Jesus fick många frågor från människor, särskilt fariséerna och saddukeerna försökte ställa Jesus mot väggen och förvränga allt han sade, och ville lära dem. Så kan det vara även för oss som är troende, människor ställer frågor och vill ha svar, men lyssnar inte alltid på svaret.

Sadukkeerna (Lukas 20:37-38) ställde en kuggfråga till Jesus. De trodde inte på uppståndelsen och ville ha ett svar som de kunde bemöta med motargument. Trots det tar Jesus deras fråga på allvar. Han besvarar den artigt, men går sedan vidare till deras verkliga fråga. När man ger oss troende svåra “religiösa” frågor som till exempel “hur kan en kärleksfull Gud tillåta att människor svälter?”, eller “om Gud vet vad jag tänker göra, har jag då något egentligt val?”  så kan vi följa Jesus exempel:

Besvara först frågan så bra du kan, och försök sedan hitta den bakomliggande, djupa frågan. Den handlar kanske om Guds roll i en personlig tragedi eller om bekymmer inför ett viktigt beslut. Ofta är den formulerade frågan bara ett sätt att ta reda på hur villig du / vi  är att lyssna och bry oss om en människa i djup nöd, och inte hur bra du /vi är på att debattera.

*Den verkligt stora frågan i livet är vad vi gör med Jesus. Andra andliga frågor blir meningslösa om vi inte först bestämmer oss för att tro att Jesus är den han säger sig vara. Det klarade varken fariséer eller saddukéer, och deras oenighet och förvirring i ämnet kvarstod. Läs gärna Lukas evangelium!