Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Längesedan tycks det vara då det sattes igång ett skeende som vi fortfarande är i. NWO och det man också kallar för The Great Reset…….. En omdaning av världen- till det SÄMRE! MEN det vet inte alla människor som inte är pålästa. MEN jag tror att många håller på att förstå att det är i SLUT-TIDERNA som vi lever nu.
Det finns inte mycket som verkar normalt nu och det är långt gånget med krigstankarna och hur banker och dess s k pengar läggs på hyllan för att inte existera framöver, och många kommande bekymmer.
GLÄDJEN:VI HAR ETT HOPP i allt detta som sker nu, och det är JESUS KRISTUS, vår HERRE!
Det ligger en man vid sidan av vägen. Han har blivit överfallen av rövare säger min Bibel. Han är plundrad på allt det han hade. Han är berövad sina kläder, sönderslagen och misshandlad. Han ligger där i diket utan förmåga att resa sig upp och ta tag i sitt liv. Det finns många människor som har det svårt. Många människor vill uppmuntra och säga: ”men ta tag i ditt liv, ryck upp dig!” Den här mannen som ligger där, han har inga möjligheter att ta tag sitt liv. Frågan är om han överhuvudtaget ska överleva. Vi vet varifrån han kom och vart han var på väg, men jag vet inte vem han var. Hur han egentligen hade det i sitt dagliga liv, det är helt irrelevant. Helt ointressant. Det vi vet är att Jesus berättar om honom att han ligger sönderslagen i landsvägsdiket. Men det kommer ju människor vägen fram. Det kommer en präst. Vi kan se att det är en präst, för han har de fina kläderna på sig. Manteln som talar om att han är Guds redskap här och nu. Men det verkar som att han saknar någonting, trots sin fina utstyrsel. Han saknar förmågan att se vad som finns i hans omedelbara närhet. Eller också är det så illa att han ser, men tittar åt ett annat håll för han vill inte se. Han skyndar förbi. Ja, ja. Hoppet är väl ändå inte ute? Vi hör fotsteg av någon annan som kommer. Och det är en levit berättar min Bibel. Det är också en Guds tjänare. Han skyndar sig förbi. När det här ordet började tala till mig så fick jag en ny inblick i situationen. Jag visste ju, för jag har läst den här berättelsen många gånger, jag visste att det skulle komma en tredje person, nämligen en samarit. Så började tankarna arbeta i mitt inre: Tänk om den här mannen som låg där slagen hade skrapat ihop det sista av krafter och stolthet som han nu kunde ha kvar i sin situation och sagt: ”Nej tack rör inte mig!” Det hade inte varit så konstigt. Därför att den mannen som kom nu, det var en samarit. Och jag utgår ifrån att mannen som ligger i landsvägsdiket är en jude. För något annat är inte berättat. Så det hade ju kunnat finnas en liten hårsmån utav, låt oss kalla det för självbevarelsedrift hos den här mannen i diket, som hade fått honom att tacka nej till ett vidrörande av en samarit. Men han blir omhändertagen och blir placerad på en åsna, och så bär det av mot läkedom och fortsättning på livet.
Vid ett tillfälle ställs en fråga när Jesus började gå omkring och kalla människor till sig till efterföljd: Kan något gott komma ifrån Nasaret? Och frågan ska jag läsa om igen ifrån Jesaja 53:
– Vem trodde vår predikan? För vem var Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom (Jes 53:1-3).
Det är det vi har att erbjuda idag. En sådan person. En som kommer vägen fram för att lyfta den som har råkat ut för plundring och överfall. Är det du som ligger där möjligen, i dikeskanten? Är det du som har förlorat allt vad du har för att rövare har plundrat dig? Är det du som har upplevt att de som du förväntade dig ett ingripande från, de gick förbi? Är det du som har tvingats till bitterhet, övergivenhet, ensamhet och mörker i din själ för att ingen varken kunde eller ville ta sig an dig där du ligger i ditt elände? Är det du? Jag frågar inte efter om du tillhör en församling. Jag frågar inte efter om du kommer av en god släkt. Jag frågar bara: är det du som upplever att rövare har förstört ditt liv och du ligger skadad längs vägen? Du var på väg någonstans. Du hade ett mål i sikte. Men du kom inte längre, därför att du råkade ut för rövare. Jag vill fråga dig allvarligt, därför att jag har drabbats av allvaret i den här texten. Jag har tänkt så här: Tänk om den här mannen hade tackat nej till hjälpen som han erbjöds? Hur kan jag säga så? Jo, jag kan säga så, därför att erfarenheten har visat mig att så har skett hundratals gånger, tusentals gånger. Människor har fått ett erbjudanden om att bli lyfta upp ur den djupa dyn, men det har inte passat, för det var fel person som kom.
Kan något gott komma från Nasaret? Vem trodde det som predikades? Hör du min vän, det är lätt att visa ifrån sig honom, därför att han har inget signum av den här världens goda. Det hade inte den här samariten som kom. Han var definitivt omöjlig i det här sammanhanget. Och när Jesus kom till den här jorden, då heter det om honom att inte ens hans egna tog emot honom. Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom. Hör du min vän, vill du tro det budskap som predikas? Vill du se bort ifrån det du tycker borde vara si eller så, och ta emot evangelium? Det finns så många röster i den här tiden som sprider sitt gift över det evangelium som är utsått. Jag vet att människor går evigt förlorade därför att andra människor sprider gift över det utsådda. Och jag säger nu inför Herrens ansikte: Har du råd, människa, att visa ifrån dig honom som talar fast det är denne som Jesaja profeterar om; att han var så eländig så att man ville dölja sitt ansikte för honom? Man ville inte ha med honom att göra. Man hade tänkt sig någonting annat, en konung. Han var så föraktad så vi räknade honom för intet. Budskapet jag har till dig, det är HAN som var så föraktad. Varför vill jag ge honom till dig? Därför att jag vet att det finns en annan sanning än den man såg. Det finns en annan sanning än den du har hört och sett. Det finns en annan sanning. Vad är det? Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid.
Jag erbjuder dig frid du människa, var du än befinner dig, vem du än är. Frid genom Jesus Kristus. Han som dog, han som gav sitt liv, han som kom längs din väg, han finns där just nu. Och han böjer sig ner, han är inte rädd för att bli nersmutsad utav gyttjan du ligger i, hör du min vän. Han är inte förskräckt för någonting av det. Han lyfter dig upp. Det blir ingen kaross eller limousin. Det blir en åsnefärd. Han själv kom ridande på en åsna ska du veta. Åh, pris ske Gud! Tänk att Han är vårt erbjudande. Han är vårt påska-lamm. Och det du och jag har att göra, det är att ta emot honom, det är vår enda chans!
I denna världen regerar mörkret, och mörkret sprider sig med all hast. Det finns knappt något längre som andas sanning. Är man vaken så vet man vilka lögner som man vill pracka på oss och för att dölja VAD som sker. Många olika s k religioner får fotfäste och New Age är en av de största lögnerna. I Jesus är vi FRIA, inte fångna, men går man in i de olika facken och nya s k religionerna så blir man grundlurad, för JESUS finns inte där.
Guds ord ljuger inte. Guds ord leder oss, varje dag, för den som vill det, och för de som behöver HONOM. ATT han är vårt ljus kan vara verkligt jobbigt för de o-troende, som inte förstår VAD som skett i våra liv- (’Ljus’ vill man gärna säga i New age-kretsar, men JAG menar JESUS)
Repris på bibelverser:
Jes 42:16 De blinda ska jag leda på en väg som de inte känner, på okända stigar ska jag föra dem fram. Jag ska göra mörkret framför dem till ljus och det ojämna till jämn mark. Detta är vad jag ska göra, och jag ska inte överge dem. Jes 45:7 Jag formar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka. Jag, Herren, gör allt detta. Ps 56:14 Du har räddat min själ från döden och mina fötter från fall, så att jag kan vandra inför Gud i de levandes ljus. Ps 74:16 Din är dagen, din är också natten, du har skapat ljuset och solen. Ps 89:16 Saligt är det folk som vet vad jubel är! Herre, de vandrar i ditt ansiktes ljus. Ps 90:8 Du ställer våra synder inför dig, våra hemligheter i ditt ansiktes ljus. Ps 97:11 Ljus bryter fram för den rättfärdige och glädje för dem som har ärliga hjärtan. Ps 119:105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig. Ps 119:130 När dina ord öppnas, ger de ljus och förstånd åt enkla människor. Ps 136:7 och gjorde de stora ljusen, evig är hans nåd, Ord 4:18 De rättfärdigas stig är som gryningens ljus, som växer i klarhet tills dagen når sin höjd. Ord 6:23 Budet är en lykta och undervisningen ett ljus, förmanande tillrättavisning är en väg till livet. Ord 13:9 De rättfärdigas ljus lyser klart, men de gudlösas lampa slocknar.
Jag är så oerhört tacksam för frälsningen och vandrar vidare med JESUS. Genom allt, och till slutet och ett LIV med honom. (EFTER VEDERMÖDAN)
ANDENS SVÄRD.
Andens svärd är GUDS ORD. Detta är det enda vapen en kristen får använda..Jesus gjorde det.
Satan måste vika inför Ordet. (Se Matt 4:4, 7, 10)GUDS ORD är levande och Verksamt.Det är skarpare än något tveeggat svärd och det tränger så djupt att det skiljer Själ och Ande, Led och Märg och blottlägger Hjärtats uppsåt och Tankar. (Heb 4:12)
Det är viktigt att vi tar Guds Ord på allvar och vet att vi har detta vapen att använda. Vad Guds ord säger är vad vi skall använda i alla situationer.
TRONS SKÖLD är Jesus själv. Han säger till dig, det som Gud sade till Abraham:
”FRUKTA INTE! JAG ÄR DIN SKÖLD!”
De romerska sköldarna gick att haka fast vid varandra. Gav då dubbelt skydd. Vi behöver varandra. Dina syskon behöver din tro och du behöver deras. MEN…. ingen religiositet ska vara välkommen!
ÄR du svag så är Jesus stark, och när du vacklar bär han dig….
”Alltså: ’stärken maktlösa händer och vacklande knän’ och ’gören räta stigar för edra fötter’, så att den fot, som haltar, icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.” Hebr 12: 12-13.
DETTA är ett ord från Gud, som vill uppmuntra oss till att upplyfta trons hand och stärka oss i bönen. Ofta blir vår tro matt och svag, och bönen förlorar sin kraft och målmedvetenhet. Bilden, som här användes, är mycket belysande. Tanken synes vara den, att vi blivit så modlösa och försagda, att ett obetydligt hinder förskräcker oss och frestar oss till att gå omkring detsamma för att välja en lättare väg. Kanhända rör det sig om någon sjukdom, som Gud är redo att hela. Provet är svårt, och det förefaller lättare att anlita mänsklig hjälp eller komma igenom på något annat vis. Det finns många sätt att kringgå svårigheterna i stället för att bana sig väg tvärs igenom dem. Huru ofta ställas vi icke inför förhållanden, som förskräcka oss, och vi söka slingra oss undan med en ursäkt: ”Jag är icke nu beredd för detta.” Något offer bör göras, en lydnadshandling utföras, ett Jeriko intagas. Eller Gud har lagt någon på värt hjärta, och vi sakna mod att, åberopande löftena, kämpa i bönen för denna, tills seger vunnits.
Bönelivet är kanske svagt, eller vi lida av någon sjukdom, som blott till hälften botats, och nu söka vi oss en annan väg. Gud säger: ”Stärken maktlösa händer.” Gå tvärs genom floden, och se, vattnet skall dela sig. Röda havet skall öppnas, Jordans böljor bliva avskurna i sitt lopp. Herren skall föra dig igenom till seger. Låt icke foten vridas ur led, utan låt din kropp bliva helad, din tro stärkt. Gå rakt framåt och se till, att intet Jeriko lämnas o-intaget bakom dig, ej heller någon plats, där satan kan säga, att han blivit dig övermäktig. Detta är en både nyttig och praktisk lärdom. Hur ofta ha vi ej varit i denna ställning! Kanske befinner du dig där i dag? — A. B. Simpson.
Bekymra dig så litet som möjligt om svårigheterna. Plöj havet, likhet med ångaren, både i storm och stiltje, i regn och solsken. Huvudsaken är att du bär din börda och når hamnen.
P.S ALLA blir tyvärr inte ’helade’, helbrägdagjorda här på jorden, men vi får TRO och hoppas och glädja oss i Gud och arbeta så gott vi kan! JESUS kommer snart. (EFTER VEDERMÖDAN!)
BLIV en rik tröstare. Detta hörde till profetens mission. Världen är full av bedrövade hjärtan. Du behöver fostras för denna stora uppgift, och din fostran kräver ett högt pris. Du måste genomgå samma lidanden, som sarga och slita oräkneliga hjärtan. Sålunda kommer ditt eget liv att likna ett sjukhus, där du blir undervisad i den gudomliga konsten att tröst. Du får se dina egna sår blöda, på det att den store Läkaren genom att förbinda dina sår må lära dig att bringa förstahandshjälp åt de sårade du möter. Kanhända står du spörjande inför det lidande du nu genomlever. Bida tills tio år svunnit hän, och förvisso skall du möta många, som äro i samma betryck. Du skall få tala om för dem, huru du lidit och blivit hugsvalad samt bringa dem de tröstemedel, som du själv undfått av Herren. Då du möter den ivriga blicken och ser, huru det gryende hoppet förjagar förtvivlans skuggor från själens himmel, skall det bli möjligt för dig att förstå ditt genomgångna lidande. Och du skall med tacksamhet till Gud minnas den aga, som beredde ditt hjärta att förstå och hjälpa de olyckliga.
Vem helar bäst en själ, som är bedrövad, om ej en kristen, som har varit prövad? Var finner du i sorgen och i smärtan en modersfamn, om ej i brustna hjärtan?
Vi måste själva såras för att hela och lida för att kunna sorgen dela, och detta är måhända hemligheten av nöder, vilkas orsak I ej veten. E. Gustafson
Gud tröstar oss icke, för att vi sedan skola föra ett bekvämt liv, utan för att göra oss skickade att trösta andra. /D Jowett
Maria: I de tiderna som är nu och de som KOMMER runt hörnet med raska steg, – de kommer att bli stor anledning till att människor blir livrädda och handfallna, m m, så står det i Guds ord. VI som tror MÅSTE VARA FÖRBEREDDA att KUNNA och VILJA vara en tröstare! Vi måste alltså ha erfarenhet av LIVET- av sorg m m.
VI MÅSTE ha lärt av JESUS, vi måste ha satt oss in i det livet han hade och det liv han gav upp- för oss! VI måste inse att Gud/Jesus är den ENDE som kan rädda oss, även/och, om vi så döden dör. HAN hjälper oss i ALLT, ALLT!
För att vi som människor ska kunna leva hela och fulla liv, behöver vi fyra ting: Sanning, makt, mening och kärlek. Varför just dessa fyra, och var finner vi dem? Det ska jag tala lite om i denna artikel.
Sanning och lögn
Varför ljuger människor? Eller, för att vara mer personlig: varför ljuger jag? Jo, som regel för att upprätthålla en bild av mig själv som jag önskar att andra ska ha. Små eller stora lögner – det handlar oftast om att inbilla andra om att en önskad fantasivärld är sann. Jag tar en genväg till framgång genom att försöka dölja mina fel. Och som regel funkar det – de flesta av oss är nog ganska duktiga på att ljuga och upprätthålla bilden vi skulle önska var sann.
Att det är fel att ljuga är nog de flesta eniga i – men varför? Jo, för att en värld dominerad av lögn betyder kaos. Föreställ dig en värld där alla ljuger hela tiden. Det går inte att förhålla sig till en sådan verklighet, för det går inte att lita på någon, inte att planera något, eller få något gjort. Man blir isolerad och ensam – för det enda man vet är det som föregår inne i ens eget huvud. Den dystopiska världen finns naturligtvis inte – men varje gång man ljuger, så bygger man upp den världen.
Den lögn som antagligen är värst, är den som följer i otrohetens spår. En make eller maka har ljugit för sin livskamrat över en tid – men till slut kommer sanningen fram. Vad händer då med den som har utsatts för lögnen? Man börjar fråga sig vad som egentligen är sant. Var började lögnerna? Vad var sant och vad var det inte? Enligt många psykologer är äktenskapsbrott något av det värsta man kan gå igenom, därför att man mister greppet om verkligheten. Man har levt tillsammans med en person som man har litat på till hundra procent – och som man har byggt upp sitt liv runt. En trygg borg, ett säkert fäste. Men så brister bilden, och man måste plocka upp alla sina upplevelser och känslor igen, och undersöka dem. Var det sanna upplevelser? Var man verkligen lycklig? Är hela livet baserat på en lögn?
Vi behöver sanning – annars blir vi förvirrade så till den grad att vi inte vet vilken värld vi lever i. Sanningens värld är på alla sätt och vis bättre än lögnens. Sanningen gör ont – men alternativet är kaos. Om jag hade varit en psykolog, så hade jag sagt: ”Gör ditt allra bästa för att alltid tala sanning. Det kommer smärta dig ibland, och försätta dig i problem ibland – men till slut så kommer du bygga en personlighet som folk kan lita på, och det kommer vara gynnsamt för dig själv.” Men jag tror inte att problemet bara ligger i oss själva, men att vi behöver hitta ett sätt att leva i en värld full av lögner – vi behöver en klippa som det går an att stå på.
Dessutom är jag inte psykolog. Jag är evangelist. Och som karaktären Evangelist i den sällsamma boken Kristens resa av John Bunyan, så har jag ett uppdrag – och det är att peka på Den korsfäste, så att den som bär på en börda kan få utstakat riktningen de skall gå i.
Då Jesus kom, var han inte rädd för att tala sanning när det var som mest obekvämt. Han gjorde sig inte känd som en taktiker, då han talade barmhärtigt och omsorgsfullt till de svagaste i samhället – men avslöjande och varnande till dem som satt med makten. Något av det mest dramatiska Jesus gjorde var då han kom till Jerusalem strax innan påsken, och gick in i tempelområdet och slet masken av den kommers som pågick där. Han avslöjade att bakom påstådd gudsfruktan och vördnad för det gudomliga, hade man gjort om Guds hus till en handelsplats och rövarkula.
Det var naturligtvis impopulärt bland de styrande, och dessutom ett direkt hot mot deras ställning. Om de inte längre kunde använda templet som kontrollerande maktcentrum, vad hade de då kvar? Därför fängslade man Jesus, och med hjälp av falska vittnesbörd framställde man honom som ett hot mot templet och Romarriket.
Jesus dog, bland annat, som ett sanningsvittne – i protest mot en värld där opportunism och pragmatism var de främsta maktmedlen. Därför blev också hans efterföljare, apostlarna, starkt knutna till tanken på ärlighet, redlighet och sanning – i kamp mot lögn och falskhet. De hade som uppdrag att genom Den Helige Andes kraft forma en familj som präglats av sanningen. Aposteln Paulus säger till församlingen i Efesus:
Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra. Vi är ju delar i samma kropp (Efeserbrevet 4:25).
Om vi är delar på samma kropp, så är lögn inte bara onödigt, men direkt skadligt. Om jag ljuger för min kropp att skadan i mitt ben inte är farlig, så hjälper det mig inte på något sätt. Bara sanningen leder till verklig utveckling i Jesu kropp.
Bär du på lögnens börda? Har du skapat en falsk bild av dig själv, din församling, din familj – eller något annat – och upplever att du inte kommer ut ur det du har trasslat in dig i? Ingenting är så smärtsamt som att bryta med lögnen, och den enda vägen ut är att få möta Den Sanne, han som Uppenbarelseboken kallar för Trofast och Sann (Uppenbarelseboken 19:11). Det är han som kommer att segra till slut, han som inte kan ljuga. Så fall ned vid hans kors – och kasta dig i Guds armar! Det är bara Fader, Son och Den helige Ande som kan göra dig till en sann människa. Som kan placera dig på en klippa där du inte behöver ljuga för att bli älskad och respekterad. Du behöver sanning för att kunna leva ett helt och fullt liv – och det är bara Jesus som kan ge dig den sanningen.
Makt och vanmakt
Makt låter inte bra. Man tänker automatiskt på ekonomisk makt, politisk makt – och kanske på manipulation och våld. Men motsatsen till makt är vanmakt, och vanmakt är absolut inte en bra upplevelse. Har du känt vanmakt? Någon som har makt har kanske tvingat dig att göra någonting – och du ville inte, men hade inte makt att göra det du ville. Det är vanmakt. Vanmakt är också när du vill ta dig ur en situation, men inte klarar det. Kanske du är slav under alkohol? Pornografi? Lögn? Lathet? Något annat?
Alla upplever vi någon slags vanmakt. Jag är inte så fysiskt stark – och ibland vill jag bära något jag inte klarar, och blir frustrerad. För det är just frustration som vanmakt skapar. Du kanske är i en arbetssituation som är frustrerande, för att du inte har makt över din arbetsvardag? Eller i ett förhållande där du kontrolleras? Eller en församling som kväver ditt andliga liv? Då upplever du helt säkert vanmakt.
I Bibeln talas det mycket om maktlösa människor, de som befinner sig längst ner på den sociala rangstegen. I Israel på profeternas och Jesu tid, var det framför allt änkor, faderlösa, invandrare och barn. De var utsatta ekonomiskt och socialt – och Bibeln talar strängt till resten av samhället, att de måste ta tillvara dessa utsatta gruppers intressen. Jesus berättade en gång en liknelse om en änka som var i en rättstvist, men hon visste att domaren var korrumperad, och att hon omöjligt skulle få en rättvis dom. Du känner helt säkert igen en sådan känsla från någon gång i livet – och när man känner vanmakt, drivs man åt ett av två håll: Apati eller kampvilja. Ibland hålls hela folk i vanmakt, när de som har makt inte delar den på något sätt. Det kallas för diktaturer – och diktaturer leder till både apati och kampvilja. Vi läser i dagspressen om hur modiga kvinnor i Iran bränner sina hijaber därför att de har låtit frustrationen få utlopp i kamp. Framtiden får visa om de får tillbaka makten över sina egna huvuden, eller om det unika upproret kommer att slås ner. Apati eller uppror är de vanligaste reaktionerna mot vanmakt. Men finns det ett tredje alternativ?
I liknelsen om änkan och domaren valde änkan varken underkastelse eller vapen – hon valde ståndaktighet, uthållighet och okuvlighet. Hon gick till den onde domaren varje dag, och nödgade honom: ”Ge mig rätt mot min motpart!” Hon hade makt – och den makten låg i hennes egen ostoppbara vilja till det rätta. Till slut gav domaren med sig, och gav henne rätt – för att hon skulle ge sig med sitt tjat.
Det intressanta är att poängen i berättelsen Jesus gav inte var ”När du möter orättvisa, så använd uthålligt tjat som vapen”, utan han använde detta som en parallell till bön. Bön är inte att träda fram för en onådig och ond domare – utan att vända oss till vår kärleksfulle himmelske Fader med våra önskningar. Vi har inte makt – men han har det. Bönen är vårt vapen mot vanmakt.
Nu vill kanske en kommunistisk revolutionär eller en socialistisk reformator invända och säga: ”Om vi alla bara ber, så kommer ingenting att förändras! För att få till en strukturell förändring i samhället måste vi ta upp kampen emot kvalen!” Och i det har de både rätt och fel. För bön är inte bara att stänga dörren till problemen och skapa en bubbla där man kan känna att vanmaktens bojor släpper taget – utan bönen är förutsättningen för den förändring som vår värld behöver.
Ett hundratal lärjungar bad i tio dagar efter att Jesus hade rest hem till himmelen. De var maktlösa inför de militära, politiska och sociala strukturerna som styrde den dåvarande världen – och de skulle bli ett lätt byte för de politiska rovdjurens vassa tänder. Men i bönen mötte de Gud. Där tillbad de Sonen. Och i bönen blev de beklädda med Andens kraft, som gav dem frimodighet att gå ut, utan att bekymra sig för vilka konsekvenser det skulle få.
Detta hade lärjungarna lärt sig av Jesus själv. Han som var och är Gud själv, avklädde sig sin makt och härlighet då han blev människa i inkarnationen – och under hela sitt liv identifierade han sig med de maktlösa människorna, nederst på rangstegen. Han var ingen karriär-jägare eller narcissistisk maktmänniska. I stället visade han vad sann makt består av – nämligen makten att tjäna. Han sa:
Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare (Matteus 23:11).
Jesu filosofi – om man kan säga så – var att storhet inte mäts i muskler, pengar eller inflytande – utan kommer från förmågan att lyfta andra människor. Han beskrev och förverkligade en värld där de starka använder styrkan för att hjälpa de svaga, och de svaga tjänar de ännu svagare – motiverade av kärlek till alla människor. Och för Jesus var inte detta bara en filosofi, utan något han uttryckte tydligare än någon annan i historien, då han dog på korset:
Så har inte heller Människosonen kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många (Matteus 20:28).
Då Jesus dog på korset såg människorna runt honom en maktlös människa – en som hade misslyckats i sitt uppdrag, och som nu blev hänsynslöst mördad av de verkliga maktinnehavarna: Romarrikets hantlangare. Men uppståndelsens morgon vittnar om något mycket större, nämligen att han i sitt kors vann en evig seger:
Han avväpnade härskarna och makterna och gjorde dem till allmänt åtlöje när han triumferade över dem på korset (Kolosserbrevet 2:15).
Kanske du är en av dem som känner vanmakt och frustration ta överhanden – och det driver dig antingen till att kapitulera i maktlöshet, eller att ta till revolutionens vapen. Jesus visar en tredje väg – den där vi har gemenskap med honom som har all makt i himmelen och på jorden. Och med hans kärlek och ståndaktighet som vägvisare, utövar vi den himmelska makten på den här jorden. Makten att lyfta upp den som har fallit, och att styrka maktlösa händer och vacklande knän. Det är bara Jesus som besitter den makten.
Mening och meningslöshet
Något som ateister ofta säger till mig är att det inte finns någon mening eller mål med tillvaron. Vi kom från ingenting – och vi går till ingenting. Ingen placerade oss här, och vi är inte på väg till någon. Det finns ingenting att tro på, att hoppas på eller att älska – annat än det vi själva väljer att tro, hoppas och älska.
Det säger de. Men så lever de inte. De lever som om saker och ting spelar roll – som om lycka, hälsa, familj, vänskap och framgång är något objektivt gott. Den kristne filosofen Francis Schaeffer sa att ateister måste ha två ”avdelningar” i sitt sinne: En där de beskriver hur världen är förskaffad utan Gud. Där kom universum till utan mening, liv är resultatet av icke styrda processer – och framtiden är ett evigt kallt universum utan innehåll. I den världen finns ingen plats för mening. Men samtidigt kan man inte leva i den världen – och därför måste man skapa en annan avdelning. Det är den där man blir upprörd över rasism och orättvisor, där man genuint älskar sina barn, kämpar för en bättre framtid – och arbetar mot hat.
De två världarna kan inte mötas, för de passar inte ihop i en ateistisk världsbild. I sin yttersta konsekvens är det nämligen likgiltigt om man räddar ett barn från att drunkna, eller skanderar nazistiska slagord. Det finns ingen slutlig belöning eller straff för det ena eller andra. Ingenting är objektivt ont eller gott. Men, som sagt – ingen kan leva på det sättet. Vi behöver mening, lika mycket som vi behöver sanning och makt. Utan mening betyder det nämligen ingenting om vi sitter på all sanning och har all makt i världen. Vad ska vi göra med denna sanning och makt?
Sisyfos är mannen som i grekisk mytologi hamnar i Hades dödsrike, och döms till att rulla en sten upp för en kulle. Om stenen höll sig på kullen skulle Sisyfos bli fri – men varje gång han når toppen rullar stenen ner till botten igen. Det är i korthet mytologin bakom uttrycket ”sisyfosarbete”, ett i grunden meningslöst arbete, därför att det inte leder någonstans. Men Sisyfos har faktiskt en längtan – och längtan är löftet om befrielse från dödsriket. Det enda sättet han kände till, var att rulla sin tunga sten – och varje gång han misslyckades börja om igen. Utan tanken att stenen kanske skulle lägga sig till ro på toppen nästa gång, kunde han ha gett upp. Men det fanns en längtan om befrielse i honom, som drev honom till att fortsätta.
Det säger någonting sant om människan. Vi är inte nöjda med meningslösheten. Vi kommer fortsätta att kämpa för mening, även om vi misslyckas gång på gång – därför att vi djupast inne tror på meningen.
Som kristen upplever jag vissa saker som djupt meningsfulla. Egentligen upplever jag det allra mesta som meningsfullt – men vissa saker känns som så nära det jag skapades för, att det fyller mig med glädje. Att sjunga lovsånger till Gud, dela tröst med en som sörjer, dela ut kläder till fattiga, döpa en nyfrälst, dela brödsbrytelse i en sjuk persons hem, eller att vittna för en som inte tror. Sådana saker känns otroligt meningsfulla, därför att jag tror att det har ett evighetsvärde.
Men tänk om den nydöpte inte förblir i sin frälsning? Tänk om den fattige slänger kläderna jag har gett? Tänk om allt det goda du och jag har gjort i hela vårt liv, till syvende och sist inte gjorde något gott för någon? En gång stod jag i en rumänsk by och delade ut kläder. En gammal man kom bort till mig, och ville viska något till mig. Jag lutade mig till honom, och han sa: ”Ni gör ingenting gott!”, så spottade han på marken och gick sin väg. Då tänkte jag ”Vad gör jag här? Kanske han har rätt?” En vacker dag kanske det visar sig att allt jag har gjort brinner upp och blir till ingenting. Finns det då någon mening?
En liknande tanke måste ha fyllt Jesu lärjungar på påskaftonen, då Jesus var död. De hade upplevt livet med Jesus som extremt meningsfullt. De hade sett lama gå, stumma tala – och undertryckta återvinna sin värdighet. De hade hört Jesu ord om sanning och makt – och i all sin enkelhet hade de tagit till sig budskapet, och trott det. Men så hade påskhelgens trauma slagit allt i spillror. Jesus – han som hade fyllt livet med mening – var nu död. Vad spelade det då för roll? Och mitt i den meningslösa tillvaron föll de tillbaka till det de kände sig komfortabla med. Simon Petrus sa: ”Jag går och fiskar”, och alla de andra följde med honom. Om man inte kan fylla sitt liv med mening – så kanske man i alla fall kan fylla det med det man känner att man kan?
Det är efter en natt av lönlöst fiskande, som Jesus står på stranden i gryningen och ropar in dem på land. Den uppståndne frälsaren delar sin mat med de hungriga lärjungarna, och så spänner han blicken i Simon Petrus och säger de orden som är viktigare än alla andra: ”Simon, Johannes son, älskar du mig?” Den frågan är en inblick i Jesu eget hjärta – och svarar på frågan vad han anser som meningsfullt. Vi vet att Jesus visste svaret på Simons fråga – men föreställ dig för ett ögonblick att han inte gjorde det. Att Jesus ställde en fråga till sin närmaste vän (som tidigare hade förnekat honom) utan att veta svaret. Då förstår du hur mycket Simons svar betydde för Jesus. Det som gjorde Jesu födelse, liv, död och uppståndelse meningsfull var inte vad han hade lyckats åstadkomma av helbrägdagörelse, undervisning och uppror – utan det hjärta som han hade lyckats öppna och flytta in i.
Det är det jag säger till mig själv när jag tänker tillbaka på den mannen som sa till mig: ”Ni gör ingenting gott!” Kanske det stämmer. Men det är inte detta som ger livet mening – det är bara ett sätt att uttrycka den mening som livet redan har. Kanske det misslyckas – men det jag ska stå med inför den vita tronen på domens dag är inte en lista på allt jag har åstadkommit. Det är en bekännelse: ”Jag älskar Jesus, därför att Jesus först älskade mig.” Det ger livet mening.
Det största av allt
Om sanning, makt och mening är nödvändiga delar i varje liv – så är kärleken ändå den delen som ger de andra innehåll. Utan kärlek är sanningen bara fakta som kan användas för att skada. Utan kärlek är makt ett fruktansvärt vapen i hatets tjänst. Och utan kärlek är mening innehållslöst.
Det är naturligtvis ingen chockerande nyhet att komma med påståendet att alla människor behöver kärlek; det kan du hitta i vilken Disney-film du vill. Men kärlekens vara eller icke vara i våra liv kan inte reduceras till musikaler och romantiska filmer – eller till klichéer i motivationstal. Kärleken, så som den presenteras i Bibeln, är det närmaste vi kommer till Gud själv. Inte bara på det sättet att när vi upplever kärlek, så ser vi någonting av det gudomliga – men att när vi ser på Gud, så ser vi hur sann kärlek ser ut, obesmittad av fördärvande lust och falsk ytlighet.
Vår värld är dominerad av två ting: Äkta hat – och falsk kärlek. Vad som är värst av de två får var och en göra sig tankar om. Vi har skapat en föreställning om att kärlek handlar om de känslor som Bibeln beskriver som begär. Och så får allting ge vika för dessa felstämplade lustar. Parollen ”Följ ditt hjärta” har blivit liktydigt med ”Följ dina begär, oavsett vad de förstör, ruinerar och skadar”. Därför blir människor ofta andliga vagabonder som söker efter det äkta och oförfalskade – på jakt efter kärleken.
Då Jesu apostlar ska beskriva vad kärleken är, och hur man själv ska uttrycka den – så pekar de alltid på korset:
Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare (Romarbrevet 5:8).
Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud har älskat oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra (1 Johannes 4:10-11).
Vi älskar därför att han först har älskat oss. (1 Johannes 4:19)
Om man funderar på vad oförfalskad kärlek är, så ska man vända sin blick till den korsfäste. Och vill man få motivation och kraft till att själv älska så som han har älskat – då är det gemenskapen med den treenige Gud som är vägen. Fadern älskar oss. Sonen älskar oss. Och den kärleken är utöst i våra hjärtan genom Den Helige Ande som också älskar oss och bor i oss medan vi väntar på att vi ska få möta Jesus igen.
Gud kallar idag sin församling till att vara ett epicentrum för kärlekens utbredande, och en kraftstation där människor kan möta sanning, tjänande makt, verklig mening – och oförfalskad kärlek. Jag vet att de flesta församlingar inte ser ut på det viset, men det förhindrar inte Guds längtan och plan att utföras. För där två eller tre är församlade i hans namn, där är Jesus mitt ibland dem; och då finns det förutsättningar. Kom till Jesus, och låt honom få bli din sanning, din makt, din mening – och din kärlek!
Att lärda teologer och kyrkoledare tror att Jesus blev korsfäst på fredagen, och att fredagen har blivit firad som Långfredagen, det är för att man har inte studerat Bibeln. De vet inte vad Bibeln lär, för de läser den inte. De bara följer mänskliga traditioner. Satan utnyttjar denna okunnighet. Och firandet av Långfredagen till minne av Jesu korsfästelse, detta har Satan använt som ”bevis” för att Jesus inte uppfyllde Jonas tecken. ”Han var ju bara halva tiden i graven!”
Det står ingenstans i Bibeln att Jesus blev korsfäst på en fredag. Jesus varnar för att göra Guds Ord om intet genom mänskliga stadgar och traditioner. (Mark. 7:5-13). Vi ska vara styrda av Bibeln och inte av traditioner. Påskdagen är ju felplacerad i almanackan. Den ska vara på onsdagen och inte på söndagen. Det var ju på påskdagens kväll som man slaktade påsk-lammet, och på påskdagen blev Jesus korsfäst. (Men eftersom korsfästelsen av Jesus tog längre tid än att slakta ett lamm, så måste den börja många timmar tidigare). Detta är tvärt emot den allmänna uppfattningen, att han uppstod på påskdagens morgon.
Översteprästerna och de äldste hittade på en lögn. För en stor summa pengar mutade de soldaterna till säga att lärjungarna hade stulit hans kropp från graven! Soldaterna tog pengarna och gjorde som de blivit tillsagda, och än i dag är detta rykte spritt bland judarna. Matt. 28:12-15.
Så har också andra bibelsanningar blivit förfalskade. Det s.k. barndopet är ju en förfalskning av det dop som Bibeln talar om. Och det som brukar kallas ”sanningen om dopet i den helige Ande” är ju bara en liten del av denna bibelsanning. I pingstkyrkorna och andra frikyrkor har de predikat om Andens dop, men de har bara delvis förstått denna sanning.
Sanningen om dopet i den helige Ande är helt oförenlig med den församlingssyn och församlingslära som man har i frikyrkorna. De som vill förkunna sanningen om dopet i den helige Ande måste säga upp sitt medlemskap, och avslöja frikyrkorna som religiösa svartbyggen. De är ju inte grundade på Guds ord, och deras medlemskort och medlemsmatriklar har inget med Guds församling att göra.
Ingen pastor och ingen frikyrkoförsamling och ingen präst eller biskop i kyrkan, har makt att utesluta någon ur Guds församling. Den makten och myndigheten har Fadern förbehållit sig själv! Det är han som är Vingårdsmannen (Joh. 15:1-6), det är han som tar bort de odugliga grenarna som inte bär frukt.
”Mina får lyssnar min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Och jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin förgås, och ingen skall rycka dem ur min hand. Min Fader, som har gett mig dem, är större än alla, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett.” Joh. 10:27-30. Läs också Rom. 8:38-39.
Ps 35:9
Min själ ska jubla i Herren och glädjas över hans frälsning.
Ps 37:39
De rättfärdigas frälsning kommer från Herren, han är deras borg i nödens tid.
Ps 38:23
Skynda till min hjälp, Herre, min frälsning!
Vill du ha kontakt med mig i något ärende eller få en bibel gratis hemsänd, se Gästboken med mail-adress.
Det har pågått mycket länge….. lurendrejeri på högsta nivå. Emot folket och folken. Inte för folket, men emot: folket lider. Men! VEM BRYR SIG??
Donald Trump sade idag på radio P1 (lögn-kanalen) att HAN och bara HAN kan få slut på ’kriget’ ’i Ukraina! HAN lovade att HAN kommer att vinna valet nästa gång. HAN kommer tillbaka för att HAN är folkets och folkens RÄDDARE, KRIGARE, OMTÄNKSAMMA LEDARE. Hmm, STORA ORD HÄR…
Jamen… -Men.. titta du och läs i länken så ser du ett o annat. Skärskåda också D TRUMP på rätt vis så ser du ett och annat. ————————-
SEDAN KAN DU SE DENNA BILDEN OCH LÄSA OM VAD SOM SKER !
Gen-teknik, DNA,… FOLKMORDEN FORTSÄTTER, det finns ingen överbefolkning men det finns GALNINGAR!!
Ps 119:159
Se hur jag älskar dina befallningar! Herre, ge mig liv efter din nåd.
Ps 127:3
Se, barn är en Herrens gåva, livsfrukt är en lön.
LÄS OM FAMILJEKLANERNA SOM STYR SVERIGE. -GUD HAR INTE STOR TALAN I SVERIGE!!–
TIDEN FÖRKORTAS och Krigslarmen ljuder. De stora herrarna på jorden smutsar ner genom att åka över jorden till sina konferenser och de planerar sina elakheter. De ler emot oss och lovar oss väl.
De är rika och smutsar inte ner sig. De bor inte som vi, nej, de har all lyx de kan få. TIDEN FÖRKORTAS, och VÄL ÄR VÄL DET!
MEN…………………DET ÄR MÅNGA MÅNGA MÅNGA SOM INTE VET NÅGOT OM JESUS!! Människor i sina slutna församlingar ler och ropar om väckelse, sjunger en stump och dricker kaffe.
MEN den ensamme, den sjuke, den bortglömde, den rånade, den ofrälste, den av alkohol smutsig och rusig…………
Nödga dem – de djupast fallna, Nödga dem att komma in, Säg till var och en du finner: Kom till Jesus, Han är din! Nödga dem – de trötta, svaga, De betungade – och säg, Kommen alla, Jesus väntar, Här är fri och öppen väg!
Nödga dem – ja, alla, alla, Hedningar och judar än! Och den rike, och den höge, O, förgät ej heller den! Nödga dem – se Fadern löper Hult mot dem som vänder hem! Skor och ring och högtidskläder Allt han redo har för dem!
Nödga dem – de unga, glada, Livets vårdag är så kort; Må de ej i tanklös yra Leka, drömma denna bort! Nödga dem – de halta, blinda, Jesus helar än i dag! Och han viskar än som fordom: ”Rädens icke – det är jag!”
Nödga dem – de arma kvalda, Blödande av syndens sår! Säg dem att den gode herden Söker vart förlorat får. Dagen snart till afton skrider, Månne nästa stund är din? O, så minns din Herres uppdrag
Kan jag nå ut till dig som INTE känner JESUS? Kan jag få skriva några ord till dig om att vi lever i de sista tiderna, och att du behöver nås av Jesus och få det EVIGA LIVET?
Vi som vet vem HAN är, vi plågas av att vi är så få som får mötas hos JESUS. Vi önskar att få berätta för fler! Nu är det den sista tiden att tänka på att ta EMOT GUDS FRIA GÅVA: Frälsningen. Det är att lära känna Jesus och få sitt namn skrivet i LIVETS BOK. Låt dig bli ödmjuk i hjärtat, (d v s försök att acceptera att Gud/Jesus finns för dig).
2 Kor 5:17 Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit.
Gal 6:15 Det har ingen betydelse om man är omskuren eller oomskuren, det viktiga är att vara en ny skapelse.
Se videos och låt ditt hjärta lyssna. Lämna ditt gamla liv i Jesu händer (även om du nu lever i lyx och är bedragen av världen), och kliv in i det nya och bli räddad av Gud. David Wilkerson vill visa på Gud och hans kärlek och nåd, den nya styrkan och ledningen från Gud. Den nya skapelsen är från Gud, det nya livet.
Apg 3:20 och tider av nytt liv kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus. Ps 19:8 Herrens undervisning är fullkomlig, den ger nytt liv åt själen. Herrens vittnesbörd är sant, det ger vishet åt enkla människor. Ord 25:13 Som svalkande snö på en skördedag är en pålitlig budbärare för den som sänt honom. Han ger nytt liv åt sin herres själ.
De visas läppar sprider kunskap, men så gör inte dårarnas hjärtan.
Ord 15:14
Den förståndiges hjärta söker kunskap, dårars mun närs av dårskap.
Ord 18:15
Den klokes hjärta skaffar kunskap, och de visas öron söker kunskap.
Ord 19:2
Att sakna kunskap är illa nog, men den som rusar i väg missar målet.
Ord 11:3
De ärligas hederlighet leder dem, de trolösas falskhet blir deras fördärv.
Ord 11:6
De ärligas rättfärdighet räddar dem, de trolösa fångas av sina begär.
Ord 11:13
Skvallraren förråder hemligheter, ett trofast hjärta döljer vad det vet.
Ord 13:2
Av munnens frukt får man njuta gott, men de trolösa hungrar efter våld.
Ord 13:15
Gott förstånd för med sig välvilja, de trolösas väg är alltid sig lik.
Ord 14:15
Den okunnige tror varje ord, den kloke ger akt på sina steg.
Ord 16:3
Anförtro dina verk åt Herren, så har dina planer framgång.
Har vi beslutat att följa JESUS? Ja en del människor har gett sitt hjärta till JESUS, jag är en av dem. Det var det bästa jag gjort i mitt liv. Hur är ditt liv? Är DU en troende… ja då VET du att det fordras mycket av den människan. Kanske det redan har fordrats så mycket av dig att du dignar under bördan eller har svårt att tro på mirakel. Har du tro på/för Guds UNDER och Mirakel? Ja? ÅH, vad bra, då kommer DU att gå HELA VÄGEN ända hem till himmel-rik. Då är du rik i din själ och kan vända ditt ansikte till Gud i kärlek och frid.
KÄRLEKEN skall göra ont eller hur? Den är ingen sinekur, och inte heller SANNINGEN, den ska inte vara lättvunnen, den ska man få kämpa för- JESUS dog för oss alla, ALLA. HAN gav oss ALLT! GE DÄRFÖR HONOM ALLT DU HAR!