Guds folk /ISRAEL

 

 
Världen är full av ondska men Guds ord håller oss vid liv.

 

* * *

Usel diplomati ur den lägre skolan

På tal om vräkningar och obetald hyra i 25 år i östra Jerusalem.

Ännu en rond har just avslutats i den oavgjorda sluggermatchen mellan USA:s pojkpresident Barack Obama och Israels likaledes pojkaktige premiärminister Benjamin Netanjahu. En av Obamas sekonder på amerikanska UD kallade till sig den israeliske ambassadören i Washington som läxades upp på grund av söndagens vräkning av två palestinska familjer i östra Jerusalem. Klarspråk: “Vi amerikaner gillar inte ert beteende. Det är provocerande.”

Den israeliske ambassadören svarade bland annat att de vräkta palestinska familjerna länge vägrat att betala hyran för de sex evakuerade lägenheterna, och efter ett beslut av Högsta domstolen i Israel fick den israeliska polisen order att avhysa de 38 hyresgästerna.

I en av lägenheterna hade för övrigt några anarkister, bland annat också en svensk anarkist, tillfälligt bosatt sig. Också de tvångsevakuerades. På amerikanska UD sade den israeliske ambassadören också att palestinierna fick lägenheterna på 1950-talet av den jordanska armén i samarbete med ett nyupprättat FN-organ, UNWRA, som skapades enbart för de palestinska krigsflyktingarna.

 Med följden att tusentals palestinier tilldelades bostäder som varit i judisk ägo i den östra delen av Jerusalem. Det var sådant som hände omedelbart efter det första arabiska angreppskriget mot Israel åren 1948 och 49. Israelerna gjorde likadant med många övergivna palestinska hus, de gavs ofta till judiska krigsflyktingar från arabvärlden och överlevande från de tyska koncentrationslägren i Europa.

Aktivist i det just nu aktuella fallet i kvarteret Sheikh Jarrah i östra Jerusalem var den jordanska armén, kallad arablegionen, som genomförde etniska rensningar: man fördrev samtliga av de 6 000 judarna som varit bosatta i årtionden i östra Jerusalem fram till krigsvåren 1948. Jordanien annekterade både östra Jerusalem och resten av Judéen och Samarien och mycket snart började diplomater i Europa kalla det annekterade området “Västbanken” för att inte “i onödan” påminna världen om att judar bott i Judéen i 2 000 år.

Västbanken var ett neutralare namn, ungefär som “Göta” kanske hade varit ett neutralare namn på svenskarnas hemvist än “Sverige”. Dessutom var det nya namnet “Västbanken” en någorlunda acceptabel geografisk beskrivning på området som låg väster om den lilla älven Jordan – till skillnad från områdena öster om Jordan, som kom att kallas Transjordanien eller: “på andra sidan Jordan” vilket de ju var, om man satt och ritade om Mellanöstern-kartorna i London, och det gjorde man. Den brittiska kolonin Palestina efter första världskriget omfattade till en början hela landet Israel samt det nya och konstruerade schejkdömet Transjordanien.

Käre läsare, tror du att stormakterna och exempelvis Sverige protesterade mot annekteringen, som gjorde att Transjordanien över en natt kom att heta Jordanien? Tror du att man protesterade mot den etniska rensningen i östra Jerusalem, där tusentals judar fördrevs från sina hem?

Käre läsare, du gissade rätt! Man protesterade inte.

Varken USA eller Sverige lade någonsin in formella protester mot Jordaniens ockupation och den åtföljande etniska rensningen. Att den svenska vinkeln tas upp här beror på att Israels Sverige-ambassadör kallades till UD i Stockholm för att ta emot en reprimand i början av den här veckan.

Det ledde i sin tur till att den svenska ambassadören i Israel kallades till israeliska UD i Jerusalem för “klargöranden”, ett annat ord för reprimander på gängse diplomatiskt fikonspråk.

Det är klart att man kan påstå att det är en aning sent att i detalj ta upp en 60 år gammal bakgrund till vräkningen av palestinierna i söndags. Och i övrigt vet ju de flesta av oss att många utrikesministerier världen runt kan vara svårt enögda och enkelspåriga. Det är ingenting nytt.

I övrigt behöver man numera inte hysa tvivel om var svenska UD har sina sympatier när det gäller Mellanöstern och man kan också lägga märke till att de svenska officiella attityderna blivit nästan okritiskt proamerikanska, och det bara på ett halvår. Det beror förmodligen på att en del svenska massmedier tycker att USA tagit till sig specifikt svenska ståndpunkter i den israelisk-palestinska konflikten på sistone, och sådant bör ju premieras… särskilt om man ser allt ur en svensk synvinkel. Ännu i fjol framgick det att det halvofficiella Sverige, anförda av radion och diverse tidningar, uppfattade USA:s dåvarande president som en inskränkt krigshetsare, medan efterträdaren som tillträdde i år är av en annan sort. Han beskrivs nästan på ett lyriskt sätt.

Samtidigt bör man kanske ställa sig frågan varför de komplicerade sitsarna i östra Jerusalem aktualiserades just nu. Hur kom det sig att Högsta domstolen i Israel beslöt att utfärda en order om vräkning av i allt 38 palestinska personer just i dessa dagar, när det nu visat sig i efterhand att de vräktes därför att de vägrat betala hyran de senaste 25 åren?  LÄS MER HÄR:

Samtidigt kan man undra över om vräkningen hade någon konstig koppling till faktum att den nya administrationen i Washington plötsligt lade märke till i slutet av juli att ett israeliskt byggföretag hade börjat bygga bostadshus på en judiskägd tomt i samma kvarter, Sheikh Jarrah; en tomt, där den palestinske ledaren och pronazisten Amin al Husseini en gång hade sitt högkvarter och varifrån han organiserade de terroraktioner som bidrog till att tusentals britter, judar och araber dödades i landet från 1929 fram till 1940, varpå han hastigt och lustigt flydde till Berlin, där han några år under andra världskriget sökte övertala Adolf Hitler att sätta upp muslimska SS-trupper på Balkan, som enligt hans förmenande hade kunnat bidra till att påskynda utrotningen av de få kvarvarande judarna i Sydösteuropa.

Ska vi i sammanhanget dra slutsatsen att både det amerikanska och det svenska utrikesministeriet kan modern historia ganska dåligt? Eller tvärtom, att de var mycket väl medvetna om att den gamla tomten hade varit högkvarter för en av de minst fredsvänliga palestinska ledarna någonsin, och att den nye amerikanske presidenten tyckte att det var extra pikant och litet roligt att sätta in en protest just i det sammanhanget och sedan en till, när de två palestinska familjerna i samma kvarter vräktes från sina bostäder?

En sak behöver man däremot inte betona, och det är att diplomatiska så kallade reprimander ofta är uttryck för en viss politisk uppblåsthet. Jag låter det vara osagt om de aktuella reprimanderna tillhör den uppblåsta sorten eller någon annan sort. Vi kan ändå slå fast att sådana här tillrättavisanden i allmänhet redan är glömda dagen efter. Att de mycket sällan är fredsfrämjande säger sig självt. Respektive UD markerar ju bara något i stil med att de som ska tillrättavisas är uslingar eller värre, medan man själv är helt reko eller i varje fall självrättfärdig.

Och för att inte förvärra en redan hopplöst infantil situation håller man sig till formaliteter. För det faktum att vi är förträffliga i våra egna ögon, medan alla andra är hopplösa, är ju så självklart för de flesta av oss att det inte behöver sägas. Men antydningar kan man ju alltid kosta på sig./ Dick Haas rapporterar från Israel.

LÄS OCKSÅ: Mision XPBlogg:

http://missionxp.webblogg.se/index.html  LÄS OM  TEMPLET, en modell som står klar…..inlägg nr 2 eller 3 på startsidan

 

This entry was posted on 06 augusti 2009, in Okategoriserade. Bookmark the permalink. 1 Comment

One thought on “Guds folk /ISRAEL

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.