Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Dörren skall öppnas för den som har mod och vett att knacka. Men så få knackar på den dörr som JESUS vill öppna för dem. Tror man att Jesus är farlig? Kommer man ihåg hur man stått och undrat om Jesus verkligen finns? …Har man glömt sin dörrnyckel så gör man väl allt för att få tillbaka den eller att få dörren öppnad på annat sätt. Man kan ju vara rädd också, för något kan ju ske om man ropar på JESUS att öppna. JESUS är den ende som kan skänka ro och frid och han kan också få känslor att svalla i ondska och upprördhet.
Våra städer kan få besök av Jesus, ja för den som älskar honom och vill presentera honom, så kan det ske under, så skedde på Jesu tid och sådant kan ske igen, men det är ju för få som ropar på honom och det är för många s k religiösa möten som hindrar den rätte JESUS att ta plats! Våra städer kan få skina av JESU ingripande hos människor, men det är sällan det sker äkta och stadigvarande förvandling!
HAN kan också få människor att hata varandra eller att älska varandra.
Luk 11:9 Och jag säger er: Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta, och dörren ska öppnas för er. Luk 11:10 För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.
Markus 1:32 På kvällen, när solen hade gått ner, kom man till honom med alla som var sjuka och besatta. 33 Hela staden var samlad utanför dörren. 34 Han botade många som led av olika sjukdomar och drev ut många onda andar. Men han tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var. Mark 2:2 samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem.
Matt 7:7 Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta, och dörren ska öppnas för er. Matt 7:8 För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas. Mark 2:2 samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem.
Alla behöver heller inte bulta, de kan söka JESUS med en fråga: FINNS DU? Får man svar då? Ja, det får man definitivt. Min frälsning gick genom en telefonlur, så hittade jag Jesus!
Det finns alla möjliga och omöjliga sätt att nå HERREN! OM MAN SÖKER Honom, så kommer han till den personen. Det är hög tid nu att människor börjar att söka och finna, det är hög tid att börja förstå att JESUS FINNS, BARA EN BÖN BORT.
I de tider som är nu, så allvarliga, så krävs det att man tänker till och om hur ens slut på jorden skall BLI! Blir det att komma till lugnt o ro i Jesus famn en dag eller att få vara i helvetet som JESUS tala om i bibeln, mycket omdiskuterat, ja.En snabbsökning på ordet ’helvetet’ jag fick upp 8 bibelställen, du kan söka och läsa och tänka till, du som undrar om JESUS finns ö h t … 13 träffar på LÄKEDOM / SJUKDOM 49 träffar.
Om humanismens hopplösa försök att rädda människan, och om Evangelium som är Guds svar och kraft till frälsning för var och en som tror.
Undervisning av Yngve Stenfelt
Evangelierna ger oss en samlad bild av Jesu gärning. Johannes skriver att Jesus även gjorde många andra tecken inför sina lärjungar, vilka inte är uppskrivna. Men dessa blev uppskrivna för att ni ska tro att Jesus Kristus är Messias och för att ni ska ha liv genom hans namn. Härav förstår vi hur oerhört viktigt det är att få uppleva det här med tron på Jesus. Den kan vi tillägna oss genom att ta del av det som är skrivet om honom.
Jesus började sin verksamhet vid Jordan, då han döptes av Johannes. Det står att “medan han bad så sänkte sig Anden över honom i lekamlig skepnad som en duva. Från himlen kom en röst som sa: Denne är min älskade Son i vilken jag har funnit behag.” Johannes skriver att Anden förblev över honom, och vi får också veta att Jesus av Anden blev förd ut i öknen för att frestas av djävulen. Det var alltså ingen tillfällighet utan det var Anden som förde honom ut i denna svåra situation. Sedan heter det så underbart att ”i Andens kraft vände han tillbaka”. Det hade inte skett någon förändring med Jesus. Han blev frestad i allt, likasom vi, dock utan synd.
Det är helt underbart att det är på det sättet. Vi vet att han trädde fram och sa att “Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig, han har sänt mig till att predika glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna, syn för de blinda, ja till att predika ett nådens år från Herren”.
Vi kan ställa oss frågan: Varför kom Jesus? Jo, han kom för att uppsöka och frälsa det som var förlorat. Han kom för att omintetgöra djävulens gärningar. Han kom för att synliggöra en evig rättfärdighet som gäller inför Gud. Därför kom Jesus. På alla områden var vi oförmögna. Vi kunde ingenting, men så kom Jesus, och han kunde allt.
Vi har läst om hur det var i början av Jesu verksamhet. Där Jesus gick fram skedde underbara och enorma under och tecken bland människorna. De upplevde hur sjuka blev helade, hur synder blev förlåtna, hur onda andar for ut och att de fick ett hopp i sina hjärtan som de inte hade haft tidigare. Där Jesus gick fram, där skedde det här. Men så står han inför slutstegen i sin vandring här på jorden. Då tar han de viktigaste stegen i sitt liv. Han ska gå till Golgata. Då inträffar det här som Jesus säger: “Gå bort Satan och stå mig icke i vägen.” Vi läser från Matteus 16:
Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar att han måste gå till Jerusalem och där lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad men att han på tredje dagen skulle uppstå igen. Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sa: Bevare dig Gud, Herre. Ingalunda får detta vederfaras dig. Men han vände sig om och sa till Petrus: Gå bort Satan, och stå mig icke i vägen. Du är för mig en stötesten ty dina tankar är inte Guds tankar utan människotankar (Matt 16:21-23).
Det är ju oerhört att en Jesu lärjunge som vandrade så nära honom, och som i samma kapitel hade bekänt honom som Herre och Messias, hamnar i den här situationen att han grips av den humanistiska anden, så att han vill hindra Jesus från att gå lydnadsvägen. Han begrep inte bättre. Han förstod inte bättre. För mig är det så här att jag tycker att Petrus är en exponent för alla ondskans tilltag. Djävulen sparar ingenting på att få Petrus fälld. Han gör allt som står i hans makt för att fälla Petrus och föra honom på sidan av Guds väg. Men det är som Paulus säger, att Gud förmår frälsa mig från alla ondskans tilltag, och frälsa mig till sitt himmelska rike.
Det som har gripit mig i den här berättelsen är det att Jesus säger: Gå bort, stå mig inte i vägen. Petrus stod inte på sidan av utan han stod och hindrade Jesus, mitt i vägen. Så är det också för oss. Djävulen ställer sig mitt i vägen för vår vandring mot himlens land. Han ställer sig för att hindra oss att nå målet. Petrus får det här språkbruket: ”Ingalunda får detta vederfaras dig.” Jag tycker det är som ett eko från Edens lustgård då ormen säger: Ingalunda ska ni dö. Petrus har det här inom sig då han säger: ingalunda får detta hända dig. Det som Gud vill skulle ske, och det är allvarligt om vi faller undan där, för den humanistiska anden.
Det är som att hela världen är influerad av denna humanism, dessa mänskliga tankar. De menar ju på att alltsammans är gott. Det här är det bästa vi kan framställa, så här ska vi göra. De mänskliga tankarna, humanismens ande. Då upplever vi hur hela världen blir upp och nervänd i sin begreppsvärld. Vi ser det här från Jesaja kapitel 5. Det är så oerhört klarläggande:
Ve den som kallar det onda gott och det goda ont. Den som göra mörker till ljus och ljus till mörker. Den som göra surt till sött och sött till surt. Ve dem som äro visa i sina egna ögon och hålla sig själva för kloka (Jes 5:20-21).
Det är precis den begreppsvärlden vi upplever och ställs inför under vår vandring mot himlens land. Det upp- och nervända. Det som är gott kallas ont och det som är ont kallas gott, i den mänskliga framfartens namn. Då är det så oerhört viktigt att du och jag tillägnar oss vad Gud menar och vad Guds ord säger. Vi får inte tillåta fienden stå där i vägen och hindra loppet. Vi får inte tillåta honom stå där i humanistisk ande och få oss på andra tankar än vad Guds ord säger. För han har sagt: Jag vet vilka tankar jag har om er. Fridens tankar och icke ofärdens tankar. Till att ge er en framtid och ett hopp (Jer 29:11). Det är Guds tanke från innan världens grund blev lagd. Han utvalde oss i Kristus Jesus. Han ser vår bräcklighet och förrän ett ord är på min tunga så känner han det till fullo.
Han är förtrogen med alla mina vägar. Han vet precis när det bränner på. Då står han där för att leda, hjälpa, och har det gått snett – för att upprätta. Han önskar inte att någon ska gå förlorad. Han vill inte mista någon enda. Han vill att vi alla ska nå målet. Det är Guds tanke, men människotankarna är ju det här etablerade: bygg på, plantera, fortsätt, förbättra din omgivning. Men du vet, det är som det var då Jesus jämför med Noas dagar och Lots dagar, att det hjälpte ingenting hur man än planterade och byggde, gifte sig och levde livet. Det fanns ingenting som kunde hindra domen. De hade inget värn mot fienden utan de visste att det här kommer att inträffa. Men vi får ha en underbar försoning i Jesus som håller i livet och som håller i döden.
Innan vi mötte Jesus och blev frälsta så vandrade vi i mörker. Vi visste inte var vi gick. Det var diffust och oklart. Inte nog med det: Efesierbrevet 5:8 säger att vi var förut mörker. Vilken allvarlig situation. Ingen av oss, inte en enda av oss var någon ljuspunkt som lyste upp i tillvaron. Vi var alla mörker. Då förstår vi vad oerhört viktigt det var för Jesus att komma. För att skingra mörkret och låta sitt ljus lysa. Det sanna ljuset som lyser över alla människor skulle nu komma i världen.
Det är så oerhört mörkt ute i tiden. Man förstår om man inte kan orientera sig. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går. Men vi får vara ljusets barn och vandra i ljuset som han är ljuset, och ha gemenskap med varandra, och uppleva hur hans blod renar oss från all synd.
Jesus går emot fariséerna och säger att ”du ser grandet i din broders öga men icke bjälken i ditt eget öga. Ta först bort bjälken ur ditt eget öga så att du sedan kan ta bort grandet ur din broders öga”. Jesus säger, du blinde farisé. Farisén är praktfull i sig själv, det finns inga fel på honom i hans egna ögon. Men i Guds ögon är det annorlunda. Han ser rakt igenom och ser att det är en fläckad klädnad alltihop. Men så har vi texten från 2 Korintierbrevet 4:4, där Paulus skriver att: Denna tidsålders gud har så förblindat deras ögon att de icke ser det ljus som utgår ur evangelii budskap. Humanismens gud har förblindat ögonen på människor. Man ser inte skenet som utgår från evangelium om Jesus. Likväl så är det så att evangelium är det enda svaret till den humanistiska människan. Vad den människan behöver är Guds kraft till frälsning. Vad är det som förmedlar Guds kraft till frälsning? Evangelium förmedlar Guds kraft till frälsning.
Paulus fortsätter: Den Gud som sa: ljus ska lysa fram ur mörkret, han är den som låtit ljus uppgå i våra hjärtan. Vad stort det är. Samme Gud som sa: bli ljus och det blev ljus på skapelsens dag, då han tände ljuset, samme Gud tänder ljuset i hjärtat. Det var inte någon förståsigpåare som kom i vägen och sa: nu ska jag skruva upp lite neonljus, lite strålkastare som kan se gott ut för andra. Nej, långt ifrån. Den Gud som sa att ljus ska lysa fram ur mörkret, han är den som låtit ljus uppgå i våra hjärtan. för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Jesu ansikte, ska kunna sprida sitt sken.
Här är lösningen på problemet. När vi håller fast vid livets ord, då är vi himlaljus i världen. Det är inte något vi har pumpat upp utan det är något som kommer ovanifrån som en fri gåva. Det är inte ansträngningar som har gjort oss till vad vi är utan det är Guds nåd som har uppenbarats till frälsning för oss.
Det står i 2 Tessalonikerbrevet 2:3-12 om den som håller tillbaka. Det står om laglöshetens människa som icke kan träda fram förrän den som håller denne tillbaka är borttagen. Bibelkommentarer säger att vi inte vet säkert vem det handlar om. Paulus och de troende på bibelns tid visste och var klara över vad det handlar om men vi som lever nu vet inte. Dock, den helige Ande upplyser oss och vi förstår att det måste ju vara församlingen som håller honom tillbaka. Först då när den är fjärmad kan laglöshetens människa träda fram. Då förstår vi betydelsen av Guds församling i tiden. Vi håller tillbaka. Det ser så fruktansvärt eländigt ut och vi tycker att vi inte kan något. Men vi kan hålla tillbaka dessa krafter som vill förstöra människor. Genom Jesus och inte med egen styrka. Vi får kämpa i hans kraft. ”Bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft.”
Tänk att vi inte är utlämnade till att rulla med. Vi behöver inte vara som en tunna som rullar nerför slänten till evigt fördärv. Vi får resa oss i Herren Jesu namn och uppleva hans kraft. Den helige Andes kraft ställer oss i segerställning i Kristus. Denna världens mäktiga vars makt blir till intet för att de inte varit vid korset. Alla som inte har varit vid korset förlorar allt. Inget består som inte har varit vid Golgata. Det var en evig rättfärdighet som Jesus framlevde, då han offrade sin kropp, en gång för alla. Sedan har vi honom som vill hindra loppet, men ”kvinnans säd ska söndertrampa ormens huvud”.
På Golgata krossades ormens huvud för tid och evighet. Kvinnans säd söndertrampade ormens huvud. Hur kan det då vara så mycket elände i världen? Hans huvud och makt är krossad, men har du en orm och lyckas med konststycket att krossa huvudet, vad händer då? Jo då slår den ut med bakpartiet i ännu större rörelser. Det är precis det som händer. En sista kamp, ett sista försök från ormens sida att få ut något av striden. Men Jesus är segraren från Golgata. Därför är ondskan inte just något problem. Det är ju fruktansvärt och man blir ledsen av det man ser, men det är inte så att kampen är förlorad. Det är inte slut, för Jesus har vunnit seger. Fienden vet att hans tid är kort, men vi vet att det finns en framtid och ett hopp i Herren Jesus Kristus.
Vår frälsning har ju kostat Jesus så oerhört mycket, det har kostat honom allt. Gud sparade inte sin Son utan utgav honom för oss alla. Tänk om Gud hade varit en sån där som håller igen, då hade inte vi varit frälsta. Han sparar inte utan utgav Jesus för våra synder.
Jag sa att Petrus var en exponent för all ondskans tilltal. Vi är också exponenter för satans tilltal. Han försöker så långt han kan att få oss på fall. Bland lärjungarna uppstod en tanke om vem av dem som var störst. Det där är den humanistiska tanken. Vem är störst? Det är bara en som är stor och det är Jesus Kristus. Jesus förutsäger att ”i natt innan hanen gal ska du tre gånger förneka mig Petrus”. Nej då, svarar Petrus, om jag än ska gå i döden för dig så ska jag inte förneka dig. Matteus skriver att Petrus svarade: Om än alla andra förnekar dig så ska inte jag. Där har vi en fara, den humanistiska tanken uttryckt i ord. ”Om än alla andra, så ska inte jag.” Han räknade med sig själv. Sen kommer gripandet av Jesus. Petrus högg till med sitt svärd och högg av Markus högra öra, men Jesus rörde vid honom och helade honom. Vi ser där att han fick möjligheten att äga maktmedel. Han var lite beväpnad, för att Jesus skulle visa att det går inte att handla så. Man får inte hugga öronen av folk. Man får inte ta kött till arm.
Om du och jag har vissa maktmedel, kan vi då låta dem vara orörda när det krisar, när det verkligen gäller? Eller tar vi fram det vi har och hugger till? Är vi beroende av dessa maktmedel för att hålla fienden på avstånd?
Nej, det hjälper ingenting med mänskliga maktmedel ty den som tar till svärd ska förgöras med svärd. Hur mycket motstånd du än möter så ta inte till det. Det hjälper inte ett dyft. Vad ska du göra? Vänd dig mot himlen. Där ligger svaret hos Jesus. Du behöver inte kämpa med allt som finns i denna världen av vapen och makt och inflytande. En öppen himmel är allt vi är beroende av.
Vid översteprästens gård ser vi hur Petrus förnekade som Jesus hade sagt. Hanen gol och Petrus går ut. Lukas skriver: Då såg Jesus på Petrus. Den versen griper mig oerhört. Då såg Jesus på Petrus. Han kunde ha vänt bort blicken och tänkt att nu Petrus är det slut med dig, nu får det vara. Nej, han såg på Petrus. Ser du blicken? Inte den här fördömelsens blick, att nu ställer jag dig mot väggen, och nu blir det aldrig mer något utav dig. Nej, det var en blick som smälte Petrus. Så är det i mötet med Jesus. Vi tänker att, nu ställer han oss mot väggen och nu går det illa. Och så märker vi hans härlighets blickar. Han ser på oss med detta underbara kärlekens uttryck i sina ögon, ty han vill upprättelse. Vi har ingen rätt att sätta sista ordet på en människa och säga att nu är det färdigt. Nej, det är bara Gud som har rätt att ge sista ordet på en människa. Så länge det finns liv så finns det hopp. Gud kan upprätta den mest sjunkna. Gud kan möta i den mest förtvivlade situation. Även om man har gjort det man innerst inne inte ville, om det blev så i svaghetens ögonblick, så är det inte tid att resignera och dra sig tillbaka. Det är hög tid att möta Jesus!
Jag har varit med om att Gud har sänt till mig både offer och förövare. Den som har orsakat smärtan och den som har lidit av den. Han har sänt dem till mig. Vad har jag då för medicin? Två olika burkar? Nej, bara en. Det står Kärlek på den: Guds kärlek i Kristus Jesus. Den använder jag till offret, så även till förövaren. Samma medicin, men naturligtvis med vägledning. Men om man tar bort medicindosan så är det meningslöst både för offret och förövaren. Det måste finnas Guds kärlek i Kristus Jesus. Det förändrar allt.
Det var också det som fick Petrus att komma igen. Mötet med Jesus på stranden, då Jesus frågar:
Petrus, älskar du mig mer än de andra gör? Ja, Herre, du vet att jag har dig kär. Då sa Jesus till honom: Föd mina lamm. Åter frågar Jesus: Älskar du mig Petrus? Ja, Herre du vet att jag har dig kär. Och Jesus sa till honom: Var en herde för mina får. För tredje gången frågar Jesus: Petrus, älskar du mig? Petrus börjar bli bedrövad. Herre du vet allt, du vet att jag har dig kär. Då sa Jesus till honom: Föd mina får.
Uppgiften ligger på kärlekens område.
Vänner, om jag kunde förmedla det här, att uppgiften som Gud ger i våra händer ligger på kärlekens område, den gudomliga kärlekens område. Där ligger den. Vi möter Petrus på pingstdagen, predikande evangelium. Men borde han inte ha en liten tidsperiod så han kunde komma sig på fötter, kanske inte ha en så framträdande roll? Nej, den helige Ande tar inte hänsyn till vad vi tycker och tänker, utan den helige Ande förmedlar Guds tanke med människor. Därför gäller det att vi inte är humanister utan på Jesus troende.
Det är så underbart och välsignat att få vara en Jesustroende i all enkelhet. Inte behöva duka under för tidsandan men uppleva att han som är i oss är större än den som är i världen. Romarbrevet 15 säger: Fridens Gud ska snart låta Satan bli krossad under era fötter.
Dödsrikets portar ska inte bli församlingen övermäktig. Det där med att han blir krossad under våra fötter, hur går det till? Genom att vi kommer in i Kristus och växer till i honom som redan står på ormens huvud. Johannes säger: Ni ynglingar, ni har övervunnit den onde. Det är en växt i andligt avseende. Du bör inte förbli i barnastadiet för alltid. Ynglingar får växa till i honom och uppleva en segerställning.
Se upp för honom som står vid vägen för att hindra dig att nå målet! Då Jesus får bli Herre i ditt liv, ja då får han ta över och säga sitt ord – gå bort Satan och stå mig inte i vägen. Det är makt i Jesu ord och när vi tar det till oss så upplever vi att det fjärmas som står i vägen och så blir vägen beredd att frälsa folk och att dra vidare i Herrens namn.
Svar: Bibeln säger egentligen inte alls särskilt mycket om självmord. Visserligen nämns flera personer som tog sitt eget liv, Saul (1 Sam 31;4), Ahitofel (2 Sam 17:23), Simri (1 Kung 16:18), Judas (Matt 27:3-5) etc, men för övrigt tas inte själva företeelsen upp någonstans (och ordet finns inte över huvud taget i Bibeln).
Däremot har kyrkan haft desto mer att säga, och det är nog bara att konstatera att dess representanter i det avseendet har varit precis lika omänskliga och oförnuftiga som de varit inför mycket annat som de inte förstått: främmande kulturer, kloka gummor, andra religioner, psykiska sjukdomar, oförklarade fenomen etc etc. I dag är synen lyckligtvis en annan.
Naturligtvis är och förblir självmord någonting som står i strid med Guds avsikt med vårt liv. När Gud skapade människan gjorde han det med ett definitivt syfte:
”Och Gud skapade människan till sin avbild…” (1 Mos 1:27)
Guds avsikt är att använda vår fysiska tillvaro här på jorden som en nödvändig förberedelse för en evighet tillsammans med honom, som hans likar. Genom att ta en människas liv – vårt eget eller någon annans – fråntar vi Gud hans rätt att forma sitt barn till sin avbild. Dessutom visar vi missaktning för Gud, för ytterst är inte vårt liv vårt eget, utan Guds liv. Det är en del av Gud själv, eftersom Gud är liv och allt liv är av honom. På så sätt är livet någonting heligt, och den ende som har makt och rätt att råda över människans liv och död – rätt att ge liv, ta liv och ge liv tillbaka igen – är Gud.
Enligt Guds ord är det alltid fel att döda en människa – att självsvåldigt utplåna ett liv som Gud har gett. I den frågan är Bibeln helt entydig. Och därför är också ett av de första buden: ”Du skall inte dräpa” (2 Mos 20:13 och 5 Mos 5:17). Även Jesus upprepar denna gudomliga, eviga lag (Rom 13:9-10, Mark 3:4). Och däri innefattas att människan inte heller får döda sig själv.
Att ta sitt liv är ofrånkomligen ett brott mot det femte budet. Att begå självmord är att begå en synd. Men samtidigt måste vi komma ihåg att alla människor är syndare. Vi förbryter oss alla mot Guds vilja på olika sätt (1 Joh 1:10). Ingen är syndfri.
Och medan alla andra synder har sin grund i egoism, girighet, hat etc, så är självmord alltid ett uttryck för desperation och fysiskt eller själsligt lidande som blivit mer än vad vederbörande kunnat uthärda. Det är aldrig något som någon begår för nöjes, eller för sin egen tillfredsställelses, skull.
Vi människor är alltid så snabba att döma – så snabba att kasta stenar – trots att vi aldrig har någon möjlighet att helt känna till bakgrunden till någon människa handlingar. Men det kan Gud! Han kan sätta sig in i en människas situation. Han kan se vad som utspelar sig i en människas djupaste inre (1 Kon 8:39)! Han ser en människas innersta tankar och känslor, skuld och sorg, ångest, förtvivlan och ånger.
Och för varje uppriktigt ångerfull människa finns det en absolut gränslös förlåtelse, som på nytt öppnar den väg till evigt liv som synden stänger till. Det gäller för var och en som insett sina fel – oavsett om det är vad vi andra människor betraktar som små eller stora synder – ångrar dem och beslutar sig för att i fortsättningen följa Guds vilja.
Jesus bad sin Far förlåta till och med dem som tog hans liv (Luk 23:34). Det är ingen tvekan om att samma förlåtelse finns för den människa som i förtvivlan tar sitt eget liv. Den dag hon uppstår och inser vad hon gjort och ber Gud om förlåtelse, så kommer också Gud att förlåta henne.
Thor-Leif Strindberg f f
Tack Thor-Leif, säger Maria här, och anser att det är så MÅNGA som inte VET vad Gud tycker i dessa frågor, men här är ett svar som jag kan lägga ut nu. Jag hoppas att man förstår allvaret i att inte vilja leva, eller att vilja ta sitt liv.
Det är ingen skam att vara så förtvivlad att man inte vill leva, det är i mångt och mycket MÅNGA orsaker och kanske personer som ORSAKAT den stora smärta som det är att INTE vilja leva. Jag har själv varit där så jag vet hur tufft och ensamt och panikartat LIVET KAN VARA, det gör verkligen ont!
Jag hoppas med dessa rader att jag kan få någon att tänka till och tänka om. Jag lever fast det är märkligt av många orsaker och bara Gud vet vad som skett som krossat mitt liv några gånger.
Jesus ville samla folket och skydda det, men folket vill inte. Vi kristna vill att ’folken’ skall bli frälsta och få ta del av Jesu kärlek och LIV, men man vill inte. KAN man tvinga någon till tro? Nej. Men- Jesus vill skydda oss, älska oss, leda oss, och se oss få evigt liv med honom.
När vi har det svårt- eller lätt, går vi till Jesus. Han bör, och ÄR den klippa vi kan vila ut hos. Har vi det svårt så vet vi VEM vi kan gå till. Hur gör då andra som har det jobbigt? De går inte till Jesus om de inte känner honom. När människor lider kan de inte alltid få tröst. MEN det får ju VI, vi som tror, alltid.
Därför är det så viktigt att vi ALLTID är BEREDDA på att trösta någon och visa på att JESUS finns även för den/dem. Vår skapare finns för oss och andra och vi ska vara mycket tacksamma och ta vara på den underbara skatt vi har. TRON. TRON som förflytta berg, tron som leder hem- inte bort. TRON som berikar och glädjer, stöttar, undersöker och skapar otroliga möjligheter i tjänst- för HERREN. /Maria
1 Petrus brev Kapitel 2
1 Lägg därför bort all slags ondska, falskhet, hyckleri, avund och förtal. 2 Längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken så att ni genom den växer upp till frälsning, 3 när ni nu har smakat att Herren är god
Ett heligt prästerskap
4 Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. 5 Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus. 6 Det står ju i Skriften: Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten, och den som tror på den ska aldrig komma på skam.
.✱ De stöter emot den därför att de inte lyder ordet. Så var det också bestämt om dem.
9 Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett Guds eget folk för att förkunna hans härliga gärningar
✱,✱ han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus. 10 Ni som förr inte var ett folk är nu Guds folk, ni som inte hade fått barmhärtighet✱ har nu fått barmhärtighet.
Ett nytt liv
11 Mina älskade, jag uppmanar er som främlingar och gäster att hålla er borta från de köttsliga begären som för krig mot själen. 12 Uppför er väl bland hedningarna, så att de som anklagar er för att vara onda ser era goda gärningar och prisar Gud den dag han besöker dem.
13 Underordna er alla mänskliga myndigheter för Herrens skull, både kejsaren som högste härskare 14 och ståthållarna✱, som är sända av honom för att straffa dem som gör det onda och hedra dem som gör det goda. 15 Det är Guds vilja att ni genom att göra gott ska tysta munnen på oförståndiga och okunniga människor. 16 Ni är fria, men använd inte friheten som täckmantel för det onda utan för att tjäna Gud. 17 Visa aktning för alla, älska era trossyskon, vörda Gud och ära kejsaren.
Kristus som föredöme och Frälsare
18 Ni slavar, underordna er era herrar och visa dem all respekt, inte bara de goda och milda utan även de hårda✱. 19 Det är en nåd✱ när någon är medveten om Gud och därför håller ut när han får lida oskyldigt. 20 Vad är det värt för beröm om ni står ut med straff när ni syndar? Men om ni står ut med att lida när ni gör det goda, då är det en nåd inför Gud.
21 Till detta är ni kallade. Kristus led i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek fanns i hans mun
.✱23 När han blev hånad svarade han inte med hån, när han fick lida svarade han inte med hot, utan han överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. 24 Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade
. 25 Ni var som vilsna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare✱.✱
Denna sida här nedan kan ni läsa, och fundera över hur världen och samhället är och hur det påverkar oss och hur vi inte kan göra något åt vissa saker. Den som lever nära JESUS har fördelen att förstå dessa saker på ett enklare vis än den som inte alls vet vad tro och förtröstan och hjälp är.
Här i länken/länkarna på sidan finns upprörande saker att läsa och den som är vaken kan mycket snart förstå vad som sker i detta land och i närheten av oss alla.
Förr hade man inte Internet (på gott och ont), så då fick man inte den nyhetsskörden och nyhets-chockerna som man får nu.SE DENNA VIDEO OCKSÅ!
VAR VISS om att JESUS KRISTUS ser och hör allt och alla dina suckar och oförståelse och smärta som du ser och hör om, de vet han redan om. Gå till honom med allt och se dig om i verkligheten och var nära Jesus i bön om det du ser och hör!Vi vet nog alla lite för mycket och det gör faktiskt ont, men JESUS lindrar värken av sanningarna.
Känner du dig hjälplös, rådvill, tom, undrande, gråtande, ofri, osäker, livstrött?….eller annat eller mer..
-GUD är den DU och JAG och alla skall Gå till! ALLTID, i ALLA Situationer! GUD hjälper i ALLT! Se bibelorden, och be, du som vill vara med HERREN!
Stanna upp och GE HERREN möjligheter för dig att vakna till LIV och gå med HONOM!
1 Mos 1:1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 3 Mos 20:7 Ni ska helga er och vara heliga, för jag är Herren er Gud. 5 Mos 4:19 Och när du lyfter din blick mot himlen och ser solen, månen och stjärnorna, himlens hela härskara, låt dig då inte förledas att tillbe dem och tjäna dem, för Herren din Gud har gett dem åt alla folk under hela himlen som deras del. 5 Mos 4:23 Akta er så att ni inte glömmer det förbund som Herren er Gud har slutit med er, så att ni inte gör er en avgud, en bild tvärtemot vad Herren din Gud har befallt dig, 5 Mos 7:6 för du är ett heligt folk inför Herren din Gud. Dig av alla folk på jordens yta har Herren din Gud utvalt att vara hans egendomsfolk.
Den som ropar på GUD den får SVAR! Den får hjälp- ALLTID och i ALLA situationer.
”Jag vill stiga upp på min vaktpost och ställa mig på muren; jag vill speja för att se, vad Han skall tala genom mig.” Hab 2: 1.
UTAN vaksam förbidan å vår sida vänta vi förgäves på hjälp från Gud. Om Herren icke kommer till oss såsom vår styrka och vårt försvar, är det, emedan vi ej äro på utkik efter Honom. Mången gång gå vi miste om den erbjudna hjälpen, emedan vi icke stå på vår vaktpost och speja efter den annalkande undsättningen i fjärran för att öppna våra hjärtedörrar på vid gavel för densamma. Den som icke intager en sådan avvaktande ställning skall aldrig hoppas att få mycket. Förbida din Gud beständigt i alla livets förhållanden.
Om du icke ställer ut ditt vattenkrus, då det regnar, skall du aldrig få något vatten.
Vi måste vara mer metodiska och bruka vårt sunda förnuft då vi i bönen göra anspråk på Guds löften. Vad skulle man tänka om den man, som om och om igen gjorde sitt besök i banken, placerade på disken ett stycke papper som han sedan tog tillbaka för att hastigt skynda ut igen? Jag fruktar för, att han inom kort bleve visad på dörren. Den person, som besöker banken i en bestämd avsikt framlämnar sin check och väntar tills han fått den utväxlad i mynt. Han lämnar icke banklokalen, förrän han uträttat sitt ärende. — Han ställer sig icke vid disken med checken i handen för att resonera om den utomordentliga namnteckningen och det förträffliga dokumentet. Han väntar på sina penningar, och först då han erhållit dem, är han tillfreds. Sådana personer, men icke gycklare, tages där väl emot.
Men ack, huru många människor handla icke med Gud på detta sätt! De bedja såsom på lek, utan att invänta svar från Honom. Vår himmelske Fader vill, att vi skola mena fullt allvar då vi bedja till Honom. — C. H. Spurgeon.
Från Lennart Jareteg www.bibelfokus.se kommer dessa sanningar, frågor och svar!
Fråga:
Hej! Vad anser du om The Last Reformation och Torben Søndergaards undervisning?
Svar:
Med risk för att en del personer nu blir förargade över vad jag tycker i denna fråga, skall jag ändå dela med mig av hur jag ser på The Last Reformation och Torben Søndergaard.
Det första jag reagerar på är att Torben Søndergaard inte skäms för sig att anta det högdragna namnet The Last Reformation. Det är ett STORT uttryck som visar vad han anser om sin egen verksamhet och sig själv. För mig är det ett tecken på högmod.
När det gäller hans kritik av kyrkornas stela verksamheter och arvet från Rom, så låter en del korrekt, men frågan är vad man får på köpet. Som alltid måste man kika mer på vad undervisningen innehåller, för Bibeln varnar ju oss med orden: ”lite surdeg syrar hela baket”!
The Last Reformation påminner om hur ny-judaismens spridning började. Den började mycket med kritik just mot Katolska kyrkan och hur alla andra kyrkor sitter kvar i rester från den Katolska kyrkan (man pekade inte minst på att söndagagen som sabbatsdag skulle vara av ondo). Sådan kritik kan locka till sig anhängare, men det är inte en bra grund att bygga tro och gemenskap på. Ny-judaismens anhängare hamnade sedan i en exklusivitet och lagiskhet som gav många efterföljare svåra problem, andra drog vidare och konverterade till judendom, med omskärelse som följd, osv.
Man måste fråga sig om det är tryggt med en förkunnare som enbart uppehåller sig i Apostlagärningarna och därmed bygger hela sin teologi på denna enda bibelbok? ”Summan av Guds Ord är sanning” – enligt Bibeln själv. De första kristna hade inget Nya testamentet (NT) överhuvudtaget, så för dem var Guds Ord lika med Gamla testamentet (GT). Vi får absolut inte lägga undan undervisningen i GT, men vi skall inte leva efter Lagen. På sätt och vis skulle man kunna kalla Torbens verksamhet för Apostlagärningarna Only eftersom det är där han vill stå, men jag tycker inte ens han följer undervisningen i Apostlagärningarna på ett korrekt sätt.
Det är slående hur mycket The Last Reformation marknadsförs med fräsiga videor där folk sägs bli helade och där folk lämnar ett personligt vittnesbörd. Videoproduktionen är mycket påkostad och flashig. Med dessa lockas folk till en ”kickstarter”, som blir en slags gräddfil/genväg in i ett liv som lärjunge och evangelist – sett ur deras perspektiv. Men att fostras som en sann Jesu efterföljare tar tid, och går genom prövningar och motgångar – faktiskt under hela livet. Det lär vi oss från bl.a. GT.
På deras hemsida finns så klart länken ”Donate” (för donationer) samt en web shop. Själv tycker jag sådan kommers alltid är ett varningstecken. Villoläror brukar ju gå bra att sälja. Men Guds Ord skall inte behöva kosta något. Det skall inte heller kosta att vara en lärjunge. Sanningen med stort ”S” skall vara fri och tillgänglig för den som saknar pengar, även för den som inte är lärd.
Uppsnappat från Lesson 1 – Come out of the the box – The Pioneer School
Jag tog en stund och kollade igenom ovan nämnda undervisning. Nedan finns korta noteringar av budskapet med mina kommentarer.
Notering 1: Det mesta av Torbens undervisning tar avstamp från enbart Apostlagärningarna. Han menar att man enbart skall se i Apostlagärningarna om man vill se hur ett ”normalt” kristet liv skall vara. Apostlagärningarna är det normala kristna livet! Om Jesus inte har ändrats så har inte Apostlagärningarna det heller = hur vi idag kan leva samma liv som apostlarna, enligt Torben.
Kommentar: Var inte det verk som de allra första apostlarna utförde något extraordinärt? Visar inte hela den kristna historien det? Jag tror det. De första apostlarna hade en alldeles särskild utrustning för ett alldeles särskilt uppdrag. Förföljelse, motgångar, lidande och martyrskap var kännetecknande för deras tjänst, INTE välfärd som det är med dagens falska apostlar. Torben lämnar dessutom Paulus undervisning i Romarbrevet därhän, och därför får han ju inte med det fulla och sanna evangeliet (eftersom Paulus hade fått en särskild uppenbarelse över det).
Notering 2: Torben säger att det inte är i GT som vi hittar vad en lärjunge är för något. Det är inte heller i de fyra evangelierna eftersom ingen där var döpt så som vi döps idag och de var inte heller andedöpta. Jesus hade dessutom inte dött ännu vid den tiden. Många kristna lever i de fyra evangelierna, men vi borde leva i Apostlagärningarna, enligt Torben. Apostlagärningarna är det normala kristna livet, enligt Torben. Man är ingen lärjunge om man bara sitter i kyrkan.
Kommentar: De första kristna hade enbart GT som skriftlig vägledning. Där finns också Guds Ord till oss om det kristna livet, den kristna vandringen, efterföljelse, lärjungaskap osv. Jesus är Ordet som blev kött, och vi umgås med Gud/Jesus när vi läser HELA Bibeln. Det är SÅ vi lär känna Gud! Dessutom är det Paulus undervisning som verkligen uppenbarar evangeliets innebörd för oss.
Notering 3: The Last Reformation handlar om att ”komma in i det livet som man drömmer om”. Man får igång folk i detta nya liv på ”40 minuter”, enligt Torben.
Kommentar: OJ vad han förnekar helgelsen och vandringen med Gud! Men judarnas 40-åriga helgande ökenvandring är en profetisk förebild för kristnas livslånga vandring i helgelse. Ur just en sådan berättelse ifrån GT finns mycket lärdom att hämta. Utan att dra sådana lärdomar blir man ett lätt byte för villoläror och för ”kick starters” som leder vilse. Sedan måste man vara försiktig med att säga att det kristna livet skall vara som något som man drömmer om att få, det ger helt fel signaler, vilket ”köttet” så klart gärna responderar på. Det sanna kristna livet handlar om att ”ta ditt kors på dig”, att förminskas i sig själv för att Gud skall bli stor. Prövningar tillhör det kristna livet, visar Bibeln, och det är knappast något som man drömmer om.
Notering 4: Han säger att folks liv har blivit förvandlade pga av hans egen undervisning och verksamhet.
Kommentar: Det är ganska oklädsamt för en kristen ledare att säga så om sig själv. Man bör inte ens säga det om andras verksamhet. Det är JESUS som förvandlar oss genom vår vandring, vår helgelse. Det finns risker med att omogna kristna får börja testa på ”mirakler”. Köttet blir tillfredsställt av att göra märkvärdiga saker och av att få vara med om spektakulära ting. Dessa s.k. mirakler finns också fog för att vara tveksam till.
Notering 5: Torben säger att hans uppgift är att träna och utrusta folk att bli lärjungar på riktigt.
Kommentar: Var står det i Bibeln att VI skall träna och utrusta folk till att bli lärjungar?
Notering 6: Mycket i The Last Reformation går ut på s.k. ”street healing” (= att evangelisera genom att erbjuda förbön för olika sjukdomar ute på gator och torg). Man vill hela folk för att bevisa att Gud finns. Vittnesbördet inom rörelsen handlar mest om tecken och under.
Kommentar: Predikar de överhuvudtaget evangeliet??? OBS! Evangeliet inkluderar inget löfte om fysiskt helande! Jesu försoningsgärning på korset är det centrala. Det är vår gemenskap med Gud som blir helad genom Jesu försoningsgärning. Gud kan låta tecken och under följa evangeliet (Ordet) där det predikas, men det är inte en del av budskapet (se Mark 16:20). Dessutom säger Bibeln att tro kommer av predikan och att predikan skall vara fött ur Ordet (se Rom 10:17).
Notering 7: Det handlar inte om teologi för huvudet, säger Torben.
Kommentar: Förkunnare av denna sort säger vanligen att vi skall koppla bort förnuftet. Men Guds Ord är verkligen även något för huvudet, för förnuftet. Många bibelställen visar på detta: t.ex. att ”Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd” (Matt 22:37).
Notering 8: Torben menar att hans andliga gåva är att provocera folk.
Kommentar: Ok, men den gåvan nämns inte i Bibeln.
Notering 9: Torben säger att kejsaren Konstantin förändrade kristenheten för gott och att Konstantin ändrade många saker i kristenheten.
Kommentar: Torben använder Apostlagärningarna som enda mallen för kristen tro, vilket alltså blir fel. Sedan var det inte så att Konstantin själv ändrade på allt i den tidens kristenhet. Redan 100 år efter Kristus började församlingsledarna bråka om vem som var störst av dem, villoläror dök upp osv. Så förruttnelsen började långt före Konstantin – och fortsatte även efteråt. Konstantin kom in först på 300-talet.
Notering 10: Torben klandrar Martin Luther för att han inte reformerade den Katolska kyrkan tillbaka till Apostlagärningarna. Han säger att Luther menade att vi inte kunde bli fria från synd.
Kommentar: Luther hade ju rätt i att ingen blir helt fri från synd före Jesu återkomst (se 1Joh 1:8). Det är först då som ”den sista omskärelsen” sker (se 1Kor 15:51 och 1Joh 3:2). Den som säger att han är fri från synd syndar genom de orden (högmod och villfarelse är också synd). Sedan är det korrekt att Luther inte reformerade den kristna tron hela vägen tillbaka till hur den urkristna församlingen levde, men efter Luther kom rörelser som levde mer i enlighet med Nytestamentlig kristen tron (alltså inte enbart i linje med Apostlagärningarna). Luther var dock en mycket viktig spelare när det gäller att frigöra kristna till en sann kristen tro.
Notering 11: Torben menar att det är viktig för frälsningen och andeuppfyllelsen att bli döpt så fort som möjligt.
Kommentar: Han gör med detta uttalande dopet till ett sakrament när han menar att det är så viktigt i sig, och sakrament tillhör inte en sann kristen tro. Dopet är inte nödvändigt för frälsningen. Rövaren på korset jämte Jesus var inte döpt. Men Jesus har befallt oss att både döpa och att hålla nattvard, så därför gör vi det. Dessa två är yttre vittnesbörd om djupare andliga sanningar.
Notering 12: Torben säger att Metodisterna kom med en ny sanning, att vi här och nu kan bli fria från synd. Att vi kan bli heliga liksom Gud.
Kommentar: Om nu metodisterna sa detta, så stämmer det ändå inte med Bibeln. Denna syndfrihetslära har gett många unga kristna problem. Man går in i den tron med liv och lust, men ramlar ut nedslagen och deprimerad. 1 Joh 1:9 säger oss: ”Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss”. Den fulla förvandlingen till syndfrihet kommer oss till del vid Jesu återkomst. Fram till dess har vi Hjälparen den Helige Ande till vårt stöd i vardagen och till hjälp med helgelsen.
Notering 13: Torben har en typisk ”Latter rain / Kingdom Now / Manifested sons of God–teologi” där han menar att Gud skall återställa sin församling före Jesu återkomst. Alla olika väckelser som Luther (rättfärdiggörelse genom tro), Baptister (vuxendop), Metodister (heliggörelsen), Adventister (Jesus återkomst), Finney/Moody (andedopet), Azusa street (andens gåvor), Apostoliska rörelsen (de fem tjänsterna) – har bidragit med sin del i denna återställning, menar han. Snart har vi allting, enligt Torben.
Kommentar: I och med detta har Torben välsignat alla dessa rörelser (varav flera hade allvarliga villoläror) och dessutom sopar han undan Bibeln budskap om det stora avfallet före Antikrists framträdande och Jesu återkomst!
Notering 14: Torben säger att all gudstjänstordning i församlingarna har sina rötter i Katolska kyrkan.
Kommentar: Det är en överdrift. Enligt kyrkohistorien tillkom mycket av det religiösa beteendet genom religionssynkretism vilken började redan runt år 100. Församlingar kopierade religiösa riter från andra religioner för att konkurrera om människor, eftersom människor vid den tiden föredrog religioner som hade en påkostad utsmyckning av sina ”gudstjänster”. Detta enligt religionshistoriker Hjalmar Holmquist. Men det är korrekt att mycket av innehållet i församlingarnas gudstjänstordning inte har någon förankring i NT.
Notering 15: Han säger att alla läser Bibeln med olika glasögon. Han vill inte lägga tid på teologiska diskussioner.
Kommentar: Underförstått säger han att han inte själv läser Bibeln med några särskilda glasögon och att man inte kommer att göra det om man följer hans undervisning. Fundamentala lärofrågor är tydligen inte särskilt viktiga för Torben. Men helt uppenbart har Torben Latter rain-glasögonen på sig när/om han läser Bibeln.
Notering 16: Det är helande, driva ut onda andar, osv som Torben räknar som något som är att göra något viktigt för Gud.
Kommentar: Tydligen är dessa tecken och under beviset på att man är en sann Jesu lärjunge, enligt Torben. Här måste vi börja från början och säga att man inte kan vara en sann Jesu lärjunge om man inte först fått ta del av det sanna evangeliet och sedan accepterat det och underordnat sig det. Om det sedan förekommer tecken och under i mitt liv är upp till Gud. Se Apg 1:4: ”Lämna inte Jerusalem utan vänta på vad Fadern har utlovat, det som ni har hört av mig.” Sant lärjungaskap handlar om en mognad som kommer med åren då man också vandrar med Gud genom prövningar och motgångar.
Notering 17: Torbens slutbudskap i videon: ”Gud måste förena oss alla innan Jesus kan komma tillbaka!”
Kommentar: Detta är ett typiskt och mycket farligt Latter rain-budskap, fast i en lite annorlunda kostym. Men Bibeln visar oss att den som i den yttersta tiden kommer att förena de flesta, det är Antikrist! Bibeln visar också tydligt att en stor del av kristenheten kommer att avfalla före Jesu återkomst. Latter rain-teologi bidrar till detta avfall, och driver sina efterföljare rakt in i Antikrists öppna armar!
SLUTSATS
Utifrån vad jag sett och hört av Torben Søndergaards undervisning, måste jag bestämt ta avstånd från både Torben Søndergaard och hans rörelse The Last Reformation. Det finns så mycket som är falsk kristendom och vilseledande i hans undervisning, att jag vill varna alla från att ta del av den!
Ju mera vi orkar umgås med Herren, till desto större välsignelse blir sjukbäddens stillhet och ensamhet för oss. I nödens stunder orkar vi inte annat än ropa till Gud. Men alla de stunder vi tillbringar på sjukbädden är ju inte stunder av nöd. Visst finns det också lättare tider. Om vi under de tiderna orkar söka oss nära Gud, blir vår sjukbädd en helig plats för oss. Den som är sjuk orkar inte mycket. Man orkar inte ens be mycket. Men man orkar vila i Gud och söka andens gemenskap med den levande Herren. Under sådana tider kan man också lära sig bönelivets största hemlighet.
Den starke behöver i regel inte mycket bön. Den som själv kan mycket, ber inte så värst mycket. Men den svage och hjälplöse lägger stor vikt vid bönen. På så sätt kan sjukbädden bli en alldeles speciell böneskola för oss. Nu skall ingen tro, att det är fråga om någon sorts krav. Inte tvingas du att be, när du en gång inte orkar. Det är fråga om en förmån. Du får i tysta suckar bära ditt hjärtas nöd inför Gud. Hemligheten med allt levande kristenliv är att ständigt vara vid Herrens nådesaltare. Där borde vi alltid uppehålla oss. Det är lätt att be då, när bönens ande uppmanar oss att be. Men vi upplever ofta tider, då vi inte alls förnimmer böneandens närvaro. Då upphör många att be. Men just detta är fel. Just när du känner dig allra kallast, skall du stilla söka dig till Herren.
Jag skulle ha lust att säga, att själa-fienden gör allt för att förhindra att vi ständigt uppenbarar oss hos Gud. Han skjuter sina pilar mot oss, ibland brinnande pilar. Han säger, att vi är så syndiga och värdelösa, att Herren ingalunda hör oss. Han upprepar, att våra bönesuckar är så svaga, att de inte når upp till himlen. Han får oss att se på alla våra egna brister och ofullkomligheter, så att vi drar oss tillbaka från gemenskapen med Herren. Det skulle dock inte få ske. För Jesus har ju själv sagt: ”Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet. Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet”Matt 7:7-8
Här talas inte ens om fromma, än mindre om något slags perfekta gudsmänniskor. Här försäkras, att varje bedjande får, den sökande finner, och för den klappande skall varda upplåtet. Därför borde vi redan i förtröstan på detta löfte söka levande gemenskap med Herren, och detta sökande är just att uppehålla sig hos Gud. Och ju kallare och hjälplösare du känner dig, desto mer välkommen är du inför Jesu kärleksfulla ögon. Inte fordrar han någonting av dig. Han är färdig att ge allt. Just bönen öppnar ditt hjärta, så att du kan ta emot hans rika gåvor.
Herre, du ser hur kall och hjälplös
jag är. Jag skulle så gärna be, men
jag orkar inte. Ge mig bönens ande,
som ber i mitt hjärta, också när jag
inte själv orkar be.
Bibelord Rom 8:26-27, Hebr 7:24-25
Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.
Foto Maria
Ja Gud är tröstens Gud, han kan som ingen annan föra oss framåt- i segertåg!
Lita på Herrens löften
Gud leder sina egna på ett förunderligt sätt. Vi tror så lätt, att vår kristna vandring skall bli ljus och lycklig, då vi gjort upp vårt mellanhavande med Gud och våra medmänniskor. Och detta är ju alldeles sant. Men det betyder ändå inte, att Herren inte ibland skulle föra de sina ut på stora djup.
Jesus själv råkade ut på så stora djup, att han svettades blod. Paulus blev så illa tilltygad av Satans ängel, att han trodde, att allt var slut. Luther berättar, att han hamnade i ett sådant helvetets gap, att om det lidandet varat någon minut längre, så hade han brutit samman lekamligen och andligen.
Då Gud på detta sätt leder sina utvalda, måste det ligga en stor välsignelse förborgad i lidandet. Vi märker också, att de människor, som Herren i sin nåd kunnat bruka alldeles särskilt, de har också varit sådana, som han själv genom stora lidanden berett för dessa uppgifter.
Vi kunde alltså säga, att lidandet är en ära för Guds barn.
Herren kan inte anförtro samma mått av lidande åt varje människa. Han kan inte sätta varje troende på ett lika svårt prov som trons fader Abraham, som med sina egna händer skulle slakta sin egen, älskade, ende son.
Föreställ dig ett ögonblick den bilden.
Egentligen kan ingen annan förstå den än en sådan far och mor, för vilken barnet är dyrbarare än deras eget liv.
Och det skulle dessutom gå till på det sättet, att fadern själv med egna händer skulle slakta sitt barn.
Men du lägger märke till med vilket lugn Abraham möter denna prövning. Berättelsen om hur far och son stiger upp på Moria berg och om deras samtal (Mos 22) hör till bibelns vackraste berättelser. Med vilken ömhet och förtröstan går inte Abraham denna väg, medan hans invärtes människa måste ha varit som sargad av tusen törnen.
Inte allas tro på Guds kärlek skulle ha kunnat uthärda en prövning av detta slag, men Abrahams tro höll. Han befann sig inte för första gången på trons väg. Bakom honom låg en lång vandring tillsammans med Herren.
Abraham hade lärt sig att sluta ögonen för allt synligt och blint lita på Herren. Det hade han lärt sig på erfarenhetens väg.
Så måste vi också många gånger göra, då allt det synliga ropar åt oss tvärt emot Ordets vittnesbörd, då det synliga inte på minsta sätt vittnar om Guds kärlek utan snarare rakt tvärtom.
Men den som gått Herrens väg har så många gånger stått inför sådana omöjligheter, att han småningom lärt sig att mera lita på Herrens löften än på allt det som syns.
En blind tro, som trots allt litar på Herrens absoluta kärlek, ärar bäst vår Gud.
Jag tackar dig, Herre, för att allt
som möter mig också denna dag
kommer av din kärlek. Också bakom
mina svåraste stunder finns din kärlek,
fastän jag inte förstår den. Stöd mig
i denna min tro. Upplys mitt förstånd
genom din helige Ande, så att jag fattar,
att det som nu känns allra svårast en
gång kommer att vara mitt största
tacksägelseämne. Lär mig förstå, att
det du låter mig gå igenom är en
nödvändighet, för att jag skall uppnå
den klarhet du en gång vill ge mig.
Bibelord Rom 4: 18-21. Ps 48: 15.
Från ”Tröstens Gud” av Urho Muromaa.
Att ha en tro på Gud och att älska Jesus, Frälsaren, är ju inte så lätt har jag lärt mig. Det är många problem som kommer och det vill till att HA TRO då det dyker upp svårigheter! Eller hur? Har du kanhända haft mycket sorg, precis som jag? Trångmål kommer ju för att pröva oss! Trångmål styrker oss och visar oss och Gud vilka vi är. Men visst, ibland kan det räcka med elände kan man tycka.
Så tycker jag då det gäller mina smärtor i kroppen och det är mycket arbetsamt och hemskt på många vis. VARFÖR är den så långvarig? Ja jag är också MYCKET , Ja HELT beroende av Gud, ja VARJE STUND!
Ska vi titta på texten nedan:
”Vi voro på allt sätt i trångmål” 2 Kor 7: 5.
5
Ty väl fingo vi till köttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro på allt sätt i trångmål, utifrån genom strider, inom oss genom farhågor;
VARFÖR leder Gud oss på detta sätt, och varför tillåter Han prövningen bliva så svår och långvarig? För det första framträda Hans all-tillräckliga nåd och kraft vida bättre, än om vi vore fritagna från trångmål och prövningar.
Det gör oss mer medvetna om vårt beroende av Gud? Hans fostran går ut på att lära oss bero av Honom, att förbliva i Hans hand och lita på, att Han har omsorg om oss.
Denna ställning intog Jesus själv, och Hans önskan är, att också vi skola göra det, icke i egen kraft utan med vår hand sluten i Hans och i ett absolut beroende, som icke tillåter oss taga ett steg på egen hand. Det är endast i prövningens skola Gud kan lära oss trons svåra läxa. Värdet härav överstiger vida ett liv i lycka och ro.
Då vi en gång lärt oss trons läxa, ha vi därmed gjort en vinst för evigheten och förvärvat oss en skatt, vars värde aldrig förgår. Utan tro skall själva rikedomen lämna oss fattiga.
”Andra har Han hjälpt”, varför icke mig? Andra har Han givit liv och frid i sig; andra har Han botat för vad ont som helst, skulle jag då icke ur min nöd bli frälst?
O, hur mången börda Han har lyft av, månne Han då icke har för min en grav? Månne ej Hans hälsning klingar och till mig: ”Säg, mig barn, vad vill du Jag skall göra dig?”
Lär mig då, o Herre, lita helt på Dig; gör Ditt ord till sanning mer och mer för mig! Har du hjälpt andra, lär och mig i tron vänta hjälp och höja min lovsångston. L. S.
Vågar du lita på Gud? Jag hoppas att du gör det, för HAN är den ende en människa kan LITA PÅ I ALLT som sker. Hur vi än mår kan vi lita på Gud, i ALLA omständigheter. Jag har fått ett bevis på hans kärlek och hans sätt att ge oss svar, idag igen! En fråga jag ställde fick ett svar, det tog lite tid men det är så sant att han hjälper i allt. Så gör HAN, min Gud.
Bibelorden är underbara och sanna.Bibel 1917: -Jesus lever
25
Job 19:25
Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.
Psaltaren 33:4-5
4 Ty HERRENS ord är rätt, och allt vad han gör är gjort i trofasthet.
5 Han älskar rättfärdighet och rätt; jorden är full av HERRENS nåd.
25
Matteus kap 6 25-34
Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med. Är icke livet mer än maten, och kroppen mer än kläderna?
26
Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de?
27
Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln till sin livslängd?
28
Och varför bekymren I eder för kläder? Beskåden liljorna på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de;
29
och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
30
Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?
31
Så gören eder nu icke bekymmer, och sägen icke: ’Vad skola vi äta?’ eller: ’Vad skola vi dricka?’ eller: ’Vad skola vi kläda oss med?’
32
Efter allt detta söka ju hedningarna, och eder himmelske Fader vet att I behöven allt detta.
33
Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.
34
Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.»
5
Psalm 25:5
Led mig i din sanning, och lär mig, ty du är min frälsnings Gud; dig förbidar jag alltid.
28
Matteus 11:28-30
Kommen till mig, I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro.
29
Tagen på eder mitt ok och lären av mig, ty jag är saktmodig och ödmjuk i hjärtat; ’så skolen I finna ro för edra själar’.