Tag Archive | TRO

TRO, genom allt

Han var fullt viss om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla.” Rom 4: 21.

DET HETER om Abraham att han icke försvagades i sin tro när han betänkte, att hans egen kropp var såsom död. Han kunde hålla ut i tro emedan han icke såg på sig själv, utan på Herren den Allsmäktige.

Han vacklade icke inför Guds löfte utan stod upprätt utan att digna under den väldiga bördan av välsignelsen. I stället för att försvagas i sin tro, blev han stark, och allteftersom svårigheterna växte, uppfylldes han av mera kraft och förhärligade Gud för Hans all-tillräcklighet.

Han var fullt viss om att Han, som givit löftet, icke endast var mäktig att uppfylla det, utan, såsom det ordagrant heter enligt grundtexten, var mäktig att göra det på ett överflödande och frikostigt sätt — såsom den som äger outtömliga rikedomar.

Guds tillgångar veta ej av några gränser. Begränsningen finnes alltid hos oss. Vår begäran, vår uppfattning, vår bön är alltför inskränkt, våra förväntningar äro alltför små. Gud vill föra oss till större kännedom om sig, så att vi bli i stånd att fatta Honom, förbida Honom och tillägna oss Honom på ett fullare sätt än nu. Ack, skola vi svika Honom härutinnan?

Vår Gud vet av inga gränser, då vi bedja och förbida Honom. Det gives blott ett sätt för Hans välsignelse: ”l enlighet med hans kraft, som mäktigt verkar i oss. — A. B. Simpson

Klättra uppför löftesstegen till välsignelsens skattkammare. Med ett löftesord kan du, liksom med en nyckel, låsa upp dörren till Guds nådesrikedomar.
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Men ack, huru många människor handla icke med Gud på detta sätt! De bedja såsom på lek, utan att invänta svar från Honom. Vår himmelske Fader vill, att vi skola mena fullt allvar då vi bedja till Honom. — C. H. Spurgeon.Du skall icke i dina förväntningar komma på skam.

Du mig och min börda, o Herre, vill bära,
må jag då i otro ej släpa på den!
Nej, må jag fast hellre av hjärtat Dig ära
därmed att jag stöder mig helt på min vän.
Du lovat mig vara helt sorglös och fri,
o, hjälp mig, min Jesus, att även så bli!

Vad helst mig betungar, o, må jag det kasta
helt enkelt och barnsligt allena på Dig!
Och även i glädjen, o, lär mig att hasta
blott hän till den fristad Du öppnat åt mig!
I skyddande nästet Din duva är trygg,
fastän i sig själv så försagd och så skygg.

L.S.

Örnen, som svävar uppe i rymden, bekymrar sig föga om, hur han skall taga sig fram över floderna.

Det går utför? Ja. INGET är längre som förut?Veckans nyheter… J Åkesson säger… Se video

Maria: Ja här på sidan får Du ha en EGEN uppfattning naturligtvis. Jag är tyst, men tycker… Det går ju utför för varje dag som går/har gått, och vi som TROR på GUD ALLSMÄKTIG anser att vi kommer att klara oss framåt till änden på tiden, d v s slutet som kommer…. Vi får kämpa vidare för att behålla vår krona och att vara viktiga, sanna redskap för Gud. Eller hur! – jag kommer att ta med fler videos om just ände–tiden m m och de är av: BibleProphecyProof, titta gärna in där för de är viktiga videos, de kommer här i omgångar och får en egen kategori på sidan, säg gärna vad du tycker.

TRO. ? Så många värjer sig emot att VILJA tro på Gud, dörren till honom är inte öppen för evigt.

DU som känner Gud och har varit frälst länge vet hur livet var utan Gud. De som INTE är frälsta NU, ja det är MÅNGA, och det är en katastrof! ALLA ALLA borde vara det och ta emot hans kärlek. DÖRREN kan snart stängas för den som inte knackade på och sökte Gud för länge sedan. Det är så många som skrattar åt vår tro, men så sorgligt, de råkar ju väldigt illa ut. Det försöker man säga till dem, men de skrattar ännu mer. Världen blir mer och mer smutsig och man hånar verkligen den troende, det får vi känna på hela tiden då vi skriver som detta här eller annat på/i media. Man blir mer och mer kall inför att det faktiskt finns en Gud. Ok, de får tycka så men det är så oerhört sorgligt att vara den som stör dem med ’dumheter’ och ’lögner’.

Ps 80:20
Herre Gud Sebaot, upprätta oss! Låt ditt ansikte lysa så att vi blir frälsta.
Ps 106:8
Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt känd.
Ps 106:10
Han frälste dem från motståndarens hand och befriade dem från fiendens grepp.
Ps 106:8

Ps 37:39De rättfärdigas frälsning kommer från Herren, han är deras borg i nödens tid.
Ps 50:23
Den som offrar lovets offer ärar mig, och den som ger akt på vägen ska jag låta se Guds frälsning.”
Ps 68:20Lovad är Herren! Dag efter dag bär han oss, Gud är vår frälsning. Sela
Mark 11:22Jesus svarade dem: ”Ha tro på Gud!
Joh 14:1Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.
Apg 16:34Sedan förde han dem upp till sin bostad och dukade ett bord, jublande glad över att han med hela sin familj hade kommit till tro på Gud.
Rom 4:20Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran,

D Wilkerson, 2008/ Världskriserna och slutet, -men bli uppmuntrad.

Hej, jag vill visa dig en video, en av David´s sista. Den handlar om vad GUD har bestämt. Hans lagar, hans kärlek, hans hjälp till OSS alla som tro på honom och följer honom. Ja det kommer svåra tider, men vi kan klara av dem för vi har Gud med oss som hjälper i allt. Gud har bestämt att han skall hjälpa oss igenom allt, så tro! HAN har valt att den troende skulle bli troende, så han sparar människor till himmelen med honom. SÅ MÅNGA VILL INTE ta emot honom, fast de vet att de borde. 1 Joh 5:44 för allt som är fött av Gud besegrar världen. Och detta är den seger som har besegrat världen: vår tro

Som sagt, sedan så länge, det kommer svåra dagar! MEN VI HAR GUD MED OSS I ALLT! Se videon med bibelord, skriv gärna upp dem. TEXT? Översättning? JA det går till svenska (se den på Youtube också) om du trycker på den fyrkantiga Rutan Efter Pilen, under videon. Säg till om du inte fixar det så jag vet när nästa video ska in här.

Paulus och lidandet och vårt lidande framöver, kort eller långt…

Matt 24:9Då ska man utlämna er åt lidande och döda er, och ni kommer att bli hatade av alla folk för mitt namns skull.
Mark 4:17men de har ingen rot inom sig utan tror bara för en tid. När de sedan möter lidande eller förföljelse för ordets skull så kommer de genast på fall.
Luk 22:15Och han sade till dem: ”Jag har längtat mycket efter att äta den här påskmåltiden med er innan mitt lidande börjar.
Apg 1:3Han visade sig för dem efter sitt lidande och gav dem många bevis på att han levde, när han under fyrtio dagar lät dem se honom och talade med dem om Guds rike.
Apg 7:10och räddade honom ur alla hans lidanden. Han gav honom nåd och vishet inför farao, kungen i Egypten, som satte honom till styresman över Egypten och hela sitt hus.
Apg 14:22och styrkte lärjungarnas själar och uppmanade dem att stå fasta i tron. De sade: ”Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike.”
Apg 20:23Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig.
Rom 5:3Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod,
Rom 8:18Jag menar att den här tidens lidanden inte kan jämföras med den härlighet som ska uppenbaras och bli vår.
Rom 12:12Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.

Ja bibelorden berättar om Jesu lidande och Paulus och lärjungarna. Jag tycker vi måste visa på detta igen och att berätta om vad som kan komma i dessa tider. Man vill att vi troende på Kristus skall avsäga oss vår tro? Ja antagligen vill man tvinga oss till det, eftersom det kommande styret på jorden avskyr Jesus och hans verk och liv. Man vill inte ha med godhet att göra fast man låter så len i rösten. Men det kan komma snarare än vi anar, förföljelse. Det finns i andra länder och människor lider svårt. Något att tänka till om. Paulus är min favorit i bibeln. Så som han var (och JESUS ja! ) skall vi vara. Inte backa för något. Läs mer om Folk och överhet här nedan:

I väntan på befrielse/n. Som den otåliga hästen..eller fågeln i bur

Det är många som väntar på något som bara Gud kan ge-

4 November

I det trettionde året, på femte dagen i fjärde månaden, när jag var bland de fångna vid strömmen Kebar, öppnades himmelen, och jag såg en syn från Gud. På femte dagen i månaden, när femte året gick, efter att konung Jojakin hade blivit bortförd i fångenskap, kom HERRENS ord till prästen Hesekiel, Busis son, i kaldéernas land vid strömmen Kebar, och HERRENS hand kom där över honom.” 

Hes 1:1-3 INGEN bibelkommentar är hälften så värdefull som fångenskapen. De gamla psalmerna ljödo för oss med ny kraft, då vi sutto ”vid Babels floder”, och tonade för oss med ny glädje, då vi funno vår fångenskap förvandlad liksom bäckarna i Sydlandet.Den som har lidit mycket kan ej undvara sin egen Bibel. Ett annat exemplar därav kan för andra te sig alldeles likt hans eget, men det är ej detsamma för honom, ty på bladen i sin gamla av tårar fläckade Bibel har han med bokstäver, som äro osynliga för andras ögon, upptecknat sina erfarenheter, och alltemellanåt kommer han till altaret i Betel eller till palmträden i Elim, som äro minnesmärken över något kritiskt kapitel i hans livs historia.

Om vi skola draga nytta av vår fångenskap, måste vi taga vara på tillfället och göra därav det bästa möjliga. Att gräma sig över det som vi ha varit tvungna att lämna eller över det som har berövats oss, förbättrar ej saken, det bara hindrar oss att draga nytta av detta som är kvar. Bojan trycker blott, då vi spänna den till det yttersta.

Den otåliga hästen, som ej lugnt uthärdar grimman, stryper sig i stallet. Det eldiga djur, som är istadigt under oket, skaver blott därmed sina bogar. Var och en inser skillnaden mellan den oroliga staren, vilken skadar sina vingar mot burens galler och ropar: ”Jag kan ej komma ut, jag kan ej komma ut!” och den fogliga kanariefågeln, som sitter på sin pinne och sjunger, som om den ville överträffa lärkan i skyn.Ingen olycka kan bli enbart till fördärv, om vi genast bära den fram i brinnande bön till Gud.

Ty liksom vandraren, då han sökt skydd för regnet under ett träd, på dess grenar kan finna frukter, som han ej visste om, skola också vi, dit vi söka skydd under skuggan av Guds vingar, alltid finna mera hos Gud än vi förr sett eller haft reda på. Det är sålunda genom prövningar och nöd, som Gud giver oss nya uppenbarelser av sig själv. Jabboks vad leder till Peniel, där vi efter kampen få skåda ”Gud ansikte mot ansikte”, och vårt liv blir bevarat. Tag emot detta, du som sitter fången, och Han skall låta lovsången ljuda för dig i natten och förvandla dödsskuggan till ljus. — William Taylor.”
Underkastelse för Guds vilja är den mjukaste kudde att luta sig mot.

Mörkret är klart för Hans blickar,
natten som ljusan dag;
allt till din fostran Han skickar,
nåd är Hans kärleksslag.
Kärlek är allt vad Han giver,
allt vad Han tar är nåd.
Säll den vid Honom förbliver,
Herren vet alltid råd.


”’
Jabboks= Flod i Jordanien, [Pẹniel]. Den plats i närheten av Jabboks vadställe där Jakob brottades med en ängel. Jakob gav platsen namnet Peniel, eftersom han där hade ”sett Gud …
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Vår kristna TRO /Paulus..

”Då sade han till dem: – ’Se satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete, men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet.” Luk 22: 31-32.

*

VÅR TRO är i mittpunkten av den skottavla, mot vilken Gud skjuter, då Han prövar oss. Om någon annan nådegåva skulle undslippa provet, är detta åtminstone icke fallet med tron. Då den skall prövas ända in till märgen, sker det blott genom att i den inskjutes övergivenhetens pil. Pilen visar om tron är odödlig eller icke. Beröva den, den förnimbara glädjens pansar, tillåt nöd och förskräckelse från Herren väpna sig mot den, och du skall finna, att tron oskadd utgår ur striden. Tron måste prövas, och det som ser ut att vara övergivenhet är i själva verket den sju gånger upphettade smältugnen, vari tron måste nedsänkas. Välsignad den människa, som kan uthärda detta eldprov. – C. H. Spurgeon.

*
Paulus sade: ”Jag har bevarat tron” – och han blev halshuggen!   Detta berörde dock ej hans tro. Hedningarnas store apostel fröjdade sig över tre ting: han hade ”kämpat den goda kampen”, han hade ”fullbordat sitt lopp” och han hade ”bevarat tron”. Vad betydde allt det övriga? Paulus vann loppet och undfick segerlönen. Därför är han icke blott på jorden utan även i himmelen föremål för beundran. Varför handla vi ej, som om det lönade sig att förlora allt för att vinna Kristus? Varför äro vi ej trogna mot sanningen, såsom han var det? Ack, vi räkna ej på samma sätt som han! Han räknade annorlunda. Det vi anse vara vinst, betraktade han såsom förlust. Vi måste äga hans tro, och bevara den, för att kunna Bära samma krona.

————
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Paulus blev halshuggen: Förklaringar  i bibelns kommentarer  APG 28:31, Paulus led martyrdöden! 

APG 28: 31 Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad.

Wikipedia ; Hans avrättning omkring år 64 omnämns inte i Nya Testamentet men omskrivs i andra källor.[19][20] Enligt traditionen skedde detta på vägen mot Ostia, där kyrkan San Paolo alle Tre Fontane nu är belägen. Namnet tre fontäner har platsen fått därför att enligt legenden sprang det fram tre källor med vatten på de tre ställen där Paulus huvud studsade efter halshuggningen. Källorna var dock kända under förkristen tid som Aquae Salviae.

Tror du på Gud?

Kan man veta om man blir gammal eller inte?   Ställ dig själv frågan.

Svaret blir ju:

Nej man kan inte veta hur lång tid på jorden man får, och eftersom det är så, borde man ta tag i frågan om tro på Gud.
”ja, se Gud kan man ju tro på men man kan ju inte tro på Jesus.” Gud får man nämna men inte frälsningen i Jesus- Jesus som är vägen till Gud.

Hur kan man veta vilken väg man skall gå? Jesus talar om vägen, och människor borde få kunskap, men det får de inte….Sången nedan  säger så tydligt att det finns val att göra, Himmelen eller helvetet. Jesus säger: Kom till mig. Jag vill visa dig vägen.

En sång av Lars Linderot säger så här:

*Ingen hinner fram till den eviga ron, Som sig ej eldigt framtränger. Själen måste utstå en kamp för den tron, Varpå vår salighet hänger. Porten kallas trång, och vägen heter smal, Hela Herrens nåd är ställd uti ditt val, Men här gäller tränga, ja tränga sig fram, Annars är himlen förlorad.

Hindren äro många, Gör motstånd, min själ, Satan dig nåden ej unnar. Träng dig framom allt som vill hindra ditt väl, Övergiv världenes brunnar. Lyd ej hennes röst, som ropar: Följ med oss! Ty, min dyra själ, du måste då förgås. Nej, för Jesu kärlek jag råder och ber: Strid i Guds kraft för din krona.

Härlighetens himmel är värd all din flit, Värd all din bön och din längtan.
Ingen ångrar sig, som har väl hunnit dit, Kronan förtjänar din trängtan. Därför vakna upp och se dig flitigt om, Laga dig till reds till Herrens stora dom. Bröllopskläder fordras av var och en själ, Som in i den staden skall komma.

Aldrig blir du insläppt i himmelens land, Skriften det tydligen säger, Aldrig kastas ankar på himmelens strand, Om du sann tro icke ägerTron skall rädda dig, så framt du räddas skall; Därför, käre, hör och res dig från ditt fall, Bättra dig och tro Jesu ljuvliga ord. Detta, ja, detta är vägen.

Hela vida världens Gud bjuder och ber: Kämpa för sällhetens krona. Herren dig så gärna den skatten ock ger, Sträva därefter i trona. Himla-faderns hand är utsträckt till din själ, Jesus klappar på, han ömmar för ditt väl, Nådens helge Ande vill störa din sömn. Salig är du, om du vaknar. 

/L Linderot

FRID med Gud/ I hans närhet

Romarbrevet Kapitel 5
Frid med Gud

1 När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus. 2 Genom honom har vi också tillträde✱ till den nåd som vi nu står i, och vi gläder oss✱ i hoppet om Guds härlighet. 3 Men inte bara det, vi gläder oss också mitt i våra lidanden, för vi vet att lidandet ger tålamod, 4 tålamodet fasthet och fastheten hopp. 5 Och hoppet sviker oss inte, för Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande som han har gett oss.
6 För när tiden var inne, medan vi ännu var maktlösa, dog Kristus i de ogudaktigas ställe. 7 Knappast vill någon dö ens för en rättfärdig – jo, kanske vågar någon dö för den som är god. 8 Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.
9 När vi nu har förklarats rättfärdiga genom hans blod, hur mycket mer ska vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen? 10 För om vi som Guds fiender blev försonade med honom genom hans Sons död, hur mycket mer ska vi då inte som försonade bli frälsta genom hans liv? 11 Men inte bara det, vi gläder oss också i Gud genom vår Herre Jesus Kristus, genom vilken vi nu har tagit emot försoningen.

1 Joh 2:5 Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom.

In your Presence / I din närhet


Uppdrag för Jesus. / I will carry you!

KÄRLEKEN skall göra ont eller hur? Den är ingen sinekur, och inte heller SANNINGEN, den ska inte vara lättvunnen, den ska man få kämpa för- JESUS dog för oss alla, ALLA. HAN gav oss ALLT! GE DÄRFÖR HONOM ALLT DU HAR!

Att lämna allt och gå med Jesus, ja det kan vara svårt för många att bli avvisade av sina familjer och vänner…vänner? Var de vänner då de inte accepterade din tro? Nej inga riktiga vänner går bort ifrån en.

Jag har lämnat allt och jag vill följa Jesus. Jag har inga pengar att lämna till någon för jag är för fattig, och jag har inte många vänner, de tycker ju att jag är ’knäpp’. Jag går ju med Gud, och han finns ju inte enligt vissa.

I allt mitt lämnande av denna världen som är ett vrak så hade jag knappt något, jag är inte ens frisk.. mer än min stora kärlek till Jesus. Ja så gick det då jag sade ett JA till Jesus. Då rasade allt, flera gånger! MEN vad har jag? Jag har TRO! På min store Frälsare, i allt och genom allt! Man förlorar allt- men vinner allt!

Vilken lycka att ha allt i Jesus;
läkedom för alla hjärtats sår;
Ingen synd, som icke Han förlåter,
ingen nöd, som icke Han förstår.
Om jag ägde Jesus — endast Jesus,
och i hela världen intet mer —
o, så ägde jag dock allt i Honom,
Han, som nog och övernog mig ger
.
A—der
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Prövningar. Fostran. Kunskap. TRO.


Vi voro på allt sätt i trångmål” 2 Kor 7:5
 
VARFÖR leder Gud oss på detta sätt, och varför tillåter Han prövningen bliva så svår och långvarig? För det första framträda Hans all tillräckliga nåd och kraft vida bättre, än om vi vore fritagna från trångmål och prövningar.Det gör oss mer medvetna om vårt beroende av Gud?

Hans fostran går ut på att lära oss bero av Honom, att förbliva i Hans hand och lita på, att Han har omsorg om oss.Denna ställning intog Jesus själv, och Hans önskan är, att också vi skola göra det, icke i egen kraft utan med vår hand sluten i Hans och i ett absolut beroende, som icke tillåter oss taga ett steg på egen hand.

Det är endast i prövningens skola Gud kan lära oss trons svära läxa. Värdet härav överstiger vida ett liv i lycka och ro.Då vi en gång lärt oss trons läxa, ha vi därmed gjort en vinst för evigheten och förvärvat oss en skatt, vars värde aldrig förgår. Utan tro skall själva rikedomen lämna oss fattiga.


Andra har Han hjälpt”,
varför icke mig?
Andra har Han givit
liv och frid i sig;
andra har Han botat
för vad ont som helst,
skulle jag då icke
ur min nöd bli frälst?O, hur mången börda
Han har lyft av,
månne Han då icke
har för min en grav?
Månne ej Hans hälsning
klingar och till mig:
”Säg, mig barn, vad vill du
Jag skall göra dig?”Lär mig då, o Herre,
lita helt på Dig;
gör Ditt ord till sanning
mer och mer för mig!
Har du hjälpt andra,
lär och mig i tron
vänta hjälp och höja
min lovsångston.

L. S.
Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

Prövningar, prövningar, -ja dem får vi, vi som är frälsta, ofrälsta, icke troende, eller annat. Jag tycker att lidandet i ens persons liv är mycket intressant, om än mycket svårt! Prövningarna gör oss till människor som gått en speciell väg, såsom förstående, livserfarna, kunniga i sorg, vi får större tro, ja prövningar hör till LIVET, och det liv man får som troende på Jesus blir ofta svårt. Eftersom vi vill ha honom i vårt liv så får han visa oss den VÄG vi ska gå. Svårt eller lätt, det kan vi inte välja. /Maria

I Stormen. / Har du varit där, i tro?

I STORMEN.

Job 23:10 Han vet vilken väg jag har vandrat.Prövar han mig ska jag komma fram som guld.

”TRON växer i stormen” — blott fyra ord, men ack, huru betydelsefulla för den själ, som varit ute i storm.

Tron är den av Gud givna gåva, som, då den utnyttjas, gör det osynliga fullt synligt och det omöjliga möjligt. Den räknar med det Övernaturliga.

Men den växer i stormen, d. v. s. där det är oro i den andliga atmosfären. Stormen uppstår, då olika element drabba samman, och stormarna i den andliga världen äro strider mellan sinsemellan fientliga element. I en dylik atmosfär finner tron den mest fruktbara jordmån. Där kommer den snabbast att till fullo utveckla sig. Det starkaste trädet växer icke i hägnet av skogen, utan ute på öppna fältet, där alla vindar blåsa emot det och böja och kröka det, tills det växer och blir likt en jätte. Av ett sådant träd vill hantverkaren göra sina verktyg och ett sådant träd söker vagnmakaren efter.

Så är det även i andligt avseende: då du ser en jätte, så minns, att vägen du måste vandra för att nå fram till honom ej är den soliga väg, där vilda blommor ständigt prunka, utan den är den branta, steniga och smala gångstig, där helvetets vindar hota att blåsa dig omkull, där de vassa stenarna sarga dig, de skarpa törnena stinga din panna och de giftiga ormarna väsa från alla sidor. Det är sorgens och glädjens, lidandets och den helande balsamens, tårarnas och leendets, prövningarnas och segrarnas, kampens och triumfens, mödornas, farornas och slagens, förföljelsernas och missförståndens, bekymrens och nödens väg. I allt detta bli vi mer än övervinnare genom Honom, som älskar oss.

”I stormen”, just i dess mitt, där den är som häftigast. Det kan hända, att du ryggar tillbaka för prövningens svåra storm — men gå in i den. Gud är där för att möta dig mitt i alla dina prövningar och viska till dig sina hemligheter, vilka skola hjälpa dig att komma ut ur stormen med ett strålande ansikte och en okuvlig tro, som alla helvetets demoner sedan aldrig kunna bringa att vackla.


Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.