Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Foto Maria Rom 12:21 Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
Det onda möter vi överallt i vardagen och en del människor är så immuna emot det så att de faktiskt inte ser vad som pågår i dessa dagar. Både frälsta och icke frälsta är dåliga på att se.
Det farliga är ju om man LÅTER sig besegras och inte orkar gå vidare i ett problem. Man måste gå vidare i tro och i utbildning hos Gud för att orka med allt elände som man möter. Idag har jag fått ett svar på att jag gjort allt rätt men får fel resultat av kommunen. Ja en advokat är bra att ha och han var imponerad av allt jag gjort för att få rättvisa, vunnit i domstol 2 ggr m m, men han visste inte om att Gud gav mig orken att kämpa….. HADE jag dukat under för satan hade jag aldrig stått på benen så här länge!
GUD ÄR GOD! Han hjälper i ALLT!
Jag har många fiender som inte vill veta av Gud och ja, jag ber för dem!
FROSSERI. HYCKLERI. FYLLERI. Ja det är vad mycket av påsken består utav, så mycket mat att man blir äcklad. Själv äter jag ingen s k påskmat alls. Bara grönsaker och frukt, det är jag nöjd med. Att man också inte förstår det man borde om Jesus och hans död och uppståndelse som är vad Påsken handlar om för en troende kristen, ja då är det dags att läsa på och ta del av sanningar. Som sagt, Jesu dog för ALLA, och han uppstod igen och lever för alltid, för alla, men tiden är begränsad, för tiden går emot sitt slut så man måste bestämma sig för att leva eller dö, d v s dö i helvetet i stället för att leva för alltid.
Mark 16:14
Till slut visade han sig för de elva när de låg till bords, och han klandrade dem för deras otro och deras hårda hjärtan, eftersom de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden.
2 Tim 2:8
Tänk på Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda och född av Davids ätt enligt evangeliet jag predikar.
Jesus är vägen och sanningen och livet och det är inte så lätt för personer att få reda på det då de inte vill veta eller tro. Jag tror på Jesus och vill gå vidare med honom, till slutet och till en ny början.
De nermalda stackars små kycklingarna räknas som ”Animaliska Biprodukter klass e” och blir bl a hund och kattmat. T ex torrfoder och burkfoder. Färskfoder göra av vuxna djur. Jag är glad att jag kom på hur det verkligen är och att jag slipper medverka till denna död. ………………………………
Predikaren kallas på hebreiska Kohélet, ”Samlaren” – en som samlar på vishet (1:16) och samlar folket till undervisning (12:9), vilket återspeglas i bokens grekiska och latinska namn, Ecclesiastes. Författaren nämner inte sitt namn men presenterar sig som ”son till David, kung i Jerusalem”, vilket enligt traditionen syftar på Salomo som regerade ca 970-930 f Kr. Han var vida berömd för sin vishet (1:16) och skrev merparten av Ordspråksboken, men föll i synd genom hedniska kvinnor, makt och rikedom (1 Kung 11, jfr Pred 2 och 5 Mos 17:17). Predikarens bok har traditionellt tolkats som ett vittnesbörd om Salomos omvändelse på sin ålders höst. Allt jordiskt som njutning (kap 2), rikedom och arbete (4-6) och kunskap (7-9) har visat sig vara ”förgängligt och ett jagande efter vind” (1:14), och att inse detta är en förutsättning för förnöjsamhet och gudsfruktan (12:13, jfr Matt 6:33f, 1 Tim 6:6). I judisk tradition läses Predikaren under lövhyddohögtiden i oktober. Särskilt kända är avsnitten om att allt har sin tid (kap 3) och om ungdom och åldrande (11:9f).
Allt har sin tid
1 Allt har sin tid,det finns en tid för allt som sker under himlen:2 en tid att födas och en tid att dö,en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,3 en tid att dräpa och en tid att hela,en tid att riva ner och en tid att bygga upp,4 en tid att gråta och en tid att skratta,en tid att sörja och en tid att dansa,5 en tid att kasta bort stenar och en tid att samla stenar,en tid att ta i famn och en tid att avstå från famntag,6 en tid att söka upp och en tid att tappa bort,en tid att förvara och en tid att kasta bort,7 en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,en tid att tiga och en tid att tala,8 en tid att älska och en tid att hata en tid för krig och en tid för fred.9 Vad vinner då den som arbetar med sitt slit? 10 Jag såg den möda som Gud har gett människors barn att sträva med. 11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.12 Jag insåg att det inte finns något bättre för dem än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 Och när en människa äter och dricker och ser det goda i sin möda, då är det en Guds gåva.14 Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. 15 Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna.
Ja olika tider har både du och jag mött, men de värsta och bästa tiderna har jag haft som troende, som Jesu lärjunge. Gud har lagt evigheten i mitt hjärta och jag undrar hur den blir. Mycket har också rivits ner och jag skulle vilja bygga upp något nytt, tillsammans med Gud, min HERRE. Livet är kort och därför borde vi spendera all tid vi har i Jesu närhet för att gå rätt och komma rätt en dag.Predikaren tycker inte alltid som vi människor gör eller har rätt i allt, men visst tål allt som står i boken att tänka till om, flera gånger än en! /Maria
Människans förgänglighet
16 Vidare såg jag under solen: På domarsätet rådde ogudaktighet, på rättfärdighetens plats den ogudaktige. 17 Då tänkte jag: Både den rättfärdige och den ogudaktige ska Gud döma. Det finns en tid för allt som sker och allt som görs. 18 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud ska pröva dem och för att de ska se att de i sig själva är som djuren.19 Det går ju människors barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den andres. Alla har samma livsande. Människan har inte mer att komma med än djuren. Allt är förgängligt. 20 Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. 21 Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?22 Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se det som ska ske efter henne?
Kapitel 4
Förtryck, möda och ensamhet
1 Vidare såg jag de våldsdåd som begås under solen. Jag såg de förtrycktas tårar, och ingen tröstade dem. Våld kom från förtryckarnas hand, och ingen tröstade dem. 2 Då prisade jag de döda som redan hade dött, de var lyckligare än de levande som ännu levde. 3 Men lyckligare än båda är den som ännu inte blivit till, den som inte har sett det onda som görs under solen.4 Jag såg att all möda och framgång i arbetet beror på den enes avund mot den andre. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind. 5 Dåren lägger händerna i kors och förtär sig själv. 6 Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.7 Och jag såg något mer som var förgängligt under solen: 8 En som är ensam och ingen har vid sin sida, varken son eller bror. Ändå är det ingen ände på allt hans slit, och hans ögon blir inte mätta på rikedom. För vem sliter jag då och nekar mig själv det goda? Också det är förgängligt och en bedrövlig möda.9 Bättre två än en, för de får god lön för sin möda. 10 Om de faller, kan den ene resa upp den andre. Men ve den som är ensam! Faller han, finns det ingen som kan resa upp honom. 11 Likaså: om två ligger tillsammans har de det varmt. Men hur ska den ensamme hålla sig varm? 12 Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt.
Jordisk makt är förgänglig
13 Bättre en ung som är fattig och vis än en kung som är gammal och dåraktig och inte längre förstår att ta varning. 14 Ja, han kom ut från fångarnas hus för att bli kung, fastän han föddes fattig i sitt rike. 15 Jag såg alla som levde och rörde sig under solen tillsammans med den unge som skulle ta den andres plats. 16 Det var ingen ände på allt folket, på alla som han gick i spetsen för. Men ändå har de som kommer efter ingen glädje av honom. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.
Förhastade löften
17Vakta din fot när du går till Guds hus. Att komma för att lyssna är bättre än offret som dårarna ger, för de förstår inte att de gör det som är ont.
Jesus, ja han lever och han för en troende framåt, vad som än sker.
Livet kan berätta om motstånd av olika slag. Bibeln berättar också om olika slags motstånd, emot Guds ord finns det mycket motstånd och emot de som är troende. I dag den första Mars skall jag åter en dag se över vad man enligt Sveriges rikes lag kan göra mer mot det motstånd och galenskap som man har emot mig. I bibelorden finns det mycket att utläsa och det jag utläser ur Guds ord är att allt motstånd som är av Satan skall KROSSAS! Ja Krossas, tas bort, försvinna- och det är för att min Gud regerar! Amen. Motståndarna i detta fallet vet att de har fel men än en gång skall jag med Guds hjälp visa dem vad som är rätt. Det har skett förr och det kommer att ske nu. Åren har varit långa och svåra men snart öppnas alla dörrar! Svart på vitt skall det stå att rättvisa skipats ännu en gång!
Saliga visshet, Jesus är min!
Luk 2:34
Och Simeon välsignade dem och sade till hans mor Maria: ”Se, han är satt till fall och upprättelse för många i Israel, och till att vara ett tecken som väcker motstånd.
Luk 13:17
Vid de orden skämdes alla hans motståndare, men allt folket jublade över allt det underbara som han gjorde.
Apg 7:51
Hårdnackade är ni och oomskurna till hjärta och öron! Ständigt gör ni motstånd mot den helige Ande, ni som era fäder.
1 Kor 12:2
Ni vet att när ni var hedningar drogs ni oemotståndligt till de stumma avgudarna.
1 Kor 16:9
för en dörr står öppen för mig till ett stort och omfattande arbete, och motståndarna är många.
Fil 1:28
utan att på något sätt låta er skrämmas av motståndarna. Det blir för dem ett tecken på att de går förlorade, medan ni blir frälsta och det av Gud.
2 Thess 2:4
motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud.
1 Tim 5:14
Jag vill därför att yngre änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem.
2 Tim 2:25
Han ska i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till insikt om sanningen
2 Tim 4:15
Du själv måste också vara på din vakt mot honom, för han har gjort kraftigt motstånd mot vår förkunnelse.
Titus 1:9
Han ska hålla sig till lärans tillförlitliga ord, så att han både kan uppmuntra med sund undervisning och tillrättavisa motståndarna.
Titus 2:8
Den ska vara sund och oklanderlig, så att din motståndare måste skämmas när han inte har något ont att säga om oss.
Heb 10:27
utan bara en fruktansvärd väntan på domen och en rasande eld som ska förtära motståndarna.
Heb 12:4
Än har ni inte gjort motstånd ända till blods i er kamp mot synden.
Jakob 5:6
Ni har dömt den rättfärdige och dödat honom, och han gjorde inget motstånd mot er.
Det är förbi med mitt folk,därför att det ej får någon kunskap. Men eftersom du har förkastat kunskap,därför skall ock jag förkasta dig, så att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, så skall ock jag förgäta dina barn”(Hos.4:6)
Något som Jesus, Paulus och apostlarna lade stor vikt vid var att varna för villoläror, det vill säga för läror som inte bygger på rätt grund, den grund som är Jesus.
Varningar för falska läror (villoläror), för avgudar, för falska apostlar (ulvar i fårakläder) och för avfall från den sanna och sunda läran (Jesus lära) går som en röd tråd genom hela bibeln (både i GT och i NT) men, (och jag tror jag har rätt i det) aldrig har det väl funnits så många olika villoläror som det finns idag och detta trots att bibeln är en och samma.
Förvisso så skiljer sig de olika översättningarna åt (ord har bytts ut och lagts till och även tagits bort) men i det stora hela så är det en och samma bibel som alla troende på Jesus har tillgång till.
Sorgligt nog så finns det dom som verkar försvara villolärorna (och därmed avfallet) med att i den yttersta tiden så kommer det att vimla av villoläror och av falska apostlar/herdar, det kommer att bli ett stort avfall (så säger bibeln), och att det är ett tecken på att Jesus snart kommer tillbaka.
Av den anledningen så behöver de inte agera på något sätt. Det räcker med att vänta och se vad som händer och efter det hoppa på tåget som kör raka spåret till himmelen.
Att vända sig emot de falska lärorna (de falska apostlarna, de oredliga arbetarna, ulvarna i fårakläder) och avslöja dem är inget som de flesta av de så kallade ”kristna”(trots att det är vad Jesus/Gud vill att de som tillhör honom skall göra), är intresserade av och inte heller de som utger sig för att vara herdar för fåren (så kallade präster och pastorer som inte så sällan tillhör den skaran själva).
Risken finns ju att de falska herdarna kan bli sårade, stötta eller rent av arga (liksom Satan själv) och gå till attack på det ena eller det andra sättet och det kan väl inte vara något som Jesus vill resonerar majoriteten av de så kallade ”kristna” som med det bevisar att de inte är ledda/styrda av Gud/Jesus utan av människor, världen och ytterst sett av Satan.
Dessutom, menar de på, så är många av dem snälla, barmhärtiga och kärleksfulla (enligt världens definition av vad det innebär) eller så ser de ut att vara det och därför låter man dem hållas så att de kan förföra och förleda Guds/Jesus sanna barn (dem som han har kallat och utvalt) rakt ner i avgrunden.
En villolära enligt bibeln är en lära som helt eller delvis bygger på en annan grund än Jesus (Jesus lära).
Att det ibland kan vara svårt att avslöja en villolära (villoläror) och dem som står upp för och predikar dessa, beror på att alla villoläror (villolärare) i regel blandar Jesus (Guds) sanningar med Satans lögner.
En lära enbart bestående av lögn/lögner hade för vem som helst varit lätt att avslöja som en ”lögnaktig lära” och en sådan lära hade inte fått särskilt många anhängare bland de ”kristna”.
Därför måste Satan och hans tjänare vara smarta för att kunna få med sig så många som möjligt i fallet, i AVFALLET, så att de som en gång har blivit frälsta vandrar bort från Gud/Jesus men samtidigt tror och intalar sig att de står kvar vid honom.
Då de står fast vid de sanningar som predikas inom de olika villolärorna och som grundar sig på bibeln/Jesu lära (till exempel att Jesus är Herre och Frälsare och Guds son med mera med mera) så tror de (de fås till att tro)att allt är frid och fröjd och att de har sitt på det torra inför evigheten.
Att de även står upp för lögnerna (medvetet eller omedvetet) som finns och som frodas inom dessa läror om de stödjer dem, bortser de ifrån.
Det är på detta sätt som Satan och hans anhängare vinner terräng inom de så kallade ”kristna” leden. Bland de kristna och deras kyrkor och samfund.
Världens barn (de ofrälsta) går redan i Satans och hans anhängares ledband (även om de är snälla, goda, kärleksfulla och barmhärtiga), då de är en del av det rike (världens rike) som Satan är herre över, så varför skulle han/de lägga någon energi på att få över dem till det rike de redan tillhör?
Det är de som har blivit frälsta till Jesus som han/de siktar in sig på.Vad det handlar om är att göra dem (de sant frälsta) oförmögna till att vara redskap åt Gud/Jesus och att utföra Guds/Jesus verk här på jorden.
Om de gör sina egna verk (människoverk) vilket de flesta kyrkor och samfund liksom många så kallade ”kristna” gör i sin självrättfärdighet, (i tron att de gör Guds/Jesus vilja) så bryr han sig inte utan det är när och om de gör Guds/Jesus verk (vilja), börjar göra hans verk och följer hans vilja, (börjar att bära frukt för Gud/Jesus) som han på diverse olika sätt försöker att förhindra detta.
Satan hatar Gud/Jesus (har så gjort sedan Gud/Jesus kastade ut honom från himmelriket) och detta vet Gud/Jesus som han inte kan komma åt, men han är slug och vänder sig till människor av kött och blod och som av Gud/Jesus har blivit benådade med en fri vilja och utger sig för att vara en vän till dem, till de ”kristna” (till alla människor) i syfte att komma åt Gud/Jesus genom dem, genom hans kallade och utvalda och genom dem som är kallade och utvalda men som ännu inte har hörsammat kallelsen.
Det är genom människor (de som har blivit kallade av Gud/Jesus,frälsta och pånyttfödda) som han, Satan, kan sabotera Guds/Jesus verk och vilja när han omskapar sig till att likna EN LJUSETS ÄNGEL LIKSOM HANS TJÄNARE, och de som borde stå på Guds/Jesus sida faller som käglor för Satans billiga knep.
När allt fler och fler ”kristna” anammar villoläror och avskärmar sig från Jesus/Gud och hans sanna evangelium njuter Satan i fulla drag liksom hans tjänare.
”Kristna” som inte är i Jesus (som inte låter sig ledas av honom, av hans Ande, hans lära) kan inte bära frukt i Guds/Jesus rike.
De har inte honom med sig och Jesus själv säger att ”ty utan mig kan ni inte göra något”. Jesus kunde inte heller göra något (av egen kraft) utan FADERN och som Jesus var i Fadern så måste Jesus lärjungar (de som tror på honom och som vill vandra med honom) vara i Jesus..
Grenarna (de frälsta och troende på Jesus) kan inte leva och grönska (bära frukt) om de är avskiljda från stammen.
Det är stammen (och stammen är i detta fallet Jesus) som ger grenarna den näring de behöver för att kunna bära frukt. En gren som inte får tillräckligt med näring eller som rycks bort från stammen blir en död kvist som förr eller senare kommer att brännas upp. Den kan inte bära frukt när den är död!
Det är deprimerande (sorgligt, beklämmande) att se hur de som en gång blev frälsta (som hade en sann frälsningsupplevelse) har valt att vandra bort från Jesus/Gud genom att hänge sig åt alla slags villoläror, villolärare och villoandar (åt vad som kliar dem själva i öronen) samtidigt som de säger att de fortfarande är Guds/Jesus lärjungar, att de vandrar med Gud/Jesus och att de är födda på nytt i Jesus Kristus och har Guds/Jesus Ande med sig trots att de borde veta att Guds/Jesus Ande (den Helige Ande) inte kan verka tillsammans med andar som inte kommer från Gud/Jesus och att sanningar som blandas med lögner inte kan bli något annat (inte kan resultera i något annat) än lögn.
Ännu mer deprimerande och sorgligt är det att inte de som utger sig för att vara herdar för fåren (speciellt för de små i Kristus/de nyfödda i Kristus Jesus och vilka kallar sig för präster och pastorer) vill ge dem som de har i sin vård/i sina händer (församlingsmedlemmarna), kunskaper om hur Satan verkar och då speciellt genom villoläror (onda andars läror) för att få dem att falla, avfalla från Kristi sanna och sunda lära.
Jeremia 6:16 Så säger Herren:Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna.Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så ska ni finna ro för era själar. Men de svarade: ”Vi vill inte vandra på den.”
Den rätta vägen är välbekant för de flesta, de vet vad som är rätt och fel, men inte vem Gud är. Man brukar sträva efter att gå sin EGEN väg. Det kan medföra att hela deras liv blir FEL. Då går man fel och gör fel och Gud kan inte rätta till det om man inte själv vill lära känna honom och ödmjuka sig.
Det är lika svårt idag som på Jeremias tid att hålla sig på Guds väg, trots att den är väl känd. Men låt dig inte föras vilse. Enda möjligheten för en människa att bli tillfredsställd på djupet är att gå Guds väg.
Rasputin med beundrare. Anna Vyroba var hovdam åt tsaritsan (rad 2, från vänster nr 3)
Varför var den ryska kejsarinnan Alexandra så inne i det ockulta? För personerna på bilden ovan var det ockulta en betydelsefull faktor.
Hon sökte hjälp för sin blödarsjuke son varifrån den än kom. Olika orakel kom för att hjälpa henne, ifrån montenegrinskorna, men först och främst var det Rasputin hon tydde sig till. Han var känd som en troshelare, han var ju faktiskt den som hjälpte Alexei mest. åtmintone ser det ut så. Han sände ett brev till Alexandra från Sibirien när Alexei var som sjukast, och Rasputin lugnade henne. Pojken skulle få leva och träffade senare sin troshelare igen.
Rasputins metod av hypnos och böner som botemedel mot blödarsjuka är idag omdebatterad; en teori är att lugn hypnos sänker stressnivåerna och därmed också symptomen för sjukdomen. En populär alternativ förklaring är att Rasputin rådde tsaritsan att upphöra Aleksejs vanliga behandling, som bestod av Acetylsalicylsyra. Den ger smärtlindring men förvärrar sjukdomssyndromen genom att framför allt sänka blodets koagulationsförmåga, vilket var okänt för dåtidens läkare. Rasputins råd kan därför ha givit en mycket påtaglig förbättring i Aleksejs tillstånd.
Alexandra kallade Rasputin:
”Frälsaren sänd från ovan.”
Rasputin var känd som mystiker, ockultist, munk, ytterlig kvinnoförförare och som det visade sig även politiker. Rasputin föddes i den byn Pokrovskoje vid Tiumen, i Sibirien år 1869. Han hade flera barn och mördades år 1916 i Petrograd.
Tidiga år
Rasputin växte upp i Sibirien som icke läs och skrivkunnig son till en bonde. Han blev redan i ung ålder känd som en tjuv och kvinnojägare och fyllo i hembyn och uppträdde störarande vid byns gudstjänster.
Tidigt spreds det att Rasputin kunde se vad människor gjort eller vad som skulle komma att hända för sin inre syn, och använde detta för att hjälpa sjuka och behövande. Han kom i kontakt med en sekt som menade att en människa endast kan uppnå Guds nåd genom att först synda så djupt att man når sin botten – för att sedan be om förlåtelse inför Gud. Rasputin ska dock först ha ansett att sekten var motbjudande enligt hans dotter Maria.
Rasputin ska dock senare ha nyttjat sektens filosofi genom att erbjuda kvinnor att synda tillsammans med honom för att sedan, genom honom själv i egenskap av medium, få Guds fulla förlåtelse. En av Rasputins mer kända helningsmetoder ska ha varit att ta en sjuk kvinna till ett badhus/vatten och idka samlag med henne. Hans ordspråk blev:
”Blomman växer av vatten och det gör jag med”.
Rasputin blev enligt vissa källor snabbt en ledande figur inom rörelsen vilken hade gruppövningar som inbegrep att medlemmarna dansade och piskade sig själva till extas. Efter sektlivet gifte sig Rasputin och startade en familj med en kvinna från trakten. Han lämnade dock strax sin fru och sina barn och förde, enligt vad han själv menade var en pilgrimsresa, ett kringdrivande liv runtom i Ryssland. Omkring år 1901 började ett rykte om en märklig man med djupt svarta ögon, ett yvigt skägg och mystiska, helande krafter spridas nationellt.
Efter utflykter till Grekland och Jerusalem anlände en otvättad och därför illaluktande Rasputin till Sankt Petersburg 1903 där han inom kort gjorde sig ett namn bland stadens societet. År 1905 blev han introducerad för Nikolaj II och tsaritsan Alexandra av Hessen.
I tsarfamiljens tjänst
Tsaritsan bar på genen för blödarsjuka och kände därför en stor skuld över att sonen och tronföljaren Aleksei drabbats av sjukdomen. Genom vänner fick hon kontakt med Rasputin som sagts henne ha märkliga, helande krafter; han använde sig av böner och en sorts hypnos som verkade ha positiva effekter på pojkens mående. Rasputin skaffade sig så småningom stort inflytande över det stora hovet och benämndes som ”en vän och helig man av tsaren själv. När Aleksei vid ett senare tillfälle ramlat telegraferade tsaritsan till Rasputin, som tillfälligt var tillbaka i Sibirien, och bad om hjälp. Hon fick då till svar att hon inte skulle oroa sig och Rasputin lovade att be Gud om lindring för tronföljaren; ”pojken kommer inte att dö, han blir snart bra igen”. När så också skedde blev hennes tilltro till Rasputin orubblig för återstoden av hennes liv.
Första världskriget började utan ryska framgångar, vilket tvingade tsar Nikolaj att ta befälet över Rysslands trupper. Relationen mellan tsaritsan och Rasputin hemma i Sankt Petersburg växte sig allt starkare och rykten uppstod snart att de båda hade en kärleksaffär, varvid hemliga polisen lät övervaka Rasputin. På grund av tsarens oerfarenhet i krig och den dåligt organiserade ryska armén växte missnöjet bland arbetarna och soldaterna mot tsaren och hela hovet. Tsaritsan vände sig då åter till Rasputin som gav råd om hur kriget skulle skötas, vilka tsaritsan förmedlade i brev till sin man där hon bönföll honom att agera efter Rasputins råd i tron att landet annars skulle gå under.
Tsaren följde råden i breven, men krigslyckan uteblev. I Sankt Petersburg levde Rasputin gott under beskydd av hovet, och i tsarens frånvaro och med tsaritsans aldrig sinande förtroende kunde han göra det han behagade. Rasputin gav släkt och vänner privilegier och ryssar med gott om kapital kunde genom honom köpa sig en bättre position i samhället. Missnöjet nådde nu Rysslands aristokrater, som menade att landet vansköttes. Tsaritsan Alexandra anklagades för landets snabbt försämrade ekonomi och brist på framgång i kriget; hennes tyska börd bidrog till kritiken. Rasputins starka inflytande över tsaritsan innebar att även han anklagades och grupper av sammansvärjningar bildades; prat om att ”den onde munken från Sibirien” borde dödas fick sin spridning i högre kretsar runtom i Ryssland.
I ett tal i den ryska och av Tsaren tillsatta Duman framhöll Vladimir Puriskjevitj tsarens ministrar har förvandlats till marionetter vars trådar har tagits fast i hand av Rasputin och kejsarinnan Alexandra Fjodorovna, Rysslands onda genius och tsaritsa som har varit en tysk på den ryska tronen och främmande för landet och dess folk. En som hörde talet var furst Felix Jusupov. Han sökte upp Purishkevitj och de båda började genast planera mordet på Rasputin.
Rasputins död
Rasputins död är mytomspunnen. Följande ska vara en tämligen vedertagen bild av händelseförloppet; dock har de medverkande ändrat sina historier vid flera tillfällen – inte minst för att ge sig själva en mer framträdande och viktig roll än vad som varit fallet. 29 december 1916 bjöds Rasputin in till furst Jusupovs palatsvid Moika-kanalen i Sankt Petersburg, i tron att han skulle få träffa Jusopovs fru som också skulle ha bjudit in sina väninnor. Han kom till palatset i en skinande silkesskjorta och sina bästa läderstövlar.
Rasputin visades raskt ner i källaren, då Jusopovs fru i själva verket var på resa. Värdarna spelade upp grammofonskivor och han bjöds på förgiftat Madeiravin. Då vinet inte hade någon effekt på Rasputin erbjöds han bakverk som innehöll cyanid, men inte heller detta fick Rasputin att reagera. Värden Jusopov tappade då tålamodet och hämtade en pistol. Därefter sköt han Rasputin två gånger i bröstet och sidan, varpå Rasputin föll ihop. Jusopov och hans sammansvurna tog av honom hans silkesdräkt och lämnade sedan källaren för att gå upp och fira att de gjort sig av med Rysslands fiende nr 1. Sällskapet planerade därefter att lämna palatset och ta sig vidare ut i staden. Jusopov anade dock oråd och återvände till källaren för att kontrollera liket. När han lutade sig över kroppen ska Rasputin enligt Jusopovs skildring ha vaknat till liv, tagit ett stryptag på fursten och viskat ”du din elake pojke!”
Jusopov tog sig ur greppet och Rasputin ska ha tagit sig upp på fötter och vidare ut på gården. Där sågs han av de övriga sammansvurna som då började jagade honom. De sköt flera skott, varav två ska ha träffat Rasputin i ryggen och i huvudet. Rasputin misshandlades ytterligare med påkar, sparkar och knytnävsslag innan han (enligt vissa källor) blev kastrerad. Kroppen lastades sedan i en bil och dumpades i floden. Rasputins lik flöt dock upp igen och hittades ett par dagar senare.
Vid den efterföljande obduktionen var Rasputins lungor vattenfyllda; han skulle alltså varit vid liv då han kastades i floden. När kroppen hittades låg han med rakt utstående armar vilket tyder på att han skulle ha letat sig fram under isen och försökt ta sig upp på eller hänga kvar vid ett isflak i den delvis istäckta floden. Ingen cyanid hittades dock i Rasputins maginnehåll, vilket tyder på att giftet antingen varit för gammalt och därmed svagt (alternativt hade Rasputin aldrig fått något gift i sig allls.) Förgiftningen kan därför ha varit en efterhandskonstruktion av mördarna för att visa på Rasputins omänsklighet och därmed ge en viss legitimitet åt deras dåd.
De bisarra detaljerna kring hans död har bidragit ytterligare till legenden om och kring Rasputin. Dessa har framför allt spritts av hans baneman, Felix Jusopov, som liksom sina medsvurna aldrig straffades för brottet – trots att det snabbt var vida känt vilka brottslingarna var. Den demonisering av Rasputin som följde åren efter mordet fick mycket glöd tack vare Jusopovs skildring av händelserna och andra uttalanden kring Rasputins tidigare leverne.
I ett omtvistat brev som ska ha skrivits av Rasputin själv och skickats till tsaren den 31 december 1916 avger Rasputin två förutsägelser:
”Jag kommer aldrig få se solen gå upp år 1917. Om mina mördare är dina fiender har Du inget att frukta, men är mina mördare dina vänner kommer Du själv också vara död inom kort.”
När han gick till den omtalade bjudningen skulle Rasputin således ha anat att han skulle bli mördad. Då de sammansvurna visade sig vara tsartrogna borde också tsaren frukta för sitt liv. Tsaren avsattes redan i februari 1917 – under februari-revolutionen.
En viss Kerenskij blev tillförordnad statschef för en ny regering som avskaffade tsardömet men valde att fortsätta kriget i väster. Tsaren och hela hans familj fördes till fördes till Uralbergen och sköts med hela sin familj i Katerinburg 1918. Rasputins påstådda förutsägelser besannades därmed. På order av Vladimir Lenin och Jakob Sverdlov. Det var juden Jurovskij som utförde morden tillsammans med judiska tjekamedlemmar.
Alla falska troshelare som Rasputin fördöms i Bibeln och liknar nutida sk troshelare som t.ex. Benny Hinn och Ulf Ekman.
”Men om någon, vore det och vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad. Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad. Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.” (Gal 1: 8-9)
I många bibelöversättningar står det på sina håll att Jesus säger ”jag kommer snart”. Många sånger finns också på detta tema, och många är de predikningar som handlat om att Jesus snart skall komma tillbaka. Och visst vore det gott om Jesus verkligen kom snart, inte minst med tanke på hur det ser ut i världen på många håll. Kristna är ju den folkgrupp som lider mest under förföljelse av alla folkgrupper idag. Men vad står det egentligen i våra Biblar?
Om vi tittar i Uppenbarelseboken 3:11, 22:7, 22:12 och 22:20 så är det ställen där det står att Jesus säger detta ”jag kommer snart”. Men om vi kikar i den grekiska grundtexten så är det ordet tachu (ταχύ) som översatts till ”snart”. Men det förhåller sig faktiskt så att det ordet inte betyder ”snart” utan istället betyder ”snabbt” eller ”hastigt”. Det skulle även kunna uttolkas som ”utan dröjsmål” – vilket ju är något helt annat än ”snart”. Är det alltså så att Jesus vill säga oss att han kommer hastigt, att han kommer plötsligt? Ja, det är ju vad det grekiska ordet säger oss och det stämmer också med andra bibelord. Låt oss titta på dessa, för text skall tolkas med text och gärna med flera olika bibelord.
Låt oss börja med det Jesus säger till lärjungarna om tiden före hans ankomst:
Matt 24:37-41: ”Så som det var under Noas dagar, så ska det vara när Människosonen kommer. Under dagarna före floden åt de och drack, de gifte sig och blev bortgifta ända till den dag då Noa gick in i arken, och de visste ingenting förrän floden kom och ryckte bort dem alla. Så ska det bli när Människosonen kommer. Då ska två män vara ute på åkern. Den ene ska tas med, den andre lämnas kvar. Två kvinnor ska mala vid kvarnen. Den ena ska tas med, den andra lämnas kvar.”
Luk 17:26-30: ”Så som det var på Noas tid, så ska det vara under Människosonens dagar. Folk åt och drack, gifte sig och blev bortgifta, ända till den dag då Noa gick in i arken. Då kom floden och gjorde slut på dem alla. På samma sätt var det på Lots tid: de åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde, men den dag då Lot lämnade Sodom regnade eld och svavel från himlen och gjorde slut på dem alla. På samma sätt ska det bli den dag då Människosonen uppenbarar sig.”
Den här tolkar många vanligen fel och menar att ”lika syndigt som det var vid Noas och Lots dagar så skall det vara före Jesu återkomst”. Ja, det var fruktansvärt syndigt vid dessa tider och det kommer att vara en förfärlig synd i den yttersta tiden också, men det är inte vad Jesus pekar på här, om vi läser noga och funderar lite. Det han säger är ju att det kommer att vara vardag för alla icketroende, allt rullar på som vanligt. Här står ju att man gifter sig, äter och dricker, köper och säljer, planterar och bygger. När var det syndigt i sig?? Men mitt i denna vanliga vardagsruljangs kommer Jesus plötsligt, oväntat och hastigt tillbaka, PRECIS så som det var för människorna när den stora syndafloden bröt fram. Då brydde människorna sig inte om Noas budskap, utan de lät vardagen rulla på, och då kom floden över dem lika plötsligt som när en kvinna får födslovärkar och sedan föder. På samma sätt var det på Lots tid.
Vi kan även läsa ett par andra ställen om att Jesus skall komma oväntat och plötsligt.
1 Tess 5:2-4: ”Ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten. När folk säger: ’Fred och trygghet’, då drabbar undergången dem lika plötsligt som värkarna hos en kvinna som ska föda, och de slipper inte undan. Men ni, bröder, lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv.”
Upp 3:3: ”Om du inte håller dig vaken ska jag komma som en tjuv, och du ska inte veta vilken stund jag kommer över dig.”
Här ser vi också att Jesus kommer oväntat och plötsligt för de människor som inte brytt sig om att lyssna till Bibelns undervisning. Och observera också det, att Jesu återkomst INTE kommer som en överraskning för de som lever i ljuset med Jesus.
Om vi alltså lever nära Jesus i bibelläsning, bön och kanske även i en sund kristen gemenskap med trossyskon, då kommer det att göra att vi är vaksamma och att vi inte överraskas av Jesu återkomst. Skall vi då kunna ana när Jesu återkomst närmar sig? Ja, det är ju exakt vad Jesus säger i detta bibelord:
Matt 32:33: ”Lär av en jämförelse med fikonträdet. Redan när kvisten blir mjuk och bladen spricker ut VET NI att sommaren är nära. På samma sätt VET NI, när ni ser allt detta, att han är nära och står för dörren.”
Vi skall alltså kunna VETA när Jesu återkomst närmar sig. Och om vi nu skall kunna veta när Jesu ankomst är nära, då är det ju faktiskt också så, att vi även skall kunna veta när hans ankomst inte är nära. Det är en enkel logik i det. Men dag och timma för hans ankomst skall vi inte kunna veta:
Matt 24: 36, 42: ”Men den dagen eller stunden känner ingen: inte himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern…. Var därför vakna, för ni vet inte vilken dag er Herre kommer.”
Kommer då Jesus snart? Nja, i Bibeln hittar jag egentligen inget som säger att han kommer just ”snart”. Men vi kan hitta en mängd tidstecken som säger oss att en del tid återstår före hans återkomst. Men vi förstår också att den absolut yttersta tiden närmar sig med stormsteg. I t.ex. Matt 24, Upp 13, Upp 17 står det om en hel del händelser som skall inträffa före Jesu återkomst, och utifrån dessa kan vi förstå att Jesus inte”står för dörren” men att yttersta tiden nu snart är här. Jesus har ju sagt till oss – som vi såg i Matt 32:33 – att vi skall VETA när hans ankomst är nära förestående. Detta hindrar så klart inte att vi ber om hans snara återkomst (Matt 24:22). Och detta säger oss inte att det nu finns tid att som kristen lägga sig på soffan och vila ifrån både tron och bibelläsningen osv. Kristna skall i alla tider hålla sig vakna för att vara beredda på både förföljelser som nalkas och för att kunna tolka tidens tecken för att se om Jesu står för dörren (vi vet ju inte heller vilken dag vi skall dö!). ”Var därför vakna” och ”se till att ingen bedrar er” är ord från Jesus som gäller för alla kristna i alla tider!
Summa summarum
När Jesu återkomst är nära förestående, då skall vi kunna VETA det och då dröjer han inte. När han väl kommer, då kommer han hastigt och väldigt plötsligt. Även om vi har hållit oss vakna kommer vi att bli smått överraskade, dock inte förvånade. Detta är vad Bibeln säger oss. Låt oss därför hålla ett fast grepp om den tro som apostlarna förmedlat till oss via Bibeln, med bibelläsning, bön och syskongemenskap. Då kan vi se fram mot Jesu återkomst med stor förväntan och glädje!
/Lennart
____________
Människor vill inte veta av Gud, de vill inte känna Jesus, de vill inte bli frälsta, de raljerar om Gud och de hånar och hädar… Hur ska det gå för dem då Jesus kommer?! Det vet vi om vi läser Guds ord.
Vi är fullkomliga på grund av vårt eviga förbund med den fullkomlige Jesus Kristus, När vi blev Guds barn förklarade Gud oss ”utan skuld” genom vad Jesus, hans älskade son gjorde för oss. Hans fullkomlighet är absolut och oföränderlig, och det är vår fullkomliga relation med honom som garanterar att vi en dag nå fullkomlighet.
Fullkomlig tillväxt.
Vi växer och mognar andligt så länge vi fortsätter att tro och lita på Jesus, lär oss mer om honom, kommer närmare honom och lyder honom. Vår tillväxt är växlande eftersom den är beroende av vår dagliga vandring med Gud. Ibland sker mognaden snabbare, ibland långsammare, men allt vi eftersom vi arbetar vidare kommer vi närmare fullkomlighet, de är en följd av Guds arbete med att fullkomna oss. Se Fil 3:1-15.
Rättfärdigheten genom tron
1 För övrigt, mina bröder, gläd er i Herren! För mig är det inget besvär att skriva samma sak till er igen, och för er är det tryggare.
2 Se upp för hundarna, se upp för de onda arbetarna, se upp för de sönderskurna! 3 Det är vi som är de omskurna, vi som tjänar Gud genom hans Ande och har vår ära i Kristus Jesus och inte förlitar oss på det yttre.
4 Fast nog hade också jag kunnat förlita mig på det yttre. För om någon tycker att han kan förlita sig på det yttre, så kan jag det ännu mer: 5 omskuren på åttonde dagen, är av Israels folk och Benjamins stam, en hebré född av hebreer, i fråga om lagen en farisé, 6 i iver en förföljare av församlingen, i rättfärdighet genom lagen en oklanderlig man.
7 Men allt det som förr var en vinst för mig räknar jag nu som förlust för Kristi skull. 8 Ja, jag räknar allt som förlust, för jag har funnit det som är långt mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. För hans skull har jag förlorat allt och räknar det som skräp, för att vinna Kristus 9 och bli funnen i honom – inte med min egen rättfärdighet, den som kommer av lagen, utan med den som kommer genom tron på Kristus, rättfärdigheten från Gud genom tron. 10 Då får jag lära känna Kristus och kraften i hans uppståndelse och dela hans lidanden genom att bli lik honom i hans död, 11 i hoppet om att nå fram till uppståndelsen från de döda.
Slutmålet
12 Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus. 13 Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför 14 och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.
15 Så bör vi tänka, vi som är mogna. Och tänker ni annorlunda i något avseende ska Gud uppenbara också det för er. 16 Låt oss bara hålla fast vid det vi nått fram till.
Fullkomlighet.
När Jesus kommer tillbaka för att ta oss med till vårt hemland himmelen kommer vi att bli förvandlade och gjorda fullkomliga. Fil 3:20-21 20 Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. 21 Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig.
Den djupaste glädjen kommer av att Jesus bor i oss. Vi kommer att kunna förstå det bättre när han kommer tillbaka till jorden för att slutföra sitt uppdrag.
Tänk att aldrig behöva oroa sig för något. Det verkar nästan omöjligt med tanke på alla bekymmer på jobbet, skolan, eller hemma och i sina tankar och känslor. Paulus ger oss rådet att förvandla bekymmer till bön. Visst vill du ha mindre bekymmer? Lösningen är att ber mer. Stanna upp och be så snart du märker av oron.
Guds frid är helt annorlunda än världens. Se Joh 14:27. 27 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.
Verklig frid är ett resultat av kunskapen om att Gud har all kontroll och allt under kontroll och medborgarskap i Guds nya värld är garanterat. Vi vet vart vi är på väg och att segern över synden är ett faktum.
Vad är det för ledare i kyrkorna? De säger alltid att de brinner och använder ordet FIRE! väldigt ofta! Men är de så kunniga i Guds ord, de som har det explosiva i sitt sätt att vara? Kan de människorna verkligen vad Gud vill? Känner de Guds ord?
Man kan råka väldigt illa ut om man tror på många av personerna som finns i församlingarna och är över-karismatiska! De vill inte ha kritik, de vill lysa som en fackla i sin lögner! De står och ljuger om evangeliet och Jesus och medlemmar i församlingen vet inte att de ljuger, för de är ännu mer okunniga i Guds ord! T ex är HILLSONG en mycket farlig sekt. Undersök gärna den saken.
Pastorer säges vara så heliga och rena och det finns ju de som står och har massmöten men som inte alls gör vad de borde göra. Jag såg en predikan på You Tube från Livets Ord och med en avdankad s k predikant och det var en skymf. /Artikel här på sidan. Sedan finns det ju en del unga ’valpar’, ni får gissa vilka, som pratar om kärlek och att ’offra’ i det oändliga, de tjatar om att arbeta för Gud, och de pratar mycket om kärlek, men lyssnar man till dem så hör man omgående vad de inte förstår, de gör bort sig , men en omogen och enfaldig publik sväljer allt.
Vad är det för fel man gör idag?
Jo de kristna, de som verkligen tillhör Jesus behöver inga s k ledare som har övat in repliker och verser och inte kan så mycket om just TRO. De behöver bara få veta att Jesus är den de SKA FÖLJA, genom ALLT. De kan då gå tillsammans och utvecklas liksom i Apostlagärningarna och i övrigt i NT. DÅ blir det som Gud vill ha det, om man nu är TROGEN och vill vara en LÄRJUNGE. Då kan man också få vara i ett skeende där man kan tjäna varandra i kunnighet och gåvor och man tjänar människor som behöver ens hjälp. Det är korset som gäller, ja att gå Korsets väg, Jesu väg genom allt- ALLTID. Gud ser våra hjärtan och hur villiga vi är till att lära och lida!
30 När Jesus hade fått ättik-vinet, sade han: ”Det är fullbordat.” Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.
Jag får ibland e-post från personer som är väldigt kritiska till den kritiska inställning som jag har till sådant som jag kallar för ”falsk karismatik” – och annat också för den delen. Ordet ”karismatisk” härstammar förresten från grekiskans charis som framför allt betyder ”nåd”. När vi därför talar om äkta ”karismatik” i kristenheten så handlar det om de andliga gåvor som Gud ger oss av nåd, alltså de andliga nådegåvor som Paulus bl.a. nämner i 1 Kor 12. Dessa är jag så klart inte motståndare till!
Flera av dessa kritiker som hör av sig är ofta uppjagade över att jag anser att många av de ”karismer” som vi ser i kristenheten – men som vi inte ser röken av i Bibeln – är falska. Jag får t.ex. frågor som: ”Vad i andedopet motsäger att folk kan ligga på marken och sprattla, gråta, jubla, skrika etc?” Men resonerar man så, kan man även undra över om det var fel med det som skedde i den svenska Korpelarörelsen på 1930-talet. Från att ha varit en gren av laestadianismen urartade det hela till mer och mer extatiska möten. Till slut innehöll deras möten en slags ”ritual” där kvinnorna lade sig nakna på golvet och männen sedan rullade över kvinnorna. Med samma logik kan man då fråga sig: ”vad i andedopet motsäger sådana religiösa yttringar?”.
Skall alltså vi människorna själva bedöma vad som är andligt, så kommer vi att dra gränserna precis där det passar oss själva. Det finns då ingen yttre gräns för dårskaperna, och det såg vi inte bara i Korpelarörelsen utan även i Toronto, Lakeland osv. När det gäller andliga yttringar (och egentligen allt i livet) måste Bibeln få vara vägledande, för annars hamnar vi oundvikligen fel. Hittar vi inte ett stöd i Bibeln för vissa speciella andliga yttringar, så skall vi rata dessa yttringar. Jag vill inte se Bibeln som en manual, men i sådana här fall måste den få vara Guds vägledande ord till oss.
Det duger alltså inte att resonera så här: ”Men Bibeln säger ju inte emot att någon kan skälla som en hund när den Helige Ande blir utgjuten. Det kan ju faktiskt vara från Gud.” Resonerar man på ett sådant sätt kan man addera vad som helst till Bibeln. Man måste istället tänka från andra hållet: ”Var i Bibeln ser jag att Gud gör så här?”. Finner jag då inget stöd så ratar jag det säkrast.
Nu måste jag nyansera det här och säga att Bibeln så klart ger utrymme för mycket frihet i våra liv, och även när det gäller vår andlighet. Men det jag hittills tagit upp är främst med syfte på särskilda andliga yttringar och manifestationer. När det sedan t.ex. gäller hur vi delar med oss av vår tro måste vi tillåta oss att färga det hela på vårt personliga sätt. Här avser jag t.ex. hur man väljer att vittna och förkunna evangeliet. Kanske jag hellre sjunger andliga sånger, och då väljer jag kanske en musikstil som jag tycker är passande för tillfället, osv. Det här kan även gälla vårt eget sätt att be och att lovsjunga. Inom detta skall vi också vara öppna för Guds Andes direkta ledning.
MEN, både när det gäller andliga yttringar och manifestationer samt vårt sätt att uttrycka och förmedla vår tro, så finns det ändå vägledning i Bibeln som måste få vara med och sätta ramarna för hur det här skall få ta sig uttryck. Annars kommer det förr eller senare att spåra ur; det har vi sett massor av exempel på genom hela den kristna historien. Jag vill därför lyfta fram några Bibelord som ger en tydlig vägledning. Det finns så klart fler, men dessa räcker gott för att visa på att Gud faktisk ger oss vägledning i sitt Ord för våra sätt att uttrycka kristen tro:
1 Kor 12:4-7: ”Det finns olika slags nådegåvor, men Anden är densamme. Det finns olika slags tjänster, men Herren är densamme. Det finns olika slags kraftgärningar, men Gud är densamme, han som verkar allt i alla. Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta.”
(OJ! Tänker vi alls på detta?)
1 Kor 14:40: ”Men låt allt ske på ett värdigt sätt och med ordning.”
(Hoppsan! Toronto-väckelsen hade tydligen missat detta!)
Kol 3:16: ”Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung med tacksamhet Guds lov i era hjärtan.”
(Vart har sådana här sånger tagit vägen??)
Ef 5:17-19: ”Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja. Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden, så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan.”
1 Tess 5:8: ”Men vi som hör dagen till, låt oss vara nyktra, iförda tron och kärleken som pansar och hoppet om frälsning som hjälm.”
1 Petr 4:7: ”Slutet på allting är nära. Var därför förståndiga och nyktra, så att ni kan be.”
(Ingen ”holy drunkness”!)
1 Tess 4:9-12: ”Vi behöver inte skriva till er om broderskärleken. Ni har ju fått lära er av Gud att älska varandra. Den kärleken visar ni också alla bröderna i hela Makedonien. Men vi uppmanar er, bröder, att överflöda ännu mer i den och sätta en ära i att hålla er lugna och sköta ert och arbeta med era händer så som vi har befallt er. Lev på det sättet, så väcker ni respekt hos de utomstående och lider inte brist på något.”
(Vann man respekt hos de utomstående i t.ex. Lakeland?)
1 Kor 14:9: ”Om ni inte i ert språk talar begripliga ord, hur skall man då kunna förstå vad ni säger? Ni kommer att tala ut i tomma luften.”
(Precis!)
1 Kor 14:23: ”Om nu hela församlingen kommer tillsammans och alla talar tungomål, och några som inte förstår eller inte tror kommer in, skall de då inte säga att ni är galna?”
(Hallå Pingströrelsen!)
Matt 6:7: ”Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords skull.”
(Är det bara jag som kan bli trött på de som inte läst detta?)
”Såsom bedrövade, men dock alltid glada.” 2 kor 6: 10.
SORGEN var vacker, men hennes skönhet var månskenets, som lyser genom trädens lövprydda grenar i skogen, kastande liksom ett stänk av silver över den mjuka, gröna mossan därinunder.
Då Sorgen sjöng, liknade hennes röst näktergalens låga, ljuva drillar, och i hennes ögon syntes den liknöjda blicken hos en, som har upphört att vänta sig någon glädje. Hon kunde med ömt deltagande gråta med dem som gräto, men att fröjdas med dem som voro glada var okänt för henne.
Glädjen var även vacker, men hans var den strålande sommarmorgonens skönhet. Ur hans ögon lyste det glada skrattet, som han bevarat från barndomen, och hans hår glänste av solskenets kyss. Då Glädjen sjöng, steg hans röst såsom lärkans drill mot skyn och han rörde sig likt en erövrare, som aldrig lidit ett nederlag. Han kunde fröjda sig med alla glada, men att gråta med dem som gräto, det var honom främmande.
”Vi kunna aldrig förenas”, sade sorgen längtansfullt.
”Nej, aldrig.” Och Glädjens ögon blevo beslöjade, då han talade.
”Min väg leder genom de solbelysta ängarna, de härligaste rosor vänta på att plockas av mig, och sångfåglarna förbida min ankomst för att uppstämma sina vackraste visor.”
”Min väg”, sade Sorgen, och vände sig långsamt bort ”leder genom de mörknande skogarna. Blott med månskenets blommor skola mina händer fyllas. Likväl skall den ljuvligaste av alla jordiska sånger — nattens sång om kärleken — bliva min. Farväl, Glädje, farväl!”
Just medan hon talade, varseblevo de en gestalt, som stod framför dem. De sågo Honom blott dunkelt, men Han hade en kunglig hållning, och med stor och helig bävan föllo de ned inför Honom.
”Jag ser i Honom, gädjens Konung, viskade sorgen, ”ty Han bär många kronor på sitt huvud och märkena efter spikarna i Hans händer och fötter äro ärren efter en stor seger. Inför Honom förvandlas all min sorg, till oförgänglig kärlek och glädje, och jag överlåter mig åt Honom för evigt.”
”Nej, Sorg”, sade Glädjen milt, ”jag åter ser i Honom Sorgens Konung. Kronan på Hans huvud är en törnekrona, och märkena efter spikarna i Hans händer och fötter äro ärren efter en stor ångest. Även jag överlåter mig för evigt åt Honom, ty sorg tillsammans med Honom måste vara ljuvligare än någon glädje jag förr känt till.”
”Då äro vi ett med Honom,” utropade de glatt, ”ty ingen utom Han kan förena glädje och sorg.”
Hand i hand gingo de ut i världen för att följa Honom genom storm och solsken, i vinterkyla och sommarvärme, ”såsom bedrövade, men dock alltid glada”. E. Cowman.
____________
”Ty, vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, så hava vi en byggnad, som kommer från Gud, en boning, som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen.” 2 Kor 5: 1.
”Det är genom mycken bedrövelse, som vi måste ingå i Guds rike.” Apg 14: 22.
”Stadigt förbidade jag Herren.” Ps 40:1.
Jag har den förtröstan till Gud, att så skall ske, som mig är sagt.” Apg 27: 25.
”Såsom bedrövade, men dock alltid glada.” 2 kor 6: 10.’
