av Melanie Phillips (2009-01-11)

Ser ut som det var en stor pro-israelisk demonstration i dag i London (jag är inte där för närvarande). TheTimes  berättar att enligt arrangörerna kom ungefär 15.000 människor. Utan tvekan visade de inte bara solidaritet med Israel utan de demonstrerade också sin beslutsamhet att stå enade i allmänhetens avsky mot den flodvåg av hat och lögner om Israel. Dessutom åstadkom de en desinfektion av islamisk fascism som brittiska medier och mycket av den intellektuella klassen nu är på väg att drunkna i. Och naturligtvis – i kontrast till ligistfasonerna och våldet från gårdagens jihad-demonstration “Vi är alla Hamas”, så var denna dagens demonstration helt lugn.

Som bloggare Edgar Davidson   säger:

Dagens demonstration kommer naturligtvis att ges endast en bråkdel av mediernas bevakning jämfört med gårdagens pro-Hamas hatfest. Men jag vill tro att den som upplevde båda demonstrationerna har slagits av skillnaden i dagens budskap (Fred för Israel och Gaza genom att stoppa Hamas terror) jämfört med det i går ( “Fred för Palestina genom att utplåna Israel”). Idag: värdigt med en medkänsla för alla offer. Igår: våldsamt, med medkänsla och kärlek för terrorismförövarna och hat för de verkliga offren.

Nu ser på videon som postats av Israels UD: Den visar hur Hamas försåtsminerar en skola och en djurpark i Gaza genom att dra stubintråd hela vägen från djurparken till skolan. Ochden här,  , sägs det visar hur Israel Air Force avbryter en missilattack för att skydda Gazas civila.

Under tiden undrar professor Efraim Karsh varför,politiker, media, icke-statliga organisationer och kyrkliga ledare över hela världen – med en samstämmighet som har blivit alltför välbekant – står i kö för att fördöma Israels legitima rätt till självförsvar mot en av världens mest extrema terrororganisationer och även och entusiastiskt anammar en radikal islamistisk grupp som inte bara strävar efter att förinta en med-demokrati, utan är öppet engagerad för att ersätta den befintliga internationella ordningen med ett globalt islamiskt kalifat samtidigt som den är nästan helt likgiltig för långt blodigare konflikter som har pågått runt om i världen, från det långvariga folkmordet i Darfur med dess uppskattade 400.000 döda och minst 2,5 miljoner flyktingar, till kriget i Kongo med över 4 miljoner döda eller som har fördrivits från sina hem, till Tjetjenien där uppskattningsvis 150.000-200.000 har dött och upp till en tredjedel av befolkningen har fördrivits i händerna på den ryska militären för att inte nämna 3.000-5.000 palestinier som dödades i de urskillningslösa bombningarna av de palestinska flyktinglägren i “Svarta September” 1970 av Kung Hussain av Jordanien, som beskrivs av Robert Fisk i sina memoarer som svår att beslå med fel och han sammanfattar, som jag, att vad grundarna av sionismen misslyckades med att förutse var att fördom och fixa idéer som dittills varit förbehållna judiska individer och samhällen skulle överföras till den judiska staten.

Gammalt gift – ny flaska

KÄLLA Melanie Phillips, Peace And Hate – Översättning: MXp/DSr    //Maria