Jesus. Min bäste vän, min bror, min Far. Det bästa som hänt mig. Tänk att jag får vara med honom varje stund av dagen, han fyller mitt inre med en glädje som är oändlig.

Han gick omkring i alla städerna och byarna och förkunnade. Han helade människor, han tröstade. Han var den tidens rebell, han var ett hot mot etablissemanget. Han är den som alltid är rättvis och kärleksfull, skulle man inte älska en sådan människa? Jesus säger alltid det som är rätt, han säger ord av kärlek varje dag, varje stund man får tillsammans med honom är värt allt.

Jag kan se honom gå omkring bland folket, lyssnande, pratande, tårögd för människors skull. Jag kan se honom; hungrig och trött, ibland irriterad och arg, på grund av människors oförstånd. Han vill oss så väl, men hur många lyssnar på hans lugnande stämma? Den stämman, hans röst, är det finaste jag vet.

I tre år gick han omkring och talade, demonstrerade Guds kraft. Han talade om att hans Far är god alltigenom. Han talade om att Gud är personligt kärleksfull och uppmärksam mot alla. Han talde om att Gud vill att vi skall vara friska och starka.

Jesus gick omkring och botade och helade, uppväckte döda; undrar du på att han var farlig för de religiösa ledarna? är det konstigt att han fick dö den orättvisa och grymma död som han fick som belöning för att alltid ha gjort gott?

Gud visste, och Jesus visste hur allt skulle sluta: På ett grovhugget kors. Den romerske officer som beordrats att leda avrättningen anade att något stort hade hänt, för han sa: “-Den mannen måste ha varit Guds Son.”

***

Gud hade planerat något alldeles underbart: Jesu uppståndelse.

Läs forts….