Kapitel 36

Syndarens ondska och Guds godhet

1 För körledaren. Av Herrens tjänare David.2 I mitt hjärta hör jag vad synden viskar till den gudlöse.Han har ingen gudsfruktan för ögonen,3 han intalar sig✱ att ingen ska upptäcka och hata hans brott.4 Hans muns ord är ondska och svek,han vill inte vara förståndig och god.5 Han tänker ut ondska på sin bädd,han går en väg som inte är god.Han skyr inte något ont.6 Herre, till himlen räcker din nåd, din trofasthet ända till skyarna.7 Din rättfärdighet är som väldiga berg,dina domar som det stora havsdjupet.Både människor och djur räddar du, Herre.8 Hur dyrbar är inte din nåd, o Gud!Människors barn har sin tillflykt i dina vingars skugga.9 De mättas av rika gåvor i ditt hus,av din ljuvlighets ström✱ger du dem att dricka.10 Hos dig är livets källa,i ditt ljus ser vi ljus.11 Låt din nåd bli kvar över dem som känner dig,din rättfärdighet över dem som har ärliga hjärtan.12 Låt inte de stoltas fot trampa på mig eller de gudlösas hand driva bort mig.13 Där ligger förbrytarna fallna,nerslagna så att de inte kan resa sig.

*

De som inte känner Gud känner ingen gudsfruktan och det finns därför ingenting som håller dem tillbaka från att synda. De störtar fram utan tanke på att något skulle kunna hända dem. Men Gud är rättvis och det enda han gör är att låta straffet anstå en tid. Kunskapen om detta borde få oss att sluta synda. Låt gudsfruktan i dig få göra sitt verk så att du inte syndar. Du har säkert upptäckt att Gud är kärleksfull, men glöm inte bort att han också är rättvis.

I motsats till onda människor och deras onda planer, som till slut ändå måste misslyckas, är Gud kärleksfull, trofast, god och vis. Hans kärlek är gränslös hans trofasthet är större än vi kan förstå, hans rättvisa orubblig och hans vishet outgrundlig som havsdjupen. Vi behöver inte frukta onda människor. Gud dömer ondskan, men han älskar oss och har omsorg om oss ända in i evigheten.