Allsmäktig.

Gud är allsmäktig, dvs han har makt att göra allt som står i överensstämmelse med hans heliga vilja. Han saknar sålunda aldrig möjligheter att förverkliga sina planer, 1 Mos 18:14;
Jer 32:17;
Sak 8:6;
Matt 19:26;
Luk 1:37.

Allt måste tjäna honom:
Naturkrafterna, människorna, änglarna,
Job 37:12;
Amos 5:8;
2 Mos 6:1;
Jes 45:1 ff. 13;
Ps 91:11;
Hebr 1:14.

Hans allmakt uppenbaras i att han har skapat allting, Upp 4:11.

Även de onda makterna måste mot sin vilja tjäna Guds avsikter,
 2 Mos 15:9 ff;
Jes 10:5 ff; 13:5.

Eftersom Gud är allsmäktig kan man lita på hans löften. Detta kommer särskilt till uttryck i patriarkernas historia. “För Abraham, Isak och Jakob uppenbarade jag mig såsom ‘Gud den Allsmäktige’ (El Shaddai)”, 2 Mos 6:3, jfr 1 Mos 17:1; 28:3; 43:14; 48:3; 49:25.

“Därför att Gud är allsmäktig kan han vara vår klippa och tillflykt i all nöd, kan han uppfylla våra böner och till sist frälsa oss ur döden.”
De första kristna prisade gärna Guds allmakt. I den apostoliska  trosbekännelsen  heter det: “Jag tror på Gud Fader allsmäktig.”

Både i naturen och historien såg de vittnesbörd om Guds allmakt. Naturen lydde honom, och han härskade över historiens gång. Hermas (ca 140 e Kr.)säger, att världen är skapd för kyrkans skull, vilket betyder:
Gud har skapat världen i det syftet, att  en helig mänsklighet skulle framgå ur den nuvarande tidsålderns kamp.

Källa: Biblisk uppslagsbok.
*
*

/Maria