Tag Archive | grönsaker

MER Frukt och Grönt? Jaaaa, medan det finns kvar.

UR LÄNKEN: https://www.eatit.io/post/at-mer-frukt-och-gront-din-guide-till-varfor-hur-och-nar

Maria: Är det något jag vill ha så är det grönsaker, och havregryn, alltid, jämt. Jag kan äta det hela dagen och hela kvällen… ….Sötpotatis i stället för vanlig som har för mycket stärkelse, tycker jag.

Se tipsen här, se info nedan om hur NYTTIGT det är för din kropp! Alltid, så länge man nu låter oss få ha dem ifred eller inte chockhöjer FÖR mycket!

FRÅN ARTIKEL: Varför ska du äta frukt och grönsaker?

Grönsaker, frukt, bär och baljväxter (ärtor, bönor, linser) innehåller mycket vitaminer, mineraler, fibrer och andra hälsosamma ämnen. Fibrer bidrar till mättnad och håller igång tarmen. De lösliga, gel-bildande fibrerna som finns i baljväxter, frukt, bär och grönsaker har positiva effekter på blodfetter, blodtryck och blodsocker. Ett högt intag av grönsaker och frukt minskar risken för bland annat obesitas, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer.

Frukt och bär innehåller även socker, men tillsammans med de gel-bildande fibrerna har inte frukt och bär samma snabba effekt på blodsockret som rent socker. Fruktjuice ger däremot snabb blodsockerhöjning för att den innehåller mer socker, vätska och saknar majoriteten av fruktens fibrer. Det är alltså hel frukt eller färska/frysta bär som rekommenderas i första hand ur hälsosynpunkt.

Hur mycket frukt och grönsaker ska du äta?

I Sverige rekommenderas 500 g frukt och grönt om dagen inklusive baljväxter och rotfrukter (exklusive potatis) för att förebygga livsstilsrelaterad ohälsa. Det är lämpligt om häften består av frukt/bär och hälften av grönsaker t.ex. 2 frukter + 1 dl bär och 4-6 dl grönsaker.

Varför är högt grönsaksintag extra viktig när du försöker gå ner i vikt?

Det är extra viktigt att äta närings-tät mat när du minskar ditt kaloriintag, eftersom ditt näringsbehov fortfarande är lika högt.  Grönsaker ger mycket näring, stor volym och fibrer på relativt lite kalorier (med undantag för avokado och oliver). Detta gör att du blir mätt, får i dig mycket vitaminer, mineraler och andra hälsosamma ämnen – samtidigt som det är lättare att hålla vikten.

Variation är bra!

Det är även bra att försöka få in så mycket variation som möjligt när det gäller frukt och grönt. Genom att variera olika färger och olika sorters frukter och grönsaker får du i dig olika typer av näringsämnen och olika typer av fibrer. Att ha en stor variation av frukt och grönsaker i sin kost har positiva effekter på tarmbakterier och vårt immunförsvar.

Grövre grönsaker som broccoli, blomkål, brysselkål, vitkål och olika rotfrukter är mer fiberrika och ger en större mättnad än tomat, gurka och sallat.  Grövre tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök har dessutom lägre klimatpåverkan än salladsgrönsaker som isbergssallad och gurka.

Det är även bra att variera tillagningsmetod. Vissa näringsämnen i frukt och grönsaker förstörs nämligen när maten värms, medan andra blir lättare för kroppen att ta upp.

Hur kan du öka mängd och variation av frukt och grönsaker i din kost?

1.  Ät frukt och grönsaker till alla dina måltider och mellanmål

2. Ät både färska och tillagade grönsaker till lunch och middag.

3. Utgå ifrån vilka grönsaker du ska äta när du planerar din lunch och middag istället för att utgå från kolhydrater (pasta, ris mm.) eller proteiner (kött, kyckling, fisk)

4. Frysta grönsaker och bär är minst lika bra som färska! Ladda din frys med olika grönsaker och bär t.ex. broccoli, gröna ärtor, haricots vertes, edamamebönor, spenat, wokgrönsaker, sommargrönsaker brysselkål, frysta örter, blåbär, lingon, hallon, jordgubbar m.fl.

5. Byt ut sylt/mos mot färsk frukt eller bär till din gröt eller yoghurt.

6. Skaffa konserverade bönor, linser och kikärter. Det sparar tid och du kan enkelt lägga till baljväxter till din sallad eller din favorit gryta. Konserverade baljväxter är även skonsammare för magen än torkade.

7. Matiga sallader eller bowls gör det lätt att variera grönsaksintaget. Kombinera: Olika matiga gryn: t.ex. quinoa, matvete, mathavre, havre-ris, bovete, kvarn-gryn, fullkornsbulgur Grönsaker: t.ex. rivna morötter, vitkålssallad, spenatblad, ruccola, paprika, tomater, rädisor, majskorn, böngroddar, kokta rödbetor. Protein: t.ex. kycklingbröst, tonfisk, lax, ägg, bönor, tofu Frukt: t.ex. mango, melon, jordgubbar Dressing: t.ex. citronjuice, vinäger, olivolja eller yoghurtdressing.

8. Gör eller köp en färdig vitkålssallad (låg sockerhalt) från kyldisken. Den håller flera dagar i kylen.

9. Färdig hackade grönsaker t.ex. vitkål, rotfrukter och kokta rödbetor sparar tid.

10. Lägg till rivna morötter, paprika och/eller bönor till din köttfärssås.

11. Laga ärtsoppa eller linssoppa någon dag per vecka. Att köpa färdig ärtsoppa går också bra!

12. Många grönsaker får en fylligare smak när de tillagas i ugn med olivolja eller rapsolja. Du kan ungrosta t.ex. morötter, rödbetor, broccoli, palsternacka, rotselleri, tomater, blomkål, spetskål, lök, zucchini, aubergine, paprika m.fl.

13. Testa ugnsrostad fylld aubergine, svamp eller paprikor. Mycket gott!

14. Testa att laga grytor eller soppor med mycket grönsaker, med bas på krossade tomater, mixade rotfrukter eller mixade bönor, istället för grädde.

15. Grönsaker kan även ätas i form av biffar (t.ex. rödbetsbiffar, morotsbiffar, bönbiffar, falafel), gratänger (t.ex. rotfruktsgratäng, broccoligratäng), stavar med dipp eller som smörgåspålägg (t.ex. hummus). Sök inspiration bland recept på t.ex. Sundkurs (www. sundkurs.se). Här hittar du några enkla Grönsaksrecept .

Maria: Eftersom jag har många födoämnes-problem så är GRÖNT grejen för mig! Fyra av mina bilder nedan: /copyright

Ha det gott! 🙂 Tack gode Gud, för maten

Maria

Vegania. Näringslära.

http://www.vegania.net/naringslara.html

Näringslära för veganer

Om du äter en allsidig vegetarisk eller vegansk kost, är det inte så svårt att täcka näringsbehovet. Grönsaker, frukt, baljväxter (bönor, ärtor, linser), spannmål (säd, bröd, pasta, ris mm), nötter och frön innehåller mycket näring, som kolhydrater, protein, vitaminer och mineraler. Med allsidig kost menas just att du äter varierat, av de olika födoämnen som nämnts ovan, och inte bara tar bort köttet ur kosten, utan ersätter det med bland annat baljväxter. Se ersättningssidan. Som vegan bör du tänka lite extra på kalcium, järn och vitamin B12. B12 kan vara smartast att äta som kosttillskott, såvida du inte äter mycket B12-berikad mat (en del vegetabilisk mjölk, juicer och frukostflingor är berikade med B12)

Protein

Protein behövs för att bygga upp och reparera kroppens celler. Protein är uppbyggt av olika aminosyror, varav 8 är livsnödvändiga (dvs måste tillföras genom kosten). Protein finns i större eller mindre mängd i alla vegetabilier, och genom att variera sin kost får veganer och vegetarianer i sig tillräckligt med de olika aminosyrorna. Särskilt proteinrika vegetabilier är bl.a. baljväxter (bönor, ärtor, linser), nötter, frön och säd (råg, havre, vete). Speciellt sojabönan innehåller mycket protein.

Kolhydrater

Kolhydrater är vår viktigaste energikälla. De delas in i stärkelse, socker och fiber. Fiber är bra för det motverkar förstoppning, ökar salivutsöndringen (vilket är bra för tänderna) och ger större mättnadskänsla. Fibrer skyddar även mot tarmcancer och hjärt-kärlsjukdomar. Fiber finns i bl.a fullkornsprodukter, grönsaker, rotfrukter och frukt. Stärkelse, som är den kolhydrat som ger den viktigaste energin, finns i bl.a. säd (bröd, pasta, gröt), baljväxter, nötter, frön och potatis.

Fett

Fett behövs för att isolera kroppen, skydda inre organ och för att vi ska kunna ta upp fettlösliga vitaminer. Fett ingår bl a i cellmembranen och är oumbärligt för vår överlevnad. Fett behövs i ganska små mängder, men barn och ungdomar bör inte snåla alltför mycket på fettet. Finns i oljor, margarin, nötter, frön och avokado m.m.
Speciellt viktigt är det att få i sig de nyttiga fettsyrorna omega 3 och omega 6. Omega 6 finns ganska rikligt i vegansk mat, t.ex. i rapsolja, majsolja, sesamfrö, solrosolja och sojaolja. Bästa sättet att få i sig tillräckligt med omega 3 är att använda rapsolja, linfröolja och alger. Även valnötter, Camelia (som finns berikat i en del mjölkfria margarin) och bladgrönsaker innehåller omega 3.

Vitaminer

Vitaminer delas in i fettlösliga (A, D, E och K) och vattenlösliga (C och B-vitaminer). De flesta vitaminer finns rikligt i grönsaker, frukter, baljväxter, spannmål och nötter, och är inga problem att få i sig som vegetarian eller vegan. Undantaget är vitamin B12, som inte finns i växter (i för människan upptagningsbar form).
Vitamin A är viktigt för mörkerseende, hud, slemhinnor, tillväxt och motståndskraft mot infektioner. Betakaroten, ett förstadium till A-vitamin, finns i bl.a. paprika, morot, aprikos, nypon, nässla, grönkål och andra gröna grönsaker. Betakarotenet ombildas i kroppen till A-vitamin.
Vitamin D behövs för att man vi ska kunna tillgodogöra oss kalcium och fosfor, och är således viktig för benbildning och tänder. Den viktigaste D-vitaminkällan är solljuset, så därför är det viktigt att vara ute mycket. D-vitamin finns också berikat i många margarinsorter och i en del soja/havremjölk. Det mesta D-vitamin (D3) som används för att berika livsmedel utvinns ur ullfett. Den icke-animaliska D-vitaminen heter D2. 
Vitamin E skyddar omättade fettsyror från att oxidera och skyddar mot cancer. Förbättrar också blodcirkulationen och motståndskraften mot sjukdomar. Finns i vegetabiliska oljor samt vetegroddar, mandel, nötter och frön. 
Vitamin K är nödvändig för blodets koaguleringsförmåga. Kroppen producerar själv en del K- vitamin så brist existerar nästintill inte. I maten finns K-vitamin främst i gröna blad och kål.
Vitamin C är viktigt för kroppens immunförsvar, motståndskraft, för bindväven, hud, skelett, tänder, blodkärl och för sårläkning. Dessutom hjälper det till så att vi kan ta upp järnet i maten. C- vitamin finns i bl.a. citrusfrukter, nypon, kål, groddar, broccoli, grönkål, kiwi, paprika och i många bär. 
Vitamin B finns det många olika sorter av. De är viktiga för nerverna, musklerna, hud, hår och tarmar. De hjälper också till med ämnes- och näringsomsättningen. B-vitaminer hittar du främst i fullkornsprodukter, nötter, frön, baljväxter, alger och näringsjäst. Vitamin B12 är svår att få i sig genom vegankost. Det B12 som finns i vegetabilier kan inte tas upp av kroppen och därför är alger, spirulina och groddar inte en tillförlitlig källa. Ät i stället B12-berikade produkter och/eller kosttillskott några dagar i veckan för att inte få brist. Eftersom kroppen kan lagra B12 kan det dröja flera år innan brist uppkommer, men en långtgående brist är allvarlig och leder till blodbrist och nervskador.

Mineraler

Mineraler behövs inte i så stora mängder, men är nödvändiga för att kroppen ska fungera som den bör. Det finns många olika mineraler, en del är det lätt att få i sig tillräckligt av som vegan eller vegetarian, t.ex. kalium, magnesium och fosfor (under förutsättning att man äter en varierad kost). Andra mineraler kräver mer eftertanke, exempelvis kalcium, järn och zink.
Kalcium är viktigt för uppbyggnad av skelett och tänder. Som vegan kan du få kalk från bl.a. gröna blad, som grönkål och nässla, sesamfrö, tofu, baljväxter, solrosfrö, mandel, nötter, fikon, broccoli, alger och nypon. Vitamin D krävs för kalciumupptaget. Fysisk aktivitet förbättrar skelettets ”styrka”.
Järn behövs för att transportera syre i kroppen. Järnbrist är vanligt, speciellt hos kvinnor som förlorar blod i samband med menstruationen. Symtom på brist är bland annat trötthet, huvudvärk, irritation, yrsel och koncentrationssvårigheter, Upptaget av järn ökar om du äter/ dricker något C-vitaminrikt, medan det minskas av bland annat kaffe, te och choklad. Järn finns i bland annat baljväxter (speciellt sojabönor), gröna blad, broccoli, grönkål, torkad frukt, säd, bär, hirs, mandel, nötter och sesamfrö.
Jod behövs för sköldkörtelns hormoner och en normal ämnesomsättning. Finns i havsalger och berikat salt.
Zink är viktigt för många enzymers funktion, bland annat för att påskynda sårläkning och bilda ben, naglar och hår. Zink hittar du bland annat i fullkornsprodukter, vetegroddar, kli, solrosfrö, nötter, frön, baljväxter, tofu, gröna blad och alger. 
Selen förebygger cellskador, motverkar tungmetallernas skadeverkningar och ökar motståndskraften mot infektioner. Eftersom vi har låga selenhalter i jorden här i Norden så blir också grödorna selenfattiga. En bra källa till selen är alger, samt utländska produkter som säd, svamp, nötter, baljväxter, vitlök och dadlar. 

Läs mer i Vegansk näringslära av Björn Pettersson och i Vegetariska kokboken av Inga-Britta Sundqvist.

Veganmiddag Maria
Vegansoppa Maria

Hälsa. Frukt och grönsaker skyddar hjärnan m m. Artiklar

FRUKT OCH GRÖNSAKER SKYDDAR HJÄRNAN

/ Från: http://www.lakareforframtiden.se/nya-ron/frukt-och-gronsaker-skyddar-hjarnan/

fruits-1626857_640Personer som äter mer frukt och grönsaker uppvisar minskad risk för kognitiv försämring och demens. Detta enligt en metaanalys som publicerats i tidskriften Frontiers in Aging Neuroscience.

Forskarna sammanställde data från 9 studier som värderat intag av frukt och grönsaker, kognitiv försämring och risk för demens.

Man fann att personer över 65 år som åt mer frukt och grönsaker uppvisade 20% lägre risk för kognitiv försämring och demens. För varje 100 gram frukt och grönsaker som lades till kosten minskade risken med 13%.

Forskarnas slutsats är att ökad konsumtion av frukt och grönsaker är kopplade till minskad risk för kognitiv försämring och demens.

Länk till studien finns här.

OCH:

EN ENDA MÅLTID FETA MEJERIPRODUKTER KAN ÖKA RISK FÖR HJÄRTSJUKDOM

Personer som äter en enda måltid med hög andel mjölkfett uppvisar ändringar i kroppen som ökar risk för hjärtkärlsjukdom. Detta enligt en artikel som publicerats i tidskriften Laboratory Investigation.

Forskarna jämförde blodprover och analyserade blodkroppar hos 10 friska män före och efter de intog en milkshake bestående av gräddglass, grädde och standardmjölk.

Man fann att nivåer av kolesterol, triglycerider och fettsyror ökade i blodet fyra timmar efter intag. Forskarna noterade även ändringar i strukturen av röda blodkroppar och ökade nivåer av MPO, ett enzym som har samband med oxidativ stress och destabilisering av åderförkalkningsplack. Man mätte även elasticiteten i blodkärlen med ultraljud och noterade ett kärlen stelnade efter denna måltid.

Studiedeltagarna intog även en kontrollmåltid med samma kalorimängd vid ett annat tillfälle bestående av fettfri mjölk och Kellog’s Frosties. Då sågs inte dessa ogynnsamma förändringar.

Forskarnas slutsats är att dessa resultat ger insikt i hur en enda måltid rik på mättat fett kan destabilisera plack och leda till hjärtinfarkt hos personer i riskzonen.

Länk till studien finns här.
Tidigare studier med liknande resultat finns sammanfattade här.

******************************

Hoppas man fick lite tankeställare här och att kunna börja ändra på sin diet till det bättre.

HEALTH. VEGAN? YES! / Handla veganmat. Shop healthy food. Vegetables!/Live for Jesus

Det är inte alls svårt att vara vegan, bara så jätteroligt och härligt!  FÖLJ MED och handla VEGAN-mat! I videon ser du en del av allt det goda och nyttiga som en vegan äter.  Ändra livsstil, må bra! Ät nyttigt, må bra. Ät rätt och gå ner i vikt, ät rätt och bygg muskler. Ät rätt och bli  nyttigare  och piggare. Se video.

Jag hoppas att du fick inspiration av videon att kanske börja ändra på dina matvanor.

Det kan inte bli godare mat…..än veganmat

COSMIC PURPLE CARROT (65 days) *sold out* - Pinetree Garden Seeds - Vegetables

bild från https://www.pinterest.se/pin/222435669077399064/

 /Pinterest

Jesus förändrar människors liv!  Ge ditt liv till honom och lev för honom. I Jesus har du evigt liv, I Jesus är  du FRI. Du kommer aldrig någonsin att ångra det beslutet. Jesus vill ju också att vi ska må bra i våra kroppar och vara hälsosamma!