Archives

Ekonomi/Länkar till nyheter/statskupp?Bukovsky varnar

dec7

 

Ekonomi….den som läser sin bibel vet  vad som kommer att komma över världen, detta som sker nu är bara början på händelser som kommer att skaka världen i sina grundvalar

Denna länk som kommer här  måste läsas:

http://nyapolitiken.biz/eu_fn/ESM_en%20statskupp.pdf

 och

http://www.e24.se/business/betygshot-mot-15-euro-lander_3221246.e24

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.791858-misstro-mot-tysk-fransk-eurolosning

Håll dig underrättad på de sätt som finns att tillgå
*
Paulus skriver:

Rom 13:8  Varen ingen något skyldiga – utom när det gäller kärlek till varandra; ty den som älskar sin nästa, han har uppfyllt lagen.
Rom 13:9  De buden: ”Du skall icke begå äktenskapsbrott”, ”Du skall icke dräpa”, ”Du skall icke stjäla”, ”Du skall icke hava begärelse” och vilka andra bud som helst, de sammanfattas ju alla i det ordet: ”Du skall älska din nästa såsom dig själv.”
Rom 13:10  Kärleken gör intet ont mot nästan; alltså är kärleken lagens uppfyllelse.
Rom 13:11  Akten på allt detta, så mycket mer som I veten vad tiden lider, att stunden nu är inne för eder att vakna upp ur sömnen. Ty frälsningen är oss nu närmare, än då vi kommo till tro.

Är det kärlek det som sker i ekonomierna…..och politiken? Nej.  /Maria

SE TILLÄGG:

Bukovskys varning till Europas folk

 
Vladimir Bukovsky är en ex rysk presidentkandidat och fånge i Gulag under Sovjet-tiden.
Filmklippen är ur den EU kritiska filmen Britain on the Brink.
 
Vladimir Bukovsky om EU:
 

Ekonomi/Två artiklar om EU och ekonomi.

dec5

 

 bild Google

 

Bankerna förbereder sig för återinförande av nationella valutor

Fria Tider, 2.12.2011
Carl Lundström
Politiker och EU-kommissionärer skrev denna vecka avtal med varandra där de förpliktade skattebetalarna, skattebetalarnas barn och skattebetalarnas barnbarn att avstå från sitt arbetes frukter för att rädda europrojektet. Samtidigt förbereder sig banker och mäklarhus i lugn och ro för nedläggningen av euron och återinförandet av de nationella valutorna.

På den europeiska krisarenan förlöpte denna vecka ungefär som vi är vana.

– EU:s högsta ansvariga höll brådskande och dramatiska toppmöten

– Centralbanker ordnade blixtnabba och ofantligt stora lån till varandra och till krisdrabbade banker

– Presskonferenser avhölls där politiker betygade sin lojalitet till euron. Regeringschefer lovade varandra att deras skattebetalare skall få bidra med astronomiska belopp för att rädda banker och enhetsvaluta, oavsett om hela EU:s konstitution måste rivas upp, europatäckande diktatur måste införas och den aktuella valutan efteråt blir värd mindre än papperet den är tryckt på

– Angela Merkel och Nicolas Sarkozy omfamnade varandra

– Barrack Obama gratulerade sina europeiska kollegor

– Världens affärstidningar hoppade glädjeskutt och skrev att börserna gick upp med en lättnadens suck p.g.a. de kloka uttalandena

– Börserna gick ner igen någon dag senare

– Alla började oroa sig igen och se fram emot nästa toppmöte under veckan som kommer.

Men förutom den invanda rutinen kom några små glädjande nyheter. På måndagen tillkännagav ICAP, världens största mäklare för valuta och statslån, att man har testat sina system för en kollaps av eurozonen och återinförandet av nationella valutor. Den brittiska centralbanken kallade till sig cheferna för samtliga storbanker och instruerade dem att brådskande förbereda sina system för att ett antal av europas sämsta banker går i konkurs och att euron helt eller delvis avskaffas.

Källa: Daily News

*****     LÄS OCKSÅ:

 EU förbereder sig för
”ekonomisk diktatur”

Fria Tider, 1 december 2011

För att lösa krisen förbereder EU lösningar som tvingar medlemstaterna att ge upp kontrollen över sina egna pengar, en form av ekonomisk diktatur. Sverige måste säga nej till detta, skriver Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Folkrörelsen Nej till EU i Flamman.

I den politiska kris som EU-ledarna nu brottas med pratas relativt ofta om förkortningarna EFSF och ESM.

EFSF eller den europeiska stabiliseringsmekanismen är den så kallade räddningsfond som blåstes upp till den enorma summan 1 000 miljarder euro under EU-ledarnas nattmangling den 26 oktober. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka skrev i en krönika i SvD den 6 november att ”sällan har väl så många miljoner människor satt sitt hopp till något så obegripligt. Hur mycket det än knattrades på miniräknare runt om i Europa kom horden av välbetalda bankekonomer fram till att denna fond innehåller runt 250 miljarder euro efter att olika nödlån betalats ut. Ändå hävdade EU:s toppar att den rätta siffran är 1 000 miljarder euro. Förklaringen är en snilleblixt som hade gjort Lehman Brothers vassaste subprimehjärnor avundsjuka: en räddningsfond som till stor del bygger på belånade garantier från de som ska räddas.”

För att EFSF inte skall bryta mot EU:s fördrag har den registrerats som ett aktiebolag i Luxemburg, som styrs av euroländernas finansministrar.

I en riksdagsbehandling under 2012 är det tänkt att svenska politiker skall ta ställning till ESM. För att ESM skall bli verklighet krävs nämligen en ändring i artikel 136 i Lissabonfördragets EUF-del, vilket kräver att samtliga EU-länder godkänner ändringen.

Men redan i somras smög man igenom ett liknande ESM-fördrag.

Nu snabbehandlar euroländer med så liten uppmärksamhet som möjligt ESM-fördraget, så att det ska kunna träda i kraft redan till årsskiftet.   ****

 —Spännande???

/Maria

Ekonomi / Euron / Mot konkurs? USA också i Kk?

nov2

 

                                                

Krugman: Euron går mot ett sammanbrott

Läs även:Analys     Nobelpristagaren Paul Krugman spår ett totalt sammanbrott för eurosamarbetet. I en krönika i The New York Times räknar professorn med att både Italien och Frankrike går mot konkurs.
Analys Det är ingen munter bild som målas upp.

Under rubriken  ”Eurodämmerung” skriverPaul Krugman  att saker och ting faller sönder i Europa. Den italienska tioårsräntan ligger på en nivå som leder rakt mot en statsbankrutt.

”Och medan alla samtidigt jagar nedskärningar verkar en recession nästan säker, vilket i sin tur kommer att förvärra kontinentens problem”, skriver Krugman på NYT.com.

Nobelpristagaren, som skriver att han väntar sig ett nej i den  grekiska folkomröstningen, tror att italienska bankkunder kommer att börja ta ut pengarna från bankerna i takt med att räntan och oron för ett italienskt euroutträde stiger.

”Det leder till nödstängning av banker och när det har inträffat, ett beslut att lämna euron och återinföra liran. Nästa station, Frankrike”, skriver Paul Krugman.

____

Femte största konkursen genom tiderna

 Finans  MF Global är mycket illa ute efter fiaskot med europeiska statspapper. Det kan bli USA:s femte största finanskonkurs genom tiderna, rapporterar Bloomberg News, enligt di.se.
Finans Hundratals miljoner av kundernas dollar har gått upp i rök.

Motsvarande över 40 miljarder kronor av bankens egna pengar har investerats i statspapper i bland annat Italien, Spanien, Irland  och Belgien.

På måndagen ansökte MF Global, med Goldman Sachs-veteranen Jon Corzine som vd, om konkursskydd enligt Chapter 11. Beskedet utlöste skrämselhicka på Wall Street och fick NYSE att rasa.

MF Global har tillgångar på 41 miljarder dollar och är därmed den femte största aktören i finanssektorn någonsin att ansöka om konkursskydd.

Enligt Bloomberg finns även misstankar om att allt inte stämmer i redovisningen. Enorma summor som kunder placerat i banken som säkerhet för terminsaffärer misstänks ha försvunnit.

Enligt di.se är det ännu oklart om det föreligger någon brottsmisstanke.

MF Global kallar sig själva för ”en av de största mäklarna på marknaden för råvaru- och börsnoterade derivat” och har ansökt om att få tre månader på sig för att kunna redogöra för samtliga skulder och tillgångar.

Bland fordringsägarna märks JP Morgan och Deutsche Bank.

Handelsbanken har ingen exponering mot MF Global, skriver bbanken i ett pressmeddelande med anledning av den amerikanska konkursskyddsansökan.

*
*Förvånad? /Maria

____

The worst evil economics can inflict on humans is unemployment. Not lower pay, poor working conditions, costly housing or enforced migration; just the lack of a job. To be able-bodied and out of work is debilitating to an individual and a waste to society.

Figures today from the Office for National Statistics and earlier ones from the OECD and the International Labour Organisation all point in the same direction. The British and other European economies are running on empty. Only public sector borrowing seems to prevent renewed downturn. Today’s unemployment rate of 8%, or 21% of under-24s, is a scandal. An unprecedented one million young Britons are jobless. This squandering of labour and loss of wealth is stupefying.

With luck, Greece’s decision to hold a referendum on whether to endure further austerity is a blessing. It could jolt world leaders about to meet (yet again) in Cannes into much-needed panic. They have believed too long that bailing out banks is all recovery needs. They have ignored any stimulus to demand. Without demand, no one lends and no one borrows. Nothing moves and the money dies.Läs mer i länk, dvs se länkar.

http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2011/nov/01/big-bridges-sexier-than-jobs

http://www.guardian.co.uk/world/2011/nov/02/uk-military-iran-attack-nuclear

Bibelord / Penningbegäret

okt21

 

1Ti 6:10  Ty penningbegäret är en rot till allt ont; och somliga hava låtit sig så drivas därav, att de hava villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval.

1Ti 6:11  Men fly sådant, du gudsmänniska, och far efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, ståndaktighet, saktmod.

1Ti 6:12  Kämpa trons goda kamp, sök att vinna det eviga livet, vartill du har blivit kallad, du som ock inför många vittnen har avlagt den goda bekännelsen.

1Ti 6:13  Inför Gud, som giver liv åt allt, och inför Kristus Jesus, som under Pontius Pilatus vittnade med den goda bekännelsen, manar jag dig

1Ti 6:14  att, själv utan fläck och tadel, hålla vad jag har bjudit, intill vår Herres, Jesu Kristi, uppenbarelse,

1Ti 6:15  vilken den salige, ende härskaren skall låta oss se, när tiden är inne, han som är konungarnas konung och herrarnas herre,

1Ti 6:16  han som allena har odödlighet och bor i ett ljus dit ingen kan komma, han som ingen människa har sett eller kan se. Honom vare ära och evigt välde! Amen.

1Ti 6:17  Bjud dem som äro rika i den tidsålder som nu är att icke högmodas, och att icke sätta sitt hopp till ovissa rikedomar, utan till Gud, som rikligen giver oss allt till att njuta därav;

______

Är pengar lycka? Nej säger jag, men de kan vara bra att ha, så länge de finns. Den rike vill ha mer, det kan man ju förstå. Vad Gud säger är ju vad vi människor skall se på. Paulus har en del principer och de är:

1) Inse att all rikedom en dag blir värdelös. (6:7, 17)    2)Var nöjd med det du har  (6:8),  3) Tänk efter vad det kan kosta dig att få tillgång till mer pengar (6:9-10).  4) Älska människor mer än pengar (6:11)  5) Älska arbetet för Gud mer än pengar (6:11) 6) Dela med dig av det du har till andra (6:18).  Se även Ordsprboken 30:7-9)

Alltså:rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, ståndaktighet, saktmod, vill Gud att vi strävar efter.

/Maria

Ekonomi/ Dolda jätteskulder i Kina

okt2

 

Moody’s:
Dolda jätteskulder i Kina

E24, 2011-07-05
Josefin Jakobsson E24/ Peking TT-Reuters

Den offentliga skuldnivån i Kina är kanske 3 400 miljarder kronor större än vad den ser ut i räkenskaperna, om man tittar närmare på lokala myndigheters redovisning, enligt kreditvärderaren Moody’s.
“Ett problem är det säkerligen, men frågan är hur stort”, säger svenska professorn Hubert Fromlet.

Den dolda jätteskulden kan om tillväxten avtar ge stora kreditförluster och då bli ett allvarligt problem för kinesiska banker, varnar Moody’s, som flaggar för att det kan bli sänkta kreditbetyg för berörda banker om inte problemet åtgärdas.

Det är många faktorer som lett fram till Kinas nuvarande skuldproblematik. Dels handlar det om den kraftigt ökade utlåningen under krisåren, då landets provinser lånade sig genom krisen. De kinesiska bankernas utlåning beräknas ha uppgått till över 17 biljoner kronor mellan 2009 och 2010, och nu börjar den massiva utlåningen hinna ikapp bankerna.

Central är också om den brist på insyn och transparens som kommit att bli kännetecknande för den kinesiska finansiella sektorn.

– Kvaliteten på Kinas statistik är undermånlig, och minst transparent är den offentliga skuldsättningen, säger Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Internationella Handelshögskolan och tidigare chefekonom vid Swedbank.

Han menar att de nya uppgifterna om Kinas skuldsättning knappast kommer som en överraskning.

– Då det gäller den kinesiska ekonomin så går tillväxt ofta före transparensen. Staten kontrollerar kapitalströmmarna och har därmed möjlighet att sopa ganska mycket under mattan.

Att Kinas offentliga skuldnivå var större än man tidigare trott behöver inte innebära någon katastrof för banksektorn. Trots att bankernas vinster kanske påverkas negativt så är landet långt ifrån någon bankkrasch.

Vad siffrorna från Moodys dock pekar på är att supernationen Kina av många ses som en växande risk för de globala finansmarknaderna, och att västerländska investerare därmed börjar efterfråga en ökad insyn i den kinesiska finanssektorn.

Kina är ett ett ekonomiskt nav, och det är lätt att tro att landets nya roll som finansiellt centrum gör att finansmarknadernas effektivitet är en prioriterad fråga. Men så är inte nödvändigtvis fallet.

– Hur den Kinesiska finansmarknaden utvecklas är avhängigt hur den nya ledningen ser på frågan efter valet 2013. Säkert är att en nyvald regering inte kommer att göra några experminet de första åren, säger Hubert Fromlet.

Moodys statistik visar att bristande transparens kan dölja lik i garderoben, men Hubert Fromlet vill lyfta fram att bristen på insyn lika gärna kan innebära att man överskattar problemet.

– Först och främst är Moodys utspel en signal till alltför optimistiska västerländska investerare att vara lite mer försiktiga. Det vore inte så tokigt.

____

 /Det finns fler länder som måste tänka till, verkar det som. Här i artikeln om Kina finns det nog en del vi inte visste. Är Kina en superduper-nation? Det får vi se..sedan…/Maria/Fann artikeln här:http://www.nyapolitiken.biz/int_politik/jatteskulder-i-kina.html

Ekonomi /Direktörslönerna se art.

sep26

 

 

DN.se 22.9.2011  

Deras löner har sprängt miljonvallen

Jens Kärrman

Generaldirektörernas löner har stigit rejält sedan alliansen tog över. Årslönen har sprängt miljonvallen, visar DN:s granskning. Samtidigt som vanliga löntagare fått 3.400 kronor mer i plånboken har generaldirektörerna fått 14.700 kronor.

När Dan Eliasson om tio dagar tillträder som generaldirektör för Försäkringskassan får han 144.000 kronor i månadslön – lika mycket som statsminister Fredrik Reinfeldt. Jämfört med sin företrädare Adriana Lender får han påökt med 27.700 kronor.

Han är inte ensam om att få stora lönelyft jämfört med företrädaren. När Sacos förre ordförande Anna Ekström i somras utsågs till generaldirektör för Skolverket fick hon 110.000 kronor i månaden, 20.000 kronor mer än företrädaren.

-När man står inför en rekryteringssituation och verkligen vill ha en kandidat kan det vara ett skäl att det blir en något högre lön, säger civilminister Stefan Attefall som har ansvar för utnämningspolitiken.
DN har gått igenom lönerna för samtliga generaldirektörer. De har i dag en snittlön på 92.699 kronor. 2006, året då alliansregeringen tillträdde, tjänade landets generaldirektörer i snitt 78 021 kronor. Det innebär att medelgeneraldirektören tjänar 1.112.388 kronor om året, mot 936.252 för fem år sedan.

I dag tjänar 30 generaldirektörer 100.000 kronor eller mer i månaden, mot åtta 2006. Lönerna ökar efter hela linjen, topp 30 har faktiskt haft en lägre ökningstakt än resten.

På fem år har lönerna stigit med 14.678 kronor, eller 18,8 procent. Under samma tid har lönerna riket totalt ökat med 3.400 kronor, eller 13,4 procent. Det innebär att generaldirektörerna har haft en 32 procent bättre löneutveckling än resten av arbetskraften.

– En del av myndighetscheferna har större ansvar i dag och vi har också fått in fler chefer för myndigheter som har en ickepolitisk eller ickestatlig bakgrund, vilket kan ha bidragit till att de gått in på en högre lön, säger Stefan Attefall.
Efter maktskiftet 2006 förändrade regeringen utnämningspolitiken. Fler personer utanför politiken skulle rekryteras och öppenheten om hur utnämningarna går till skulle öka. Dessutom bestämde sig rege­ringen för att rensa i myndighetsfloran. En rad myndigheter lades ner medan andra slogs samman.

Stefan Attefall tycker att ökningarna är rimliga sett till de förändringar som skett på myndighetssidan.

-En chef för en ny myndighet har ett större fögderi att sköta om. Per person kan det innebära en något högre lön, men det innebär framför allt att vi sparat in en annan generaldirektörslön, säger han.

En annan orsak till att lönerna stuckit i väg är konkurrensen från det privata näringslivet. Det gäller i synnerhet myndigheter på ekonomi- och IT-området. När regeringen annonserade efter en ny generaldirektör för Finansinspektionen kom det bara in fem ansökningar.

-Det finns betydligt bättre möjligheter att få bättre betalt på ett privat bolag som inte är lika medialt utsatt. I en sådan jämförelse är Försäkringskassan ett låglönearbete, även om det givetvis i jämförelse med Försäkringskassans personal är en hög lön. Det gäller att hitta en balans, säger Stefan Attefall.

Generaldirektörerna och lönerna

1. Dan Eliasson, Försäkringskassan: 144 000 kr. (+33%)

2. Angela Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingen: 133 500 kr. (+16%)

3. Gunnar Malm, Trafikverket: 128 800 kr.

4. Mats Sjöstrand, Regeringskansliet: 123 000 kr.

5. Ingemar Hansson, Skatteverket: 120 000 kr. (+9%)

6. Ann-Catrin Zetterdal, Sjöfartsverket: 118 000 kr. (+30%)

7. Martin Andersson, Finansinspektionen: 116 500 kr. (16,5%)

8. Adriana Lender, Regeringskansliet: 116 300 kr.

9. Per-Erik Sandlund, Invest Sweden: 115 800 kr. (+13,5%)

10. Thomas Allard, Luftfartsverket: 115 300 kr. (+12,3%)

11. Göran Marby, Post- och telestyrelsen: 114 500 kr. (+54%)

12. Lars Nylén, Regeringskansliet: 113 400 kr.

13. Anna Ekström, Skolverket: 110 000 kr. (+43,7%)

14. Stefan Lundgren, SCB: 109 000 kr.

15. Inger Andersson, Livsmedelsverket: 107 700 kr. (+13,3%)

16. Karin Apelman, Exportkreditnämnden: 106 900 kr. (+27,6%)

17. Anders Danielsson, Säpo: 105 600 kr. (+12,2%)

18. Karin Westling Palm, Pensionsmyndigheten: 105 000 kr.

18. Mille Milnert, Vetenskapsrådet: 105 000 kr. (+26%)

18. Mille Milnert, Vetenskapsrådet: 105 000 kr. (+26%)

18. Charlotte Petri Gornitzka, Sida: 105 000 kr. (+17,9%)

21. Lars-Erik Holm, Socialstyrelsen: 104 500 kr. (+7,1%)

22. Jan Magnusson, Sveriges Geologiska Undersökningar:104 285 kr. (+32%)

23. Anders Nordström, Regeringskansliet: 104 100 kr.

24. Mikael Odenberg, Svenska Kraftnät: 102 500 kr. (+10,2%)

24. Staffan Widlert, Transportstyrelsen: 102 500 kr.

24. Barbro Thorblad, Domstolsverket: 102 500 kr. (+23,4%)

27. Christina Gellerbrant Hagberg, CSN: 102 000 kr. (+31,9%)

28. Claes Stråth, Medlingsinstitutet: 100 600 kr. (+16,3%)

28. Lena Häll Eriksson, SMHI: 100 600 kr. (+36,9%)

30. Dan Sjöblom, Konkurrensverket: 100 000 kr. (+12,9%)

31. Christina Rångemark Åkerman, Läkemedelsverket: 99 200 kr. (+17,8%)

32. Johan Carlsson, Smittskyddsinstitutet: 99 000 kr. (+1,5%)

33. Mats Persson, Statens Jordbruksverk: 98 700 kr. (+17,3%)

34. Charlotte Brogren, Vinnova: 97 800 kr. (+27,2%)

35. Ewa Persson Göransson, Statens Institutionsstyrelse: 97 600 kr. (+11,7)

36. Susanne Ås Sivborg, Patent- och registreringsverket: 96 700 kr. (+11,1%)

37. Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverket: 96 000 kr. (+14,3%)

38. Gunnar Holmgren, Försvarets Materielverk (FMV): 95 400 kr. (+15,6%)

39. Gunnar Larsson, Konsumentverket: 95 100 kr (+22,2%)

40. Helena Lindberg, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): 94 700 kr.

41. Yvonne Gustafsson, Statskontoret: 94 000 kr. (-5%)

41. Göran Ekström, Arbetsgivarverket: 94 000 kr.

41. Lena Jönsson, Fortifikationsverket: 94 000 kr. (+27,5%)

41. Claes Ljungh, Kammarkollegiet: 94 000 kr. (+6,8%)

45. Ann-Christin Nykvist, Statens Pensionsverk: 93 500 kr. (+29,9%)

46. Ann-Marie Begler, Skolinspektionen: 93 000 kr.

47. Maria Ågren, Naturvårdsverket: 92 800 kr. 21,3%

48. Ulf Bengtsson, Försvarsmakten: 92 400 kr.

49. Björn Risinger, Havs- och Vattenmyndigheten: 92 000 kr.

50. Ann-Louise Eksborg, Strålsäkerhetsmyndigheten: 91 700 kr.

51. Mats Dillén, Konjunkturinstitutet: 91 000 kr. (+13%)

52. Eva Håkansson Fröjelin, Ekobrottsmyndigheten: 90 500 kr. (+14,8%)

53. Monika Stridsman, Skogsstyrelsen: 90 000 kr. (+8,4%)

53. Ulf Hammarström, Försvarsexportsmyndigheten: 90 000 kr.

54. Jan-Olof Lind, FOI: 89 000 kr. (+14%)

55. Bengt Kjellson, Lantmäteriet: 89 000 kr. (+12,7%)

56. Katri Linna, Regeringskansliet: 89 000 kr.

57. Gunilla Hulth Backlund, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket: 88 600 kr.

58. Annika Rembe, Svenska Institutet: 88 000 kr. (+20,3%)

59. Rolf Annerberg, Formas: 87 800 kr.

60. Anders Engvall, Statens Veterinärmedicinska Anstalt: 87 800 kr. (+15,8%)

61. Pia Enochsson, Myndigheten för Yrkeshögskolan: 87 500 kr.

62. Christina Lugnet, Tillväxtverket: 87 500 kr.

63. Dan Hjalmarsson, Tillväxtanalys: 87 500 kr.

64. Judith Melin. Kustbevakningen: 87 000 kr. (+22,8%)

65. Gunilla Törnqvist, Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (SADEV): 87 000 kr. (+37%)

65. Ingvar Åkesson, FRA: 87 000 kr. (+17,6%)

67. Janna Valik, Boverket: 86 600 kr. (+14,7%)

68. Göran Gräslund, Datainspektionen: 86 200 kr. (+14,9%)

69. Mats Wikström, Ekonomistyrningsverket: 86 000 kr. (+6,8%)

69. Henrik Landerholm, Folke Bernadotte Akademin: 86 000 kr. (29,9%)

71. Anne-Marie Qvarfort, Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF): 85 800 kr. (+26,5%)

72. Greger Bååth, Specialpedagogiska myndigheten: 85 500 kr.

73. Elisabet Falemo, Elsäkerhetsverket: 85 000 kr. (+21,4%)

74. Lena Andersson, Kommerskollegium: 84 900 kr. (+14,7%)

75. Tomas Norell, Statens Fastighetsverk: 84 500 kr. (+3,7%)

76. Lennart Dahlborg, Statens Järnvägar: 84 000 kr. (+20,1%)

76. Hans-Eric Holmkvist, Swedac: 84 000 kr. (+13,5%)

78. Margareta Bergström, Brottsoffermyndigheten: 83 300 kr. (+14,9%)

79. Annika Bränström, Bolagsverket: 82 700 kr (+8%)

80. Olle Norberg, Rymdstyrelsen: 82 400 kr. (+22,2%)

81. Birgitta Ågren, Rekryteringsmyndigheten: 82 000 kr. (+12,2%)

81. Brita Saxton, Trafikanalys: 82 000 kr.

83. Erna Zelmin, Rättsmedicinalverket: 81 500 kr. (+10,9%)

84. Per Nilsson, Ungdomsstyrelsen: 80 700 kr. (+21,3%)

85. Jonas Bjelfvenstam, Statens väg-och transportforskningsinstitut (VTI): 80 100 KR. (+6,5%)

86. Håkan Hallstedt, Lotteriinspektionen: 80 000 kr. (+25%)

86. Hans Ytterberg, Statens Haverikommission: 80 000 kr. (+14,3%)

88. Kennet Johansson, Statens Kulturråd: 79 900 kr. (+4%)

89. Nina Cromnier, Kemikalieinspektionen: 79 800 kr. (+11,6%)

90. Birgitta Boström, Statens geoteknikska institut: 79 300 kr. (+13,2%)

91. Sarah Wamala, Folkhälsoinstitutet: 78 500 kr. (+7,1%)

92. Lars Magnusson, Statens Bostadskreditnämnd: 78 500 kr. (+14,6%)

93. Per Molander, Inspektionen för socialförsäkringen: 78 300 kr.

94. Yvonne Fredriksson, Energimarknadsinspektionen: 78 200 kr.

95. Dag von Schantz, Regeringskansliet: 77 100 kr.

96. Ulf Melin, Internationella programkontoret för utbildning: 76 600 kr. (+14,3%)

97. Åsa Lindh, Svenska ESF-rådet: 76 300 kr. (+11,4%)

98. Stina Westerberg, Statens Musikverk: 75 000 kr.

98. Aud Sjökvist, Regeringskansliet: 75 000 kr.

100. Olof Åslund, Institutet för arbetsmarknadspolitiskutvärdering: 74 000 kr.

101. Claes Älfvåg, Handisam: 73 700 kr. (+13,9%)

102. Andreas Ekman Duse, Inspektionen för strategiska produkter (ISP): 73 000 kr. (+25,4%)

103. Ingrid Johansson Lind, Institutet för Språk och Folkminnen: 72 100 kr.

104. Staffan Forsell, Riksutställningar: 72 000 kr. (+22,4%)

105. Meit Camving, Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (MIA): 72 000 kr. (+16,1%)

106. Magnus Larsson, Myndigheten för radio och tv: 72 000 kr.

107. Anders Danielsson, Regeringskansliet: 65 400 kr.

Fotnot: Migrationsverket, Kriminalvården, BRÅ och Energimyndigheten leds av tillförordnade generaldirektörer och ingår inte i genomgången. Löneförändring är en jämförelse med samma myndighet 2006. I de fall där det inte finns något jämförelsetal beror det på att myndigheten är ny eller att den 2006 leddes av en tf generaldirektör. Arbetsgivarverkets gd lönesätts inte av regeringen och Försvarsmaktens generaldirektör är inte myndighetschef utan ansvarig för myndighetens ekonomi.

Samtidigt som vanliga löntagare fått 3.400 kronor mer i plånboken har generaldirektörerna fått 14.700 kronor.

När Dan Eliasson om tio dagar tillträder som generaldirektör för Försäkringskassan får han 144.000 kronor i månadslön – lika mycket som statsminister Fredrik Reinfeldt. Jämfört med sin företrädare Adriana Lender får han påökt med 27.700 kronor.

Han är inte ensam om att få stora lönelyft jämfört med företrädaren. När Sacos förre ordförande Anna Ekström i somras utsågs till generaldirektör för Skolverket fick hon 110.000 kronor i månaden, 20.000 kronor mer än företrädaren.

– När man står inför en rekryteringssituation och verkligen vill ha en kandidat kan det vara ett skäl att det blir en något högre lön, säger civilminister Stefan Attefall som har ansvar för utnämningspolitiken.

DN har gått igenom lönerna för samtliga generaldirektörer. De har i dag en snittlön på 92.699 kronor. 2006, året då alliansregeringen tillträdde, tjänade landets generaldirektörer i snitt 78 021 kronor. Det innebär att medelgeneraldirektören tjänar 1.112.388 kronor om året, mot 936.252 för fem år sedan.

I dag tjänar 30 generaldirektörer 100.000 kronor eller mer i månaden, mot åtta 2006. Lönerna ökar efter hela linjen, topp 30 har faktiskt haft en lägre ökningstakt än resten.

På fem år har lönerna stigit med 14.678 kronor, eller 18,8 procent. Under samma tid har lönerna riket totalt ökat med 3.400 kronor, eller 13,4 procent. Det innebär att generaldirektörerna har haft en 32 procent bättre löneutveckling än resten av arbetskraften.

– En del av myndighetscheferna har större ansvar i dag och vi har också fått in fler chefer för myndigheter som har en ickepolitisk eller ickestatlig bakgrund, vilket kan ha bidragit till att de gått in på en högre lön, säger Stefan Attefall.

Efter maktskiftet 2006 förändrade regeringen utnämningspolitiken. Fler personer utanför politiken skulle rekryteras och öppenheten om hur utnämningarna går till skulle öka. Dessutom bestämde sig regeringen för att rensa i myndighetsfloran. En rad myndigheter lades ner medan andra slogs samman.

Stefan Attefall tycker att ökningarna är rimliga sett till de förändringar som skett på myndighetssidan.

– En chef för en ny myndighet har ett större fögderi att sköta om. Per person kan det innebära en något högre lön, men det innebär framför allt att vi sparat in en annan generaldirektörslön, säger han.

En annan orsak till att lönerna stuckit i väg är konkurrensen från det privata näringslivet. Det gäller i synnerhet myndigheter på ekonomi- och IT-området. När regeringen annonserade efter en ny generaldirektör för Finansinspektionen kom det bara in fem ansökningar.

– Det finns betydligt bättre möjligheter att få bättre betalt på ett privat bolag som inte är lika medialt utsatt. I en sådan jämförelse är Försäkringskassan ett låglönearbete, även om det givetvis i jämförelse med Försäkringskassans personal är en hög lön. Det gäller att hitta en balans, säger Stefan Attefall.

/Kommentarer? Balans?  Pensionärernas inkomst, sjukas inkomst ?Rimlighet?  /Maria/http://www.nyapolitiken.biz/sve_politik/deras-loner.html

Den globala byn/ Världens ekonomier

sep7

 

Världsekonomin. .. Vi bor ju i den globala byn….Och de som bestämmer över den kan man inte ställa mot väggen.  Det kommer ju värre tider, och den troende vet detta, men de som bestämmer  siar om framtiden och känner INTE vad Bibeln säger. Gud vet ALLT om ekonomi-   han är den mest utbildade och kunnige ”ekonomen” någonsin.
Det dravlet man hör i radio o tv och förstörelsen som pågår, är skamlig.

Statsfinanser
Nedskärningar
Nu bromsas ekonomin
Efterfrågan faller?
Dåliga tider?
Göra satsningar?
Kompensera bortfall?
Bättre tider?
Förstärka konjunktursvängen?
Näringslivsforskning
Ekonomisk linje?
Tid för stimulanser i ekonomin?
Myter? A Borg? Expert och politiker?

Vad vet vi?

_______
Jo vi vet att Gud vet allt och att Gud kommer för att döma en gång, och jag tror inte det är så långt borta. Länken du får här är till för att läsas och här står en del om läget i världen och det är säkerligen en hel del sanningar här på den sidan:

http://www.markswatson.com/

_______

Jag hörde i Kunskapskanalaen att man undrar varför man inte får veta något om Bilderbergermöten och Illuminati i de ”vanliga” tv-nyheterna. Varför får man inte veta sanningen?  Ja det kan man fråga sig men man vet ju att regeringen har lagt locket på när det gäller sanningar. Så anser jag att det är och jag står för det. Ingenting är säkert , det enda säkra en människa har det är GUD.

My sheep hear my voice, and I know them, and they follow me: And I give unto them eternal life; and they shall never perish, neither shall any man pluck them out of my hand. My Father, which gave them me, is greater than all; and no man is able to pluck them out of my Father’s hand. I and my Father are one.
(Joh 10:27-30)

                               /Maria

http://www.youtube.com/user/MariaEvighet#p/c/020983C8E9332A10/4/ss-gJX6rvWE

 

De sista../ Stora ekonomiska förändringar

aug30

 

Stora ekonomiska förändringar

Är en global ekonomisk kollaps förestående? Tecken i tiden tyder på att en sådan kan inträffa.
Denna artikel publicerade vi (Flammor.com) i årets nummer 2, det kom ut i juni. Sedan dess har den ekonomiska situationen i världen alltmer förvärras.
Det profetiska ordet i Bibeln visar på att ett nytt ekonomiskt system kommer att införas i den yttersta tiden. Det blir ett annorlunda system, som världsmedborgarna då ställs inför. Läs Upp. 13:16-17.
 
För att ett nytt ekonomiskt system skall kunna förverkligas, måste det gamla visa sig ha sådana brister att det motiverar ett nytt. Man kan också säga att det gamla rent av måste kollapsa för att bereda väg för ett annat. En sådan kollaps behöver inte ligga långt borta i tiden.
Det ligger nära till hands att konstatera att vi under de senaste åren lever i en övergångstid mot ett nytt system. Det gamla sättet att betala med kontanter, som varit det gängse under flera årtusenden, är nu på väg bort.

Det kontantlösa samhället har klampat rakt in i vårt vardagsliv på en mycket kort tid. Under nuvarande övergångstid har det varit möjligt att betala både med kontanter och med olika betalkort. Men denna tid kan snart vara förbi. Det blir alltmer tvingande att använda kort som betalning.
Många exempel skulle kunna ges, ett är att det på många bussar inte längre går att betala med kontanter. Ett annat är att man på den ena bensinmacken efter den andra, inför kontantlös betalning.
Även allt fler bankkontor slopar nu kontanterna, som exempel finns det bara fyra Nordeakontor i Stockholm med kontanthantering.
Allt fler krafter samordnas med syfte att kontanterna definitivt skall avskaffas. Nerikes Allehanda har den 12 april rubriken:

På fredag ska hela Örebro vara kontantfritt

Artikeln inleds: ”Som första stad i landet satsar bankerna, handeln, Brottsförebyggande rådet, Örebropolisen och City Örebro på en kontantfri dag i Örebro på fredag.”

Märk än en gång vilka som står bakom satsningen. Här kan man se hur olika krafter går samman för att förmå eller tvinga alla att överge kontanterna. Uppenbarelsebokens ord om att tvinga alla att gå in i det nya systemet, ringer i bakhuvudet när man läser detta.

Samtidigt som vi klart ser tendenser till att föra medborgarna in i ett nytt ekonomiskt system, ser vi också tecken på att den globala ekonomin kan stå inför ett sammanbrott. Det kommer naturligtvis också att få stora konsekvenser för medborgarna. Sker ett sammanbrott måste tvingande åtgärder sättas in.

USA står inför den största utmaningen någonsin på det ekonomiska området. USA:s skuldberg går snart inte längre att hantera. Skulden är så stor så att vi inte ens i vår tankevärld kan hantera den. För att vi skall kunna förstå hur stor den är, kan vi tänka oss att om USA skulle betala av en dollar varje sekund, skulle det ta över 440 000 år att betala av statskulden!
Nu är det inta bara så att denna skuld aldrig kommer att kunna betalas av, den ökar istället med över 4 miljarder dollar – dagligen!  Den amerikanska dollarn kan stå inför en krasch.

USA är långt ifrån ensamt om att brottas med problem som verkar olösliga. I Europa har hittills tre länder tvingats ta nödlån för att inte kollapsa. Det första landet var Grekland som trots nödlånet kan tvingas inställa betalningarna och gå i ”konkurs”. Detta skulle i sin tur kunna leda till att en stor del av det europeiska banksystemet kollapsar.
Blickar vi bort från vårt närområde till Japan, så finns där en nationell skuld som är över 200 % av BNP. Ingen ser någon lösning på Japans stora problem. Detta är bara tre exempel på länder i olika världsdelar som står i svåra skuldsituationer.
Hela det globala finansiella systemet är egentligen uppbyggt på skulder. Det måste hela tiden expandera, för att inte krascha. Det ohållbara i detta inser allt fler och därför blir framtidsprognoserna allt dystrare.

Med en sådan bakgrund kan vi förstå att skälen för ett nytt ekonomiskt system till slut måste bli en tvingande nödvändighet. Den bakgrundsbilden vi här har tecknat underlättar förståelsen av att vi närmar oss uppfyllelsen av de profetior som talar om ett påtvingat antikristligt system. Det behöver inte vara långt borta.
Utvecklingen mot ett nytt ekonomiskt system är bara ett av alla de tecken i tiden som nu framträder allt tydligare. Detta ger oss insikt i att vi lever i den yttersta tiden, där det stora hoppet är Jesu andra tillkommelse.

 H Nilsson Flammor.com http://www.flammor.com/
 
/Det finns ju många som inte alls vet något om detta med ekonomierna, därför passar denna artikel från Flammor bra här nu. Läs och förbered för det som bibeln och Guds Ord talar om. Det kommer svåra tider och det enda som kommer att vara säkert i livet, är Guds Ord och att Jesus kommer att komma tillbaka. Ta emot frälsningen,  och bli fri./Maria

Ekonomi/ Dollarn och övriga… L Williams/ och NWO

aug19

 

* * * * * *

Vad händer i USA när det gäller ekonomi och reformer? De talar här om total kontroll genom sjukvårdsreformen, lyssna skall du få höra, det låter inte bra. Och man kommer att säga att hungriga människor är lättare att kontrollera, är det så tror du?

Och man säger vidare att det kommer att finnas mat på hyllorna men ingen har råd att köpa den?

 Min släkting fick en syn för ett år sedan: Hon såg hyllorna i de affärer hon brukar handla: de var tomma på varor! Hon bor i US.
Och vi får nog se både dollarn och annan valuta kollapsa inom kort. Ta del av detta:

Health Care Reform & Dollar Dive = Total Control : Lindsey Williams [Part 1  2 of 3]
<iframe width=”420″ height=”345″ src=”http://www.youtube.com/embed/0ul2yX8iwSk” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>
Here’s Part 2 of my comprehensive 3-part conversation with Pastor Lindsey Williams. Open your heart, open your mind. peace & †ruth ~SGT

Part One:
http://www.youtube.com/watch?v=dlqxwXGDQPw

It is my hope, given Lindsey William’s 55-years of experience as a Pastor, that this interview will be utilized as the valuable tool it is, to wake up those you care about most. ~SGT

Music: ”Impact Lento” by Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons ”Attribution 3.0” http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/”
http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/legalcode

The content in my videos and on the SGTbull07 channel are provided for informational purposes only. Use the information found in my videos as a starting point for conducting your own research and conduct your own due diligence (DD) BEFORE making any significant investing decisions. SGTbull07 assumes all information to be truthful and reliable; however, I cannot and do not warrant or guarantee the accuracy of this information. Thank you.

Se gärna fler filmer på You tube med L Williams  /Maria

Ekonomi /Betalningssystem? The mark of the…

aug6

 

 
Hur nära är det–?
U.S. Army Spc. Gregory Summers assigned to 2nd Battalion, 11th Field Artillery, 2nd Stryker Brigade Combat Team, 25th Infantry Division, Multi-National Division-Baghdad, uses a Biometric scanner to input a newly graduated electrical engineer into the pay system before the engineer can receive his first paycheck at an electrical sub-station in the Abu Ghraib area of Baghdad, Iraq, Jan. 22, 2009. (U.S. Army photo by Sgt. Jacob H. Smith/Released)
Introduction

As economic depression, war and other system perturbations occur; great powers will be attempting to seduce humanity to embrace abominable solutions. The Bible teaches that the battle against the deceit of the powers at play is ultimately a spiritual battle. The endgame of this wrestling match is the “United States of the World” and the mark of the beast economy. This global economic system will require everyone to identify themselves as a supporter of the global beast kingdom in order to buy and sell. Those refusing to submit to the will of the global beast kingdom will be killed. (Revelation 13:15-18)

LÄS HELA ARTIKELN:

http://alertsweden.bloggo.nu/How-Close-Are-We-To-Facing-The-Mark-of-the-Beast-System/

/Maria

Ekonomi/Världens ekonomier.Utpressning!

aug6

 

Förstår man att något håller på att hända? Förstår man att det inte är som det ska med världens ekonomier, och hur farligt det kan bli…?  Följande artiklar bör man inte negligera:

Folkets raseri ger krisen extra bränsle
2011-08-04

Europa är kris. Förtroendet för statsfinanserna och stödpaketen vittrar sönder. När sedan folkets förtroende för bankerna och det finansiella systemet försvinner, blir läget riktigt riktigt allvarligt. Det skriver E24:s Per Lindvall i en analys.
KÄLLA:
http://www.e24.se/analys/folkets-raseri-ger-krisen-extra-bransle_2970542.e24

____

USA:s skuld på 100 procent av BNP
4 augusti 2011
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/usas-skuld-pa-100-procent-av-bnp_6367382.svd

USA:s statsskuld ökade till 100 procent av landets BNP sedan landets lånetak höjdes i veckan. Upplåningen har ökat med 238 miljarder dollar och den totala skulden är nu cirka 14,6 biljoner dollar, enligt statistik från amerikanska finansdepartementet.

Lånetaket lyftes med 400 miljarder dollar på tisdagen och ska höjas ytterligare under de kommande 18 månaderna.

1947 låg skuldsättningen på motsvarande nivå, omkring 100 procent av BNP.
Washington TT-AFP

____
Jätteras på Wall Street
2011-08-04

Börserna i New York rasade under torsdagen, och de uppgångar som skett sedan årsskiftet raderades till noll. Oron för både USA:s stagnerande återhämtning och europeisk skuldoro gjorde handelsdagen till en av de värsta på Wall Street sedan finanskrisen.

http://www.e24.se/business/bank-och-finans/jatteras-pa-wall-street_2972116.e24

____

 Kanske tiderna blir riktigt svåra nu, kanske man får vara med om oroligheter här i detta landet också, sådana som inte setts på många år. Olydnad mot Gud leder till undergång, så säger Gud, och så är det. Vår värld är full av orättvisor, fattigdom, krig och uppror och otro. Låt dina ögon öppnas så att du ser Jesus och vad han vill att DU ska/kan göra.  /Maria

*Jag har gråtit tills jag inte längre har några tårar. Mitt innersta är upprört när jag ser vad som hänt mitt folk. Små barn och spädbarn tynar bort och dör på gatorna.* /Klagovisorna 2:11