De flesta som är eller som kallar sig för kristna liksom även många som bekänner sig till andra religioner och läror har någon slags tro på att det finns ett himmelrike kontra ett helvete efter att jordelivet är slut och att de goda såväl som de onda tids nog (om inte i detta livet så i nästa) kommer att få skörda frukterna av sin godhet eller ondska.
Något annat vore orättvisa av stora mått.
Uppfattningarna skiljer sig dock om hur det ser ut i himmelen eller i helvetet (vad är det egentligen för något?) och om vilka som kommer att hamna på det ena eller på det andra stället.
Vissa går så långt som till att hålla med dem som kallar sig atister (eller som har blivit totalt desillusionerade) och som menar att de själva och alla andra redan lever i helvetet här och nu (kan det verkligen bli värre?) för att det är ett rent helvete på jorden med en massa ondska och elände, orättvisor, krig och konflikter. Då spelar det inte så stor roll var man hamnar den dagen för inte kan det bli värre än vad det redan är.
Vad är det (ser du inte hur det ser ut i världen!!) om inte ett helvete sa min egen av livet hårt prövade mamma och tittade anklagande på mig med blixtrande ögon när jag försökte berätta för henne om Jesus.
Det gjorde jag (vid några tillfällen) när hon under de sista två åren av sitt liv var mer eller mindre hänvisad till sin säng (jag och min ena syster hjälpte henne med allt för hon vägrade att släppa in hemtjänsten) vilket slutade med att hon sista gången hotade med att polisanmäla mig om jag inte slutade tala om MIN Jesus som hon sa.
Jag slutade tala om Jesus men när jag gick därifrån den gången (efter att hon hade hotat med att polisanmäla mig) så sa hon att den där Jesus kanske inte är så dum ändå, förlåt för att jag brusade upp, och så sa hon är du en ängel ……? Då (och den känslan är svår att beskriva) kände jag på mig att min mamma skulle ta emot Jesus men jag visste inte hur eller när.
Det enda jag visste var att hon blev sämre och sämre för varje dag men jag bad för henne flera gånger om dagen om att Jesus skulle öppna hennes hjärta så att hon skulle kunna ta emot honom och jag fick bönesvar.
Min mamma tog emot Jesus (vilket är vad jag tror och vill tro men inte fått bekräftat för mig) när hon var döende men det är en annan historia.
Inga normalt funtade människor vill hamna i helvetet (hur det nu än ser ut) när de lämnat jordelivet. Själva ordet ger kalla kårar och rysningar men är det inte så att där människor befinner sig under sin jordavandring där kommer de helt logiskt att bli placerade den dag de lägger näsan i vädret?
Jag menar att de som har gett sin själ och sitt hjärta till en orättfärdig värld, till ogudaktiga människor och till Satans system här på jorden, de kommer att hamna där de känner sig hemma och väl till mods, bland likasinnade där de trivs, den dag de går hädan.
Något annat vore ett övergrepp från Guds sida om han skulle skicka dessa människor till sitt rike (bara för att deras tid på jorden är slut), de må ha kallat sig kristna eller vad som helst, när de har valt att stå upp för världen och för Satans rike här på jorden.
I Guds himmel (rike) får de inte träffa dem som de har älskat här på jorden och som de har stått upp för och dyrkat och samarbetat med.
De som de har lierat sig med under sitt jordeliv finns inte där och tänk vilket trauma det skulle bli för dem om Gud/Jesus hade valt att släppa in dem i sitt himmelrike och de hade tvingats stå framför Guds tron och sjunga lovsånger och prisa Gud när det enda de vill är att komma till det ställe där deras likasinnade finns och där de hör hemma.
Tänk vilken upprorsande som hade kunnat breda ut sig i Guds himmel (rike) om Gud hade varit så snäll (kärleksfull och barmhärtig) så att han hade tagit emot alla som önskar att komma till honom efter att deras jordeliv är slut och för att de inte vill hamna där de hör hemma, för att inte säga all synd som hade kunnat breda ut sig där.
Himmelriket är inte något som kommer sedan utan himmelriket finns här och nu på jorden och det är här och nu vi väljer var vi vill hamna (kommer att hamna) när vårt jordeliv är slut.
De som kallar sig kristna (utger sig för att vara kristna) men som älskar världen, som älskar påvar, presidenter, ogudaktiga makthavare (vilka har gett sin själ till Satan) och går i ok med dem kommer tids nog att hamna bland sina likasinnade, det vill säga i helvetet där många redan befinner sig eller är på väg till.
Så ser Guds rättvisa ut och nog är det rättvisa.
Att som kristen se fram emot att komma till Gud, till himmel (riket) efter sin död och efter att ha stått upp för Satan och för världen (samarbetat med Satan och med världen) är möjligt (människor kan se fram mot vad som helst) men det finns inga belägg i skriften för att så kommer att ske.