Gud hans rätt att forma sitt barn till sin avbild. Dessutom visar vi missaktning för Gud, för ytterst är inte vårt liv vårt eget, utan Guds liv. Det är en del av Gud själv, eftersom Gud är liv och allt liv är av honom. På så sätt är livet någonting heligt, och den ende som har makt och rätt att råda över människans liv och död – rätt att ge liv, ta liv och ge liv tillbaka igen – är Gud.

Enligt Guds ord är det alltid fel att döda en människa – att självsvåldigt utplåna ett liv som Gud har gett. I den frågan är Bibeln helt entydig. Och därför är också ett av de första buden: ”Du skall inte dräpa” (2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17). Även Jesus upprepar denna gudomliga, eviga lag (Rom 13:9-10, Mark 3:4). Och däri innefattas att människan inte heller får döda sig själv.

Att ta sitt liv är ofrånkomligen ett brott mot det femte budet. Att begå självmord är att begå en synd. Men samtidigt måste vi komma ihåg att alla människor är syndare. Vi förbryter oss alla mot Guds vilja på olika sätt (1 Joh 1:10). Ingen är syndfri.

Och medan alla andra synder har sin grund i egoism, girighet, hat etc, så är självmord alltid ett uttryck för desperation och fysiskt eller själsligt lidande som blivit mer än vad vederbörande kunnat uthärda. Det är aldrig något som någon begår för nöjes, eller för sin egen tillfredsställelses, skull.

Vi människor är alltid så snabba att döma – så snabba att kasta stenar – trots att vi aldrig har någon möjlighet att helt känna till bakgrunden till någon människa handlingar. Men det kan Gud! Han kan sätta sig in i en människas situation. Han kan se vad som utspelar sig i en människas djupaste inre (1 Kon 8:39)! Han ser en människas innersta tankar och känslor, skuld och sorg, ångest, förtvivlan och ånger.

Och för varje uppriktigt ångerfull människa finns det en absolut gränslös förlåtelse, som på nytt öppnar den väg till evigt liv som synden stänger till. Det gäller för var och en som insett sina fel – oavsett om det är vad vi andra människor betraktar som små eller stora synder – ångrar dem och beslutar sig för att i fortsättningen följa Guds vilja.

Jesus bad sin Far förlåta till och med dem som tog hans liv (Luk 23:34). Det är ingen tvekan om att samma förlåtelse finns för den människa som i förtvivlan tar sitt eget liv. Den dag hon uppstår och inser vad hon gjort och ber Gud om förlåtelse, så kommer också Gud att förlåta henne.

Thor-Leif Strindberg f f

Tack Thor-Leif, säger Maria här, och anser att det är så MÅNGA som inte VET vad Gud tycker i dessa frågor, men här är ett svar som jag kan lägga ut nu. Jag hoppas att man förstår allvaret i att inte vilja leva, eller att vilja ta sitt liv.

Det är ingen skam att vara så förtvivlad att man inte vill leva, det är i mångt och mycket MÅNGA orsaker och kanske personer som ORSAKAT den stora smärta som det är att INTE vilja leva. Jag har själv varit där så jag vet hur tufft och ensamt och panikartat LIVET KAN VARA, det gör verkligen ont!

Jag hoppas med dessa rader att jag kan få någon att tänka till och tänka om. Jag lever fast det är märkligt av många orsaker och bara Gud vet vad som skett som krossat mitt liv några gånger.

/Maria