Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Segrare eller förlorare? Ja man kan fråga sig vilket man vill vara och jag väljer att vara en segrare på så vis att jag skall få min segerkrona en dag. I livet så kan det ju vara svårt att få seger i olika livsskeden. Man kan vinna eller förlora kampen om saker man vill göra eller få eller att ha. Mitt liv har egentligen alltid varit en kamp, särskilt som jag föddes så tidigt så att man inte visste om jag skulle få leva. Men här är jag och jag vill leva för Jesus och jag vill få min segerkrona av min Herre. Men…det finns olika slags ärenden och slag/battles som vi bör vinna som kristna och då gäller det att inte ge upp. Ger jag upp tror du? Nej, jag ger aldrig upp. Nedan ser du sådana slag som gäller att strida för och att vinna. Se bibelorden som i de flesta fall handlar om att inte ge upp kampen som är vägen till himmelen, den vägen borde ju alla gå men de missar den och hamnar i fördärvet, även kallat för helvetet. Mina favoritbibelord angående denna stora fråga om seger lyder: 1 Kor 15:55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? Matt 12:20 Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger.
Bibelorden: Sak 9:9 Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl. Matt 12:20 Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. Rom 8:37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 1 Kor 9:25 Alla som tävlar måste ha disciplin i allt – de gör det för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 1 Kor 15:54 Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. 1 Kor 15:55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? Matt 12:20 Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. Rom 8:37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 1 Kor 9:25 Alla som tävlar måste ha disciplin i allt – de gör det för att vinna en segerkrans som vissnar, vi för att vinna en som aldrig vissnar. 1 Kor 15:54 Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. 1 Kor 15:55 Du död, var är din seger? Du död, var är din udd? 1 Kor 15:57 Men Gud vare tack som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus! 2 Kor 2:14 Men vi tackar Gud, som ständigt för oss fram i Kristi segertåg och sprider sin kunskaps doft genom oss överallt. Fil 2:6 Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte,
Fil 3:14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.
Kol 2:18 Låt er inte diskvalificeras från segerkransen av någon som njuter av ”ödmjukhet” och ängladyrkan, som pratar på om det han har sett och som utan orsak är uppblåst i sitt köttsliga sinne. 2 Tim 2:5 Den som tävlar får ingen segerkrans om han inte följer reglerna. 2 Tim 4:8 Nu väntar mig rättfärdighetens segerkrans. Den ska Herren, den rättfärdige domaren, ge mig på den dagen, och inte bara mig utan alla som älskar hans återkomst. Heb 7:1 Denne Melkisedek var kung i Salem och präst åt Gud den Högste. Han mötte Abraham på hans väg tillbaka efter segern över kungarna. Melkisedek välsignade honom, 1 Pet 3:19 I Anden gick han sedan och förkunnade sin seger för andarna i fängelset, 1 Pet 5:4 När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar. 1 Joh 5:4 för allt som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro. Upp 6:2 Jag såg, och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge. Han fick en segerkrans, och han drog ut som segerherre för att segra.
Joh 15:18 Om världen hatar er, ska ni veta att den har hatat mig före er. 19 Hade ni tillhört världen, skulle världen ha älskat er som sina egna. Men ni tillhör inte världen, utan jag har utvalt er och tagit er ut ur världen. Därför hatar världen er. 20 Kom ihåg vad jag sagt: tjänaren är inte större än sin herre. Har de förföljt mig, ska de också förfölja er. Har de bevarat mitt ord, ska de också bevara ert ord. 21 Men allt detta kommer de att göra mot er för mitt namns skull, därför att de inte känner honom som har sänt mig.22 Hade jag inte kommit och talat till dem, skulle de vara utan synd. Men nu har de ingen ursäkt för sin synd. 23 Den som hatar mig hatar också min Far. 24 Hade jag inte gjort sådana gärningar bland dem som ingen annan gjort, så skulle de vara utan synd. Men nu har de sett dem, och de har hatat både mig och min Far. 25 Så skulle ordet uppfyllas som står skrivet i deras lag: De har hatat mig utan orsak.26 Men när Hjälparen kommer som jag ska sända er från Fadern, sanningens Ande som utgår från Fadern, då ska han vittna om mig. 27 Också ni ska vittna, eftersom ni har varit med mig ända från början.
Ja det är sannerligen sant. Jag återkommer till denna fråga/åsikt, gång på gång: att vara HATADE av världen, d v s världens människor, de som inte tror på Jesus, de som inte tror att Gud är skaparen av allt och alla. Bekymmer och vånda följer den som vågar stå upp till 100% för Jesus. Nej det kommer ingen väckelse innan Jesus kommer tillbaka, det tror man då man inte har förstått olika och vissa bibelord. Men om man verkligen ser efter vad Jesus säger så förstår man vad som kommer att hända. Att väcka människor är minsann inte lätt, nej det är mycket mycket svårt. Man brukar få kalla handen av många man vittnar för. Familjer och vänner och släktingar brukar skaka på huvudet och se undrande ut… Att vara hatade av världen , ja det är satan som ser till att vi blir det. Vi troende är MYCKET HATADE av satan.! Så hatade att vi lider många kval. Jag är som sagt inne i en tid som varat länge länge där satan gör allt för att jag ska ha bekymmer och att fortfarande stå utan bostad är inte roligt. Efter sju månader befinner jag mig i en fruktansvärd situation, som säkert ingen vill befinna sig i, inte jag heller! Satan har tagit mycket ifrån mig och nu är det nog, och min advokat heter Jesus! Skall jag ha en människa här på jorden som är advokat så får Gud nu ordna den personen. Jag har en idé om hur det kan gå till att skaffa en. Pengar har jag inga men Jesus kommer att ordna det. Det finns många som kommer till Sverige och får bostäder men jag har inte fått någon och ändå står det i lagen att den som är sjuk ska ha rätt till hjälp till boende m m. Ja det var några ord om orättvisorna som pågår i detta landet! Det finns en stor stor ondska i denna världen!
Ps 94:15 Rättvisa ska åter gälla i rätten,och alla som har ärliga hjärtan ska följa den.16 Vem står upp för mig mot de onda?Vem hjälper mig mot förbrytarna?17 Om inte Herren var min hjälp skulle min själ snart bo i det tysta.18 När jag säger: ”Min fot vacklar”,då är din nåd mitt stöd, Herre.19 När mitt inre är fullt av bekymmer,då gläder din tröst min själ.20 Kan en orättfärdig domstol ha gemenskap med dig, en som gör orätt i lagens namn,21 som angriper en rättfärdig själ och fördömer oskyldigt blod?22 Men Herren har blivit min borg,min Gud är min tillflykts klippa.23 Han låter deras brott drabba dem själva,han förgör dem för deras ondska. Herren vår Gud ska förgöra dem.
Matt 13:41
Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt
2 Kor 6:14
Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker?
Upp 22:11
Den orättfärdige ska fortsätta göra orätt och den orene fortsätta orena sig, och den rättfärdige ska fortsätta göra det rätta och den helige fortsätta helga sig.”
Första Johannesbrevet är skrivet av aposteln Johannes, ”den lärjunge som Jesus älskade” (Joh 21:20) och som i detta brev särskilt betonar den kristna kärleken. Brevet skrevs troligen under 80- eller 90-talet e Kr som ett rundbrev till församlingar i trakten kring Efesos där Johannes hade sin bas (jfr Upp 1-3). Syftet var att skydda de kristna mot gnostiska irrläror som ifrågasatte Jesu gudom (4:2-3) och nödvändigheten av Guds bud (2:3-4).
Kapitel 1 1 Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord. 2 Livet har uppenbarats, vi har sett det och vittnar om det och förkunnar för er det eviga livet, som var hos Fadern och uppenbarades för oss. 3 Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus. 4 Detta skriver vi för att vår glädje ska bli fullkomlig. 5 Detta är det budskap som vi har hört från honom och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. 6 Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, ljuger vi och handlar inte efter sanningen. 7 Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. 8 Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. 9 Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 10 Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare och hans ord finns inte i oss.
Maria: -Att vandra i ljuset är nödvändigt, och den som är Jesus-troende vandrar i ljuset även om mörker vill ta över i form utav satan. Igår på promenaden gick jag min vanliga väg men det var så mörkt så jag tyckte det var otäckt och vände strax om och gick tillbaka….mörkret var otäckt och snart kom lamporna och lyste upp vägen där jag var. Då tänkte jag på just det fenomenet om att gå eller att vara i mörker. Jesus är min Herre! Idag gick jag samma promenad men då strålade vårsolen och jag fick några fina foton.
Ja JESU KÄRLEK är vad alla människor behöver! Jag har Jesu kärlek och han är min Herre! Jag har det eviga livet! Jag vandrar i Jesu härliga och sanna ljus! /Maria
Församlingen föddes missionerande, den föddes förökande sig själv. Den föddes vittnande om Guds kraft och fullgörande uppdraget. Dessa saker höll dem enade i gemenskapen – en missionerande församling med ett uppdrag: att predika budskapet. Grunden för all enhet är Jesus. Jesus är kärlekens källa, ja han är kärleken själv. Om vi vill att församlingen ska vara en riktig och verklig erfarenhet behöver vi en levande upplevelse och gemenskap med Jesus. Resultatet av gemenskapen med Jesus är enhet. Varje lem reflekterar Jesu karaktär – en frukt av denna enhet och gemenskap. Egoism och stolthet bryts ned och vi lär oss att leva tillsammans, hjälpa varandra och närma oss varandra. Om vi säger att vi har gemenskap med Jesus måste vi vara försiktiga så att denna gemenskap inte är något mystiskt eller teoretiskt. Gemenskapen med Jesus är något mer, den är levande. Vi får söka Jesus varje dag genom bönen, genom studiet av Ordet, och predika budskapet för att föra människor till Jesus. Dessa saker håller liv i vår gemenskap med Jesus för då har vi samma mål. Vi ska läsa i Apostlagärningarna kapitel 1:12-14:
– Då vände de tillbaka till Jerusalem från berget, som kallas Olivberget och ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån. När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen där de brukade vara: Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Tomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon seloten och Judas, Jakobs son. Alla dessa höll enigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, Jesu mor Maria och hans bröder.
I de här verserna kan vi se vad lärjungarna gjorde eftermiddagen efter att Jesus hade stigit upp till himmelen. Det står att de återvände till Jerusalem från Oljeberget, en sträcka på ungefär en kilometer. I den här enkla beskrivningen är det något som händer, här finns det ett extraordinärt budskap. Det står att lärjungarna återvände till Jerusalem. Jerusalem representerade för dem tragiska händelser där de fattat felaktiga beslut, där de hade misslyckats. Det var där de övergav Jesus, bedrog och svek honom. Det var där de diskuterat med varandra om vem som var den störste. Där hade Jesus försökt lära dem att utan den helige Ande så kunde de omöjligt fullgöra missionsuppdraget. Att återvända till Jerusalem, var för dem därför att konfrontera det som låg bakom och börja på nytt. De återvände till Jerusalem trots smärtsamma erfarenheter. De gick upp till Övre salen och bad endräktigt. Även kvinnorna, Jesu mor och hans bröder. Här kan vi observera att bönen är en enhetsfaktor. Det var ett resultat av att de var församlade där, de bad och ropade till Gud outtröttligt. Och det är klart att det inte kan finnas enhet i församlingen om inte varje man och kvinna är en bönemänniska. Om vi känner någon i församlingen som vi inte tycker om, då är det första vi bör göra att be för den personen, och be för oss själva att Gud ska ta bort den här negativa energin och känslan och istället lägga ned kärlek i oss. De tillbringade dagar i Övre salen och ropade efter den helige Ande, eftersom Jesus hade sagt att de inte skulle försöka påbörja sitt uppdrag innan de fått Hjälparen. Apostlagärningarna kapitel 2:1-4:
– När pingstdagen kom var de alla samlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.
Det här uttrycket ”alla var samlade” är intressant. De bad tillsammans därför att alla behövde kraften för att fullborda uppdraget. Och vad hände? Helt plötsligt kom ett dån som från en våldsam storm och det fyllde hela huset. Det var en extraordinär demonstration av kraften från Gud. Det står i texten att tungor som av eld visade sig för dem, och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. Inte bara några, utan alla. Alla fick ta emot den Helige Ande eftersom alla hade önskan om att få fullborda uppdraget. Alla sökte Gud i bön. Alla studerade skrifterna. Alla ville samma sak. Det var inte så att några satt där och tänkte: ”Okej, vi stänger våra ögon nu och ber för att alla andra gör så.” Nej, var och en personligen hade det här behovet. De hade hört Guds Ord, de hade hört Jesu löften då han sa: ”Be och du ska få.” Alla tog emot tungomålstalet. Det står att de talade olika språk ”allteftersom Anden ingav dem att tala”. Vid Babels torn förbistrade Gud folkens språk. Vi kan ju säga att de på ett sätt mottog en gåva, men det var för att separera dem i de fyra väderstrecken. Tungomålstalandets gåva däremot, som folket fick motta på pingstdagen utrustade dem i Kristus för att kunna uppfylla Guds bud. Det var en manifestation med avsikt att ena dem, inte enbart fysiskt, utan även andligt. Vi behöver inte vara tillsammans fysiskt för att vara enade. Vi kan vara i olika länder och enade genom den helige Ande i Ordet, enade i bönen. Det spelar ingen roll vilken plats vi är på när vi ber till Gud eller när vi studerar hans ord. När vi erfar behovet att predika budskapet, är vi enade var vi än är. Om vi förlorar visionen, kanske vi istället enar oss runt mänskliga teorier, börjar diskutera olika teman som är mycket annorlunda än Guds planer. Det leder oss till att söka lösningar från världen, saker som går tvärtemot Guds vilja och den avsikt som han har.
På pingstdagen stod Petrus upp och efter en enda predikan var det 3000 personer som tog emot Jesus som Frälsare. Vi ska läsa de verserna. Apostlagärningarna 2:41-42:
– De som tog emot hans ord döptes, och antalet lärjungar ökade den dagen med omkring tre tusen. De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna.
Det står att de var troget tillsammans runt läran – Guds ord. De var troget där, och det utvecklade en ömsesidig gemenskap tillsammans, bedjande och studerande Guds ord. I vers 43 och 44 läser vi:
– Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt.
Folket såg de under som apostlarna gjorde, och kom och förenade sig med församlingen. Det säger oss att församlingen föddes missionerande, den föddes förökande sig själv. Den föddes, vittnande om Guds kraft, och fullgörande uppdraget. Detta höll dem enade i gemenskapen. Det var en missionerande församling med ett uppdrag: att predika budskapet. Det spelar ingen roll när stenarna haglade, man blev slagen – svärd, fängelse, förföljelse. Jesus har gett mig ett uppdrag. Han har gett mig sin kraft, han har gett mig sin helige Ande. Nu fortsätter vi bara och fullgör uppdraget som han har gett oss. I vers 47 står det så här:
– De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.
I den här versen ser vi den genuina tillväxt som fanns i församlingen. Församlingen lovade Gud och de var omtyckta av allt folket. De använde Kristi metod, alltså den metod som Kristus själv använde, den enda metod som kan hjälpa oss att dra människor till honom. Jesus kom till människorna som han ville hjälpa. Det står om apostlarna att de också gjorde så. De hjälpte människor, de visade sympati för syndarna. De hjälpte dem lösa sina problem och vann människors förtroende. På samma sätt som Jesus sa de: ”Följ mig.” Apostlarna använde den här metoden, och församlingen växte med dem som blev frälsta. Att predika evangeliet är väldigt enkelt. Det är bara att använda Jesu metod, apostlarnas metod, det gäller att förmedla kärlek till folket. Att räcka ut sin hand till dem, vinna förtroende och sedan dra in dem i kärlekens rike. Guds rike. Nu ska vi tala om generositet som en faktor i enheten i församlingen. I andra Korintierbrevet 9:6 säger Paulus:
– Men tänk på detta: Den som sår sparsamt får skörda sparsamt, och den som sår rikligt får skörda rikligt.
De här orden lämnade Paulus till korintierna. Han påminner om samma princip som han presenterat för efesierna, i Apostlagärningarna 20:35:
– I allt har jag visat er att man så ska arbeta och ta hand om de svaga och komma ihåg de ord som Herren Jesus själv har sagt: Det är saligare att ge än att ta.
Det är saligare att ge än att ta. Uppenbarligen var detta ett begrepp som Jesus använde konstant, och ibland använder även vi det, men tyvärr mer som en fras och ett talesätt; någonting som vi bara säger men inte praktiserar.
Salig är att vara lycklig. Det betyder att du och jag blir lyckligare av att ge när vi delar med oss lekamligt och andligt; då vi ger till andra av detta som Gud har gett oss. Nyckeln till att det här konceptet som bibeln talar om ska fungera i våra liv, är att vara i gemenskap med Gud. Du personligen och jag personligen. Om du avlägsnar dig från Gud så kommer du att vara i en separerad församling utan enhet. Om du inte har ett liv i gemenskap med Gud och Jesus, då blir resultatet att du hamnar fel, andligt sett. Du kommer att befinna dig i en mycket svår situation och kommer att vara förlamad, andligt sett. Du kommer att bli förblindad utan att kunna se vad Gud vill med ditt liv och du kommer inte att kunna förstå hans ord och känna behov av att bedja. Du kommer inte ha behov och längtan efter att gå ut och predika. Allt detta som ett resultat av ett liv separerat från Gud – i församlingen men skild från Gud. Men när vi söker Gud och närmar oss honom, kommer hjärtats tomma begär att försvinna. Då kommer istället generositeten att ta plats; behovet av att kunna dela med sig till andra. Då vill vi hjälpa, då vill vi bedja och studera hans ord. Då vill lyssna till hans ord och praktisera det. Då vill vi vara allt närmare Jesus!
Det är lätt att prata och skriva om enhet, eller att läsa en artikel om enhet. Men det kommer aldrig att finnas någon verklig enhet förrän vi återvänder till Gud. Du måste vilja. Du måste önska. Vill du ha den helige Ande? Han finns tillgänglig. Men du måste vilja. Du måste vilja tjäna Gud. Då blir det kristna livet ett verkligt liv, ett liv som vittnar om Guds makt och kraft. Anden vill hjälpa församlingen att fungera i en erfarenhet av liv. Han vill. Men du och jag måste också vilja. Artikel från:
Jag och många med mig tycker att det är märkligt hur världen blev för oss alla som inte visste hur tokigt det faktiskt alltid har varit. Hur menar jag då? Jo jag menar att man när man har gått med Gud länge så har han öppnat ögonen på den troende så att vi förstår sådana sanningar som i bilden ovan. Jesus har verkligen öppnat upp våra sinnen så att vi kan förstå vad som är fel och vad som är rätt och hur världen har varit hemsk i många tusen år men att man vaknar ju mer man lär känna Jesus. Men bibelorden berättar ju klart och tydligt vissa saker……
Jes 13:11
Jag ska straffa världen för dess ondska, de gudlösa för deras skuld. Jag ska göra slut på de stoltas övermod och slå ner tyrannernas högmod.
Jes 18:3
Alla ni världens invånare, ni som bor på jorden, se upp när man reser baner på bergen, lyssna när man blåser i basun!
Luk 9:25
För vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men mister sig själv eller går förlorad?
Jag är så glad och tacksam att jag redan nu har det eviga livet som Jesus lovar oss då vi blir frälsta. Jag är så glad att jag velat växa och förstå hans ord! Det är sorgligt att världen är en avskrädeshög med människor som far illa, men vad kan jag göra åt det? Jo åtminstone sprida evangelium till människor!
Joh 3:16
Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.
Människor idag känner inte Herren, vår Gud. Om man gjorde det så skulle inte människors liv vara så meningslösa för dem som känner så. OM de kände Herren, vår Gud så skulle de leva ett helt annorlunda liv i TRO och Kärlek till Mästaren. Se bibelorden och begrunda vad de behöver: Gud/Jesus.
Jag är led vid detta. Jag skall inte leva för evigt, låt mig vara, ty mina dagar är en vindfläkt. (Job 7:16)
Som en skugga vandrar en man omkring, han oroar sig till ingen nytta och samlar på hög utan att veta vem som skall få det. Men vad hoppas jag på, Herre? Till dig står mitt hopp. (Ps 39:7f)
Om inte HERREN bygger huset är arbetarnas möda förgäves. Om inte HERREN bevarar staden vakar väktaren förgäves. Förgäves stiger ni tidigt upp och går sent till vila för att äta det bröd ni slitit för. Detta ger han åt sina vänner medan de sover. (Ps 127:1f)
Förgänglighet och åter förgänglighet! säger Predikaren. Förgänglighet och åter förgänglighet! Allt är förgängligt. Vad vinner en människa med all sin möda, som hon gör sig under solen? (Pred 1:2f)
I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten. (Ef 4:17f)
Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte. (1 Petr 1:18-19)
Det står annat som Herren visar om meningslöst sätt att förstå ordet på: Matt 15:9 Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud.”
Rom 4:14Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt.
1 Kor 15:14Men om Kristus inte har uppstått, då är vår predikan meningslös och även er tro meningslös.
1 Kor 15:17Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är fortfarande kvar i era synder.
1 Pet 1:18 Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting som silver eller guld ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder.
och inte bara genom hans ankomst utan också genom trösten han fått hos er. Han berättade för oss om er längtan, er klagan och er iver för mitt bästa, och då gladde jag mig ännu mer.
2 Kor 7:11
Se vad den här sorgen från Gud har fört med sig hos er: vilken hängivenhet, vilka förklaringar, vilken upprördhet, vilken fruktan, vilken längtan, vilken iver och vilken bestraffning! I allt har ni visat er oskyldiga i den här saken.
Fil 1:20
Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör.
Fil 1:23
Jag dras åt båda håll. Jag har en längtan att bryta upp och vara hos Kristus, det vore mycket bättre.
Längtan kan vara många många saker, helst vill jag följa med Jesus då han kommer på skyarna. Min längtan är att göra Guds vilja alltigenom på bästa sätt. Min längtan är att nu i livet få komma hem till min födelse-ort/stad. Är så trött på att inte få vara där- Min längtan är att få leva där ett tag… Jesus är den jag älskar mest av allt och alla och resten är det liv vi lever här- en kort stund. /M
STYRKA! Styrka har jag egentligen inte…MEN GUD HAR att ge mig då jag faller och då jag inte orkar mera. Läs gärna bibelorden och se vad HERREN Gud säger om att förlita sig på honom och HANS STYRKA! I allt som kan ske oss som inte är bra får vi och kan vi och måste vi lita på honom, vår Gud! Han är stor och han är mäktig att VINNA ALLA SLAG som ges oss eller som tvingas på oss av hatiska människor som inte vet att Jesus lever och har omsorg om dem som de plågar!
Vi VINNER med HERRENS HJÄLP! /Maria
Rom 16:25 Gud har makt att styrka er genom mitt evangelium och förkunnelsen om Jesus Kristus. Han har avslöjat den hemlighet som i oändliga tider varit dold 1 Kor 1:8 Han ska också styrka er ända till slutet, så att ni inte kan anklagas på vår Herre Jesu Kristi dag. Ef 3:16 Jag ber att han i sin härlighets rikedom ska ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande, Kol 1:11 Då ska hans härlighets makt styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt. 1 Thess 3:2 och sände Timoteus, vår broder och Guds medarbetare i Kristi evangelium. Han skulle styrka och uppmuntra er i tron 1 Thess 3:13 Så ska han styrka era hjärtan och göra dem fläckfria i helighet inför vår Gud och Far när vår Herre Jesus kommer med alla sina heliga. 2 Thess 2:17 uppmuntra era hjärtan och styrka er till allt gott i gärning och ord. 2 Thess 3:3 Men Herren är trofast. Han ska styrka er och skydda er från den onde. 1 Pet 5:10 Efter en liten tids lidande ska all nåds Gud, som har kallat er till sin eviga härlighet i Kristus, upprätta, stödja, styrka och befästa er. 2 Pet 2:11 medan änglar som står högre i makt och styrka inte uttalar några hånfulla domar mot dem inför Herren. Ps 28:7 Herren är min styrka och min sköld. På honom litar mitt hjärta, jag får hjälp och mitt hjärta jublar. Honom vill jag tacka med min sång. Ps 28:8 Herren är sitt folks styrka, han är ett frälsningens värn för sin smorde. Ps 29:11 Herren ger styrka åt sitt folk, Herren välsignar sitt folk med frid. Ps 30:8 Herre, i din nåd gav du styrka åt mitt berg, men du dolde ditt ansikte och jag blev förskräckt. Ps 43:2 för du, Gud, är min styrka. Varför har du förkastat mig? Varför måste jag gå sorgsen, trängd av fiender? Ps 46:2 Gud är vår tillflykt och styrka, en hjälp i nöden, väl beprövad. Ps 52:9 ”Där är en man som inte gjorde Gud till sin borg! Han litade till sin stora rikedom, han sökte styrka genom att roffa åt sig.” Ps 59:10 Du min styrka, jag vill hålla mig till dig, för du, Gud, är min borg. Ps 59:18 Du min styrka, jag vill lovsjunga dig, för Gud är min borg, min nådige Gud. Ps 68:29 Gud, visa din styrka! Gud, stärk vad du gjort för oss! Ps 68:36 Fruktad är du, Gud, i din helgedom. Israels Gud ger makt och styrka åt sitt folk. Lovad är Gud! Ps 81:2 Jubla inför Gud, vår styrka, ropa av glädje till Jakobs Gud! Ps 84:6 Saliga är de som har sin styrka i dig, som har dina vägar i sitt hjärta. Ps 89:18 för du är deras styrka och härlighet, i din nåd upphöjer du vårt horn. Ps 89:22 Min hand ska stödja honom, min arm ska styrka honom. Ps 118:14 Herren är min styrka och min lovsång, han blev min frälsning. Ps 140:8 Herre, min Herre, min frälsnings styrka, du skyddar mitt huvud på stridens dag.
Jesus är suverän! Att läsa evangeliernas berättelser om hur olika människor vid skilda tillfällen kom i kontakt med honom är inspirerande. Skildringarna visar tydligt att för Jesus så finns det inga hopplösa fall. Hur kompakt mörkret än är och hur svåra motgångarna än kan vara så är han Herre över situationen.
Ingen av alla de människor som under Nya testamentets tid mötte Jesus blev oberörd. Inte ens de som stötte honom ifrån sig. Faktum är att de flesta som kom i hans väg ville inte veta av honom. ”Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom” (Joh 1:11).
Då han i vuxen ålder kom till sin barndoms by Nasaret, bad folket honom att gå därifrån. ”De reste sig och drev ut honom ur staden och förde honom fram till branten av det berg där deras stad var byggd för att kasta ner honom” (Luk 4:29). Genom sin undervisning förberedde Jesus sina egna lärjungar på att också de kommer att bli förföljda på liknande sätt, men tillsammans med ett underbart löfte: ”Jag är med er!” ”I världen får ni lida, men var frimodiga: jag har övervunnit världen” (Joh 16:33).
Trots att Jesus inte blev mottagen så kom han som en av Gud given dyrbar gåva till hela mänskligheten. Han mötte hat med gudomlig, utgivande kärlek; lögn och förtal med sanning och rättfärdighet. Budskapet Jesus förkroppsligade och förmedlade var i sin enkelhet så kraftfullt att den mest förhärdade människan kunde brytas ner och gråta som ett barn, överbevisad om sina synder och brister.
Jesaja profeterade om att då Messias skulle komma så var det inte med skönhet eller majestät, inte heller fanns det något i hans yttre som attraherade; han var föraktad och ringaktad. Dock tog han våra sjukdomar och smärtor på sig och bar dem i sin kropp upp på Golgata kors. ”Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade” (53:5).
Vad var det som gjorde att så många människor vände Jesus ryggen och föraktade honom? Av olika orsaker såg man inte vem han verkligen var. De vi kan läsa om i Nya testamentet var ofta personer som var rädda om sina höga positioner och som kände sig hotade och avslöjade i Jesu närhet. De beslutade sig för att döda honom. Men de som trodde på evangelium fick i mötet med Jesus se Guds härlighet: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn” (Joh 1:11).
Gud har lagt frälsningen på ett sådant plan att ingen människa ska kunna ta åt sig äran. Det ligger ingen berömmelse i att komma till Gud. Snarare kommer Jesus in i våra liv på ett sätt som ingen annan kan göra. Han ser rakt igenom fasader och attityder, han ser hur det är ställt i vårt hjärta. Han ser stoltheten, egoismen och annat som kan vara ett hinder, men också nöden, ångesten, ensamheten, och så säger han: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar, för mitt ok är milt och min börda är lätt” (Matt 11:28-30).
En alltför vanlig situation många befinner sig i är gemenskapens motsats – ensamheten. Det är en känsla som stärks speciellt inför stora helger som julen. Förväntningarna är då större än normalt. I det här numret av tidningen finns en predikan av Arne Imsen som lyfter fram grannens gråt och nöd, men också den läkande kraft som finns i evangelium – det glada budskapet. Jesus kom med budskapet och överlämnade det till församlingen, vilken är hans kropp i tiden. Samma frid som Jesus ger finns i den gemenskap där han får vara i centrum. Om två eller tre kommer tillsammans i hans namn så finns han där. Till den gemenskapen är alla välkomna! I Jesu närvaro byts det kompakta mörkret ut mot ett himmelskt ljus och ångesten får ge vika. Han bär inte sina namn utan anledning: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste. /Berno Vidén Midnattsropet
2 Korinthierbrevet Kapitel 3 Det nya förbundets tjänare
1 Börjar vi nu rekommendera oss själva igen? Eller behöver vi, som vissa andra, rekommendationsbrev till er eller från er? 2 Nej, ni är vårt brev, skrivet i våra hjärtan, känt och läst av alla människor. 3 Det är uppenbart att ni är ett Kristusbrev skrivet genom vår tjänst, inte med bläck utan med den levande Gudens Ande, inte på tavlor av sten utan på tavlor av kött i era hjärtan.
4 En sådan tillit till Gud har vi genom Kristus. 5 Inte så att vi av oss själva kan tänka ut saker på egen hand, utan vår förmåga kommer från Gud. 6 Han har gett oss förmåga att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Bokstaven dödar, men Anden ger liv.
Det nya förbundets härlighet
7 Redan dödens tjänst, inristad med bokstäver på stenar, kom med sådan härlighet att Israels barn inte kunde se på Moses ansikte för dess strålglans, även om den glansen bleknade. 8 Hur mycket större härlighet ska då inte Andens tjänst ha? 9 Om redan fördömelsens tjänst hade härlighet, hur mycket rikare på härlighet är då inte rättfärdighetens tjänst? 10 Det som förr hade härlighet har nu ingen härlighet alls jämfört med den överväldigande härligheten. 11 För om det som bleknade kom med härlighet, hur mycket större härlighet har då inte det som består!
12 När vi nu har ett sådant hopp går vi helt öppet till väga. 13 Vi gör inte som Mose, som satte en slöja för sitt ansikte för att Israels barn inte skulle se hur det som bleknade försvann. 14 Men deras sinnen blev förhärdade. Än i dag är samma slöja kvar när de läser det gamla förbundets skrifter, och den lyfts inte bort, först i Kristus försvinner den. 15 Ja, än i dag ligger en slöja över deras hjärtan när de läser Mose.
16 Men när någon omvänder sig till Herren tas slöjan bort. 17 Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är frihet. 18 Och alla vi som med obeslöjat ansikte ser Herrens härlighet som i en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.