Vad man tycker om EU/EUROPA är så olika men jag tar med en artikel här för att visa i texten på olikheter i tyckande och VAD som pågår idag med hot om krig m m. GUD VET EXAKT vad som kommer att ske, bibeln berättar.

EU är Europas fiende/ARTIKEL

Markus Andersson 

EU såldes in med löften om frihet, fred och samarbete mellan suveräna europeiska stater. Det vi fick var något helt annat.

PUBLICERAD IDAG 11:49

 – AV MARKUS ANDERSSON

Foto: Christophe Licoppe/EU/CC BY 4.0

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emmanuel Macron.Dela artikeln

EU bars en gång i tiden upp av en idé om att politiska beslut skulle fattas på lägsta möjliga nivå. Enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som man menade skulle vara vägvisande för projektet, skulle frågor av kontinental betydelse behandlas på unionsnivå, medan nationella frågor fortsättningsvis skulle behandlas av medlemsländerna.

I praktiken har Bryssels klåfingrighet visat sig inte bara omfatta svenskt snus, danska lakritspipor, italiensk olivolja, polskt kol och ungerska paprikor. Senast är det braskaminer man går till attack mot, med nya planer på omfattande reglementen för vedeldade spisar – något som enligt EU-parlamentarikern Beatrice Timgren (SD) kommer att kosta svenska stugägare ”hundratusentals kronor”.

Dessa sakfrågor är i sammanhanget egentligen petitesser, men de är också symptom på en djup och mer allvarlig sjuka som mycket tydligt präglar EU-etablissemanget. Dess antidemokratiska utveckling fortsätter att speglas i floden av nya lagtexter och direkt totalitära direktiv som nu genomsyrar allt från jordbruk till migration och energifrågor. De medlemsländer som stått fast vid principen om unionens subsidiaritet och nationell självbestämmanderätt har EU-kommissionen kommit att betrakta som sina fiender.

Framför andra är det Ungern som stått på sig gentemot Bryssels likriktning och hot om sanktioner när man sagt nej till förstörelsen av jordbruket och ekonomin med klimatpolitiska och geopolitiska förevändningar samt dessutom blockerat unionens befolkningsutbytespolitik och regnbågspropaganda riktad till barn. När man därtill motsatt sig att upprätthålla den strida strömmen av vapenleveranser och miljardbidrag till Kiev, för att istället satsa på diplomati för att stoppa Ukrainakrigets blodbad, anklagas premiärminister Viktor Orbán nu i stort för att springa ”fiendens” ärenden och underminera unionen.

Utåt hyllar EU ”mångfald” som någonting positivt – men någon verklig mångfald vad gäller åsikter, värderingar och ideologi tolereras inte.

EU framställer sig gärna som en demokratisk institution – men verkligheten är i många avseenden en annan.

Slovakien och Polen är andra exempel som i närtid fått känna av motviljan från Bryssel när landets regeringar på motsvarande sätt gått på tvären mot kommissionens kompromisslösa linjer.

30 000 lobbyister

EU:s försvarare skulle säga att det är medlemsländerna som tillsätter kommissionens ledamöter och påverkar parlamentet genom val. Till det bör för det första tilläggas att EU-kommissionens uttalade uppdrag är att agera för unionens räkning, inte för medlemsländernas enskilda intressen. I parlamentet, som endast har begränsad makt och även står på ett tunt valdeltagande, har Sverige 21 av 720 platser. Även om samtliga parlamentariker från Norden skulle vara eniga i en specifik fråga har man ändå mindre att säga till om än exempelvis Spanien eller Polen.

Mest problematiskt är att makten i Bryssel byggts in i en labyrint av institutioner och byråkrater där den vanliga människans insyn och möjlighet att påverka är ytterst begränsad. Några som däremot kan och försöker påverka i maktens komplexa korridorer är de välbetalda 30 000 professionella lobbyister som ständigt finns på plats i Bryssel – representanter för multinationella företag, vapenindustrin, läkemedelsjättar och andra särintressen, som arbetar intensivt för forma lagar och regelverk och säkerställa att just de själva gynnas ekonomiskt.

Svenska skattebetalare, liksom andra länders medborgare, spelar framförallt rollen av att finansiera denna maktapparat – med röster från maktens korridorer som ständigt höjs för att medlemsavgifterna ytterligare ska ökas.

Storebrorsstaten

Under de senaste åren har EU därtill alltmer uppenbart gått i riktningen att bli en postmodern sovjetisk superstat. Stort fokus läggs nu på att övervaka, kartlägga och straffa åsiktsbrottslingar av olika slag och unionens byråkrater, genom Digital Services Act och andra direktiv, ges befogenhet att storskaligt censurera ”desinformation” – en luddig term som i praktiken används för att kväsa den fria opinionsbildningen. Chat Control är ett annat exempel där EU-kommissionen vill att all elektronisk kommunikationen avkrypteras, övervakas och granskas i realtid.

Under de senaste åren har EU därtill alltmer uppenbart gått i riktningen att bli en postmodern sovjetisk superstat.

Utåt är förevändningen att EU-byråkraterna vill skydda de vuxna från ”ryska hybridoperationer” och barnen från pedofila övergrepp på nätet – samtidigt som experter varnar för att lagstiftningen de facto leder till ytterligare fördjupad massövervakning, självcensur, spionage och ökad misstänksamhet medborgarna emellan.

Detta är blott ett ytligt axplock av allt som är djupt dysfunktionellt med ett EU som dessvärre framstår som en koloss som blivit omöjlig att reformera inifrån. Det räcker helt enkelt inte att parti X gör ett rekordval och tar Y platser i EU-parlamentet, även om sådana partier förstås kan utgöra friska och viktiga fläktar i en alltmer syrefattig politisk atmosfär i Bryssel.

EU är inte Europa

I sin egen propaganda gör EU förstås fortsatta anspråk på att representera Europa, men utgör i själva verket antitesen till allt som Europa traditionellt varit och, under ytan, fortfarande är. EU och Europa är på intet sätt synonymer och har snarare på många sätt kommit att bli varandras direkta motsatser.

Medströms-medier har avfärdat mer nationalkonservativt inriktade strömningar som ”euroskeptiska”, när det i själva verket är det socialliberalt präglade etablissemanget som är de verkliga euroskeptikerna. De drivande krafterna som styr unionen har gång efter annan visat att man inte är några vänner av Europas nationer och folk, utan tvärtom deklarerat att man inte ser något egenvärde i dessa, utan snarare ser det som positivt att upplösa denna i en smältdegel där det nationella självbestämmandet urholkas tillsammans med våra särarter, traditioner och kulturer till förmån för den liberala globalismens regnbågsflagga.

EU och Europa är på intet sätt synonymer och har snarare på många sätt kommit att bli varandras direkta motsatser.

De flesta skriver nog under på att europeiskt samarbete och goda relationer mellan Europas nationer emellan är någonting positivt och önskvärt – men det är någonting helt annat än att ersätta Europas mångfald med en totalitär superstat under globalisters, som Ursula von der Leyen, Emmanuel Macron eller Friedrich Merz, ledning. Därtill har samma EU-makthavare konsekvent drivit på för att ta in tiotals miljoner utomeuropeiska migranter till Europa, ett projekt som ytterligare splittrat våra länder i många olika avseenden och sått tvivel kring huruvida Europas ursprungsbefolkningar ens har en meningsfull framtid på kontinenten.

Låt EU gå under

Korruptionen och maktfullkomligheten har byggts i väggarna på vad som i nuläget måste betraktas som en institutionellt korrupt, antidemokratisk och förtryckande organisation som går stick i stäv med verkliga europeiska intressen. Det enda sättet att återupprätta Europas frihet, nationella självbestämmande och mångfald är att hela EU-apparaten avvecklas, innan denna koloss hunnit förstöra allt som gör Europa unikt.

Att såväl V som SD har slopat sitt tidigare explicita EU-motstånd är förvisso djupt beklagligt, men stärker bara tesen ytterligare att det behövs nya krafter som driver på för ett svenskt EU-utträde. När detta sker står fortfarande skrivet i stjärnorna, men under tiden finns ingen anledningen att krångla till det. Ju snarare pluggen dras ur detta fullständigt misslyckade projekt, desto bättre. En vacker dag, när det är gjort, kan något annat och något bättre, något som faktiskt tjänar Europas folk, byggas i dess ställe.

Markus Andersson

Nej till EU! /Intressant eller hur? och HUR skall det bli? TIDEN ÄR SÅÅ KORT NU