Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Vi som har läst vår bibel vet att Moses var ledaren för Guds/Jesus utvalda folk under uttåget från Egypten i det gamla testamentet och som tog dem bort från fångenskapen och slaveriet i Egypten men det dröjde inte länge innan det utvalda folket började att knorra och klaga och tyckte att de hade det bättre i Egypten än vad de sedan fick i öknen och under den fyrtioåriga ökenvandringen.
De började att ge sig hän åt avgudadyrkan och andra synder vilket vi kan läsa om i det gamla testamentet.
Endast ett fåtal nådde fram till det förlovade landet efter att Gud hade utrotat de flesta av dem som var utvalda under ökenvandringen och även kvinnor och små barn. Inte ens Moses nådde fram på grund av olydnad utan han fick se landet på avstånd innan han dog.
Det utvalda folket ville tillbaka till Egypten och till slaveriet när svårigheterna började att hopa sig i öknen och detta är en symbolik och precis vad som sker idag inom kristenheten trots att vi kristna av idag inte vandrar genom någon öken rent fysiskt för att nå ett fysiskt land utan vandrar i ett andligt rike.
Majoriteten av de kristna inom kristenheten gör precis som Guds utvalda folk (judarna) gjorde då i det gamla förbundet och allt ser ut som i det gamla förbundet med prästerskap, traditioner ritualer och annat.
Judarna var utvalda som folk och som folkgrupp men i det nya förbundet i Kristus Jesus så är det inte så utan det är alla som tror på honom, på Jesus/Gud, som är UTVALDA efter Jesus korsverk.
Efter att Gud kom till jorden i form av Jesus så tillhör de troende på honom (alla som tror på honom) ett andligt rike och inte något fysiskt rike.
Ingen är mer eller förmindre än någon annan och det går inte att luta sig tillbaka på det gamla testamentet om man är eller kallar sig för jude eller för något annat. Alla som inte tror på Jesus/Gud i den nytestamentliga eran är Antikrister vilket betyder motståndare till Jesus/Gud.
Att Jesus/Gud skulle visa oss troende idag en utväg om vi inte står upp för honom och istället väljer att vandra med världen och med allt som är av världen och vad världen står upp för om det är bekvämast för oss och för våra närmaste det tror jag inte på.
Om vi sitter och rullar tummarna på vår kammare eller någonannanstans utan att göra något motstånd vilket vi kan göra genom att stå upp för honom i verkligheten så tror jag inte att han står upp för oss oavsett hur mycket vi ber och åkallar honom.
Han ser om våra HJÄRTAN är till honom eller om dom är till världen. Om våra hjärtan är till världen så har jag svårt för att tro på att han kommer att visa oss en utväg då vi redan har valt sida.
Men tankarna är bra och de är upplyftande om man tror så.
Jesus/Gud säger dock att ingen kan komma in i hans rike utan att lida. Han talar om att som jag har lidit så kommer också ni som tror på mig att få lida här i världen och han talar om att det inte går att komma in i hans rike om man inte är beredd på att lämna dem som man har mest kär. Det är vad födslovåndorna handlar om idag.
Ingen kommer in till Jesus/Guds rike utan lidande men det talar inte kyrkorna och deras pastorer och präster något om för de menar att om man går till en kyrka och tar emot det som prästerna och pastorerna har att säga och resten av församlingen då är man räddad inför evigheten genom dem och kyrkan.
Inget kan bli mer fel än så och dessa kyrkor har spelat ut sin rätt så att det osar om det. De lever kvar i det gamla förbundet och i slaveri precis som judarna gjorde i Egypten innan Gud/Jesus utvalde Moses att vara dess ledare under ökenvandringen som varade i fyrtio år. Han fick som nämnts uppgiften att ta dem bort från slaveriet.
Kyrkorna och samfunden slavar idag för världen och att ens komma i närheten av dessa skökoväsenden om man har blivit frälst till Jesus/Gud är lika med att begå Andligt Självmord. Det finns inget av Ande och Kraft i dessa kyrkor eller samfund. Det enda dom är ute efter är att vinna människor som vilka världsliga politiska partier som helst så att de kan gå runt.
Detta är sanningen och detta är vad vi som tror vet om även om vi kanske också faller en dag för att det inte finns någon eller några i ens egen stad som det går att prata med.
Det är få som är intresserade av att gå in genom den smala porten. De flesta och inte minst de som en gång har blivit frälsta väljer att gå in genom den stora porten med kompromisser och samarbeten med världen och med detta att Jesus/Gud älskar alla människor.
Om han hade älskat alla människor och hela världen varför kom han då till jorden för mer är 2000 år sedan? Kom han för att han älskade världen och JUDARNA?
Fundera på det ni som har läst era biblar och som menar att ni tror på honom.
/…………….. Maria: Jag har valt Jesus- för all tid, för alltid. Vi som valt honom har redan börjat att lida, om vi lider kan vi jubla, för han är med oss i allt- alltid.
Vi kan vara glada och tacksamma att vi har valt Jesus- för det finns INGEN annan väg, det är sant. Skulle jag älska världen? NEJ NEJ NEJ, jag avskyr den, som den blivit. STÅ UPP för DIN TRO på JESUS, vackla inte, stå RAK och sann intill slutet!
“Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker och detta till tröst för eder, en tröst, som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden, som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast, ty vi veta, att såsom I delen våra lidanden, så delen I och den tröst vi undfå.” 2 Kor 1 : 6-7
HAR DU icke någon i din krets, åt vilken du helt naturligt anförtror dig under tider av prövningar och sorg? Det är som om han alltid ägde det rätta ordet och kunde giva dig just det råd du behöver. Du anar dock icke, vilket pris han fått betala, innan han vann sin skicklighet i att förbinda såren och torka bort tårarna. Men om du utforskade hans förflutna, skulle du finna, att han lidit mer än de flesta. Han har fått se silversnöret, i vilket livslampan hänger, så småningom lösas upp. Han har sett glädjens gyllene skål krossas invid sina fötter och dess innehåll rinna ut. Han har stått vid den sinande bäcken och den vissnande busken och sett solen gå ned i sin middagsglans. Allt detta har dock varit nödvändigt för att göra honom till mänsklighetens tjänare. Ibland äro lådorna, som komma från främmande länder, mycket grovt tillverkade, men de innehålla kryddor, som fylla luften med Orientens vällukt. På samma sätt är lidandet svårt och tungt att bära, men däri ingå tuktan, fostran och möjligheter, vilka icke blott förädla vår karaktär utan göra oss skickade att bistå andra. Bit ej samman tänderna i grämelse och vänta ej halsstarrigt, att lidandet skall gå över. Försök i stället att få ut därur allt du kan både för dig själv och för att kunna tjäna dina medmänniskor enligt Guds vilja. “Om Jesu tjänst du utvalt har, du måste från vad kärast var dig skilja. Och bringar det dig hjärteve, du måste då i döden ge din vilja.Giv Honom allt, Han trofast är, giv glatt i tro vad Han begär som gåva.Han ger det åter, tusenfalt, och du får tacka blott för allt och lova — ja, lova!“
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.
Tack till alla som läser denna sidan och kommenterar så fint, ni är till stöd för mig!! Låt oss prisa Herren! P.S kort historia, svar fr Gud: Jag frågade Herren hur jag skulle göra med datorn, är den sönder måste jag köpa ny,eller ny skärm, och jag bad om svar nu, lördag/. Det svaret var vid 23-tiden då jag tänkte pröva en gång till…. jag tänkte försöka trycka på en knapp för att få fram bilden, vilken varit helt svart några dagar. Jag tryckte och PLÖTSLIGT kom Framsidan med ikoner upp och jag kunde skriva här i natt! Hoppas o tror att detta håller nu. ………I Jesu namn, Amen
Nytt år. 2021. VAD ska det ge o vad ska ske?Bra fråga.. hmm..
Johannes Uppenbarelsebok och alla andra bibelns böcker är ju underbara och Guds ord är tydligt då han berättar och beskriver och varnar den troende. Gud har ALL MAKT i Himmelen och på JORDEN, så man bör ju passa sig ordentligt om man är ute på vägar som INTE HERREN BESTÄMT.
Ja då kan jag ju peka på de orättfärdiga och de GRYMMA och de som vill ELÄNDE och DÖD för människorna.
Just 2020 är jag mycket betänksam över då jag privat tycker att det året har varit både det värsta men också det BÄSTA på lääänge.
Just 2020 är väl i särklass det mest onda på länge om man tänker på de olika grymma händelser som pågått och pågår.
Just 2020 har jag personligen fått mycket mycket mycket styrka av Gud för att orka att se FRAMÅT. Emot vad? Ser framåt att arbeta vidare på allt som Gud vill ge, Gud i sin NÅD hjälpte och hjälper mig att orka.
Gud i sin stora NÅD har verkligen visat att BÖN ger bönesvar. Trygghet och Nåd så stor.Jag ser fram emot att få vara med Gud detta kommande år 2021, även om det blir svårt så säger mina föregående år med Jesus att ALLT går, ALLT finns det svar på och det finns alltid HJÄLP att få.
Den som är otroende nu skulle verkligen behöva bli troende på en mäktig och underbar Gud. HAN kan ALLT och HAN och bara HAN är evig och underbar. Jesus måste vara ens stora stora kärlek, annars kan man INTE få uppleva det som ger oss den ultimata trösten då allt vacklar. HAR man den kärleken och tron om att HAN är nära och ger oss allt av tröst och styrka , ja då orkar man leva en dag till. Bara en dag till, har du varit där?
Psalm 5 :12 Men alla som flyr till dig ska få glädjas, de ska jubla i evighet. Du beskyddar dem, de som älskar ditt namn ska få fröjdas i dig,13 för du, Herre,välsignar den rättfärdige. Du täcker honom med nåd som en sköld. /Maria
”Den som inte tror som ett barn kommer inte in i himmelriket ”… OM man nu inte tror enkelt som ett barn, utan som jag , krånglar till allt jag läser.. är det kört då?? Jag har nog svårt egentligen att förstå den trygghet ett barn ska känna gentemot sina föräldrar , och tillit och förtröstan .. har inte vuxit upp i ett tryggt hem med två föräldrar . Aldrig träffat min pappa, och inget jag känner sorg över direkt ( men svårt att relatera hur en far ska vara) och det har funnits många olika män när jag växte upp som barn och ingen av dom har visat mig kärlek . Har nog svårt att sätta mig in i hur det känns att vara omsluten av en förälder som älskar en oavsett .. har alltid känt att jag måste bevisa att jag är värd kärlek eller bara att bli bekräftad och sedd. Finns ju fler ställen där Jesus pratar om att inte vara värdig att vara hans lärjunge .. om att se sig om efter man satt handen vid plogen , att inte älska sina barn etc mer än Jesus ..
Jesus pratar om att bli född på nytt, och det är vad Paulus också talar om när han skriver att vi måste bli dårar för att bli visa. Att tro på korset är en dårskap, det är barnsligt, infantilt, simpelt, för hur kan man tro att en annan kan bära mina synder, och att jag kan blir rättfärdig genom en annans verk. Hur kan man tro att man blir född på nytt genom en annans offer? Vad är ett kors för den här världen? Det är en dårskap.
Vi som kommer från trosrörelsen har fått vår enfaldiga tro förstört. När vi hör ordet tro då kopplar vi det till nåt enormt som trons nådegåva, lägga händerna på de sjuka, kasta ut onda andar, att bekänna Guds ord, att få allt vi begär, etc. Vi fick allt om bakfoten. ”Jag talar därför tror jag”.
Men jag fick lära mig den hårda vägen den barnsliga, enkla tron, t.ex. att om jag inte tror att det är Gud som gett mig en ny dag som en gåva, eller att jag får vara frisk är en gåva, eller nåt så simpelt som att jag får låna ett paket mjölk av grannen när jag behöver det, kan jag inte tro för större ting. För vi prövas i det lilla, och om vi befinns vara trofasta i det lilla så kommer Han sätta oss över större ting.
Tro är också trofasthet. Du visar din barnsliga tro genom att hålla fast vid det Jesus har gjort. Du visar din barnsliga tro när du lägger ut ett inlägg på din facebooksida som handlar om Jesus. Du är då en dåre i den här världens ögon, men du är vis inför Gud. Du bekänner din tro på den ”dårskap” som Gud har bestämt ska bli till frälsning och som världen tycker är idiotiskt och simpelt och enfaldigt.
Jesus talar till församlingen i Filadelfia i Upp. 3:8 ”Jag vet om dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig och ingen kan stänga den. För din kraft är liten och du har hållit mitt ord och har inte förnekat mitt namn.”
Han berömmer församlingen för att de är så svaga, för det var genom svaghet Han övervann synden, och det är också genom svaghet vi övervinner i Kristus. Genom att vi är svaga blir vi starka, men inte i världens ögon. De stora och starka, de lyckosamma och framgångsrika har oftast kommit dit genom hårdhet, styrka eller svek. De har haft ”stor kraft”, inget som Herren har behag till. De stora predikanterna, de starka ”kristna”, de som ”härskar” här och nu, som tror de är ”kungar” här och nu, behagar inte Honom (1 Kor. 4:8). Vi ska inte vara som dem.
Han säger en till sak: ”Du har hållit mitt ord.” Den här, som hade liten kraft, hade däremot hållit fast vid Hans ord vilket är det stora i Guds ögon. Att vi som inte är starka i oss själva ändå bekänner, eller erkänner som ordet också kan betyda, oss till Guds ord, vi behagar Herren. Hur korkade är vi inte i världens ögon när vi trots allt som sker håller fast vid och talar Guds ord?
Och sist säger Han: Du har inte förnekat mitt namn. Och DET är stort. Försök uttala namnet Jesus inför dina arbetskamrater, i affären eller bussen, så får du se vilken märklig reaktion det blir. Det namnet sätter igång många reaktioner. Och det är stort att den svage, som har liten kraft i sig själv, INTE förnekar Hans namn.
Barnslig tro är det samma som att bli en dåre, och är vi dårar i världens ögon blir vi visa inför Gud. Är vi svaga i världens ögon, är vi starka inför Gud. För när vi är svaga då är Han stark.
Det finns egentligen inga perfekta familjer. Antingen är föräldrarna för dominanta eller så är de för slapphänta. Många, eller de flesta av oss är skadade på nåt sätt av vår uppväxt. Men det ingår i livet i den här världen och det är vad Gud räknat med. Så, för Honom är det inget hinder att du har svåra minnen. Gud kan upprätta ändå. Han är faktiskt expert på att upprätta människor. Och Han visste om att världen skulle förstöra människan, och därigenom skulle vi förstå att söka oss till Honom.Barnslig tro är också att hålla det för sant att vi faktiskt får förlåtelse om vi erkänner att vi gjort synd, och att Han är så trofast att Han både förlåter oss vår synd och även renar oss från all orättfärdighet vi gjort. Det är här vi börjar i vår tro. Och det är det här som är det centrala i den kristna tron. Och tror vi på det här kommer vår tro växa sig allt starkare. Vi blir då allt starkare i Herren och Hans nåd. (2 Tim. 2:1)
Asta engagerade sig tidigt i socialistiska grupper som talade många ord om förändring, ideologi och revolution. Men hon såg ett djupt gap mellan de politiska fraserna och dess praktiska förankring hos individerna. Hon hittade ingen mening i det som hon befann sig i och tillgrep samma desperata åtgärder som många andra ungdomar; hon började använda narkotika. Det dröjde inte länge förrän hon var fast i citygängen i Stockholm. Då hette hennes liv vanmakt och hennes framtid hette fruktan. Men Asta blev frälst och vittnar här, snart 50 år senare, om Guds trofasthet.
Först och främst vill jag säga: vi är ett antal personer som bor tillsammans här i Skälby och vi har alla tagit emot Jesus till frälsning. Det är så underbart att få leva bland syskon som tror på Honom! Det blir en så fin atmosfär ibland oss här.
Jag vill berätta om hur jag fick möta Jesus till frälsning, och vill börja med något jag oroas och sörjer över, och det är att barn i vår tid inte får lära sig att knäppa sina händer och be till Gud i himmelen. Vem ska de gå till i en krissituation? Vem ska de vända sig till när föräldrarna grälar eller hamnar i olika tråkiga situationer? När jag var barn fanns det söndagsskolor och dit gick många barn. Man fick lära sig att Jesus är barnens vän, och att den som ber till honom får uppleva en trygghet i sitt innersta och att man inte är ensam och utlämnad.
Vi åkte till Gotland varje sommar och jag började tidigt att be till Gud att båten inte skulle gå under, eftersom jag hade hört talas om en tidigare sjöolycka. Att be till Gud gav en sådan frid och en ro, att få gå till Jesus med sitt bekymmer.
Så växte jag upp, blev stor och kom in i olika sammanhang. Jag började på högskola och umgicks i det akademiska livet, och Jesus, han försvann där i det akademiska dunklet. Men så hamnade jag i krissituationer utan att ha någon att vända mig till, ja jag hamnade i det djupaste mörker. Jag låg på mentalsjukhus och jag låg på Marias speciella sjukhus för narkotikamissbrukare. Men så hade min mamma visat mig en liten annons i Dagens Nyheter, att Maranata hade bildat en Storfamilj på Johannelund i Bromma, och jag fick rådet att söka mig dit för att komma ut ur det elände jag befann mig i. Jag minns att jag låg där på Maria sjukhus och tänkte att “jag kan inte”, jag var så rädd att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Jag trodde att någon var ute efter att döda mig. När polisen hade skjutsat mig till Mariasjukhuset hade de bett mig att ligga på golvet så att ingen kunde se mig genom bilrutorna, och väl på sjukhuset vågade jag inte ligga i sängen utan jag la mig på golvet så att ingen skulle kunna se mig genom fönstret.
Men så gick jag ut på gatan och tänkte att jag måste ta en taxi och åka till Johannelund där Maranata höll till. Jag vågade inte ringa efter en taxi; man blir väldigt nojjig av amfetamin, så jag tog en taxi på gatan och frågade chauffören om han visste vart det där stället låg någonstans. “Nej, jag vet inte riktigt, men det letar vi oss fram till!” sa han och körde mig ut till Johannelund mitt i natten. Arne Imsen, som var föreståndare kom ut och mötte mig. Jag fick sova där på Johannelund, och där blev jag sedan frälst och fick ta emot Jesus i mitt hjärta. Där blev jag född på nytt och kom bort ifrån detta ogenomträngliga mörker. Det står att “Jesus är ljuset som lyser i mörkret och mörkret ska inte få makt därmed”. Jag fick lära mig, då jag överlämnat mitt liv åt Jesus, att “var och en som tar emot Jesus i sitt hjärta, han ska få rätt att bli frälst”.
Från den dagen var allting helt annorlunda, det var förvandlat, och det fanns ingenting, inga frestelser som kunde övervinna detta att himlen hade öppnats! Jesus hade öppnat himlen för mig och han hade gett mig rätt till en boning i himlen; ett arv på den dagen jag lämnar det här livet! Det är detta jag har hållit fast vid hela tiden.
Under senare år blev jag väldigt sjuk. Jag låg på sjukhus kopplad till respirator och fick dialys varje dag. Man ringde till mina anhöriga och sa att de måste skynda sig att komma för att hinna ta adjö av mig innan det var slut. Personalen sa också till mig att det var så förunderligt, eftersom de flesta när de är sjuka på det här sättet brukar vara så oroliga och nervösa, men “du verkar ta det med ro”, sa de. Jag hade fått frid i mitt hjärta och ingen kunde rubba det. Efter några dagar vände det så de ringde till min bror som var på väg till sjukhuset och sa åt honom att han inte behövde komma, att det var över. Gud hade gripit in och läkarna stod där med förundran och visste inte vad som hade hänt. Jesus lever, och han tar emot var och en som åkallar hans namn och som överlämnar sitt liv åt Honom! Då låter han ljus gå upp i det djupaste mörker, och man får en gemenskap; ett livets innersta gemenskap med syskon som är delaktiga i samma tro. Vi vet att han har berett oss en boning i himmelen. Han har döpt oss i den helige ande och givit oss den heliga ande som en gåva, som upplyser våra liv, som ger oss förmågan att förstå vad han vill ha sagt till oss i sitt eget ord. Han säger: “jag kommer snart”, och därför vill vi predika om hans återkomst så att ingen blir efter på vägen och blir kvarlämnad. https://midnattsropet.se/midnattsropet/jesus-oppnade-himlen-for-mig/#more-7239
I förra artikeln berättades det om just den nya tid som man vill ge/tvinga på oss. Gå tillbaka och titta (29/10). Se sedan denna video som också berättar vad som pågår just nu och kommer att pågå ett tag till.
Varför reagerar inte fler? Varför förstår man inte att det är tvång och misshandel av människor? Jodå, jag vet att detta är i de sista tiderna, den tid som är nu är början till slutet och en NY början. Men det är INTE NEW AGE jag talar om och inte Qanon, INTE Fågel Fenix, UTAN JESU ÅTERKOMST som kommer att komma ur detta!
“Men drabbas vi av nöd, så sker detta till tröst och frälsning för eder. Undfå vi däremot tröst, så sker och detta till tröst för eder, en tröst, som skall visa sin kraft däri, att I ståndaktigt uthärden samma lidanden, som vi utstå. Och det hopp vi hysa i fråga om eder är fast, ty vi veta, att såsom I delen våra lidanden, så delen I och den tröst vi undfå.” 2 Kor 1:6-7 HAR DU icke någon i din krets, åt vilken du helt naturligt anförtror dig under tider av prövningar och sorg? Det är som om han alltid ägde det rätta ordet och kunde giva dig just det råd du behöver. Du anar dock icke, vilket pris han fått betala, innan han vann sin skicklighet i att förbinda såren och torka bort tårarna. Men om du utforskade hans förflutna, skulle du finna, att han lidit mer än de flesta. Han har fått se silversnöret, i vilket livslampan hänger, så småningom lösas upp. Han har sett glädjens gyllene skål krossas invid sina fötter och dess innehåll rinna ut. Han har stått vid den sinande bäcken och den vissnande busken och sett solen gå ned i sin middagsglans. Allt detta har dock varit nödvändigt för att göra honom till mänsklighetens tjänare. Ibland äro lådorna, som komma från främmande länder, mycket grovt tillverkade, men de innehålla kryddor, som fylla luften med Orientens vällukt. På samma sätt är lidandet svårt och tungt att bära, men däri ingå tuktan, fostran och möjligheter, vilka icke blott förädla vår karaktär utan göra oss skickade att bistå andra. Bit ej samman tänderna i grämelse och vänta ej halsstarrigt, att lidandet skall gå över. Försök i stället att få ut därur allt du kan både för dig själv och för att kunna tjäna dina medmänniskor enligt Guds vilja. “Om Jesu tjänst du utvalt har, du måste från vad kärast var dig skilja. Och bringar det dig hjärteve, du måste då i döden ge din vilja.Giv Honom allt, Han trofast är, giv glatt i tro vad Han begär som gåva.Han ger det åter, tusenfalt, och du får tacka blott för allt och lova — ja, lova!“
Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
Matt 25:39
Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig?
Matt 25:43
Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
Filem 1:13
Egentligen ville jag ha kvar honom här hos mig, så att han kunde hjälpa mig i ditt ställe när jag nu sitter i fängelse för evangeliets skull.
Heb 11:36
Andra fick utstå hån och piskrapp, ja, även bojor och fängelse.
Heb 13:3
Tänk på dem som sitter i fängelse som om ni var deras medfångar, och på dem som blir misshandlade som om det gällde er egen kropp.
Bibelorden berättar många många gånger om människor som hamnat i fängelse för sin tro, för sina åsikter, för något de ej gjort m m. Inga besök, inga vänner, misshandel på många vis, och framförallt psykisk skada..
Jag har i flera år inte haft en chans till att leva det liv jag skulle, och inte haft besök eller möjlighet att leva ett överflödande liv i Kristus. Men i många tårar. Den ende som besökt mig på tre år är Kristus, d v s genom bön och gråt och ibland salig glädje- är han hos mig. Märkligt? NEJ. När man bor i en stad som man hatar och inte kan få komma tillbaka hem, då blir livet ett fängelse. HATA? Jaaaa man KAN hata omständigheterna och längta ihjäl sig efter ett annat slags liv, så är det. Jag finner inga andra ord än fängelse över min situation. Min stad, mitt liv, det är inte här i alla fall,och därför lider jag, både för min tros skull och att vara en främling som inte betyder något. Men GUD VET ALLT om detta som sker. Tack o lov att jag får vara i hans famn, eftersom ett grovt misstag tog det jag hade……
Försöker sortera hur allt försvann, att leva, att bo, allt miste sin ro, men ha kvar sin tro. Att förstå hur fången en kropp kan vara, men sinnet lever och vill bli fritt. Skaparandan vill leva men kroppen är fången.
1 Mos 49:6 Min själ ska inte ta del i deras råd, min själ ska inte umgås med dem, för de dödade män i sin vrede och stympade oxar i sitt övermod.
Dom 5:21 Floden Kishon svepte bort dem, urtidsfloden, floden Kishon. Framåt, min själ, med kraft!
Dom 12:3 När jag såg att ni inte ville rädda mig, tog jag min själ i min hand och drog i väg mot ammoniterna, och Herren gav dem i min hand. Varför har ni då kommit emot mig denna dag för att strida mot mig?”
1 Sam 1:15 ”Nej, min herre”, svarade Hanna, ”jag är en hårt prövad kvinna. Vin och starka drycker har jag inte druckit, men jag utgöt min själ för Herren.
1 Sam 2:35 Men jag ska låta en trogen präst träda fram åt mig. Han ska göra det som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom ska jag bygga ett hus på fast grund, och han ska ständigt vandra inför min smorde.
Job 7:11 Därför vill jag inte lägga band på min mun, jag vill tala i min andes ångest, jag vill klaga i min själs bedrövelse.
Job 10:1 Jag är trött på livet, jag vill släppa fram min klagan, jag talar i min själs bitterhet.
Job 19:2 Hur länge ska ni plåga min själ och krossa mig med ord?
Job 27:2 Så sant Gud lever, han som undanhållit mig min rätt, den Allsmäktige som har förbittrat min själ: /se bibelordet
Job 30:16 Nu utgjuter sig min själ inom mig, och plågans dagar håller mig fast.
Job 30:25 Grät jag inte över den som hade hårda dagar, led inte min själ med den fattige?
Job 33:28 Han friköpte min själ från att hamna i fördärvet, och mitt liv ska se ljuset.”
Ps 3:3 många säger om min själ: “Han får ingen frälsning hos Gud.” Sela
Ps 6:5 Kom tillbaka, Herre, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull!
Ps 7:3 Annars river de min själ som lejon, rycker bort mig utan räddning.
Ps 7:6 låt då fienden jaga min själ och hinna upp mig, låt honom trampa mitt liv till marken och lägga min ära i stoftet. Sela
Ps 13:3 Hur länge ska jag ha oro i min själ och ångest i mitt hjärta dag efter dag? Hur länge ska min fiende triumfera över mig?
Ps 16:10 för du lämnar inte min själ åt dödsriket, du låter inte din Helige se förgängelsen.
Ps 17:13 Res dig, Herre! Gå emot honom, slå ner honom! Rädda min själ med ditt svärd från den gudlöse,
Ps 22:21 Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld!
Ps 23:3 Han ger liv åt min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull.
Ps 25:1 Av David. Herre, jag lyfter min själ till dig.
Ps 25:20 Bevara min själ och rädda mig, låt mig inte behöva skämmas, för jag flyr till dig.
Ps 26:9 Ryck inte bort min själ med syndare eller mitt liv med de blodtörstiga,
Ps 30:4 Herre, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande bort från dem som går ner i graven.
Ps 31:8 Jag vill jubla och glädjas över din nåd, att du ser mitt lidande och känner min själ i nöden.
Ps 31:10 Förbarma dig över mig, Herre, jag är i nöd! Grämelse förtär mitt öga, min själ och min kropp.
Ps 35:3 dra fram spjutet och spärra vägen för mina förföljare. Säg till min själ: “Jag är din frälsning!”
Ps 35:12 De lönar mig med ont mot gott, min själ är övergiven.
Ps 35:13 Men jag gick i sorgdräkt när de var sjuka, jag späkte min själ med fasta och bad med böjt huvud.
Ps 35:17 Herre, hur länge ska du se på? Befria min själ från deras härjningar, mitt dyrbara liv från lejonen.
Ps 41:5 Jag säger: Herre, förbarma dig över mig! Bota min själ, för jag har syndat mot dig.
Ps 42:2 Som hjorten längtar till vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud.
Ps 42:5 Jag utgjuter min själ och minns hur jag gick bland folket, hur jag vandrade med dem till Guds hus, med jubelrop och tacksägelse i skaran av högtidsfirare.
Ps 42:6 Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.
Ps 42:12 Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.
Ps 43:5 Varför så bedrövad, min själ, varför så orolig i mig? Hoppas på Gud. Jag ska åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.
Ps 49:16 Men Gud ska friköpa min själ från dödsrikets våld, han ska ta emot mig. Sela
Ps 54:6 Se, Gud är min hjälpare, Herren stöder min själ.
Ps 55:19 Han friköper min själ och fredar mig så att de inte kan närma sig, för det är många som är emot mig.
Ps 56:2 Förbarma dig över mig, Gud, för människor jagar min själ. Ständigt angriper de och tränger mig,
Ps 56:14 Du har räddat min själ från döden och mina fötter från fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus.
Ps 57:2 Förbarma dig, Gud, förbarma dig över mig! Till dig flyr min själ, i dina vingars skugga tar jag min tillflykt tills faran är över.
Ps 57:7 De lägger nät för mina fötter, min själ är nerböjd. De gräver en grop för mig, men de faller själva däri. Sela
Ps 59:4 Se hur de lurar på min själ, mäktiga män gaddar ihop sig mot mig utan att jag har begått brott eller synd, Herre.
Ps 62:2 Bara hos Gud har min själ sin ro, från honom kommer min frälsning.
Ps 62:6 Bara hos Gud har du din ro, min själ, från honom kommer mitt hopp.
Ps 63:2 Gud, du är min Gud. Tidigt söker jag dig. Min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig i ett torrt och törstigt land utan vatten.
Ps 66:16 Kom och hör, alla ni som vördar Gud! Jag ska berätta vad han gjort för min själ.
Ps 69:11 Jag grät i min själ och fastade, men det blev jag hånad för.
Ps 69:19 Kom till min själ, återlös den, friköp mig från mina fiender.
Ps 71:10 för mina fiender talar om mig, de som vaktar på min själ rådslår med varandra:
Ps 71:13 Låt min själs fiender få skämmas och gå under, låt dem som vill mig ont höljas i hån och vanära.
Ps 71:23 Mina läppar ska jubla när jag lovsjunger dig, så även min själ som du har friköpt.
Ps 77:3 På nödens dag söker jag Herren, om natten är min hand utsträckt utan att tröttna. Min själ vägrar låta sig tröstas.
Ps 84:3 Min själ längtar och trängtar till Herrens gårdar, min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
Ps 86:2 Bevara min själ, för jag är trogen. Du är min Gud, fräls din tjänare som litar på dig.
Ps 86:4 Gläd din tjänares själ, för till dig, Herre, lyfter jag min själ.
Ps 86:13 för din nåd över mig är stor, du räddar min själ ur dödsrikets djup.
Ps 88:4 för min själ är mättad med lidanden och mitt liv närmar sig dödsriket.
Ps 88:15 Varför, Herre, förkastar du min själ? Varför döljer du ditt ansikte för mig?
Ps 94:17 Om inte Herren var min hjälp skulle min själ snart bo i det tysta.
Ps 94:19 När mitt inre är fullt av bekymmer, då gläder din tröst min själ.
Ps 103:1 Av David. Lova Herren, min själ! Hela mitt inre, prisa hans heliga namn!
Ps 103:2 Lova Herren, min själ, och glöm inte allt gott han gör –
Ps 103:22 Lova Herren, alla hans verk, överallt i hans välde. Lova Herren, min själ!
Ps 104:1 Lova Herren, min själ! Herre, min Gud, du är väldig och stor, klädd i majestät och härlighet.
Ps 104:35 Må syndare försvinna från jorden och inga gudlösa mer finnas till. Lova Herren, min själ! Halleluja!
Ps 109:20 Detta är mina anklagares lön från Herren, till dem som talar ont mot min själ.
Ps 116:4 Men jag åkallade Herrens namn: “O, Herre, rädda min själ!”
Ps 116:7 Vänd om till din ro, min själ, för Herren har varit god mot dig.
Ps 116:8 Du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot från fall.
Ps 119:129Underbara är dina vittnesbörd, därför tar min själ vara på dem.
Ps 119:175Låt min själ leva och lova dig, låt dina domar hjälpa mig.
Ps 120:2 Herre, rädda min själ från lögnaktiga läppar, från falska tungor!
Ps 120:6 Länge nog har min själ bott bland dem som hatar frid.
Ps 130:5 Jag väntar på Herren, min själ väntar, och jag hoppas på hans ord.
Ps 131:2 Nej, jag har lugnat och stillat min själ som ett avvant barn hos sin mor. Som ett avvant barn är min själ i mig.
Ps 138:3 När jag ropade svarade du mig, du gav mig frimodighet och kraft i min själ.
Ps 139:14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl.
Ps 141:8 Men till dig, Herre min Herre, ser mina ögon, till dig tar jag min tillflykt. Förkasta inte min själ!
Ps 142:5 Se på min högra sida, där finns ingen som känns vid mig. Jag har ingen tillflykt mer, ingen som frågar efter min själ.
Ps 142:8 För min själ ut ur fängelset, så att jag kan prisa ditt namn. De rättfärdiga ska samlas omkring mig när du visar din godhet mot mig.
Ps 143:3 Fienden jagar min själ, han trampar mitt liv till marken, han lägger mig i mörker likt dem som länge varit döda.
Ps 143:6 Jag sträcker mina händer mot dig, min själ är som törstig jord inför dig. Sela
Ps 143:8 Låt mig möta din nåd på morgonen, för jag litar på dig. Visa mig den väg jag ska gå, för jag lyfter min själ till dig.
Ps 143:11 Herre, ge mig liv för ditt namns skull, rädda min själ ur nöden i din rättfärdighet.
Ps 143:12 Förinta mina fiender i din nåd, förgör alla som plågar min själ, för jag är din tjänare.
Ps 146:1 Halleluja! Lova Herren, min själ!
Pred 7:28 något som min själ ännu söker men inte har funnit. En man bland tusen har jag funnit, men någon kvinna bland alla dessa har jag inte funnit.
Höga v 1:7Säg mig, du som min själ har kär: Var vallar du din hjord, var låter du den vila vid middagstid? Varför skulle jag gå som beslöjad4 vid dina vänners hjordar?
Höga v 3:1Där jag låg i min bädd om natten sökte jag honom som min själ har kär, jag sökte honom men fann honom inte.
Höga v 3:2Jag vill stiga upp och gå runt i staden på gator och torg, jag vill söka honom som min själ har kär. Jag sökte honom men fann honom inte.
Höga v 3:3Väktarna fann mig där de gick runt i staden. ”Har ni sett honom som min själ har kär?”
Höga v 3:4Knappt var jag förbi dem, så fann jag honom som min själ har kär. Jag grep honom och släppte honom inte förrän jag fört honom in i min mors hus, in i kammaren hos henne som fött mig.
Höga v 5:6Jag öppnade för min vän – men min vän var borta, han var försvunnen. Min själ var utom sig av hans ord. Jag sökte honom men fann honom inte, jag ropade på honom men han svarade mig inte.
Jes 38:15 Vad ska jag säga? Han har både talat till mig och själv utfört sitt verk. Jag får vandra varsamt alla mina år efter det bittra min själ varit med om.
Jes 38:17Se, den bittra plågan blev till nytta för mig. I din kärlek räddade du min själ från förintelsens grop, för du har kastat alla mina synder bakom din rygg.
Jes 42:1Se, min tjänare som jag stöder, min utvalde som min själ glädjer sig över. Jag har sänt min Ande över honom. Han ska utbreda rätten bland hednafolken.
Jes 61:10 Jag gläder mig stort i Herren, min själ fröjdar sig i min Gud, för han har klätt mig i frälsningens klädnad och svept in mig i rättfärdighetens mantel, som när brudgummen sätter turbanen på sitt huvud, som när bruden pryder sig med sina smycken.
Jer 4:19O, mitt inre, mitt inre! Jag vrider mig av smärta i mitt hjärtas djup. Mitt hjärta klagar i mig, jag kan inte tiga, för min själ har hört hornstötar och stridsrop.
Jer 32:41 Jag ska glädja mig över dem och göra dem gott och plantera dem i detta land med trofasthet, av hela mitt hjärta och hela min själ.
Klag 1:16 Därför gråter jag, mitt öga, mitt öga rinner av tårar, för min tröstare är fjärran ifrån mig, han som ger liv åt min själ. Mina barn är övergivna, för fienden har triumferat. פ Pe
Klag 3:17 Du har fördrivit min själ från friden, jag har glömt vad lycka är.
Klag 3:24 Herren är min del, det säger min själ, därför hoppas jag på honom. ט Teth
Klag 3:51 Mitt öga plågar min själ när jag ser min stads alla döttrar. צ Tsade
Jona 2:8 När min själ tynade bort i mig tänkte jag på Herren, och min bön nådde dig i ditt heliga tempel.
Mika 6:7 Gläder sig Herren åt tusentals bockar, åt tiotusen floder av olja? Ska jag ge min förstfödde för min överträdelse, min livsfrukt som syndoffer för min själ?
Matt 12:18Se min tjänare som jag utvalt, min älskade som min själ gläder sig över. Jag ska sända min Ande över honom, och han ska förkunna rätten för folken.
Joh 12:27 Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit.
Apg 2:27 att du inte lämnar min själ åt dödsriket eller låter din Helige se förgängelsen.
2 Kor 1:23 Jag tar Gud till vittne över min själ att det är för att skona er som jag inte har kommit än till Korint.
Heb 10:38 Min rättfärdige ska leva av tro. Men drar han sig undan, har min själ ingen glädje i honom.
För alla mina vänner är jag avskyvärd, de jag älskade har vänt mig ryggen.
Job 33:20
Hennes sinne äcklas av mat, hennes själ vid den föda hon älskade.
Ps 4:3
Höga herrar, hur länge ska ni kränka min heder? Hur länge ska ni älska tomhet och jaga efter lögn? Sela
Ps 5:5
Du är inte en Gud som älskar ondska, den som är ond får inte bo hos dig.
Ps 5:12
Men alla som flyr till dig ska få glädjas, de ska jubla i evighet. Du beskyddar dem, de som älskar ditt namn ska få fröjdas i dig,
Ps 11:5
Herren prövar den rättfärdige, men hans själ hatar den gudlöse och den som älskar våld.
Ps 11:7
för Herren är rättfärdig, han älskar rättfärdighet. De ärliga ska se hans ansikte.
Ps 18:20
Han förde mig ut på rymlig plats, han räddade mig eftersom han älskar mig.
Ps 22:9
“Anförtro dig åt Herren! Han får befria och rädda honom, han älskar ju honom.”
Job finns i mitt hjärta, han fick utstå mycket och Gud hjälpte honom, han upprättade honom. Det är underbart att veta det. Det finns så många som pinas och plågas, och det finns de som tar till vara den tiden de blir/är pinade i.
Många av oss får lida, kanske ett helt liv, många många år. Man förstår kanske inte varför men man kan faktiskt få svar i sinom tid. Jag skriver mycket om lidande för det är synnerligen intressant! Jag har själv lidit länge och försöker att stå ut var dag i en hopplös situation, men GUD han vet hur det är och han kommer att göra ett mirakel!!
ALLA som är kringrända/pinade kan be och de kan få, och de kan bli trygga, BE och du SKA FÅ. Gud är inte elak!
Det är tufft att se det system med s k politisk s k ordning nu, då allt egentligen är i en enda o-ordning, men att Gud är den som har ordning på allt det som sker. Det är märkliga tider, tider som gör ont inuti mig.Det råder kommunism m m..
Ja vi är nog många som våndas lite över nästa sak som kommer och som man hoppas bemästra. Är man sjuk och fattig kan man ju hålla sig för skratt!! Gud är god det vet jag och det är det jag litar på i första hand.De som inget vet om Gud eller tiden som är, är nog inte så bekymrade,…. hmmm, de vet väl inget om Guds evighet.
Det låter på många människor som om tiden är slut om MYCKET kort tid, men man tänker kanske inte på att människorna i toppen på regimen har sagt Agenda 2021/ Agenda 2030. Där är ju FN och EU/Världen överens om en mänsklig katastrof. Alltså kan man tänka att det kanske är cirka 10 år kvar på jorden, eller också går det fortare, jag vet inte vad Gud ska göra….. Jag kan ha fel, absolut, det får vi väl se, men det kan vara så att det går fort……… Jag önskar er alla som läser här att få ORD från GUD, och att ni får leva ett bra liv med Gud de år som är kvar. …………. I natt känns det som slut på tankar o ord och jag känner en stor trötthet. Några bibelord:
Ps 9:9
Han ska döma världen med rättfärdighet, hålla dom bland folken med rättvisa.
Ps 33:8
Hela jorden ska frukta Herren, alla som bor i världen ska bäva för honom,
Ps 49:2
Hör detta, alla folk! Lyssna, alla som lever i världen,
Ps 89:12
Din är himlen, din är också jorden. Du har grundat världen med allt vad den rymmer.
Ps 90:2
Innan bergen blev till och du skapade jorden och världen, från evighet till evighet är du, Gud.
Ps 93:1
Herren är kung! Han är klädd i höghet, Herren är klädd och rustad med kraft. Världen står fast, den vacklar inte.
Jes 13:11
Jag ska straffa världen för dess ondska, de gudlösa för deras skuld. Jag ska göra slut på de stoltas övermod och slå ner tyrannernas högmod.
Jes 18:3
Alla ni världens invånare, ni som bor på jorden, se upp när man reser baner på bergen, lyssna när man blåser i basun!
Jes 24:4
Jorden sörjer och vissnar, världen tynar bort och vissnar, jordens stolta folk tynar bort.
Matt 5:14
Ni är världens ljus. En stad som ligger på ett berg kan inte döljas.
Matt 13:22
Det som såddes bland tistlar är den som hör ordet, men världsliga bekymmer och bedräglig rikedom kväver ordet så att det blir utan frukt.
Matt 13:35
för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten: Jag vill öppna min mun för att tala i liknelser, förkunna vad som varit dolt sedan världens skapelse.
Matt 13:38
Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn.
Matt 16:26
För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?
Matt 18:7
Ve över världen som förför! Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer.
Matt 24:14
Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.
Matt 24:21
för då ska det bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma.
Om man vill få en översikt över vad Bibeln säger på ett visst tema, kan man göra som jag gör ibland: Ta en penna, och markera med en bokstav eller symbol varje gång texten rör vid det ämnet. I min bibel har jag markerat med ett ”x” alla gånger texten svarar på frågan ”varför” eller ”med vilket mål”, och det kommer sig av att jag en dag för många år sedan frågade mig själv: ”Varför? Varför frälsning? Varför Jesus? Varför allt?” Vad som blev det slutliga resultatet av det studiet är kanske ämne för en annan artikel, men en av de verserna jag markerade var 1 Petrus brev 2:21, som säger: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår” (min kurs.). Här ger Petrus oss anledningen till att vi är kallade, och det är frågan jag vill säga något om i denna artikel.
Kallad av Gud
Guds kallelse är ett tema lika gammalt som Bibelns äldsta berättelser. Gud kallade såväl Noa, Abraham, Mose, Samuel och David som alla profeterna och hela Israels folk vid olika tillfällen. Han tog dem ut ur sina tidigare sammanhang, och avskilde dem för ett speciellt uppdrag. Om man läser i Bibeln om tiden efter Jesu död och uppståndelse, så avskilde också Jesus en grupp av sina adepter för att de skulle gå ut i hela världen och berätta de goda nyheterna om Guds rike som nu hade brutit in i kosmos på ett nytt och revolutionerande sätt. De kallades för apostlar (från grekiska apóstolos, sändebud), och dessa vidareförmedlade kallelsen att bli en del av Guds rike, då de i hela världen skapade nya Jesus-familjer. Dessa grupperna blev på grekiska kallade för ekklesía (de utkallade/avskilda), på svenska oftast översatt med ”församling” eller ”kyrka”. Då Petrus skrev sitt första brev, adresserade han det till ”… de utvalda (gr. eklektois) som lever utspridda som främlingar …” (1 Petr 1:1). Vi ser nog oftast på frälsningen som något vi väljer; Jesus öppnar en dörr för oss till evigt liv, och vi väljer om vi vill gå in genom den dörren eller inte. Även om det är en del av sanningen, så är det inte hela sanningen – och inte ens det som Bibeln sätter fokus på. Självklart sa du ja till Guds kallelse när du kom till Gud – men det är inte du som definierar vad kallelsen är till för eller vad Gud har tänkt med dig.
Till detta
Petrus fortsätter i sitt brev att förklara för ”de utvalda” hur de ska förhålla sig till en fientligt inställd värld. Det intressanta är att han inte ser fram emot en positiv utveckling, där saker och ting blir bättre och lättare för de förföljda och hånade Jesus-familjerna. Han uppmanar dem istället att möta hån med goda gärningar, och förföljelse med en blick fäst på Jesus. Det är i det resonemanget som bibelordet jag citerade i inledningen kommer in. Först beskriver Petrus en slav som tjänar en ond herre. Han uppmuntrar slaven att visa tålamod, även om han lider orätt – för det är just då man lider orätt som man kan få uppleva Guds nåd. Det är här jag blir både provocerad och fascinerad av Petrus. Nåd? Är det nåd att lida orätt? Vad är det för något att säga till en som lider under hopplösa omständigheter? Då motiverar Petrus sitt påstående: ”Till detta är ni kallade …” Kan det stämma? Är detta världens sämsta rekryteringsslogan? ”Kom till oss! Här får du lida!” Men Petrus hämtar inte sitt påstående ur tomma luften. Några år tidigare hade han hört något liknande från Jesu egen mun:
”Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull ska vinna det. För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ?” (Matt 16:24)
Den första församlingens erfarenhet
Det var inte många dagar efter den första församlingens födelse som förföljelse och svårigheter mötte den unga rörelsen. I Apostlagärningarna kan man läsa om Stefanus, den första martyren – och Jakob, den första av apostlarna som blev avrättad. Under de första 300 åren i församlingens historia var förföljelse mer regel än undantag (även om det absolut inte var så att kristna blev förföljda överallt och hela tiden), och martyrium var en viktig och naturlig del av den kristna identiteten. Även om denna delen av den kristna historien inte betydde att kristna konstant blev utjagade ur städerna eller korsfästa så fort de blev fångade av myndigheterna, så var främlingskapet en alltid närvarande del av livet. Förkunnelsen satte sina spår i livsstilen, och de val man gjorde skapade distans till omvärlden. Därför levde de kristna inte bara under förföljelse, men möttes också av missförstånd, fiendskap, hån och motvilja från resten av samhället. Det låter kanske inte som ”riktigt” lidande, men alla som har varit tvungna att gå i konfrontation med samhällets konsensus vet att det är en kamp.
Jesus som exempel
Bibelordet jag försöker utlägga säger alltså: ”Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår.” Om man undrar varför lidandet är en så integrerad del av den kristnes kallelse, så är det bara att se på Jesus. Hans lidande och hur han hanterade det är vårt exempel. Petrus förklarar: ”Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun. När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade” (1 Pet 2:22-24). Här finner vi ännu ett ”för att”, ett ord som pekar på avsikt: ”… för att vi skulle dö bort från synderna …” Meningen med Jesu lidande och död var människors frälsning. Om man läser det här bibelordet så ser man att det Jesus gjorde inte kan kopieras – nämligen att bära människors synder – men också att vi genom att ha samma inställning till vår existens som den Jesus har, kan vi vara med på att föra människor till Jesus i och genom alla omständigheter.
Allt förmår jag!
Nu ska jag säga något som jag menar av hela mitt hjärta, men jag förstår att påståendet lätt kan missförstås: Gud behöver inte att jag är frisk. Det slog mig en dag då jag hade predikat i ett möte. Efter mötet kände jag mig så deprimerad och ägnade timmar åt att förebrå mig själv för min brist. Så tänkte jag: Varför låter Gud mig må dåligt när jag har predikat? Borde jag inte belönas med gott humör åtminstone? Eller är jag så värdelöst dålig att Gud straffar mig med depression? Eller finns det en tredje förklaring? Kan det vara så att Gud använder mig trots att jag mår dåligt av det? Kanske Gud inte behöver att jag är frisk, rik, glad och framgångsrik? Kanske han bara behöver att jag är trofast i min tjänst? Det låter märkligt, för så mycket av dagens förkunnelse handlar om att Gud vill att vi ska bli framgångsrika, och hur vi ska kunna frigöra Guds kraft för vår egen välsignelse. Och kanske det är sant, jag sa inte att Gud inte vill att vi ska bli friska – men att han inte behöver det. Jesus var tvungen att lida för att uppnå det som var Faderns plan, och alla apostlarna som har skrivit i vår Bibel säger att hans lidande är ett exempel för oss. Det är en viktig lektion att lära sig, så man inte blir förundrad över prövningens eld (1 Pet 4:12) och förlorar tron på grund av svårigheter. Gud kommer att använda din svaghet, sjukdom, lidande, och till och med död, till sitt namns förhärligande. Är det nog för dig? Men hur ska man klara av att leva ett liv som är så osäkert? Där får vi ta aposteln Paulus till hjälp, och läsa Bibelns kanske mest missförstådda vers:
”Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. Allt förmår jag i honom som ger mig kraft” (Fil 4:12-13).
Den sista meningen här använder ”alla” kristna i betydelsen ”Gud hjälper mig, och därför kommer jag vinna alla kamper och därför kan jag göra vad jag vill”. Är det Paulus poäng? Uppenbarligen inte. Han säger att han klarar av både hunger och brist, därför att Gud ger kraft. Han som började en god gärning i oss, han är också mäktig att bevara oss genom alla livets svårigheter. Det var nämligen dessa svårigheter han kallade oss till. Min bön är denna: Herre, hjälp mig att leva dig till ära idag. Hjälp mig att leva som en främling i denna världen, bära lidande när det är nödvändigt och låt mig se segrar för ditt rike. Lär mig att fästa blicken på dig, och låta dagens sorg vara en påminnelse om att det finns en törst som denna världen inte kan släcka. Mitt hjärta är i ro endast när det får vila hos dig.PUBLICERAT I MIDNATTSROPET, UNDERVISNING
