För upplysning:

Blir vi barnlösa av gifterna som finns i våra hem?

Expressen, Söndag 12 juni 2011
Av Hanna Jakobson

Drömmen om mamma, pappa, barn går inte alltid i uppfyllelse. Omkring 15 procent av svenska par stöter på problem med fertiliteten.

En färsk rapport från Naturskyddsföreningen ger en skrämmande förklaring till den ofrivilliga barnlösheten. En av orsakerna kan vara hormon­störande kemikalier. Och de finns överallt – i ditt golv, din frukt, din soffa och i dina skåpkonserver.
Frågan är oundviklig: Håller vi på att utrota oss själva?
Den 10 maj 2010. En mamma har postat ett inlägg på nätforumet Familjeliv. Hon har precis sett Stefan Jarls kritikerrosade dokumentärfilm ”Underkastelsen” om kemikaliernas påverkan på oss människor. Mamman ville ha hjälp med att skydda sig, sina barn och miljön mot de skadliga ämnena.
Diskussionen om dessa kemikalier har pågått länge och engagerat många. Förra veckan trädde den in i en ny dimension. Naturskyddsföreningen släppte den 30 sidor långa rapporten ”Rädda mannen” och lanserade samtidigt en kampanj med samma namn.
Budskapet: Hormonstörande kemikalier utgör ett hot mot människans fortplantningsförmåga – bevisen blir allt starkare för att dessa stör fertiliteten. En dramatisk utveckling presenteras för läsaren:
På 70 år har antal miljoner ton tillverkade kemikalier i världen ökat från 1 till 400. Under nästan samma tid har spermiekoncentrationen hos män halverats.
– Omsatt i hur svårt att det är att sedan kunna få barn blir det allt fler som närmar sig de nivåer där det blir problematiskt. Man börjar nå den kritiska nivån, säger David Gunnarsson, kemikaliehandläggare på Naturskyddsföreningen.
Det handlar om ämnen som finns överallt i vår vardag. I PVC-golv, möbler, importerad frukt, kosmetika, solkräm och läskburkar.

Råttor som i djurförsök exponerats för hormonstörande kemikalier uppvisar tydliga missbildningar på könsorganen. Framför allt hanråttorna.
I rapporten dras paralleller från djur till människa. Från hanråtta till man.
– Man har sett en koppling, samma typ av skador uppstår hos djuren som hos befolkningen. I epidemiologiska studier har vi kunnat se att vissa av de här ämnena är förhöjda hos män som är infertila, säger Gunnarsson.
Men det saknas tillräcklig forskning på människor.
– Befolkningsstudier har svårt att visa något hundraprocentigt. Men det som gjorts i kombination med försöksdjursstudier är tillräckligt för att man ska agera, säger han.
Håller vi på att utrota oss själva med dessa ämnen?
– Risken finns på sikt. Vi är inte där än, det går att vända det här men det krävs att vi agerar nu, säger Naturskyddsföreningens David Gunnarsson.

Aleksander Giwercman, är klinikchef på Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Han träffar många barnlösa par som söker en förklaring till sitt öde. Men det finns fler aspekter än bara kvaliteten på mannens spermier när det kommer till infertilitet, säger han.
– Bara det faktum att kvinnorna är äldre när de skaffar första barnet än de var för 15 år sedan kan vara viktigare för ofrivillig barnlöshet. En faktor man med hundraprocentig säkerhet vet spelar roll, säger han.
Samtidigt berättar Aleksander Giwercman att han själv varit med och gjort en studie som stärkte sambandet mellan kemikaliepåverkan och spermiernas tillstånd.
– Vi har först och främst hittat sambandet med spermierörligheten som försämras ju mer exponerad man är för dessa ämnen, förklarar han.
Många av hans patienter kommer till honom och frågar om de kan ändra något i sin livsstil eller kost som kan göra det lättare för dem att bli pappor. Men de vetenskapliga belägg som krävs för att han som läkare ska kunna rådgöra sina patienter att ändra livsstil saknas, säger han.
I dag är ofrivillig barnlöshet en folksjukdom, vanligare än diabetes. Hela 15 procent av svenska par stöter någon gång på hinder med fertiliteten. Enligt Socialstyrelsen gjordes 3 000 fullständiga IVF- behandlingar för att hjälpa dem som längtade efter barn, år 2008 var siffran 13 000.
Carl-Gustaf Bornehag är professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Också han misstänker att en av förklaringarna till infertilitet kan ligga i de hormonstörande kemikalierna.
– Vi har inga bevis men det finns stöd från djurförsök, säger han.
Om det stämmer att det finns kemikalier som interagerar med vårt eget hormonsystem kan man förvänta sig en rad effekter. Då blir det plötsligt ännu allvarligare, berättar han:
– Det kan slå överallt av det enkla skälet att hormoner styr nästan varenda biologisk process vi har i vår kropp.

När man talar om hormonstyrande ämnen är det fyra saker som oroar, förklarar Carl-Gustaf Bornehag:
1 Lägre doser är förmodligen mest allvarligt. Är det så faller mycket av det riskvärderingssystem vi använder i dag som bygger på att om en hög dos inte innebär problem gör heller inte en låg dos det.
2 Dessa ämnen har troligtvis fördröjda effekter. Foster och små barn påverkas i högre grad än vuxna.
3 Källorna till dessa kemikalier är många. Det handlar om konsumtionsvaror och är dosen tillräckligt låg behöver den ofta inte redovisas. Tillsammans bildar de en oöverskådlig kemikaliecocktail.
4 Om hormonsystemet manipuleras kan vi förvänta oss flera effekter. Det handlar om neuropsykiatriska sjukdomar, till exempel ADHD och kanske också cancer. Den typen av kroniska tillstånd som ökar och som framför allt drabbar barn.
Trots misstankarna om ämnenas skadliga påverkan på människans fortlevnad fortsätter företagen att använda dem. Nu kräver Naturskyddsföreningen att lagstiftningen skärps. Finns det anledning att misstänka att ett ämne är farligt bör det bytas ut mot ett annat.

Åke Bergman, professor vid Institutionen för material- och miljökemi på Stockholms universitet, sitter som koordinator i en internationell vetenskapsgrupp, för WHO, World health organisation, och FN-organet United Nations Environment Programme, UNEP.
– Det händer väldigt mycket inom det här området men vi anser att det inte alls är tillräckligt. Det finns varken tillräckligt bra studier, dokumentation eller lagstiftning när det gäller endokrina (hormonella) effekter, säger han.
Kemikalieinspektionen har nyligen fått i uppdrag av regeringen att jobba för en giftfri vardag. Under tiden är det upp till konsumenterna och företagen att ta täten, menar Sten-Åke Svensson, är avdelningschef för industri och konsumentkemikalier på samma myndighet.
– Lagstiftningen fixar en del men det går att komma längre om alla samhälls­aktörer tar sitt ansvar, säger han.
Skådespelerskan Eva Röse är en av dem som sedan flera år tagit sitt ansvar. Hon var en av de medverkande i tidigare nämnda dokumentären ”Underkastelsen”.
Eva Röse var då gravid med sitt andra barn och ett blodprov visade att hon hade en mängd kemikalier i kroppen. En mängd som minskar då hon under amningen överför dem till sin son. Nu har familjen ändrat livsstil totalt.
– Jag har alltid varit medveten men 99,9 procent av allt som vi bär hem från mataffären numera är ekologiskt. Det är inte ens något jag funderar över längre. Har du redan bestämt dig så är det lätt. Alternativet att ge mina barn och mig själv produkter som är proppfulla med kemikalier finns inte, säger hon.

Kläder köper familjen helst second hand och några plastleksaker kommer inte längre in i familjens hem. Evas medverkan i filmen har öppnat ögonen inte bara på hennes närmaste utan också för främmande människor som stoppar henne på gatan om råd. Det finns mycket man själv kan göra, tipsar Eva.
– Tro inte att storebror tar hand om dig. Det finns en extremt stark lobbyverksamhet, det finns mycket pengar i det här. Man måste vara en upplyst konsument, säger hon.

http://www.nyapolitiken.biz/medicin_o_halsa/gifter-hemma.html

**

-Skrämmande verklighet med alla gifter som gör sin verkan i människorna. Guds Ord gör också sin verkan i människan, ifall hon vill höra och lära känna det-  Mycket av allt elände hade man sluppit ju fortare man hade förstått att man måste bli frälst- /Maria 
 

Smaken som dödar – varning för excitotoxiner

Published by Jin83 on 2011-06-12 (1625 reads)

Om någon berättade för dig att ett kemiskt ämne som tillsätts i maten kan orsaka hjärnskador hos dina barn så att de senare får beteenderubbningar, inlärningssvårigheter, övervikt och infertilitetsproblem. Om det kan visas att ämnet allvarligt kan förvärra nervsjukdomar som Parkinson, Huntingson, Alzheimer och ALS. Och att ämnet inte fyller någon näringsmässig funktion. Vad skulle du tycka då?

Ja, ungefär så inleder Russel Blaylock sin bok Excitotoxins, The taste that kills, varifrån det mesta i denna artikel är hämtat. Blaylock är hjärnkirurgen som såg skadorna på hjärnan och beslöt sig för att grundligt sätta sig in i orsakerna. Han har läst otaliga forskarrapporter och boken har 493 referenser. De tre vanligaste excitotoxinerna är glutamat, aspartat (huvudbeståndsdel av aspartam) och L-cystein. Användningen av dessa i matindustrin är omfattande. Blaylock blev varnad av kolleger för att skriva boken. Mäktiga industriintressen skulle göra livet surt för honom. Att boken grundar sig på välgjorda forskarrapporter som stöttar hans påståenden var därför viktigt. Ingen har kunnat ifrågasätta hans slutsatser.
Hur excitotoxiner fungerar

Glutamat och aspartat är aminosyror som naturligt finns i många proteiner. När man började använda dem hade man därför inte en tanke på att de kunde vara farliga. Man hade upptäckt att om man sönderdelade protein och koncentrerade fri glutamat från det kunde man tillsätta det till mat och få en förstärkning av smaken. Om man koncentrerar aspartam får man något som är mer än 100 gånger sötare än socker. Men det råkar vara så att glutamat och aspartat också används av hjärnan som två av c:a 50 olika kemiska signalsubstanser för att överföra impulser från nerv till nerv. Det är ett mycket effektivt system, det krävs ytterst små mängder. Utsätts en glutamatkänslig nerv för stora mängder glutamat blir den överstimulerad och arbetar ihjäl sig. Den dör. I normala fall finns enzymer som tar hand om överflödig glutamat. Men om koncentrationen av glutamat blir allt för stor hinner de inte med. Om man är hungrig och har för lågt blodsocker är funktionen nedsatt. Har man brist på magnesium eller antioxidanter blir de skador som uppstår mer omfattande. Effekten av aspartat är liknande. Aspartam har dessutom metanol som en nedbrytningsprodukt och det är cancerframkallande.

Blodhjärnbarriären

Blodhjärnbarriären ska förhindra olämpliga ämnen att komma in i hjärnan. Denna gränslinje förhindrar normalt glutamat som man ätit och hamnat i blodet att komma in i hjärnan. Men inte alltid. Hos foster är barriären outvecklad, det tar faktiskt många år innan den är färdigbildad. Om koncentrationen av glutamat i blodet är hög under lång tid så läcker en del glutamat igenom – detta händer om man äter glutamat flera måltider i rad. Andra orsaker till försämrad barriär är, åderförkalkning, diabetes, högt blodtryck, infektioner, hjärnskakning, tumörer och inte minst mikro-stroke (sådana som sker utan att man märker det). Möjligheterna för excitotoxiner att ta sig in i hjärnan och orsaka skada är många.

Excitotoxiner skadar hjärnan

Vissa delar av hjärnan har ingen barriär, bl.a. hypothalamus. Dessa delar är de som oftast skadas av excitotoxiner. Även om skadan sker hos fostret eller i barnåldern kan det dröja länge innan det märks några symptom. Hypothalamus är kroppens styr- och reglersystem för många av hormonerna. Dessa styr bl.a. sådant som dygnsrytm, ämnesomsättning, fertilitet m.m. Även intelligens och beteende påverkas. Sker en skada här i ett tidigt skede av utvecklingen blir funktionen felprogrammerad för alltid. Tester på djur som fått i sig mycket glutamat visar onormalt beteende, lägre intelligens, övervikt (som inte går att banta bort), infertilitet, m.m. Av etiska skäl har vetenskapligt kontrollerade försök inte gjorts på människor. När barnet växer upp kan det inte hantera sociala kontakter, har svårt att lära sig, blir överviktig, har svårt att få barn (både män och kvinnor).
Många får också akuta symptom efter att ha ätit excitotoxiner som kan visa sig efter två minuter upp till två dygn i form av huvudvärk, trötthet, törst, magsmärtor, yrsel, diarré, andnöd, hjärtklappning, förvirring och humörsvängningar.

Senare i livet kan excitotoxiner även påverka ett antal nervsjukdomar, såsom Parkinsons, Huntingsons, Alzheimers och ALS. Det är troligen inte så att dessa orsakas av excitotoxiner, men de bidrar till att symptomen blir värre och kommer tidigare än de annars skulle gjort. Symptomen märks inte förrän c:a 80 procent av nervcellerna för en viss funktion har dött, så skadorna kan ha pågått under lång tid innan. Järn, kvicksilver och andra tungmetaller gör excitotoxinerna ännu mer giftiga och med åren kan man ha ackumulerat en hel del sådana.

Eftersom kroppens skydd mot excitotoxiner är sämst i början och slutet av livet så riktar Blaylock en allvarlig uppmaning till alla gravida, barn och åldringar att det är särskilt viktigt för dem att undvika glutamat, aspartam och andra excitotoxiner
Hur man undviker hälsoskador

Om man inte är barn eller åldring, är fullt frisk, inte går hungrig, äter näringsriktig mat, sover bra och inte stressar, klarar kroppen av excitotoxinerna utan att det behöver ge hjärnskador. Men om ett av villkoren inte är uppfyllda, till exempel om man blir förkyld och får feber, så kan excitotoxinerna döda hjärnceller. Antioxidanter kan dock minska risken. Antioxidanterna vitamin C (frukt och bär) och vitamin E (fisk, nötter, äggula) har störst betydelse i detta sammanhang. Även långkedjigt omega-3-fett (fet fisk och naturbeteskött) minskar skaderisken, liksom små mängder av selen och zink (större mängder är giftiga).

Magnesium får de flesta idag i sig för litet av, och magnesiumbrist gör excitotoxiner mycket farligare. Aluminium (aluminiumkastruller, spannmål) förstärker effekten ytterligare, liksom fosfat (Coca- Cola). Magnesium kan tas som tabletter men finns naturligt i bland annat nötter, nypon, fisk, kött och grönsaker.

Tungmetallernas påverkan

Tungmetaller, främst kvicksilver, ökar giftigheten av excitotoxiner mångfaldigt. Det räcker med att man dricker en varm dryck, så frigörs farlig halt från amalgamplomber. Använd därför inte amalgam som tandfyllnad. Man får också se upp med fisk från insjöar och Östersjön som kan ha hög kvicksilverhalt. Även järn ökar excitotoxiners giftighet. Menstruerande kvinnor kan behöva järntillskott, men de flesta skulle snarare behöva göra av med järn. Det kan man göra genom att vara blodgivare! Det finns en speciell antioxidant som även kan binda metaller och därmed oskadliggöra dem, nämligen alpha-lipoic-syra. Kan tas som tabletter men finns naturligt i spenat och broccoli.

Bäst är att inte äta några excitotoxiner alls. Med tanke på farligheten borde de inte vara tillåtna i livsmedel, men det är de. De finns t.o.m. i vacciner (i Tyskland är det förbjudet). Svenska Livsmedelsverket har ingen egen åsikt, utan förlitar sig på WHO. WHO har ingen egen åsikt, utan de följer Food and Drug Administration i USA. FDA styrs allt för mycket av mat och läkemedelsindustrin, så det har inte blivit något förbud.

Se upp med light, diet och nyckelhålsmärkt mat
Det finns ett sätt att bli av med excitotoxiner i vår mat. Det är att inte köpa mat där de ingår. Så varje gång du plockar en vara, ägna några sekunder åt att läsa igenom innehållsförteckningen. Varor med någon av följande ingredienser innehåller excitotoxiner: E 951 Aspartam, E620 Glutaminsyra, E621 Natriumglutamat (kallas även smakförstärkare), E622 Kaliumglutamat, E623 Kalciumdiglutamat, E624 Monoammoniumglutamat, E625 Magnesiumdiglutamat, hydrolyserat/spjälkat protein, kalciumkaseinat, natriumkaseinat, gelatin (E441), autolyserad jäst, jästextrakt, sjögräsextrakt, karragenan (E407) och maltodextrin.

Om en vara har texten light, diet eller är nyckelhålsmärkt – se det som en varningssignal att noggrant kontrollera innehållet. Nyckelhålsmärkta varor är alltid fettsnåla och blir lätt smaklösa eftersom fett är bärare av smak. Därför hälls det ofta i excitotoxiner som smakförstärkare, det är det billigaste sättet att få mer smak. När du ändå håller på att läsa innehållsförteckningen så finns mer i mat än excitotoxiner man bör undvika eller minska intaget av.

Transfetter är inte förbjudna i Sverige, men det är de i Danmark och i frihetens land USA. New York har ansett att hälsoriskerna är allvarliga och infört förbud. Står det härdat fett eller vegetabiliskt fett i innehållsförteckningen och innehållet inte är flytande, då finns där transfett. Finns ofta i industrimargarin, frityroljor, kakor, popcorn, kex, glass, choklad, m.m
Omega-6-fett är inflammationsdrivande och omega-3-fett är inflammationshämmande. En lämplig kvot omega-6/omega-3 är 3/1. I dagens mat blir det mycket större kvot, vilket ökar risken för åderförkalkning, allergi, reumatism, cancer, m.m. Högt omega-6-intag förvärrar effekten av excitotoxiner. Omega-6-innehållet deklareras sällan, men spannmålsprodukter, majs, soja och de flesta matoljor har mycket höga värden, liksom margariner. Smör och kokosfett är däremot hälsosamma.

Mat med mycket kolhydrater ger höga insulinvärden och orsakar ett otal hälsoproblem, såsom fetma, diabetes, åderförkalkning, dåligt immunförsvar, cancer, m.m. Det uppstår också blodsockersvängningar och under de perioder som blodsockret är för lågt har hjärnan nedsatt skydd mot excitotoxiner. Använd mat med mer än 5 energiprocent kolhydrater sparsamt.

Svaveldioxid (ofta i torkad frukt) förstör vitamin B1, som vid brist tillsammans med excitotoxiner kan orsaka Alzheimer.

Referenser

Russel Blaylock, The taste that kills. ISBN: 978-0-929173-25-2.
Föredrag av Blaylock om excitotoxiner: http://tinyurl.co/38u2hq
Sveriges Konsumenter i samverkan:http://www.konsumentsamverkan.se/11ve … lsatser/msgalternativ.htm

/Denna artikel är ju en ögonöppnare eller hur? Självklart kan man äta bra mat, nyttig mat-  kan man det?, jo kanske, men det verkar som om det finns gömda fula saker och ämnen i nästan allt man äter.  Är det märkligt att människor lider av alla möjliga och omöjliga slags sjukdomar? Maten verkar vara livsfarlig, och alla kan inte välja VAD de bör äta. Läs gärna artikeln en gång till!   /Maria

artikeln fr www.vaken.se

OBS denna länk:

http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/undvikgluta.htm

 och jag köper kokosfett (ekologisk rawfood Cocosa) i hälsokostaffären, inte i matvaruaffären./M