VÄRLDEN KAN INTE ERBJUDA OSS FRID, det är en falsk s k ”lycka” som Världen erbjuder världens folk, och det kan man beskriva som frånvaro av konflikt. Guds frid är ett tillstånd av lugn och trygg övertygelse om att allt är väl och ska gå väl, hur omständigheterna än ser ut. Guds frid ger inte utrymme för rädsla varken för nuet eller framtiden!  Se även Fil 4:6-7 

LÅT Guds frid fylla dig.

***

Världen känner inte den helige Ande /Joh 14:17/ Världen vill nog inte lära känna den helige Ande. Min egen tanke…

Den helige Ande leder oss in i den fulla sanningen /Joh 14:17/ Den helige Ande skall aldrig lämna oss /Joh 14:16/

Den helige Ande bor i den som tror på Jesus Kristus /Joh 14:17/ Den helige Ande påminner oss om vad Jesus har sagt /Joh 14:26; 15:26/

All sanning finns i den helige Ande /Joh 15:26/ Den helige Ande övertygar oss om synd /Joh 16:8/

Den helige Ande visar oss att Gud är rättfärdig och god och en rättvis domare /Joh 16:8/ Den helige Ande skall visa oss om framtiden  /Joh 16:13/

Den helige Ande skall låta oss se Jesu härlighet  /Joh 16:14/ Den helige Ande har ingripit i människors liv ända sedan tidens början, men efter Pingsten (Apg 2) kom han för att bo i alla troende.

Gud vet och känner alla detaljer i våra liv. Gud känner till framtiden och vi behöver inte vara rädda!  OBS: Det är inte nödvändigt med kunskap om framtiden för att tro på Gud, MEN tron på Gud ger oss en TRYGG FRAMTID.

/Maria

De gamla profeterna under Gamla Testamentets tid
hade den helige Ande, men de var inte döpta i den helige Ande,
och var inte födda på nytt
I Hebr. 11:e kapitel kan vi läsa om trons människor under gamla förbundets tid. ”I tron dog alla dessa, innan de ännu hade fått vad utlovat var; de hade endast sett det i fjärran och hade hälsat det och bekänt sig vara ”gäster och främlingar” på jorden.” Vers 13.

De var inte födda på nytt, men de hade Guds löfte om barnaskap hos Gud. Och de litade på detta löfte (på samma sätt som Abraham) att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla. Det löfte som Gud gav till Abraham gällde inte endast honom, utan det skulle gälla också för dem som har Abrahams tro. Rom. 4:13-25 och Gal. 3:e kapitlet. Och Gud bistod dem med sin kraft så att de kunde hålla ut i tron. ”Ty Herrens ögon överfara hela jorden, för att han med sin kraft skall bistå dem som med sina hjärtan hängiva sig åt honom.” 2 Krön. 16:9.

”Och fastän alla dessa genom tron har fått sitt vittnesbörd, fick de ändå inte vad utlovat var; ty Gud hade åt oss utsett något bättre, på det att de inte oss förutan skulle bli fullkomnade.” Hebr. 11:39-40.
(David Hedegårds översättning: ”Alla dessa har det vittnesbördet om sig att de trodde, men de fick inte ut det som de hade fått löfte om. Gud hade en bättre plan, som innefattade oss: de skulle inte nå fram till fulländningen, förrän vi var med”).

Dessa som trodde på Gud och tjänade honom under gamla förbundets tid, jag tror att de gjorde en motsvarande upplevelse (där de var, hos Abraham, Luk. 16:22), samtidigt som apostlarna blev döpta i den helige Ande på pingstdagen. När skulle de annars få vad utlovat var? Hebr. 11:40.

Guds församling fanns inte på den tiden. Den var då ännu en hemlighet som tidsåldrar och släkten igenom hade varit fördold i Gud. Rom. 16:25. Ef. 3:1-11. Kol. 1:26, 4:3.

De hade alltså inte fått vad utlovat var, och de var inte födda på nytt. Deras synder var inte borttagna, utan de var endast överskylda. Psalm 32:1-2. Ty det är omöjligt att tjurars och bockars blod skulle kunna utplåna synder. Hebr. 10:1-18. Det var först när Jesu försoningsverk var fullbordat, som deras synder blev borttagna. Och innan dess fanns det ingen grund för pånyttfödelse.

Säkert har många undrat över det som står om Jesus i Kol. 1:18, ” …den förstfödde ifrån de döda.” Och i Rom. 1:4, ”…och såsom helig andevarelse är med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifrån uppståndelsen från de döda…” Och i Upp. 1:5, ”den förstfödde från de döda.” Detta gäller den nya födelsen. Jesu uppståndelse från de döda var också hans nya födelse. Så länge som Jesus själv inte var född på nytt, så kunde ingen annan bli född på nytt. Jesus är den förstfödde bland många bröder. Rom. 8:29. Hebr. 2:11-18.

Guds profeter under Gamla Testamentets tid hade Guds Ande. Läs 1 Petr. 1:10-12 och 2 Petr. 1:20-21. Luk. 1:67, 2:25-27. Men det var inte det samma som att de var döpta i den helige Ande. Det var inte möjligt att ta emot dopet i den helige Ande förrän Jesus hade återvänt till sin Fader och blivit förhärligad. Joh. 7:37-39, 16:7.

På Gamla Testamentets tid var det alltså möjligt att ha den helige Ande, utan att vara döpt i den helige Ande. Men nu, efter att Jesus har återvänt till Fadern och blivit förhärligad, är det så att alla som omvänder sig till honom får den helige Ande som gåva, och blir födda på nytt.

I Luk. 10:20 säger Jesus till sina lärjungar: ”Men gläd er inte så mycket över att andarna lyder er, som över att era namn är skrivna i himlen.” Detta, att lärjungarnas namn var skrivna i himlen, tar somliga som ett bevis för att lärjungarna var födda på nytt redan då. Men då är ju frågan: När blev deras namn inskrivna i himlen? Jo, de hade stått där sedan världens begynnelse! Upp. 17:8.

Våra namn blir inte inskrivna i Livets bok i himlen när vi blir födda på nytt, utan de har stått där sedan världens begynnelse. Genom den nya födelsen och genom att leva för Jesus, så undviker vi att få våra namn utplånade ur Livets bok. Upp. 3:5.

Jesus säger i Upp. 2:17 att den som vinner seger ska få en vit sten och ett nytt namn skrivet på den stenen, ett namn som ingen känner, utom den som får det. Jag undrar om det inte är detta nya namn som står i Livets bok, och som har stått där sedan världens begynnelse. I så fall är detta namn nytt, endast i den bemärkelsen att det är nytt för den som får det. Första gången han ser det skrivet på den vita stenen, så är det ju nytt för honom.

Det står i Ef. 1:4-5 att förrän världens grund var lagd, har Gud utvalt oss i Kristus. Ty i sin kärlek förutbestämde han oss till barnaskap hos sig, genom Jesus Kristus. Och i Rom. 8:29 står det, ”Ty dem som förut har blivit kända av honom, dem har han också förut bestämt till att bli hans Sons avbilder, honom lika, så att denne skulle bli den förstfödde bland många bröder.”

Därför kunde Jesus lära sina lärjungar att bedja: ”Fader vår som är i himmelen…” och tala om Gud såsom deras himmelske Fader, redan innan de hade upplevt den nya födelsen.
När vi genom tron på Jesus blir födda på nytt så är detta ett mycket stort under. Från att ha varit bara skapade varelser, så blir vi släkt med Skaparen. Jesus är vår Broder och Jesu Fader är vår Fader.

Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom till att vara heliga och fläckfria inför sig. I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas. I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt.

Han har låtit oss få veta sin viljas hemlighet, enligt det beslut som han hade fattat i Kristus, den plan som skulle genomföras när tiden var fullbordad: att i Kristus sammanfatta allt i himlen och på jorden. I honom har vi också vårt arv, förutbestämda till det av honom som utför allt efter sin vilja och sitt beslut, för att vi som har vårt hopp i Kristus skall prisa hans härlighet och ära. I honom har också ni, sedan ni hört det sanna budskapet, evangeliet om er frälsning, ja, i honom har också ni, sedan ni kommit till tro, tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill. Anden är en handpenning på vårt arv, att hans eget folk skall förlossas, för att hans härlighet skall prisas. Ef. 1:3-14. (Svenska Folkbibeln 1996).  /Maria  

 http://www.algonet.se/~allan-sv/SIDA26.HTM#gör

ANDENS VERK

I vår senaste artikel uppehöll vi oss något vid det allmänna och mindre verket som den helige Ande verkar i de icke utvalda, som aldrig blir förda till en frälsande kunskap om sanningen. Vid detta tillfälle ska vi betänka hans speciella och frälsande verk bland Guds folk och uppehålla oss huvudsakligen vid den absoluta nödvändigheten av detsamma. Det bör göra det lättare för den kristne läsaren att att inse verkligheten av denna nödvändighet, när vi säger att hela Andens verk i den troende är att grundlägga i hjärtat ett hat och avsky för synden som synd, och en kärlek till och längtan efter helighet som helighet. Detta är något som ingen mänsklig kraft kan åstadkomma. Det är något som det mest trovärdiga predikande som sådant inte kan frambringa. Det är något som bara periodisk läsning i bibeln inte ger. Det är ett nådens underverk, ett gudomligt under, som ingen annan än Gud kan utföra.

*

Om människorna är bara delvis fördärvade (vilket i själva verket är den övertygelse som i vår tid den stora majoriteten av förkunnarna och deras åhörare har, eftersom de aldrig har fått insikt från Gud om deras eget fördärv), om människorna djupt inne i sina hjärtan verkligen älskade Gud, om de är så goda i deras natur så att de lätt kan övertalas att bli kristna, då finns inget behov av att den helige Ande ska sända sin allsmäktiga kraft och göra det för dem, som de själva är fullständigt oförmögna att göra. Och återigen: om att ”bli frälst” bara består i att tro att jag är en förlorad syndare och på väg till helvetet, och att helt enkelt tro att Gud älskar mig, att Kristus dog för mig, och att han kommer att frälsa mig nu på det enda villkoret att jag ”tar emot honom som min personlige Frälsare” och ”vilar i hans fullbordade verk”, då behövs naturligtvis ingen övernaturlig den helige Andes kraft för att beveka och förmå mig att uppfyllavillkoret – egenintresse driver mig att göra det, och min viljas beslut är allt som behövs.

*

Men om, å andra sidan, alla människor hatar Gud (Joh 15:23,25), och deras sinnen är i ”fiendskap mot Gud” (Rom 8:7), så att ”ingen finnes, som söker Gud” (Rom 3:11), utan man föredrar och beslutar sig för att följa sina egna böjelser och sin egen vilja, om man istället för att vara benägen till det som är gott, ”få människors barn dristighet att göra det (helt och hållet engelsk översättning) ont är” (Predikaren 8:11), och om de får visshet om att Gud i sin nåd söker dem och att de inbjuds fritt och för intet att ta emot denna nåd, de ”alla begynte strax ursäkta sig” (Luk 14:18) – då är det helt uppenbart, att den helige Andes oövervinneliga kraft och förvandlande verk är absolut nödvändigt för att syndarens hjärta i grunden ska förändras, så att upproret får ge plats för ödmjukhet och hatet till kärlek. Det är därför som Kristus sa: ”Ingen kan komma till mig, om icke Fadern (genom Anden), som har sänt mig, drager honom (Joh 6:44).

*

Ännu en gång, om Herren Jesus Kristus kom hit för att vidmakthålla och framhäva Guds höga krav, snarare än att sänka dem eller sätta dem åt sidan, om han förkunnade att ”den port är trång, och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den” (Matt 7:14), snarare än att peka på en lätt och bred väg, som alla kunde finna lätt att gå på, om den frälsning som han har ombesörjt är en befrielse från synd och jagets tillfredsställelse, från världslighet och efterlåtenhet mot köttets lustar och förlänandet av en natur, som önskar och beslutar sig för att leva till Guds ära och att behaga honom i alla detaljer av våra nu pågående liv – då är det helt obestridligt att ingen utom Guds Ande kan ge en äktalängtan efter en sådanfrälsning. Och om han, istället för att de enda villkoren för frälsning är att ”ta emot Kristus” och ”vila i hans fullbordade verk”, kräver att syndaren lägger ner sina trotsiga vapen, överger alla avgudar, utan förbehåll överlämnar sig själv och sitt liv och tar emot honom som sin ende Herre och Mästare, då kan ingenting utom ett nådens underverk förmå en Satans fånge att uppfylla sådana krav.

*

Mot det jag har sagt ovan, kan det invändas att inget sådant hat mot Gud som vi har påstått, finns den stora majoriteten av våra medmänniskors hjärtan, att fastän det kan finnas vissa fördärvade, som har sålt sig själva till djävulen och är grundligt förhärdade i synd, är ändå återstoden av mänskligheten vänligt inställd till Gud, vilket är uppenbart genom de oräkneliga miljoner som har en eller annan form av religion. Till den som invänder detta, svarar vi att faktum är, käre vän, att de som du syftar på är nästan helt ovetande om bibelns Gud . De har hört att han älskar alla, är välvilligt inställd mot sina skapelser och är så medgörlig, att han som tack för deras religiösa uppförande kommer att överse med deras synder. Naturligtvis har de inget hat mot en sådan ”gud”! Men berätta något för dem om den sanne Gudens egenskaper, att han hatar dem som utövar orättfärdighet (Ps. 5:5, engelsk översättning), att han är obevekligt rättfärdig och outsägligt helig, att han är en oemotståndlig Suverän, som ”är barmhärtig mot vem han vill, och vem han vill förhärdar han” (Rom 9:18), så kommer deras fiendskap mot honom snart att visa sig – en fiendskap som ingen annan än den helige Ande kan övervinna.

*

Det kan även invändas att tvärtemot den dystra bild, som vi har utmålat ovan, är korrekt, vill den stora majoriteten människor bli frälsta, och kan mer eller mindre sträva efter sin frälsning. Detta medges gärna. Det finns i varje mänskligt hjärta en önskan om befrielse från elände och en längtan efter lycka och trygghet, och de som får höra Guds ord är av naturen benägna att bli befriade från den kommande vreden och vill få visshet om att himmeln kommer att bli deras eviga vistelseplats – vem vill uthärda den eviga elden? Men den önskan och benägenheten är helt förenlig och i överensstämmelse med den största kärlek till synden och det största motstånd i hjärtat till den helighet, utan vilken ingen människa kommer att se Gud (Hebr 12:14). Men det den som invänder här syftar på, är något som är oerhört skilt från att önska sig himmeln på Gudsvillkor, och att vara villig att gå in på den enda väg som leder dit!

*

Den naturliga självbevarelsedriften är tillräckligt stark för att förmå massor av människor att vidtaga många fullgöranden och botgöringar, i förhoppning om att de därigenom ska undkomma helvetet. Ju starkare människornas övertygelse om sanningen i den gudomliga uppenbarelsen är, desto mer orubbligt övertygade blir de om att det finns en domens dag, när de måste träda fram inför sin Skapare och avlägga räkenskap för sina begär, tankar, ord och gärningar, desto mer allvarligt sinnade och nyktra kommer de att bli. Låt samvetet överbevisa dem om deras förspillda liv, så är de beredda att börja ett nytt liv. Låt dem bli övertygade om att Kristus står redo som en brandstege och är villig att rädda dem, fastän världen fortfarande gör anspråk på deras hjärtan , så är tusentals redo att ”tro på honom”. Ja, detta görs av massor av människor som fortfarande hatar Frälsarens sanna egenskaper och som av hela sitt hjärta förkastar den frälsning som han har. Detta är någonting helt annat än en icke pånyttfödd person, som längtar efter befrielse från jaget och synden , och förlänandet av den helighetsom Kristus köpte åt sitt folk.

*

Runt omkring oss finns de som är villiga att ta emot Kristus som sin Frälsare, som är fullständigt ovilliga att underkasta sig honom som deras Herre. De skulle vilja ha hans frid, men de förkastar hans ”ok”, utan vilket hans frid inte kan finnas (Matt 11:29). De uppskattar hans löften, men har inget hjärta för hans bud. De vill vila i hans prästerliga verk, men vill inte underkasta sig hans konungsliga spira. De vill tro på en ”Kristus”, som passar deras egen ruttna smak eller sentimentala drömmar, men de föraktar och förkastar Guds Kristus. Liksom massorna fordom, vill de ha hans bröd och fiskar, men hans undervisning som rannsakar hjärtat, tillintegör köttet och fördömer synden tycker de inte om. De godkänner honom som läkaren för sina kroppar, men som läkaren för sina fördärvade själar vill de inte ha honom. Och ingenting utom den helige Andes kraft som verkar under, kan förändra denna böjelse och benägenhet i någon själ.

*

Det är just p.g.a. att nutida kristendom har en sådan otillräcklig uppfattning om den fruktansvärda och allomfattande innebörden av det som syndafallet har medfört, som man så litet inser det nödvändiga behovet av den övernaturliga kraften i den helige Ande. Det är p.g.a. att sådana falska uppfattningar om det mänskliga fördärvet är så allmänt förhärskande, som man på de flesta platser förutsätter att allt som behövs för att frälsa halva befolkningen, är att anlita någon populär evangelist och attraktiv sångare. Och orsaken till att så få är medvetna om de väldiga djupen i det mänskliga syndafördärvet, det köttsliga sinnets fruktansvärda fiendskap mot Gud och hjärtats medfödda och ingrodda hat mot honom, är att hans egenskaper nu så sällan förkunnas från talarstolen. Om predikanterna skulle förmedla samma slags budskap som Jeremia gjorde i sin degenererade tid, eller som Johannes döparen gjorde, skulle de snart upptäcka hur deras åhörare verkligen var stämda mot Gud. Och då skulle de inse att om inte Andens kraft fanns i deras predikan, kunde de lika gärna vara tysta.

A.W. Pink

** Vill tillägga:   Hebréerbrevet kapitel 4:12   /Maria

Vi har fått den helige Ande för att han skall hjälpa oss i livet, han hjälper oss med information som vi behöver, med uppbyggelse till vår inre människa, ja han hjälper oss i allt, precis som Jesus sade till lärjungarna. Jag har personligen alltid litat på att detta är sant och därför vill jag berätta en episod (en av många) där jag fick ett tilltal som verkligen var sant, det var en upplysning.

Jag fick höra följande:  ”Du kommer att få ett dödsbud.”  Detta var ju klara besked och naturligtvis undrade jag direkt: Vem kan detta gälla? Åh, vad hemskt, /och: Då får den gå hem till sin Far. 

Detta var för cirka 5 veckor sedan som jag hörde detta och jag undrade varje dag vad svaret skulle bli, vem kunde detta gälla.  Svaret kom:

I förra veckan pratade jag med en vän, en kvinna från ”nätet”, och vi upptäckte att vi hade gemensamma bekanta. Denna kvinna säger att en viss L hade dött. Oj! Där var det! SÅ var det, denne gemensamme vännen hade en vän som dött vid den tidpunkten som jag hade hört från den helige Ande. Men jag fick veta det först för en vecka sedan….

Denne person var genomfrälst och en underbar människa och jag blev natruligtvis ledsen över det, men glad att denne personen nu kommit till ro.  Så därför vill jag säga er att man skall umgås med Jesus, och med den helige Ande, verkligen söka att ha kontakt/gemenskap varje stund. Det är oerhört viktigt för den andliga tillväxten. Jag kommer att berätta om fler sådana saker, så välkommen tillbaka att läsa här.

*

Nu vill jag nämna några saker om just att umgås med Jesus:
Ser du till att du har stunder som du tillbringar ensam med Jesus? De är ju livsviktiga: de stunderna där vi är i samtal och bön. Då behövs ingen psykiatriker som vill vända ut och in på dig. Då du tillbringar stunderna med Jesus kanske du inte vet att mirakel sker, men det gör det. Kanske man är i tårar, i bön, eller man har en glädjestund, då han ler för att han är så glad att du väljer honom i stället för något annat eller någon annan.

I mitt hem läser vi dagligen bibeln tillsammans eller var för sig. Vi ber tillsammans och kan gråta tillsammans med Jesus. Vi har lärt oss oerhört mycket i de stunderna, och vi fortsätter så. Jesus är ju det perfekta exemplet på vad ensamhet i bön åstadkommer eller han är exempel på att vara ensam med Fadern i bön. Med att ha stunder i bön stärker vi oss själv för kommande eller pågående prövningar. Därför: MISSA INTE stunderna tillsammans med Jesus, de är de viktigaste du har. 

Du växer andligen då du får vara i ro tillsammans med Frälsaren.  ””Sedan gick han upp på ett berg för att be.” /Matt 14:23-24;  *Joh 17 (Jesus ber ensam…)

Vill du läsa mer om den helige Ande ? Här kommer bibelställena  I Jesu liv och undervisning: Matt 1:18, 20;  Matt 3:11, 16;  Matt 4:1;  Matt 12:18, 28, 31, 32;   Markus 1:8;  Luk 1:35;  Luk 4:14, 18;  Luk 10:21;   Joh 1:33;  Joh 3:5,  6,  8,  34;   Joh  14:17, 26;  Joh 15:26; Joh 16:13;  Joh 20:22;  Apg  1:2, 5,  8,

Den helige Ande i den första församlingen:   Apg 2:1-4,  17,  18,  33,   38;  Apg 5:3,  9,  32;   Apg 8:15-19,  29,   39;  Apg 9:17, 31;   Apg  10:19,  38,  44-47;   Apg 11:12,  15-17,  24,   28;  Apg 13:2,  4,  9,  52;  Apg 19:1-7.

Den helige Ande i  Paulus brev:    Rom 8;  1 Kor 12:1-13;  Gal 5  

”En liten stund med Jesus, Och hjärtats oro flyr, Och blicken vändes åter Från jordens små bestyr Till livets verkligheter, De ting, som ej förgås, När himlarna och jorden Av sin förvandling nås.*  /L Sandell
/Maria

Gemenskap MED Gud. Vandringen i ljuset och reningen genom Jesu blod.  Den texten står att finnas att läsa om i 1 Johannes brev.

Tänkte ta med något väldigt väsentligt i detta brev och det är  KAP 2 :24-29,

(Som handlar om: Uppmaning att hålla hans bud särskilt budet om kärlek. Varning! för VÄRLDSKÄRLEK och ANTIKRISTLIG FÖRNEKELSE. )

angående den helige Ande, där Johannes skriver följande:

24.I åter skolen låta det som I haven hört från begynnelsen förbliva i eder. Om det som I haven hört från begynnelsen förbliver i eder, så skolen ock I själva förbliva i Sonen och Fadern. 25. Och detta är vad han själv har lovat oss:  Det eviga livet.

26.Detta har jag skrivit till eder med tanke på dem som söka förvilla eder.  27.Men vad eder angår, så förbliver i eder den smörjelse I haven undfått från honom, och det behövs ICKE att någon undervisar eder; ty vad hans smörjelse lär eder om Allting, det är sant och är icke lögn. Förbliven alltså i honom, såsom den har lärt eder. 28. Ja, kära barn, förbliven nu i honom, så att vi, när han en gång uppenbaras, kunna frimodigt träda fram, och icke med skam nödgas gå bort ifrån honom, vid hans tillkommelse. 29. Om I veten att han är rättfärdig, så kunnen I förstå att också var och en som gör vad rättfärdigt är, han är född av honom.”

*

Dessa verser säger mig tydligt att vi skall umgås med den helige Ande för att kunna förstå och behålla sanningen i det evangelium vi hört.  Alla troende löper risk att bli förvillade och särskilt i dessa tider. Men vem ska då undervisa oss om  de farliga tider som är och om JESU ÅTERKOMST?

Jo, den helige Ande. Den helige Ande skall undervisa oss, hela tiden och hela vägen till slutet. Guds Ord som är bibeln och den helige Ande som är oss given skall UNDERVISA oss om sanningen och ALL sanning. Jesus Kristus är vår förespråkare och försoningen för våra synder.

Läs texten igen, /denna från folkbibeln/ och förstå att den hjälp du/vi/ ni/ behöver kommer från den helige Ande. Förstå Gud, Lev med Gud, Gör Guds vilja. /Maria

Kanske tror människor att den kristna tron bara är en rad av fakta som vi strör runt oss. Förstår de inte att det inte är så, utan det är en GUDS KAFT till frälsning för var och en som kommer till tro?

Det vi berättar är sanningar, de sanningar som människor alltid har föraktat, varit rädda för, inte velat ta del av… Varför?

Fastän man berättar att Gud bevisligen har gjort under i ens liv, ja rena mirakel, så blir många troende sedda som halvtokiga. Ja man kanske får tala om Gud, men absolut inte om Jesus Kristus- Frälsaren-   där går gränsen för vad örat och hjärtat kan ta emot!

När vi vittnar om Kristus måste vi vara beroende av den helige Ande- det är bara han som kan öppna människors ögon och överbevisa om behovet av frälsning. Det är genom Andens påverkan som liv kan förvandlas, inte genom vår skicklighet att övertala. Utan den helige Ande blir våra ord verkningslösa. Han överbevisar inte bara om synd utan också om sanningen i evangeliet. Mer om den helige Ande finns att läsa:  Joh 14:23-26; 15:26-27

Paulus liv och Timotheus liv  och Silas liv bevisar sanningen om Evangeliet! Läs vad de skriver./Maria