Tag Archive | vila

Frälsas från vreden../Artikel Midnattsropet

UT UR PRÖVNINGEN – BORT FRÅN VREDEN

Bibeln talar inte bara om att församlingen skall lyftas ut och bort från sitt trängda liv i tiden – den säger oss också att vi skall frälsas från den kommande vreden.

Text: Jan Egil Hafsahl

Det finns knappast någon, som med en viss grad av allvar har läst bibeln, som kunnat undgå att lägga märke till vilken stor plats löftena och läran om Jesu tillkommelse har i Skriften.
Det finns knappt någon bok från Matteus till Johannes Uppenbarelse, som inte framhåller Guds löfte om församlingens underbara hopp; det faktum att Jesus skall komma tillbaka.
Återkomsten aktualiserades ständigt av Jesus själv, den blev flitigt förkunnad för de första kristna genom apostlarna, och under församlingens första tid höll man fast i tro och ivrig förväntan. Ord som ”Herren är nära” (Fil 4:5), och  …”vi som lever och är kvar till Herrens ankomst” (1 Tess 4:15) säger oss och understryker det korta perspektiv den urkristna församlingen levde med när det gällde frågan om Jesu tillkommelse och församlingens uppryckelse.
Inte heller kan förnekas att det finns en betydlig skillnad mellan den förväntan som präglade Jesu första efterföljare, och den hållning som idag är rådande inom kristenheten. Det saliga hopp allas ögon och hjärtan var vända mot under den apostoliska tiden, har  alltmer försvunnit bland tidens moderna kristna, där Jesu tillkommelse blivit en teoretisk dogm eller ett konsekvenslöst teologiskt problem för speciellt intresserade, och där  själva uppryckelsen är försvunnen i ett hav av meningslösheter – ett problem som visserligen diskuteras flitigt via sociala medier, men som knappast väcker någon inför det gränsöverskridande faktum att Jesu tillkommelse står för dörren.

Illustrationen föreställer anabaptister på 1500-talet
som på grund av sin tro fick lida martyrdöden.

Att läran om parusin är borta från talarstolarna har lämnat efter sig ett vakuum som moderna kristna försöker att fylla med alla typer av irrationella och planlösa  aktiviteter. Brist på kunskap är en snara för allt Guds folk, nu som förr:

– En oxe känner sin ägare, en åsna sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår ingenting. (Jes 1:3)

Paulus såg som sitt uppdrag att råda bot på kunskapsbristen, en upplysningstjänst som ledde honom till att frekvent skriva brev till de olika församlingarna:

– Bröder, jag vill inte att ni skall vara okunniga i fråga om de andliga tingen. (1Kor 12:1)

– Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet… förstockelse har kommit över en del av Israel. (Rom 11:25)

I sitt första brev skriver Paulus till församlingen i Tessalonika för att klargöra förhållandet gällande de dödas uppståndelse och församlingens uppryckelse:

– Bröder, vi vill att ni skall veta hur det förhåller sig med dem som har insomnat, så att ni inte sörjer som de andra, de som inte har något hopp. Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått, så tror vi också att Gud skall föra fram dem som insomnat i Jesus tillsammans med honom. Vi säger er detta enligt ett ord från Herren: vi som lever och är kvar till Herrens ankomst skall alls inte komma före de insomnade. Ty när en befallning ljuder, en ärkeängels röst och en Guds basun, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Och först skall de som dött i Kristus Jesus uppstå. Därefter skall vi som lever och är kvar ryckas upp bland moln tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och så skall vi alltid vara hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord. (1 Tess 4:13-18)

Israel och vedermödan
Moderna teologer, i den grad man överhuvudtaget berör ämnet, knyter gärna Jesu tillkommelse till den stora vedermödan, och har med det skapat en tredelning inom teologin. Församlingen har blivit ”pre- mid- eller posttribulationistisk” – något som åter har skapat en fatal perspektivförskjutning i de troendes led.
Uttrycket  ”den stora vedermödan” är hämtat från Jesu eskatologiska tal i Matteus kapitel 24:

– Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma.” (Matt 24:21)

Uttrycket har sin profetiska rot i Daniel kapitel 12:

– Det kommer en tid av nöd, som inte har haft sin like ända från den dag då människor blev till.” (Dan 12:1)

med en parallell till Jeremia 30:7:

– En tid av nöd är detta för Jakob.

Denna vedermödans tid refererar i första hand till det judiska folket – ett holocaust utan motstycke i historien. Den ökända antisemitism vi idag ser och upplever är definitivt ett tecken i tiden.

Konstnärlig tolkning av
Uppenbarelsebokens fyra hästar.

Världen och vedermödan
Bibeln generellt, och Uppenbarelseboken speciellt, talar också om tider med global nöd över världen:

– Då kom en annan häst ut, en eldröd, och åt honom som satt på den gavs makt att ta bort freden från jorden och få människor att slakta varandra. Och ett stort svärd gavs åt honom. När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag det tredje väsendet säga:”Kom!” Och jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den hade en våg i handen. Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra väsendena säga:”Ett mått vete för en denar, och tre mått korn för en denar, och oljan och vinet får du inte skada.” När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag det fjärde väsendets röst säga:”Kom!” Och jag såg, och se: en gulblek häst. Och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde efter honom. Och åt dem gavs makt över en fjärdedel av jorden, makt att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur. (Upp 6:4-8)

De världsomspännande problem vi idag bevittnar med hundratusentals människor på flykt, parallellt med den globala ekonomiska krisen vi vet kommer att intensifieras, för att till sist kulminera i av allt att döma ett kaos, är endast preludiet till det bibeln kallar ”Guds vrede”.
Hela den icke troende världen skall, enligt Uppenbarelseboken, få dricka av ”Guds vredesvin” (Upp 14:10) – och all synd skall till slut få sitt oundvikliga straff.

Församlingen och vedermödan
För församlingen har vedermödan varit dess lott i alla tider: ”I världen får ni lida” (Joh 16:33)
Då Paulus och Barnabas besökte församlingarna i Lystra, Ikonium och Antiokia var  budskapet entydigt: ”vi måste gå genom många lidanden för att komma in i Guds rike.” (Apg 14:22) En levande kristen besparas inte motstånd och förföljelse, utan det är snarare ett kännetecken på sann efterföljelse.
”Så kommer också alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att förföljas.” (2 Tim 3:12)
Den annorlunda församlingen är alltid en provokation i världens ögon och därmed ett ämne för hån och ringaktning. Hebreerbrevets författare påminner i sitt brev församlingen i Jerusalem om deras första tid som Jesu efterföljare:

– Kom ihåg den första tiden då ljuset kom till er. Ni fick utstå en hård kamp och mycket lidande. Somliga utsattes för offentligt åtlöje och blev hånade och plågade, andra stod sida vid sida med dem som behandlades så. (Hebr 10:32-33)

Det är riktat till församlingen, som i sin vardag upplever tidens tryck, att Jesus skall komma.
I sändebrevet till Filadelfia, som inte bara var en dåtida lokal församling, utan står som prototyp för tidens sista levande församling på jorden, ljuder budskapet:

– Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov. (Upp 3:10)

Jesus säger inte att församlingen ska gå problemlös genom tiden, men han har gett den ett underbart löfte: Jag ska befria dig, ta dig ut, som det heter i andra översättningar – från den prövningens stund som skall komma …
Bibeln talar inte bara om att församlingen skall lyftas ut och bort från sitt trängda liv i tiden – den säger oss också att vi skall frälsas från den kommande vreden:

– När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen. (Rom 5:9)

Det är bibelns lära. Syndens rättmätiga straff  drabbade Sonen då han hängde på Golgata kors – till frikännande för alla som sätter sin tro till honom.
Skriftens budskap är därför tydligt: Ut ur nöden – bort från vreden!

– …och hur ni omvände er till Gud, bort från avgudarna, för att tjäna den levande och sanne Guden och vänta på hans Son från himlen, honom som Gud har uppväckt från de döda, Jesus, som har frälst oss från den kommande vredesdomen. (1 Tess 1:9-10)

Maria: Frälsas från vredsdomen men inte från vedermödan.

Det är församlingens saliga hopp: Jesu tillkommelse och brudens uppryckelse!PUBLICERAT I MIDNATTSROPET

To God be the Glory. Kom till mig säger Jesus

 

Christ lives in me : Photo

Vi får fortsätta att tro. Vi får fortsätta att tro på Guds ord.
Jesus skall komma tillbaka, men när vet vi ej. Men för varje dag som går kommer vi närmare den tidpunkten då ALLA människor skall se honom.
Detta årets sista dag får vi vara som vanligt inför honom, och en dag får vi vara med honom för alltid. All tid.

 

 

Matt 11:28

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.

 

Gå till Jesus med alla dina bekymmer! Han skall hjälpa dig och ge dig vila. Matt 11:28

 

Matt 11:28 Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila.

“Come to me, all you who are weary and burdened, and I will give you rest…”

Gå till Jesus och lägg alla dina bekymmer hos honom, han kommer att bära dem, han ger dig vila.


may the words of my mouth

Psalms 46:10 – Be still, and know that I [am] God: I will be exalted among the heathen, I will be exalted in the earth.
Jeremiah 31:25 – For I have satiated the weary soul, and I have replenished every sorrowful soul.

 

 

Hebr 4 Att ha kunskap om Jesus men att inte ha tro på honom hjälper inte en människa. NU är den rätta tiden

 

093Copyright - Kopia Maria

 

Vår vila i Kristus börjar den dagen vi sätter tro till honom. Många känner till mycket om Jesus men de tror inte på honom, men den som känner honom VET att de kan VILA i honom- genom allt.  Att ha Kunskap men ingen TRO hjälper inte en människa.

NU är alltid den rätta tidpunkten att komma till Kristus. Nu är alltid den rätta tidpunkten när det gäller att tro på Kristus och att gå in i hans vila och få frid med Gud. För den troende idag gäller det frid med Gud nu och sedan evigt liv. Evigheten har redan börjat.

Gör ditt val.  I morgon kan det vara för sent.

Brevet till hebréerna

4 Kapitlet

1 Eftersom nu ett löfte att få komma in i hans vila ännu står kvar, må vi alltså med fruktan se till, att icke någon bland eder en gång befinnes hava blivit efter på vägen.

2 Ty det glada budskapet hava vi mottagit såväl som de; men för dem blev det löftesord de fingo höra till intet gagn, eftersom det icke genom tron hade blivit upptaget i dem som hörde det.

3 Vi som hava kommit till tro, vi få ju komma in i vilan. Det heter också: »Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila», och detta fastän hans verk stodo där färdiga allt ifrån den tid då världen var skapad.

4 Ty om den sjunde dagen heter det någonstädes så: »Och Gud vilade på sjunde dagen från alla sina verk»;

5 här åter heter det: »De skola icke komma in i min vila.»

6 Eftersom det alltså står kvar att några skola få komma in i den, och eftersom de som först mottogo det glada budskapet för sin ohörsamhets skull icke kommo ditin,

7 så bestämmer han genom ordet »i dag» åter en viss dag, nu då han så lång tid därefter säger hos David, såsom förut är nämnt: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke förhärda edra hjärtan.»

8 Ty om Josua hade fört dem in i vilan, så skulle Gud icke hava talat om en annan, senare dag.

9 Alltså står en sabbatsvila ännu åter för Guds folk.

10Ty den som har kommit in i hans vila, han har funnit vila från sina verk, likasom Gud från sina.

11 Så låtom oss nu med all flit sträva efter att få komma in i den vilan, för att ingen må, såsom de, falla och bliva ett varnande exempel på ohörsamhet.

12 Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.

13 Intet skapat är fördolt för honom, utan allt ligger blottat och uppenbart för hans ögon; och inför honom skola vi göra räkenskap.

14 Eftersom vi nu hava en stor överstepräst, som har farit upp genom himlarna, nämligen Jesus, Guds Son, så låtom oss hålla fast vid bekännelsen.

15 Ty vi hava icke en sådan överstepräst som ej kan hava medlidande med våra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd.

16 Låtom oss därför med frimodighet gå fram till nådens tron, för att vi må undfå barmhärtighet och finna nåd, till hjälp i rätt tid.

 

NamnlösMaria

Stor eller liten tro? Han ger den tro man ska ha och behöver. Bibelord

 

166Maria

Stor eller liten tro?

 

Stor eller liten tro,

tror man att man måste ha,

Det lustiga är att man får den tro tilldelad sig,

Som Han anser att man ska ha.

Man behöver inte spränga sig själv för att fatta,

Bara vila, i tro.

Stor eller liten tro?

Jag har den tro han gett mig.

Lita på honom i Allt,

det kan jag.

Så jag är trygg, fullkomligt trygg.

Hans lilla barn jag är.

Prisa Herren!

*Maria

Bibelord:

Matt 9:22
Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: “Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig.” Och från den stunden var kvinnan frisk .
Hab 2:4
Se, uppblåst och oärlig är hans själ i honom. Men den rättfärdige skall leva genom sin tro.
Matt 6:30
Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har!
Jes 43:10
Ni är mina vittnen,säger Herren , och min tjänare, som jag har utvalt, för att ni skall känna mig
och tro mig och förstå att jag är den som har förutsagt detta. Före mig blev ingen Gud formad, efter mig skall ingen komma.
Matt 10:34
Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd.
Mark 1:15
Han sade: “Tiden är inne och Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!”
Mark 4:40
Han sade till dem: “Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?”
Mark 10:52
Jesus sade: “Gå, din tro har frälst dig.” Och genast fick han sin syn och följde Jesus på vägen.
Ta till dig Guds ord och lita på att han ger dig tro, var nära och envis i att lära känna honom och vad han vill i ditt liv.
NamnlösMaria

 

I Herrens händer. Ingen kan som Jesus din nöd förstå. Video/sång

139 foto Maria

I Herren händer, där får vi vila, där är vi trygga. Tänker du så? Jag hoppas det, jag gör det. Att vara bruten, att bli lagad, att vara trygg, det betyder mycket för en människa att LÄRA KÄNNA JESUS. Denna sången är ju gammal och har funnits länge på nätet, och nu tar jag med den, för sången är sann och fin.

Jesus tog våra bördor på Korset. Jesus vet vad bördor är.Han tog mina bördor och vill ta dina också fast du kanske inte vet det.  HAN ÄR UPPSTÅNDEN OCH HJÄLPER OSS I ALLT!

Jag är så glad att Jesus leder mig,  att han har frälst mig!! Jag är så glad, han lämnar mig aldrig! Han lämnar mig aldrig aldrig och en dag kommer han på skyarna och jag får följa med, tillsammans med de andra som tror, och vet, att han är Herre!

 

TEKST :
Jeg vet at mange tviler, og de tror at Gud er død,
alle ord om Himmelen er fantasi.
Men i mitt hjerte fins en tro som frigjør fra all nød.
Jesus lever, det gir livet harmoni.

Jeg vet at Han fins, at Han er en virkelighet,
at Han lever enn, og at Han er min venn.
Jeg vet at Han fins, for jeg har sett Hans herlighet,
kjent Hans nåde og Hans kjærlighet.

Jeg møtte Ham ved Korset og jeg bøyde mine kne
på det stedet der Han ropte : “Far, forlat”.
Der blir jeg vitne til en kjærlighet så grenseløs,
en kjærlighet som seirer over tvil og hat.

Du finner Jesus bare når Guds Ånd Ham herliggjør,
i det lys som jager bort all hjertets tvil.
Og da skal du erfare at Han er en virkelighet,
det skal juble i din sjel at Gud er til.

*************

TACK Jesus!

NamnlösMaria

 

 

 

 

 

 

Vänd inte Guds löften ryggen. NU är det tid att ta emot Jesus!

 

liljekonvalj2

Vänder man löftena ryggen? Gud har lovat oss en viloplats.
Hebr 4:1-16

Några av de judekristna som detta brev skrevs till var säkert nära att lämna den utlovade vilan i Kristus precis som folket på Moses tid hade vänt löfteslandet ryggen. I båda fallen gällde att ögonblickets svårigheter fick väga tyngre än Guds löfte. Man slutade helt enkelt plötsligt att tro att Gud kunde stå för sina löften. Den dagen vi börjar tro mer på våra egna ansträngningar än på Kristus är vi också i farozonen att vända löftena ryggen. Våra egna ansträngningar räcker aldrig. Det är bara Jesus som kan föra oss ända fram. På Mose tid hade man problem och idag har man problem: man känner till Jesus men man känner honom inte personligen. NU är alltid den rätta tidpunkten att när det gäller att tro på Kristus och gå in i hans vila och få frid med Gud. Om jag hade sett på alla mina svårigheter och inte sett på Jesus och hans nåd hade jag inte haft någon tro som helst kvar, då hade jag aldrig fått veta hur ljuvlig Jesus är och hur han kan bära i och genom allt.

En sabbatsvila för Guds folk
1 Låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig bli efter på vägen, när nu ett löfte att komma in i hans vila står kvar. 2 Ty evangeliet har predikats för oss liksom för dem. Men för dem blev ordet som de hörde inte till någon nytta, eftersom det inte genom tron hade smält samman med dem som hörde det. 3 Det är vi som tror som går in i vilan. Herren säger: Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila, och det fastän hans verk stod färdiga sedan världens grund blev lagd. 4 Ty på stället om den sjunde dagen säger han: Och Gud vilade på den sjunde dagen från alla sina verk. 5 På det här stället säger han: De skall aldrig komma in i min vila. 6 Det står alltså fast att somliga går in i vilan och att de som först fick höra evangeliet predikas inte kom in för sin olydnads skull. 7 Därför bestämmer han på nytt en dag som han kallar i dag, när han långt senare säger genom David vad som redan är nämnt: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan. 8 Ty om Josua hade fört dem in i vilan, skulle Gud inte längre fram ha talat om en annan dag. 9 Alltså finns det en sabbatsvila kvar för Guds folk. 10 Den som har kommit in i hans vila får vila sig från sina gärningar, liksom Gud vilade från sina. 11 Låt oss därför ivrigt sträva efter att komma in i den vilan, så att ingen kommer på fall som de och blir ett exempel på olydnad.

12 Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar. 13 Inget skapat är dolt för honom, utan allt ligger naket och uppenbart för hans ögon. Och inför honom måste vi stå till svars.

Jesus är den fullkomlige översteprästen
14 Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. 15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. 16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Ps 95:11.

1 Mos 2:2.

 Ps 95:8.

I den stille, klare morgen / Se, Han kommer, Jesus kommer

 

 

 

Det finns ingen genväg in i trons liv. Den lidande själen

 

Foto Maria

Foto Maria

*

“Vad jag säger eder i mörkret, det skolen I säga i ljuset.” Matt 10: 27.

VÅR Herre leder oss in i mörkret för att där få tala till oss. Han för oss in i det skumma hus, där döden gästat, eller genom kroppslig svaghet in i den dystra ensligheten, fjärran från det brusande livet därute, eller  stänger Han in oss i mörkret genom någon nedbrytande sorg eller missräkning. Sedan delger Han oss sina stora, underbara hemligheter. Ögat, som bländats av glansen från världen, öppnas för himmelska stjärnbilder, och örat lär sig uppfånga ljudet av den röst, som ofta drunknat i jordlivets brus.

Sådana uppenbarelser medföra alltid ansvar: “Vad jag säger eder i mörkret, det skolen I säga i ljuset, och vad I hören viskas i edert öra, det skolen I predika på taken.”

Vi äro icke tagna avsides för att alltid stanna i mörkret eller i den ensliga kammaren. Den tid kommer, då vi kallas att intaga vår plats mitt i livets kamp för att där förkunna, vad vi lärt oss.

Detta giver mening åt det lidande, som understundom förefaller så meningslöst. “Jag är till ingen nytta! Vilken insats gör jag för att världen genom mig skall bli bättre? Varför skall min själs dyrbara nardus på detta sätt förspillas?”

Så klagar den lidande själen. Men Gud har en mening med allt. Han lockar sina barn till en högre plats för att leda dem in i en djupare gemenskap med sig. Där vill Han tala ansikte mot ansikte med dem. Sedan få de bära fram budskapet till skaran vid bergets fot.

Voro de fyrtio dagar, som Mose tillbragte på berget till ingen nytta? Var Elia förgäves på Karmel? Eller voro de år Paulus vistades i Arabien en förlorad tid?

Det finns ingen genväg in i trons liv, som är grundbetingelsen för ett liv i helighet och seger. Tider av stilla begrundan och gemenskap med Gud äro av nöden. Själen behöver uppe på berget umgås med Gud, hon måste vila ut i den lugna dalen i skuggan av den väldiga klippan eller dröja under stjärnorna, då nattens mörker brett sin slöja över materiens värld och tystnaden trätt i stället för larmet därute bland människorna. Här öppnas nya vidder, oändliga och eviga, och att få skåda dem är för själen lika viktigt som födan är för kroppen.

Sålunda kan själen beständigt äga medvetandet om Guds närvaro och säga med psalmisten: “Du är nära, o Gud.” F. B. Meyer.

“Det finns hjärtan, som liksom aftonens gullviva utveckla sin skönhet härligast, då livets skuggor falla.”

*
*

Underbara ord, tycker jag. Jag befinner ofta mig i kammaren, i nöden, i trångmål, i mörkret, i öknen och har så gjort i många år, men å andra sidan, hade jag inte varit där hade jag inte kunnat göra det jag trots allt gör….Att bli förd ut i ljuset, i ljuset av JESU sanning/frälsningen och räddningen, och också bli tagen åt sidan för att växa..kanske i ensamhet. Utanför lägret.

“Mörkret” är här de svårigheter vi möter i livet och det mörker vår själ kan vara i då vi sörjer oss själva eller något annat som skett i våra liv eller som håller på att ske vilka göra oss missmodiga och ledsna. Därför har jag tagit med denna betraktelse för att visa hur man kan lida men komma loss, då Gud vill det! En sak som en troende kan lida för är naturligtvis att få nå människor, att lida över otillräckligheten och längtan över att nå andra med evangelium. Att veta om människors otro och vilja sprida Guds ord. Det är ju Jesu order till oss att göra.

Gud sade ju inte att det är en dans på rosor att vara frälst och att vara ett Guds barn. …eller sade han det? Nej. Det är bara att kämpa på och vila i hans famn, lära oss tålamod och att lyssna, vänta  och vänta, för en dag skall dagen komma då vi vet varför, och får svar på det ordet VARFÖR?  Därför..säger Herren.

Guds vilja är alltid den bästa. Låt Herren leda ditt liv.

 

Foto Maria

Foto Maria

Guds vilja är alltid den bästa

“Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära” Ps 73:24 

Du har inte av en tillfällighet hamnat på sjukbädden, inte heller har ett oblitt öde lett dig in i denna stillhet. Herren leder ditt liv. Han ledde det också då, när du trodde dig gå helt och hållet dina egna vägar. Detta betyder ingalunda, att allt som har skett i ditt liv har skett enligt Guds vilja. Mycket sådant har inträffat, som han inte hade velat, men också detta har skett med hans tillåtelse.

För hans egna gäller ordet, att inte ett hår faller från deras huvud utan hans vilja. Men för alla människor gäller ordet, att inte ett huvudhår faller utan hans tillåtelse. Gud lever med i sin skapelse också i dess allra minsta skiften. Han vet allt. Han sätter en gräns för allt. Det onda får rasa, tills det når sin bestämda gräns. Också människan får begå en viss mängd av synder. Men ingen kan bli fri från hans omsorg. Till Guds plan hör att också du nu har kommit in i en stilla tid som den här. Nu borde denna tid av stillhet brukas rätt. Och du använder den rätt, då du lär dig att vila i Guds vilja. Nu är det dags att öva sig i bönen: “Ske din vilja också i mitt liv, såsom den sker i himmelen.”

I himlen råder fullständig harmoni och frid, för där sker endast Guds kärleks vilja. På jorden finns det så mycket trasigt och fridlöst, därför att här sker så mycket emot Guds vilja. Gud har en god vilja också med oss. Han skulle gärna se sin kärleks vilja ske också i vårt liv. Men detta kan inte ske, innan vi går med på hans plan. Så länge vi i vårt eget liv försöker förverkliga vår egen plan, kommer vi i konflikt med Guds plan, och följden är fridlöshet. Men när vi underordnar vår egen vilja under Guds vilja, kommer den himmelska harmonin in i vårt liv.

Guds vilja är alltid den bästa, också då när den förefaller oss alltigenom fruktansvärd. Ibland måste Gud tillåta fruktansvärda händelser också i de sinas liv. Men också dessa händelser ingår i hans plan. Han har ett bestämt mål, när han leder den syndiga människan mot härligheten. Och för att nå detta mål måste vi gå igenom mången bedrövelse. Härom bär aposteln Paulus liv det allra tydligaste vittnesbörd. Bed alltså om nåd att kunna böja din vilja under Guds vilja och vara nöjd med den plan han har gjort upp för dig. När detta lyckas, finner du vilan.

Herre, förhärliga dig för mig som en
sådan kärlekens Gud, att jag också
under de allra svåraste förhållanden
kan vila i tron, att mitt liv helt och
hållet är i dina händer. Då vet jag
också, att även denna svåra tid är
mig given till välsignelse, för att min
egen stolta vilja skall brytas och din
kärleks vilja helt och hållet få råda
i mitt liv. Tack, att jag inte behöver
bekymra mig för något, då du har
planerat allt färdigt för mig
.

Bibelord: Ps 36:6-7;   Matt 10:29-31

Från “Tröstens Gud” av Urho Muromaa.

 

/Maria