Lydia Lithell: *Det enda som bär när allting annat vacklar, Det är Guds nåd och hans barmhärtighet. All jordisk berömmelse och glans den slocknar, När sist jag står hos Gud i härlighet.
Kör:/ Det enda jag vet, Det är att nåden räcker, Att Kristi blod Min synd, min skuld betäcker. Det enda jag har att lita till en gång, Det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd./
2. Det enda som står igenom alla tider, Är Kristi kors och blodets säkra grund. Ty allt vad jag byggt av hö och strå det faller, Det varar blott en kort och flyktig stund.
3. Det enda jag har inför den vita tronen, Det är en frälsad själ, halleluja! Och detta är nog, ty all min synd blev sonad, När Jesus dog för mig på Golgata. /LL
http://www.youtube.com/watch?v=OZ8-Dt7X778 Här är sången…
Jag kommenterar: Jag såg på nätet om att det stod om Lydia: Lydia Lithells ödmjuka “villfarelse”, då undrar jag…vad menar man? Vet du som läser här?
vad man menar/Maria