Gud har bara goda, intressanta och fullkomliga planer för sina barn. Han vill att vi ska ha en friskhet och sundhet till hela vår varelse och leva för att ära honom. Eftersom han bara vill vårt bästa och har offrat sin son för oss att göra detta nya liv möjligt för oss ska vi med glatt hjärta ge ut oss själva som levande offer för honom. Ta alltså inte efter världens beteende.

*Låt inte världen låsa in dig i sin gjutform. Våga vara annorlunda, låt ditt sinne förnyas och omformas.*

Guds Ord säger:

Rom 12:1  Så förmanar jag nu eder, mina bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära edra kroppar till ett levande, heligt och Gud välbehagligt offer – eder andliga tempeltjänst.

Rom 12:2  Och skicken eder icke efter denna tidsålders väsende, utan förvandlen eder genom edert sinnes förnyelse, så att I kunnen pröva vad som är Guds vilja, vad som är gott och välbehagligt och fullkomligt.
 
Rom 12:3  Ty i kraft av den nåd som har blivit mig given, tillsäger jag var och en av eder att icke hava högre tankar om sig än tillbörligt är, utan tänka blygsamt, i överensstämmelse med det mått av tro som Gud har tilldelat var och en.

Rom 12:4  Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning,
 
Rom 12:5  så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.

Rom 12:6  Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro;

Rom 12:7  har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall;

Rom 12:8  är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det
med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.

Rom 12:9  Eder kärlek vare utan skrymtan; avskyn det onda, hållen fast vid det goda.

Rom 12:10  Älsken varandra av hjärtat i broderlig kärlek; söken överträffa varandra i inbördes hedersbevisning.

Rom 12:11  Varen icke tröga, där det gäller nit; varen brinnande i anden, tjänen Herren.

Rom 12:12  Varen glada i hoppet, tåliga i bedrövelsen, uthålliga i bönen.

Rom 12:13  Tagen del i de heligas behov. Varen angelägna om att bevisa gästvänlighet.

Rom 12:14  Välsignen dem som förfölja eder; välsignen, och förbannen icke.

Rom 12:15  Glädjens med dem som äro glada, gråten med dem som gråta.

Rom 12:16  Varen ens till sinnes med varandra. Haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. Hållen icke eder själva för kloka.

Rom 12:17  Vedergällen ingen med ont för ont. Vinnläggen eder om vad gott är inför var man.

Rom 12:18  Hållen frid med alla människor, om möjligt är, och så mycket som på eder beror.

Rom 12:19  Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: “Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.”

Rom 12:20  Fastmer, “om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.”

Rom 12:21  Låt dig icke övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.

/Maria