Archives

Dopet till Kristus, en demokratifråga?

mar27

PUBLICERAT AV BERNO VIDÉN /MIDNATTSROPET

Text: Berno Vidén

Kampen för det bibliska dopet har under historiens gång varit avgörande för den fria församlingen. Det är uppfordrande att läsa väckelsehistoria och se med vilken övertygelse pionjärerna, många gånger under svår förföljelse, trotsat myndigheter och kyrka för rätten att låta döpa sig. Att samma rörelser i kyrkoekumeniskt köpslående i demokratins namn överger denna dyrbara övertygelse är ett svek.

– Skriften allena! proklamerade Martin Luther under sin kamp att lyfta fram Bibeln som auktoritet. Motståndare var i stort hela den dåtida styrande eliten med påve, prästerskap och kyrkliga prelater å ena sidan, och kejsare, landsfurstar och inte så sällan, lössläppta, oregerliga pöbelhopar å andra sidan. Straffen för att inte underkasta sig kyrkans rådande auktoritet var oerhört grymma; konfiskering av egendomar (anhöriga som inte aktivt angav sina familjer straffades med att fråntas arvsrätten och blev hemlösa), svår tortyr i kalla fängelsehålor, bålbränning, dränkning, landsförvisning etc.

Reformationen gick dock inte att hindra och en ny, mer bibeltrogen kyrka än den romerska katolska såg dagens ljus. Dock dröjde det inte länge förrän den tidigare förföljde Martin Luther intog påvekyrkans position att förfölja människor som på liknande sätt sökte sanningen i Guds Ord. En brännande fråga var då huruvida dopet skulle ske efter egen tro och bekännelse eller inte.

Luther var inte den enda reformatorn under medeltiden. Andra dominerande namn som haft stor betydelse är Ulrich Zwingli (1484-1531) och Johan Calvin (1509-1564). Trots att de alla sökte sanningen i Guds Ord som en protest mot katolska kyrkans irrläror, och trots att de under en begränsad period av reformationen levde under hot om förföljelse då de förkunnade och läste ur Skriften, blev de genom sina positioner och kompromisser på liknande sätt redskap åt staten. Från att ha varit förföljda övertog de förföljarens roll på de mest grymma sätt.

I boken Den tredje reformationen av Karl Kilsmo skildras hur den första fria kristna församlingen bildades i Zürich. Det var en liten grupp enkla människor som hade börjat samlas för att läsa Bibeln och kommit fram till att det var fel att döpa de små barnen i kyrkan. Zwingli, som efter bibelstudier tidigare hade uttalat sig fördelaktigt om vuxendopet, backade inför det han såg skulle leda till bildandet av en ny rörelse utan organisatorisk förbindelse med staten. Åtgärderna Zwingli vidtog för att hindra rörelsens framväxt var först att under hot om landsförvisning uppmana alla föräldrar med odöpta barn att inom åtta dagar låta döpa sina barn. De svarade sig villiga därtill, om någon med Skriftens ord kunde påvisa att barndopet var påbjudet. Då man inte nådde enighet i frågan överlämnades barndopets motståndare till samhället som lagbrytare, vilket var vad Zwingli önskat uppnå.

På kvällen den 21 januari 1525 samlades en grupp troende hemma hos Felix Mantz, den man som kort därefter skulle bli det första offret för den protestantiska kyrkans grymma förföljelse. (Mantz torterades svårt och dränktes i floden Limmat den 5 januari 1527.) Under samlingen döptes 15 personer med “det rätta kristna dopet” varefter man delade brödet och vinet till Herrens åminnelse. Samlingen var unik på flera sätt. En ny rörelse tog form som skulle komma att påverka många väckelserörelser genom tiderna. Dopet på egen bekännelse och tro var den mest centrala frågan vid bildandet.

Kort tid därefter hade de flesta av de troende i den unga fria församlingen fängslats och torterats. De som inte landsförvisades dömdes till döden, men rörelsen levde vidare.

Under 1700-talet började pietismen spridas i Sverige. I motsats till den lutherska kyrkan betonades ett allmänt prästadöme och individens omvändelse. Pietismen tog också avstånd från kyrkans vrånglära att den nya födelsen ägde rum vid dopet och inte vid omvändelsen. Då kyrkans makt och sakrament ifrågasattes svarade samhället med att förbjuda bönemöten i andra lokaler än i kyrkan genom införandet av konventikelplakatet. Förbudet varade i mer än 130 år.

Också Sverige drabbades av döparrörrelsen. År 1834 kom den då unge sjömannen F. O. Nilsson till tro på Jesus och anslöt sig till metodisterna som bibelspridare. En del år senare, år 1847, blev han övertygad om nödvändigheten att låta döpa sig. I Sverige fanns då ingen döparförsamling så Nilsson reste till en baptistförsamling i Hamburg där han döptes. Efter hemkomsten bildades inom kort den första svenska baptistförsamlingen. Det ägde rum den 21 september 1848, samma dag som fem personer döptes i havet kring Vallersvik söder om Kungsbacka, det första kända troendedopet på svensk mark. Fortfarande rådde förbud mot dylika samlingar och framförallt mot att organisera en kristen församling utanför statskyrkan. Dock var dopfrågan så viktig att man trotsade förbudet. F.O. Nilsson och hans hustru landsförvisades som straff.

Pingstväckelsen i Sverige, sprungen ur döparrörelsen, har under hela sin historia proklamerat dopet till Kristus som en medveten handling till följd av omvändelse och tro på Jesus. Skriftens auktoritet har varit avgörande, en övertygelse som flera pingstförsamlingar lämnat idag. Senast var det Filadelfiaförsamlingen på Rörstrandsgatan i Stockholm som övergav principen och avgjorde dopfrågan genom att hålla allmänt demokratiskt val bland sina medlemmar. Efter omröstning i två församlingsmöten ändrade man stadgarna och öppnade för medlemskap – inte på Ordets grund, utan på ekumenisk grund: ”Den som har en personlig tro på Jesus Kristus, som blivit upptagen som medlem i en kyrka i en annan tradition och där levt med en tydlig bekännelse av denna tro, samt vill ansluta sig till församlingens tillämpning av Bibeln, kan på ekumenisk grund upptas som medlem i församlingen.”

Att en pingstförsamling i kyrkoekumenisk anda och i demokratins namn så lätt överger denna dyrt köpta övertygelse är en grov avfallets markör.

Paulus skriver till församlingen i Kolosse att vi är begravda med Jesus i dopet, men också att vi genom Jesu uppståndelse blev uppväckta från döden. Vi har bokstavligen gått från död till liv, vilket manifesteras då vi låter oss döpas för att helt tillhöra Jesus. Vi var döda genom våra synder men han har förlåtit oss alla överträdelser och utplånat skuldebrevet som anklagade oss, genom att spika det fast på korset.

Maria FOTO / KORSETS väg

Dopet till Kristus

feb17

Dopets djupa betydelse

Dopets djupa betydelse

Dopet har åter kommit upp i videos på YouTube och jag har tittat lite på vad Paulus faktiskt skriver om detta i Romarbrevet 6. Han ställer först en fråga som han förklarar för att sedan ge sin slutsats.

Rom. 6:1-11 1 Vad skall vi nu säga? Skall vi fortsätta att synda för att nåden skall bli större? 2 Nej, visst inte! Vi som har dött bort från synden, hur skulle vi kunna fortsätta att leva i den?

3 Eller vet ni inte att vi alla som har blivit döpta till Kristus Jesus har blivit döpta till hans död? 4 Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5 Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans. 6 Vi vet att vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skall berövas sin makt, så att vi inte längre är slavar under synden. 7 Ty den som är död är friad från synd. 8 Har vi nu dött med Kristus, tror vi att vi också skall leva med honom. 9 Vi vet att Kristus aldrig mer dör, sedan han blivit uppväckt från de döda. Döden har inte längre någon makt över honom. 10 Ty hans död var en död från synden en gång för alla, men det liv han lever, det lever han för Gud.

11 Så skall också ni se på er själva: ni är döda från synden och lever för Gud i Kristus Jesus.

Synden och dopet

Vilka slutsatser kan vi dra av Paulus ord om dopet i Rom. 6?

  1. Vi döps till Hans död.
    1. Om vi inte döps lever vi kvar under lagen.
    2. Den som inte döps kommer dömas av lagen.
    3. Den som inte döps till Kristus uppstår först vid domen vid den slutgiltiga domen efter tusenårsriket.
  2. Vi är förenade med honom genom Hans död för att vi skall vara förenade med Honom genom uppståndelsen.
    1. Vi blir förenade med Kristus genom dopet till Hans död.
    2. Den som är döpt ska därför också uppstå med Honom.
    3. Den som döps till Kristus har del i den första uppståndelsen.
  3. Den som är död är friad från synd.
    1. Synden tillräknas inte den som är död.
  4. Den som har dött med Kristus skall också leva med honom.
    1. Genom dopet bekänner vi att vi vill leva som Han levde.
    2. Genom dopet lever vi i Kristus det nya livet.

Dopet visar vår tro på Jesu verk för oss, och det är en öppen bekännelse av denna tro. Dopet är en bön om ett rent samvete inför Gud. Det gamla begravs och det nya uppstår. Detta sker i tro på att vi nu lever ett nytt liv inför Gud i Kristus, och att vi inte längre vill ha del av världens synder och ondska.

Den som inte döper sig visar att denne inte tror att det är möjligt att leva det nya livet, och tar därför heller inte del av kraften i Hans uppståndelse. Genom att vi befriats från synden kan vi helgas. Om vi inte befriats från synden genom en död som Hans kommer vi heller inte helgas, och utan helgelse ska ingen få se Gud.

Om du säger att du tror på Jesu verk på korset för dina synder och Hans uppståndelse för din rättfärdighet, ska du visa det genom att låta döpa dig till Kristus. Och dopet är inget som sker i hemlighet. Det är en offentlig bekännelse inför världen, inför andevärldens furstar och väldigheter och framför allt inför Gud, att du är en följare av Herren Jesus Kristus.

Kom ihåg att det är bara de döda som uppstår. Och om du inte dött med Kristus har du heller inte del i den första uppståndelsen. (Tillägg: Varför beskriver Bibeln Två Uppståndelser?)

Studien av dessa verser visar hur viktig dopet är för vår tro och våra liv här i världen, men också inför evigheten. Lever vi ett liv i tron på Jesu verk för oss så kommer Han bevara oss genom allt.

Därför att jag har dött med Kristus kommer jag leva för Kristus, och därför att jag lever för Kristus kommer jag uppstå med Kristus. Så, ja, genom dopet visar vi genom vår gärning att vi tror. Men

Jak. 2:17 Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar.

Jak. 2:26 Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar dö.

Jag kom till tro för 34 år sedan och döptes kort tid därefter. Efter 12 år som frälst hände svåra saker och jag kom fel i livet. Synden kom smygande in och bedrog mig. Jag sökte Gud även då men tog inte itu med synden. Jag bad Gud om en utväg och fick det därför att Han hade omsorg om mig.

Gud påminde mig om att jag hade döpts till Kristus och att jag var död från synden och att den synd jag gjort inte kommer tillräknas mig. Det blev till en stor tröst när Han upprättade mig. Jag kunde tänka tillbaka till den dagen jag dog och uppstod med Kristus, det gav en oerhörd styrka till min själ. Dopet var en fysisk påminnelse om Guds ords sanning och gav frimodighet att stå upp och predika Guds ord. Inte en tanke på fördömelse kunde riva ner det Gud gjort i mitt liv, för jag visste att jag var död från synden och levde för Gud i Kristus Jesus.

Dopet är en mäktig bekännelse inför andevärldens furstar och väldigheter, och en makalös bekännelse inför Gud.

Låt döpa dig och följ Herren.

/Jon-Are Pedersen.

Midnattsropet, / 2 artiklar./ Gratis bibel finns att få, skriv i Gästbokens mail

dec20

Här finns vatten – vad hindrar …

 Text: Stina Fridolfsson

Det var sensommar, och en ovanligt vacker och skön söndag. Det var sällsport lyckat, eftersom vi var inbjudna till Pelle Linds torp utanför Örebro för att övervara ett dop. Hans blyga och tillbakadragna svägerska ville absolut döpas, men inte i något stort, offentligt sammanhang. Det blev alltså torpet, som vi lotsades till genom att ansluta oss till Pelle när han åkte från sin förort i stan.
Det var en slingrig grusväg, uppåt en bergshöjd. Och där fanns också en idyllisk sjö.
När vi kom fram, var några släktingar och vänner där. Sten, den äldste svågern, var redo att både läsa några bibelord och döpa.
Några hade gitarrer med, och vi sjöng bland annat sången ”Jag har beslutat att följa Jesus”.
Vi påmindes om att den som tror och bliver döpt ska bli frälst. Underbara löften!
Snart gick dopförrättare och dopkandidat ut i vatten till midjehöjd, och så klingade så underbart orden:
– Jag döper dig till Kristus; i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen! Och  den trosvissa dopkandidaten fick så begravas och manifestera uppståndelse till nytt liv!
Så bjöds vi till det hemtrevliga gamla torpet på riktig fest. Och ännu en överraskning:
Dopkandidaten och hennes man ville äntligen manifestera sitt äktenskap med att få den församlade gruppens välsignelse över sitt förbund, och dopförrättaren och svågern var inte sen att ge dem tillfälle att uttala sitt ja till frågan om de var redo att uttala sin kärlek till varandra och svara ja till frågan om de var redo att älska varandra i nöd och lust.
Det blev alltså både en triumferande begravning och bröllopsfest på samma dag! En välsignad samvaro, där vi också fick njuta av tårtor av alla slag!
En fin dag att minnas, med det gemensamma evighetsperspektivet som bärande vision!

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Avslöjad synd är nåd från Gud

Ledarartikel

– Driv ut ifrån er den som är ond, är ett citat hämtat från Paulus brev till församlingen i Korint, där en mycket svår synd hade uppdagats. Församlingen hade uppenbara svårigheter med att se, förstå och hantera situationen, varför Paulus med skärpa tvingas gripa in och säga: ”… ni borde ha blivit så bedrövade, att den som gjort sig skyldig till detta hade drivits ut ur er krets”. Situationen var allvarlig och enda möjligheten för församlingen att komma vidare var att i grunden göra upp med det som var osunt och omoraliskt.
I våra dagar – i kölvattnet av det världsomfattande metoo-uppropet – har många fall av otukt och missbruk i ledarställning avslöjats. Vittnesmål efter vittnesmål har målat upp de mest förfärliga lidanden som de drabbade fått genomgå. Men det är inte bara bland världens barn övergreppen pågått utan även i sammanhang där den typen av agerande borde vara omöjligt, nämligen inom kristna församlingar. De drabbade är vanligtvis personer som står i beroendeställning till förövaren varför det kan gå många år innan ett avslöjande sker. Dock vet vi att allt förr eller senare måste komma fram i ljuset. Någon annan väg framåt finns inte.

För den kristna församlingen är omoral och otukt en synd man aldrig kan skyla över. Nya testamentet lyfter gång på gång fram hur viktigt det är att leva i trohet inom äktenskapet. Exempelvis skriver Hebreerbrevets författare: ”Äktenskapet skall hållas i ära bland alla och den äkta sängen bevaras obefläckad. Ty otuktiga och äktenskapsbrytare skall Gud döma” (Heb 13:4). Äktenskapet är också en bild som bibeln använder för att beskriva församlingens förhållande till Jesus, brudgummen: ”Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat församlingen och offrat sig för den” (Ef 5:25). På samma sätt uppmanar Paulus i sitt brev till Timoteus att den som vill få en församlingsledares tjänst skall vara oklanderlig, en enda kvinnas man, nykter, förståndig, aktad, gästfri och en god lärare (1 Tim 3:2).

Riktlinjerna för hur Guds folk ska leva i förhållande till Gud och varandra är tydliga. Det handlar om ett liv i rättfärdighet, värdighet och renhet. Dess motsats går att finna i världens politik med ibland direkta uppmaningar till sexuell lössläppthet. Där är förfallet väl utbrett och accepterat. I världens politik raseras familjens stabilitet medvetet. Paulus skriver att Gud kommer att döma världen, att det inte ankommer oss att göra. Men varje gång då vänner i kristna församlingar blir utsatta, är det en tragedi som i allra högsta grad drabbar oss var och en.
Tidningsrubriker som lyft fram prästers övergrepp har under de senaste åren varit många. Flera olika samfund har pekats ut men främst fokuseras på den gigantiska romerska katolska kyrkan där ett oändligt antal personer efter många års trauman trätt fram. Exempelvis berättar tidningen Dagen om hur över 300 präster under 70 års tid förgripit sig på fler än 1 000 barn! (17/8). Artikelförfattaren skriver om mörkläggning som gjorts och konstaterar att ”när kyrkan behöver skyddas från sanningen, då har hela evangeliets förkunnelse förvanskats”.
Församlingen är bärare och förmedlare av det enda budskap som i sanning kan ge människor frihet. Sanningen ska göra er fria, sa Jesus. Evangelium är det glada budskapet om frälsning och befrielse från all form av förnedring. Trots det finns det förmodligen också inom kristenheten ett mörkertal av personer som bär på bittra ouppklarade och oförsonade erfarenheter. Vid sådana fall måste det finnas en beredskap i församlingen, även i Maranataförsamlingen, att lyssna och bana väg för de som drabbats och som söker upprättelse.

Slutmålet är att vi allesammans en dag ska stå ansikte mot ansikte inför vår Herre och Frälsare Jesus Kristus och det som då betyder något är att vara försonad och ha ett rent hjärta inför Gud och människor. Det är här och nu i tiden det måste ske. Avslöjad synd är nåd från Gud.

– Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars … Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men  utan synd. Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid (Heb 4:13,15-16).

För Maranataförsamlingen i Stockholm

Tage Johansson
Hans Lindelöw
Robin Vidén
Werner Eriksen
Emanuel Johansson
Roger Lindroos
Berno Vidén

Omvänd er! /Döpta i vatten till omvändelse

jun2

Matteus evangelium Kapitel 3

Johannes Döparen

1 Vid den tiden trädde Johannes Döparen fram och förkunnade i Judeens öken 2 och sade: ”Omvänd er! Himmelriket är nära.” 3 Det var om honom det sades genom profeten Jesaja:En röst ropar i öknen:Bana väg för Herren,gör stigarna raka för honom!4 Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte runt midjan, och hans mat var gräshoppor och vildhonung. 5 Folket i Jerusalem och hela Judeen och hela Jordanområdet kom ut till honom, 6 och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.7 Men när han såg att många fariseer och saddukeer kom till platsen där han döpte, sade han till dem: ”Huggormsyngel! Vem har visat er att ni ska fly den kommande vredesdomen? 8 Bär då sådan frukt som hör till omvändelsen. 9 Och tro inte att ni kan säga inom er: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud kan väcka upp barn åt Abraham ur dessa stenar.10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt huggs bort och kastas i elden.11 Jag döper er i vatten till omvändelse. Men den som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att ta av honom sandalerna. Han ska döpa er i den helige Ande och eld. 12 Han har sin kastskovel i handen, och han ska rensa sin tröskplats och samla sitt vete i ladan. Men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”

Jesus blir döpt

13 Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14 Men Johannes försökte hindra honom och sade: ”Jag behöver döpas av dig – och du kommer till mig!” 15 Jesus svarade honom: ”Låt det nu ske. Det är så vi ska uppfylla all rättfärdighet.” Då lät han det ske.16 När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnades himlen, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. 17 Och en röst från himlen sade: ”Han är min älskade Son. I honom har jag min glädje.”

Tiden är lång sedan Jesus döptes i vatten. Tiden är kort innan Jesus kommer tillbaka och hämtar hem den troende. Låt er omvändas, låt er döpas, låt er lära känna Jesus Kristus, Vår HERRE.

Jag funnit har en reningsflod. Jag rening fått i Jesu blod. Frälsning och barmhärtighet

aug5

 

028foto Maria

 

*Sången berättar:

Jag funnit har en reningsflod, Den källan djup och klar, Jag rening fått i Jesu blod; Dess kraft jag smakat har.

Kör: Jag funnit har den purpurvåg, Som renar hjärta, själ och håg. O, pris ske Gud, att jag den fann! Ty även mig den rena kan.

2. Med hjärtat rent och dräkten vit Jag över världen höjd Med Kristus vandrar framåt dit, Där allt är helig fröjd.

3. Vad nåd och kärlek underbar, En himmel redan här! I blodet nu jag rening har; Mitt allt nu Jesus är.   /P.P

*

GUDS ORD SÄGER:

Men när Guds, vår Frälsares, godhet och kärlek till människorna uppenbarades, frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort, utan på grund av sin barmhärtighet, genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Detta skedde för att vi skulle stå rättfärdiga genom hans nåd och, som vårt hopp är, bli arvingar till det eviga livet.
(Tit 3:5-7)

Efter denna förebild frälser dopet nu också er. Det innebär inte att kroppen renas från smuts utan är ett rent samvetes bekännelse till Gud genom Jesu Kristi uppståndelse.
(1 Petr 3:21)

 

NamnlösMaria

 

För UPPTAGEN för att söka Gud! En dag är det för sent!

aug7

 

Korsets väg ???

Man är upptagen med allt möjligt utom det man borde göra mest: Söka Gud.
Man är upptagen med att skapa sina egna liv, ett liv utan Gud.
Man är upptagen med att köra huvudet i sanden, och inte se upp och se vad som händer på jorden och varför det händer.
Man är upptagen med att inte vilja vakna- en dag är det definitivt för sent att försöka.
Man är upptagen med mat och skådebröd- istället för att verkligen känna den fadda smak av elände som faktiskt finns.
Man är upptagen med att ordna och fixa och ringa och resa och söka lyx och prylar- man söker inte Gud.

Man är upptagen med att följa de flesta Tv-serier och matprogram och rysare och dans- och sångprogram, men man sjunger aldrig en glad sång om Jesus.
Man är upptagen med att söka lösa sina egna problem- men vet inte att Gud löser dem bättre än man själv.
*
*
Här ovan kan du se några saker som är mycket vanlig förekommande.
Här nedan kan du se fler orsaker till att man inte söker Gud:

*
Man är upptagen med att vara falsk eller väldigt religiös.
Man är upptagen med att hylla pastorer som inte vet vad de talar om.
Man är upptagen med att tro på läror som är livsfarliga.
Man är upptagen med att tro på falska profeter och deras popularitet.
Man är upptagen med att vara med i samfund som inte berättar sanningen om Jesus.
Man är upptagen med att INTE söka Jesus på rätt sätt.
Man är upptagen med att INTE vilja bli frälst eller vilja ta beslut i dopfrågan, man tror det räcker med barndopet, vilket det inte gör!
Man är upptagen med att studera falska evangelium – det finns många- man orkar inte hitta det som berättar om Jesu liv och död och det han offrade för världen.
Man är upptagen med att inte orka läsa bibeln. Man har sin egen bibeln, den går man efter.
Man är upptagen med att inte begrunda och hålla Guds bud.

*
Jag kan peka på oerhört många fler saker som du eller de eller någon annan är upptagen med, medan timmarna går och man inte är frälst.

*
VET man inte att när JESUS kommer på skyarna DÅ är det för sent att BÖRJA fundera på att söka honom eller att vilja tillhöra honom. Han har ju redan bestämt vilka hans folk och efterföljare är. HAN VET vilka han ska HÄMTA HEM.

2 Kor 4:4
Ty den här tidsålderns gud har förblindat de otroendes sinnen, så att de inte ser ljuset som strålar ut från evangeliet om Kristi härlighet – han som är Guds avbild.
Upp 21:8
Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.
hamn båt juli 039

 

Dopet till Kristus /Dopets innebörd.

feb25

Foto Maria

Foto Maria

*

Tro och Dop

Av Roger Lindroos

Jag vill säga någonting och läsa något bibelord om dopet, för jag tror att det är oerhört viktigt att vi på ett eller annat sätt proklamerar dopets innebörd. Det är ju i ropet nu, och verkar vara mest en administrativ fråga. Då har jag tänkt på de människor i historien som faktiskt har fått ge sina liv på grund av att de följt sin övertygelse när det gäller dopet. Jag vill också säga att på grund av sådana människor har vi bibeln på andra språk än latin idag. Det är människor som verkligen varit med om väckelse i sina liv och stått för sin övertygelse. Det har inte bara handlat om dopet, men dopet har varit en stor fråga som gjort att många människor har fått gå martyriets väg på 1400- och 1500-talet. Av respekt för dessa människor vill jag slå ett slag för det bibliska dopet.
Jag vill då läsa en vers i Kolosserbrevet. Jag valde den här versen, för den fick jag av en barndopsförespråkare. Den här personen ville koppla ihop detta bibelsammanhang med spädbarnsdopet, för han menade att det har sin bibliska förankring i Gamla testamentet med omskärelsen. Och han gav mig det här ordet:
-I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus. I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda. (Kol 2:11-12)
Jag tyckte det var så underbart med versen: ”… genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda”.
Med den här versen kunde han inte riktigt slå hål på min övertygelse om att det är genom tron.
Jesus säger att den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst. Då kan vi också tänka på en annan sak. Paulus talar om Israels vandring genom Röda havet. Vi kan läsa i 1 Kor 10. Det är en bild på dopet:
-Jag vill säga eder detta, mina bröder: Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet; alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses…
För oss är det en bild på dopet. Det är en gräns mellan världen och det nya livet med Gud. Och en början på vandringen med Honom.
Sedan kan vi läsa i Hebréerbrevet 11. Vi vet att tron är oerhört central för den kristne. Genom tron. Hela det här kapitlet, Hebréerbrevet 11 talar om att genom tron var det mycket som skedde. Vi får se genom en lång tid, en lång historia att genom tron hände det och det. Det står om Moses att han genom tron blev dold av sina föräldrar. Då kan man kanske tänka sig: så bra då, där har vi barndopet! Hans föräldrar ville det här barnets bästa. Genom tron. Och vi får välsigna våra barn och lägga dem i Guds hand och bedja för dem att Gud ska ta hand om dem genom livet. Men sedan läser vi:
-Genom tron försmådde Moses, sedan han hade blivit stor, att kallas Faraos dotterson.
När Moses blev stor gjorde han sitt eget val!
-Han ville hellre utstå lidande med Guds folk än för en kort tid leva i syndig njutning; han höll nämligen Kristi smälek för en större rikedom än Egyptens skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.
Vi kan sedan läsa vers 29:
-Genom tron drogo de fram genom Röda havet likasom på torra landet…
Ser du kopplingen där? Genom tron – avskiljandet från världen. Genom tron drog de fram genom Röda havet, och så fick de gå vidare.
Jag ville föra fram det här, för detta med dopet har under de senaste veckorna träffat mitt hjärta på något vis. Det är en oerhört brännande fråga. Det är inte fråga om administrativa bekymmer. Nej, det handlar om så mycket mer. Det finns människor som har gett sitt liv för sin övertygelse om dopet.
Jag vill till slut läsa fortsättningen i Kolosserbrevet. Vi har hört vår församlings undervisning att dopet är en manifestation. Det är något vi visar, något yttre. Vi är inte så mycket för symboler i vår evangeliska församling, men dopet har vi fått lära oss i Skriften att det ska vi praktisera. Då kan vi läsa vidare här:
-I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda. Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom; ty han har förlåtit oss alla våra synder. Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset. (Kol 2:12-14)
Det tycker jag är så viktigt, just att proklamera, och inte vara rädd att tala Guds Ord. Inte så mycket våra egna tankar, men Guds Ord; så att det får framgång. Det står sedan:
-Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har triumferat över dem.
Varje gång en människa går i dopets grav får andemakterna stå där med skam, för de vet att det finns en som har vunnit seger och skaffat frälsning för var och en som vill komma och med eget beslut överlämna sig själv åt Jesus. Välkommen du som lyssnar att också göra det! Amen.

*

  som tycker detta är en mycket fin och förklarande text för den som inte riktigt vet vad dopet till Kristus betyder, både då det sker och för evigheten. Läs och begrunda.Barndop eller troendedop? Jag blev nöddöpt då jag var nyfödd….. Själv vet jag att efter det jag döptes till Kristus så började det ske saker i mitt liv- både goda och onda-och ett visste jag: jag tillhör Jesus!

Johannes dop, varifrån kom det? Från himlen eller från människor?” De överlade med varandra och sade: ”Säger vi: Från himlen, kommer han att svara: Varför trodde ni då inte på honom?
2
Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.
3
Jesus sade till dem: ”Ni vet inte vad ni ber om. Kan ni dricka den kalk som jag dricker, eller döpas med det dop som jag kommer att döpas med?”
4
De svarade: ”Det kan vi.” Jesus sade till dem: ”Den kalk som jag dricker skall ni dricka, och med det dop som jag blir döpt med skall ni döpas.
5
Johannes dop, var det från himlen eller från människor? Svara mig!”
6
Och han gick omkring i hela trakten vid Jordan och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse,
7
Och allt folket som lyssnade, också publikanerna, gav Gud rätt och döptes med Johannes dop.
8
Men jag har ett dop som jag måste genomgå, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat.
9
Johannes dop, kom det från himlen eller från människor?”
10
Ni känner till den förkunnelse som gick ut över hela Judeen med början i Galileen, och som följde på det dop som Johannes förkunnade:
11
Innan Jesus trädde fram, hade Johannes förkunnat omvändelsens dop för hela Israels folk.
12
Han hade fått undervisning om Herrens väg och talade brinnande i anden och undervisade noggrant om Jesus, men han kände bara till Johannes dop.
13
Då frågade han: ”Vilket dop blev ni döpta med?” De svarade: ”Med Johannes dop.”
14
Paulus sade: ”Johannes döpte med omvändelsens dop och uppmanade folket att tro på den som kom efter honom, det vill säga på Jesus.”
15
en Herre, en tro, ett dop,

 

Dopet- en manifestation på Jesu seger! Omvändelse! /Midnattsropet

dec16

Foto Maria

Foto Maria

Måste läsas:

Dopet – en manifestation på Jesu seger!   /Midnattsropet

Ledare av Berno Vidén

– I inget annat namn än i namnet Jesus finns frälsning! Den bekännelsen proklamerade Petrus inför myndigheterna efter att han tillsammans med Johannes hade tillbringat natten i fängelse för just Jesu namns skull. Jesu död och uppståndelse var en revolutionerande händelse som direkt lämnade spår efter sig i hela samhället. Ingen i hela Jerusalem lämnades oberörd av denna förunderliga manifestation som tog sig uttryck genom en skara enkla människor, personer från vitt skilda sammanhang, vilka hade gjort gemensam sak; de hade överlämnat sina liv åt Jesus – och åt varandra.
För Jesu lärjungar – som på kort tid i Jerusalem hade förökats till att omfatta fler än fem tusen personer – var det en självklarhet att som ett vittnesbörd inför alla människor låta döpa sig till Kristus. Bara under pingstdagen, samma dag som Guds ande föll över församlingen, döptes fler än tre tusen personer. För första gången i historien hade nu Jesu Kristi egen kropp – hans församling – blivit synliggjord och tillgänglig för alla människor, oavsett nationalitet. En ny skapelse framsprungen ur det innersta av Guds eget hjärta hade fötts till liv genom Jesu död och uppståndelse.
Budskapet om vägen till frälsning handlar nu som då om att tro på Jesus och att därefter låta döpa sig. Enkelt, klart och med stor tydlighet berättar Nya testamentet för oss om hur frälsningen är en gåva från Gud, given av nåd. Varje människa som har tagit emot Jesus är frälst! Det finns ingen teolog eller präst som med religiösa sakrament eller som i kyrkans namn kan ändra på den sanningen.

Det bibliska dopet är inte, som den traditionella kyrkan lär, ett nådamedel som verkar på ett magiskt sätt genom en tillförordnad prästs uttalade formler. Traditionen att i olika kyrkor begjuta små barn ges inget som helst bibliskt stöd. Det var först kyrkofader Augustinus på 400-talet e Kr, som efter mycket stridigheter lyckades få läran om barndopet allmänt erkänd, något som var viktigt för att bibehålla den dåtida statliga kyrkans makt över folket.
Av vilken anledning skulle spädbarnsbegjutning överhuvudtaget vara nödvändigt? Bibeln lär att barnen hör Guds rike till! Det är först senare, när man växer upp och kommer till insikt om synden, som omvändelsen blir en nödvändighet. Dopet är inte heller grunden för det kristna livet. Grunden är och kommer alltid att förbli Jesus – ingen annan!
Pingstdagens budskap till alla dem som hade fått sina ögon öppnade och överlämnat sina liv till Jesus var: omvänd er och låt döpa er. Omvändelsen föregick dopet, vilket följde som en naturlig konsekvens efter pånyttfödelsen.

Paulus skrev till församlingen i Rom, att dopet handlar om att bli döpt till döden. Med andra ord är det en begravningsakt där man med sin gärning vittnar om att Jesus dog för mig och att jag dör med honom. Man begraver och gör sig av med allt som har med döden att göra. Men triumfen är att Jesus lever! Döden kunde inte behålla honom. Därför har alla som dött med Kristus också del i uppståndelsen. Vi är bokstavligen förenade med honom genom hans död och uppståndelse.
– Vi är alltså genom dopet till döden begravda med honom, för att också vi skall leva det nya livet, liksom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. (Rom 6:4)
Det bibliska dopet har under historiens gång gett upphov till många blodiga förföljelser. Förföljare har nästan uteslutande varit något så motsägelsefullt som kyrkans egna män och dess företrädare. I Guds och påvars namn har tusentals bibliskt troende dränkts, fått sina hem konfiskerade, jagats i landsflykt, torterats på de mest grymma sätt etc. enbart för att de låtit döpa sig till Kristus på det sätt bibelordet lär.
Pingstvännen Nathan Odenvik skriver i häftet  ”Dopet i historisk belysning” (Förlaget Filadelfia 1955) att
– det mest ödesdigra misstag, som kyrkofäderna någonsin gjort och som haft de mest förlamande verkningar på hela kristenheten i alla tider, var införandet av barndopet. Ingen åtgärd har haft sådana olyckliga, djupgående konsekvenser som denna avvikelse från Skriftens bud och lära.
Jag rekommenderar starkt pingströrelsens vänner att de allvarligt ser på sin egen och döparrörelsernas historia och den kamp som under seklernas gång varit för det bibliska dopet.

*

OBS!!! Omvändelsen föregick dopet, vilket följde som en naturlig konsekvens efter pånyttfödelsen.

/Maria

Bild Maria

Bild Maria

 

http://www.youtube.com/watch?v=ZZopKPbL1zY&feature=share&list=UU4iI1ITTu_KnISOXMjpvquA&index=28

Jesus dog för oss alla.

 

Dopet – en angelägen fråga!

apr24

 

Foto Maria

Foto Maria

 

Dopet till Kristus – en angelägen fråga!

Undervisning: Robin Vidén
 

Dopet till Kristus ifrågasätts många gånger: – Är det verkligen nödvändigt? Om man bör döpas, när ska det ske? Hur länge ska man vänta? Ska man komma till en viss nivå av kunskap och lärdom innan man döps, eller till en viss ålder innan man har rätt att döpas till Kristus? Frågorna är angelägna och har sin grund i Jesus Kristus själv som säger: Låten döpa eder!
 
Då du föds blir du också ett barn med alla rättigheter som följer. I Galaterbrevet kap 4 står det, att då vi var barn under träldom så hölls vi under världens makter, men när tiden var fullbordad, sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, för att han skulle friköpa alla dem som var under denna lag, för att vi skulle få söners rätt. Eftersom vi nu är söner så har han sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar; Abba Fader. Tack pappa!
Genom Guds Andes inneboende i våra liv så har han givit oss allt detta. Han upplyser våra hjärtan och gör oss medvetna om arvet, rikedomen, ja, om allt det han är och allt det han har gjort för oss. Det upplyses i våra hjärtan genom den helige Ande.
I kapitlet innan skriver Paulus att vi alla är Guds barn genom… ja, genom vadå? Genom kunskapen, bokstaven, förståndet eller medvetenheten? Nej, det står att vi är Guds barn genom tron! Det är genom tron som vi föds på nytt och blir rättfärdiggjorda. Det står vidare att alla ni som blivit döpta till Kristus, har iklätt eder Kristus. Här ger Paulus en bild av iklädande av Kristus.
Det står i Kolosserbrevet om omskärelsen som stadgades i det gamla förbundet, att den ägde rum genom ett fysiskt ingrepp. Det var ett ingrepp som gällde då, för den tiden. Men hjärtats nya omskärelse, Andens liv, verk och nyskapande i våra hjärtan, äger rum invärtes och är bestående. Tron på Jesus försätter oss i en helt ny situation.  Det här är inget som din pappa, mamma, fadder eller någon annan kan åstadkomma i ditt liv. Dock är det personligt, nära och påtagligt;  har du tagit emot Jesus i ditt hjärta så vet du på vem du tror. Du behöver ingen annan som säger: – Nej vänta lite, du vet nog inte på vem du tror. Du vet på vem du tror! Du är en ny födelse och en ny skapelse i Jesus Kristus – rättfärdiggjord genom en hjärtats omskärelse.
Vi är barn, men också arvingar, och som en bekräftelse på det har Guds egen Ande tagit sin boning i våra hjärtan, och det ropar Abba Fader. Vi kan inte vittna om vad någon annan här förstår eller har upplevt i sitt hjärta av detta frälsningsunder. Bokstaven dödar men Anden gör levande. Det är ingen annan som kan säga hur jag känner eller hur jag har upplevt Jesus i mitt hjärta. Men jag vet att då jag har tagit emot Jesus i mitt hjärta, så vill jag också lyda honom i vad han säger: – Den som tror och bliver döpt, han ska vara frälst!
Hjärtats tro, munnens bekännelse, och som en direkt konsekvens får vi genom dopet ikläda oss Kristus.
 
I Sverige fanns tidigare allmän värnplikt. Då man kom till tjänstgöringen fick man lägga av sig sina egna paltor och ikläda sig rikets kläder, vilket blev en yttre proklamation och bekräftelse på att någon annan nu var min ledare och härförare. När man först kommer till tjänstgöringen vet man väldigt lite vad det handlar om att vara soldat. Kunskapen är så gott som obefintlig. Sedan får man lära sig mer och mer successivt. Till en början vet man i stort sett ingenting, dock är man iklädd Rikets kläder. Här är förebilden på att ikläda sig Kristus. Du kanske inte har omfattat vad det innebär, men det är ett verk utav Honom som du har tagit emot i ditt hjärta – genom tron!
Genom dopet så förstår vi en sida av vad det innebär att ikläda sig Kristus. Det är en lydnadshandling att låta sig döpas. Annars skulle det handla om den egna rättfärdigheten, att uppnå en viss status, innan man tycker sig vara värdig att få begrava den gamla, döda människan. Det är ju förfärligt att man enligt kyrkans tradition först ska befinnas vara värdig, ha uppnått vissa steg, för att få döpa sig. Den gamla människan är allt annat än för Kristus.

Det är angeläget att du så fort som möjligt efter att du har tagit emot Jesus i ditt hjärta, låter begrava den gamla människan i vattenmassorna. Vänta inte på att någon som tycker sig vara mer förståndig än du ska avgöra när du är färdig. Då blir det ett hyckleri. Det finns ingen som i sig själv är värdig! Ingen äger heller den fulla kunskapen om dopets egentliga innebörd. Du kanske har varit frälst i trettio år och varit undervisad i Bibeln, men frågan är; hur långt har vi kommit för att förstå höjden, bredden, djupet och vidden av vem Jesus Kristus är. Han säger: – Mina tankar är högre än era tankar, och mitt hjärta är långt vidare och mer kärleksfullt, mer uppsökande och fyllt av barmhärtighet.
Kom ihåg att det är genom tron som du har kommit in i barnaskapet. Du är barn, son och arvinge, och den helige Ande i ditt hjärta medvetandegör arvet. Jag kan försöka måla upp rikedomen. Titta exempelvis på den här boken. Den har en bild på en bil. Det är ingen bil, men en bild på en bil. Jag försöker att genom bilden beskriva bilen. Gamla testamentet är full av förebilder som aldrig kan framställa Kristus i dess fulla härlighet och rika mått.
 
Skriften säger att lagen var försvagad genom köttet. Den framställde människan i en dager som säger att hon är en överträdare som misslyckats på alla punkter. Hon var fördärvad och ägde inga möjligheter att i sig själv ta sig ur denna situation. Vi har förebilder på Honom som skulle komma, men verkligheten är i Kristus Jesus.
 Att ikläda sig Kristus är en proklamation men samtidigt en yttre identifikation, ja, en sanktion som vittnar om att jag iklätt mig en annans klädnad. Jag står inte längre under mig själv. Jag är inte längre min egen herre. Jag har en annan härförare och ledare och tillhör ett annat rike; nämligen Kristi rike. Nu är han Herre över mitt liv. Det gamla livet är begravt i vattenmassorna och jag står under Kristus. Även om jag inte förmår något i mig själv så vet jag dock att jag som var blind nu kan se. Jag som var sjuk är nu helad. Synden som plågade min kropp har han gjort om intet på förbannelsens trä en gång för alla. Där och då öppnades vägen rätt in till Fadern; genom hjärtats tro blev jag född på nytt, och som en direkt konsekvens säger han till mig: – Låt dig döpas, dröj inte! Begrav den gamla människan i vattenmassorna. Det slutar inte där utan du uppstår som en ny skapelse i Kristus Jesus. Det är den gamla människan som är begravd.
 De som döptes till Mose, den person Gud hade utsett till att leda folket ut ur Egyptens land, hade på ett sätt iklätt sig proklamationen att de hade en ledare genom vilken Gud uttryckte sin vilja. Mose är också en förebild på Kristus, men verkligheten har vi i Jesus! Vi kan på olika sätt få vara med om att måla denna verklighet för människor, men inget går att jämföra med den personliga upplevelsen, när han medvetandegör Kristi rikedomar, härlighet och liv, i ditt eget liv.

Det är angeläget att begrava den gamla människan och att få ikläda sig Kristus. När det gäller omskärelsen var den under Gamla testamentets tid ett fysiskt ingrepp för Guds folk, och den hade sin timliga, tidsbestämda innebörd. Men när Bibeln i Kolosserbrevet skriver om hjärtats omskärelse, så får vi veta att den inte skedde med händer och att den bestod däri att vi blev avklädda vår köttsliga kropp och iklädda Kristus. Vi har ju genom Honom blivit begravna i dopet. Vi har ock i dopet blivit uppväckta med Honom genom tron på Guds kraft, han som uppväckte Honom från de döda. Ja, också eder som voren döda genom edra synder, också eder har han gjort levande genom honom, ty han har förlåtit oss alla våra synder. Han har utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen. Den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset. Och han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bli till skam inför alla i det att han i Honom har triumferat över dem.
 
Allt detta gjorde han i sin mänskliga utsatthet, i sin svaghet och i sitt lidande; som Guds offerlamm blev han människa för att förlossa, befria och föra alla dem som är födda av människor, fram till sann gemenskap med den evige Skaparen, förlossaren och vår Herre Jesus Kristus. Dopet är ingen liten sak. Det är sannerligen angeläget.
I Romarbrevet kapitel 6 står det att alla som blivit döpta till Kristus, har blivit döpta till hans död, och att vi genom detta dop till döden blivit begravna med honom, för att såsom Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet, också vi ska vandra i ett nytt väsende i liv.
Helt plötsligt kan man från sitt eget hjärta få uppleva en kärlekens röst inifrån som möter ett underbart gensvar. Det är inget jag kan åstadkomma, men det är en röst som säger: Tack Jesus! Tack Jesus! Om jag inte kan göra mycket så kan jag säga: Tack Jesus! Det hörsammas i höjden, ty det är ett verk av Honom; han har sänt sin Ande in i våra hjärtan som ropar: Abba Fader. Det är inte mina försök eller vad jag har lärt mig, utan det finns där nedlagt genom ett skapande under som ingen av trons gestalter i Gamla testamentet lyckades uppnå i sina liv. De trånade och sökte och de hade sett Staden i fjärran och förstått, att lida smälek med Honom var långt mer värt än att erövra världen och jordens alla skatter. Men de uppnådde inte vad du äger i ditt hjärta: Pånyttfödelsens verkliga under genom Jesu fullbordade verk på Golgata. Bara tanken borde fylla ditt hjärta av tacksamhet.
Jesus älskar dig, och det gjorde han innan du ens hade en tanke på att i ditt liv vända dig till honom. Så högt älskade han oss att han ordnade allt för att vägen skulle bli helt klar till Faderns hjärta. När Jesus skulle påbörja sin jordiska tjänst så kom han till Johannes. Vi möter här något av en vanlig problematik, då Johannes säger till Jesus att han inte är värdig att döpa honom i Jordans vatten. Johannes menade sig inte ens vara värdig att komma vid Jesu skosnören. Men Jesus sa att det måste ske, för all rättfärdighets skull.
Jesus skulle också prövas som människa i allt, trots att han var utan synd. Det var angeläget att Jesus skulle döpas. I floden Jordan sänks en duva ned över Honom och en röst från himmelen säger: – Denne är min älskade Son i vilken jag har funnit behag.
Samma förunderliga kärlek uttrycks av Anden förmedlad i våra hjärtan: – Du är min älskade!

Från: http://www.midnattsropet.se/2013/02/dopet-till-kristus-en-angelagen-fraga.html

Maria

 

 

 

 

 

Dopet.. /Den som tror och blir döpt…./Video

nov9

 

Inte alltid får man svar på sina frågor. Här kommer svar på något som många undrar över:

VIDEO: http://youtu.be/mglIAIdU3ik  Jesus, John the Baptist & Baptism / Jesus döps av Johannes

*

*De som tror och blir döpta ska bli frälsta. Men de som vägrar att tro ska bli dömda.* Detta är Jesu ord .

*16 Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd.*/Folkbibeln 1917

Vad menade Jesus? Jo, följande:  Det är inte dopet som frälser, utan GUDS NÅD som tas emot genom tro på Kristus. Dopet är ett yttre tecken på en inre tro. På grund av vad Jesus sa till rövaren på korset, vet vi att man kan bli frälst utan att vara döpt (Luk 23:43). Om en människa är döpt men inte tror, kommer hon inte automatiskt till himlen. De som vägrar att tro kommer att dömas, oavsett om de är döpta eller inte.

Johannes döper Jesus: LÄS Matteus kap 3:1-16;  Mark 1:1-11;   Luk 3:1-22;   Joh 1:1-34

/Maria

 

Ett Guds barn /Pånyttfödelse. / L J, Bibelfokus

apr13

 

Om frälsningens grundvalar och den kristnes frihet inför Lagen

Det finns idag så mycket i den s.k. kristenheten som vill rycka oss bort från Guds enkla evangelium, så jag känner att jag ännu en gång måste dela några tankar om detta. Jag vill inleda med dessa två mycket grundläggande bibelord:

Gal 2:19-20: ”Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig.”

Rom 6:5: ”Ty är vi förenade med honom genom en död som hans, skall vi också vara förenade med honom genom en uppståndelse som hans.”

En central sanning i den kristna tron är det som det kristna vuxendopet vittnar om: död och pånyttfödelse. När vi omvänder oss och lystrar till Guds erbjudande om gratis frälsning genom hans nåd, när vi vänder ryggen åt vårt gamla liv och tackar Ja till evangeliets budskap, då dör vår gamla människa och vi föds på nytt till en ny människa. Vi blir då, och först då, ett Guds barn! Men det här är så klart inget som sker kroppsligt – det kan ju alla se – det är något som sker andligt. Man kan också säga att detta är något som sker på det juridiska området i andevärlden. Pånyttfödelsen får dock synliga konsekvenser för hur det fortsatta jordelivet som ett Guds barn kommer att gestalta sig. Men viktigast är att pånyttfödelsen får underbara konsekvenser för var vi kommer att tillbringa evigheten!

En brottsling skall straffas


Innan jag tog emot Guds erbjudande om förlåtelse och frälsning (=att räddas undan domen) så var jag en skyldig syndare enligt Guds bud. Bibelns ord dömer mig till ett evigt straff. Bibeln säger också att ALLA människor har syndat och saknar en äkta gemenskap med Gud (Rom 3:23). Ingen går fri med andra ord, alla är dömda till straff. Vi behöver bli frikända och rättfärdiga för att klara oss, men ingen kan bli frikänd eller rättfärdig i egen kraft (Gal 2:16). Alla behöver Guds fria frälsningserbjudande för att klara sig undan det eviga straffet. Ingen annan hjälp finnes!

En annan tog straffet i mitt ställe


Syndens lön är döden, säger Bibeln (Rom 6:23). Men Gud valde att själv bli människa, att låta sig födas som Jesus, och att själv ta det straff på sig som han själv hade dömt ut för oss syndare. Jesu död på korset räknas av Gud som ett skuldoffer för ALLA människor, en gång för alla! (Hebr 9:12) Offret måste inte upprepas! Straffet är alltså betalt en enda gång, men det gäller för alla och för all framtid. Vi är frikända – om vi vill. Vi behöver bara tacka JA!

En annan var rättfärdig i mitt ställe


Men för att också få leva det eviga livet hos Gud krävs att vi är rättfärdiga. Jesus levde ett liv helt i enlighet med Guds alla bud och vann på så sätt den rättfärdighet som kommer genom att leva efter Lagen (Lagen är i princip = Gamla testamentets bud). Jesus var helt utan synd. Guds erbjudande till oss innebär inte endast att han förlåter oss vår synd, han erbjuder oss också JESU rättfärdighet på ett sådant sätt, att vi kan få räkna den som vår. Vi FÖRKLARAS rättfärdiga utan att vi förtjänar det. Vi kan inte gå runt detta eller bättra på detta på något sätt med egna gärningar. Jesu rättfärdighet är det enda som räknas! Detta är oerhört viktigt att förstå!

Apg 13:38-39: ”Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag.”

Rom 3:28: ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.”

Genom att sätta vår förtröstan till Guds erbjudande om frälsning (=tro!), förklaras vi rättfärdiga och tilldelas en biljett till det eviga livet redan här och nu! Vi behöver inte och kan inte förtjäna den biljetten. Vi skall inte heller med fromma övningar visa oss värdiga biljetten, för vi blir aldrig värdiga i oss själva.

Joh 5:24: ”Amen, amen säger jag er: Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer inte under domen utan har övergått från döden till livet.”

En död brottsling kan inte straffas


I det inledande bibelordet ser vi att vi som kristna inte längre räknas som levande vad gäller vår gamla syndiga varelse. När en människa tackar Ja till evangeliets erbjudande, dör hon i andlig mening på korset tillsammans med Jesus. Men samtidigt uppstår hon med Jesus till ett nytt liv, det liv som sedan räknas inför Gud. Den gamla människan med sin skuld, sina synder och brister, räknas inte längre – trots att hon faktiskt fortfarande lever kroppsligt och fortsätter synda. Därför kan inte något straff utdömas för vår gamla människa, hon är ju död!

Åklagaren har förlorat sitt mål


I Bibeln kallas satan/djävulen också för Åklagaren. Han går omkring med Guds bud i sin hand och dömer människor till evig död eftersom alla bryter mot Guds bud. Han har alltid något att anklaga människorna för. Men när en människa tackar Ja till Guds frälsningserbjudande, då läggs domstolsmålet ner, eftersom Åklagaren inte kan föra ett mål mot någon som är död. Lagboken förlorar alltså sin kraft mot mig när jag dör. Skuldebrevet som var Åklagarens starkaste bevisning, blev spikat på korset tillsammans med Jesus.

Gal 2:19: ”Ty jag har genom lagen dött bort från lagen för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus”

Kol 2:13-14: ”Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset.”
Du är frikänd och förklarad rättfärdig

Vi kan alltså säga att vi i en andlig mening är juridiskt frikända från alla våra synder (även framtida), och vi är förklarade rättfärdiga. Detta är den nya status vi har som sanna kristna. Vi är inte syndfria i oss själva, och vi är då inte heller rättfärdiga i oss själva, men det räknas inte eftersom den gamla människan räknas som död, och den nya lever ”i Jesus Kristus”. Han är vår borg. Han är vårt beskydd och värn. Han är vår rättfärdighet. Han är vår Herre, vår Kung och vår Gud. Han är den som skall fixa så att vi klarar det hela vägen hem till evigheten hos Gud. Vi har INGET att tillföra som räknas oss tillgodo i det här fallet!

Ps 62:3: ”Endast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall inte vackla.”

Fil 1:6: ”Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.”

Vi kommer att förvandlas en dag


Vi kristna är alltså förklarade rättfärdiga trots att vi fortfarande har vår köttsliga syndiga natur kvar. Fram till den dag Jesus kommer tillbaka och hämtar oss till sitt rike, så skall han vara vårt beskydd och värn. Han skall försvara oss. Han skall bevara oss fram till den yttersta dagen. Och först vid den stund då Jesus kommer tillbaka förvandlas vi även kroppsligt så att vi blir rena och syndfria.

Kol 3:4: ”När Kristus träder fram, han som är vårt liv, då skall också ni träda fram i härlighet tillsammans med honom.”

1 Kor 15:51-52: ”Se, jag säger er en hemlighet: Vi skall inte alla insomna, men vi skall alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda och de döda skall uppstå odödliga, och vi skall förvandlas.”

Satan tappar greppet om dig


För att vi skall förstå att evangelium inte är liberalteologi där all synd får lov att fortsätta som om något inte hade hänt, måste vi också förstå att satan tack vare korsets kraft i den troendes liv tappar greppet om den troende. Det finns en andlig verklighet där evangeliets nåd blir en kraft till positiv förändring. Det Guds bud inte kan åstadkomma i våra liv, det åstadkommer Guds nåd. Nåden frigör från synd. Nåden förvandlar till ett allt mer helgat liv efter Guds vilja. Nåden gör satan kraftlös mot Guds barn. När det blivit lönlöst att anklaga Guds barn finns inte längre någon mening med det. Dessutom får den som tackar Ja till Guds evangelium del av hans Helige Ande; vi får Hjälparen som gåva. Den Helige Ande kommer att lyfta oss upp när vi vacklar, han kommer att lära oss och undervisa oss, han kommer att helga oss, osv. Accepterar vi detta erbjudande från Gud står vi inte under Lagens krav. Vi skall då istället leva ett liv under Guds Andes ledning. Han tar ansvar för vårt liv!

Gal 5:18: ”Men om ni leds av Anden, står ni inte under lagen.”

1 Petr 1:2: ”Ni är av Gud, Fadern, förutbestämda till att helgas genom Anden, så att ni lyder och blir bestänkta med Jesu Kristi blod.”

Fil 2:13: ”Ty Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.”

Joh 14:26: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.”

Skall jag då åter lyssna Åklagarens anklagelser?
När jag nu är död inför Lagen, och Lagen är död med mig, skall jag då börja leva det livet igen??

Kol 2:20-22: ”Om ni med Kristus har dött bort från världens stadgar, varför uppför ni er då som om ni levde i världen och böjer er under dessa bud: ’Det skall du inte röra, det skall du inte smaka, det skall du inte ta pŒ. Och detta gäller sådant som är bestämt att användas och förbrukas, efter människors bud och läror.”

Det finns idag flera rörelser som manar de kristna ”tillbaka till våra hebreiska rötter”. Om det här enbart handlar om att få oss att se på kristendomens rötter i det judiska folket ur Bibelns perspektiv, så är det frid och fröjd med den saken. Men nu är det vanligen inte så, utan dessa rörelser manar oss istället tillbaka till just lydnad under Lagen (eller ”Torah” som de så gärna säger istället). Man manar på att det är ”viktigt att fira Herrens högtider och att det är ”viktigt att hålla Herrens sabbat på lördagen”. Man avstår svinkött och skaldjur etc. En del går så långt att man låter omskära sig. Med detta följer alltså en förnekelse av det Guds evangelium som jag här presenterat, och inte så ofta följer också en förnekelse av Jesu gudomlighet. Korsets hela innebörd förringas alltså! Dessa åsikter tycks ofta gå hand i hand. Man sätter sig då faktiskt i exakt samma båt som Jehovas vittnen, Mormonerna, Islam, Hindusim och New Age mfl. Alla förnekar Jesu gudomlighet, alla förnekar korsets innebörd, och alla manar på till olika reningar, riter, lagiskhet och andra religiösa aktiviteter för att vinna rättfärdighet i egen kraft. Man lever ett liv efter Kunskapen träd istället för att vila i skuggan under Livets träd.

Denna ”ny-lagiskhet” är egentligen inte ny, problemet har funnits ända sedan de första kristna. Läs Galaterbrevet så får du se. Men vi skall också i ärlighetens namn säga att lagiskhet tyvärr finns i många fomer även i våra evangeliska kyrkor. För att inte tala om Katolska kyrkan, som i sina banbullor förbannat den evangeliska tron på frälsning genom endast Guds nåd!

Om du nu enligt evangelium räknas som lika rättfärdig som Jesus inför Gud, genom din förtröstan på detta löfte, vad kan du då lägga till denna rättfärdighet för att göra din ställning inför Gud bättre? Är det alls nödvändigt? Nej, det är så klart varken nödvändigt, logiskt eller tillåtet. Börjar vi följa bud för att bli rättfärdiga, är vi skyldiga att hålla resten av hela Lagen (Gal 5:3).

Passa dig för det rytande lejonet!


1 Petr 5:6-9: ”Ödmjuka er alltså under Guds mäktiga hand, så skall han upphöja er när hans tid är inne. Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. Var nyktra och vaksamma. Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka. Gör motstånd mot honom, orubbliga i tron…”

Jag tror detta bibelord kan handla om just frestelsen att lägga något till Guds nåd, att förbättra Guds frälsningserbjudande med ”fromma” gärningar. Du bor som sann kristen i borgen ”Jesus Kristus”. Där har du ditt beskydd mot lejonet/Åklagaren när du förlitar dig helt på Jesus och hans rättfärdighet. Men om du börjar ägna dig åt laggärningar och fromma övningar, då riskerar du att hamna utanför beskyddet. Så fort du sticker tån utanför din borg – Jesus – så kan Åklagaren börja anklaga dig för att inte räcka till inför Gud. Då anklagas du snabbt av falska apostlar och profeter. Du kan också anklagas av ditt eget skadade samvete. Det är detta som lejonet/Åklagaren går och väntar på, och han försöker att skrämma oss med sitt rytande. Rytandet är det samma som att försöka få oss att bli rädda för att Guds nåd inte räcker.

Barnaskapet hos Gud


Har du vänt ryggen åt ditt gamla syndiga egenliv, har du omvänt dig till Gud och sagt JA till Guds fria frälsningserbjudande, så räknas du som ett Guds barn. Då ÄR du frälst! Du är då en ny skapelse i Jesus Kristus. Den människa som anklagades av Lagen är död i andlig mening. Hon kan inte straffas, och hon kan inte åläggas att hålla bud eller utföra olika religiösa riter. Den nya människan räknas ju lika rättfärdig som Jesus oavsett sina egna gärningar. Detta är en dårskap för världens barn, som inte förstår sig på Guds logik och juridik. Detta är även en dårskap för religiösa människor som vill hjälpa till med egna gärningar. Men just denna ”dårskap” är Guds enkla, sanna och dyra evangelium: det glada budskapet! Detta är barnaskapet hos Gud och trons vila! Och allt detta oändligt dyrbara blir ditt genom att du sätter all din förtröstan till det! Gör du det är du en sann kristen, frälst och ett Guds barn!

/Lennart Jareteg, Bibelfokus  www.bibelfokus.se

Den helige Ande /Dopet

jun15

 

377foto Maria

*Gören bättring och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande.* Apg 2:38Tänker vi: Var mitt dop riktigt? Upplevde jag allt som andra vittnar om som är förknippat med dopet? Redan i tidig kristen tid frågade människor så. T ex i Samaria där en grupp kristna saknade erfarenhet av den helige Ande. Läs om det i APG 8:14-17.

Dopet lovar inte bara förlåtelse för vad som ligger bakom, det lovar också kraft för det nya liv det uppväcker. Detta är knutet till löftet om Anden, som är Gud närvarande i vårt liv. Det är den helige Ande som ges oss för att hålla Kristi gärning levande för vår tro. Utan honom blir det inte mycket av det nya livet.Kanske måste en och annan av oss gå tillbaka till vår doperfarenhet och be om att få den gåva vi är utlovade, den helige Ande.

**Jag behöver dig, helige Ande För att möta en ny morgondag. Jag behöver dig, helige Ande I mig själv är jag oändligt svag.* Andakt av Birgit Karlsson

Ja vi behöver ställa oss tättintill Jesus och vet avd han gjorde på korset och vi behöver veta att den helige Ande vill vara med oss varje stund….