Rättsexpert: ”Starka bevis för USA:s delaktighet i folkmord”

2024-08-21

Trots att Internationella domstolen (ICJ) redan i januari slog fast att Israel måste vidta alla åtgärder för att förhindra ett folkmord på palestinierna i Gaza så fortsätter omvärldens leveranser av bränsle till landet – där USA är en av de allra viktigaste leverantörerna.

– Bevisen för USA:s delaktighet i folkmord är mycket starka, bedömer Shahd Hammouri, lektor i internationell rätt vid universitetet i Kent.

Det handlar bland annat om jetbränsle från Texas och Hammouri betonar att ”USA ger materiellt stöd, utan vilket folkmordet och andra olagligheter inte är möjliga”. Läs mer på nyadagbladet.se, Rättsexpert: ”Starka bevis för USA:s delaktighet i folkmord”

OCH:

Kriget mot Gaza: Israel har skapat sitt eget Abu Ghraib – och världen är tyst

2024-08-15

Det har gått drygt 20 år sedan CBS News publicerade de chockerande fotografierna som bevisade att den amerikanska armén begick ofattbara brott mot irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset.

Våldtäkt. Förnedring. Mord. Tortyr, både psykologisk och fysisk. Sexuell förnedring.

Avslöjandena om amerikansk brutalitet möttes med avsky över hela världen och spelade en stor roll i att vända opinionen mot Irakkriget.

De senaste dagarna har det blivit allt för tydligt att något jämförbart med Abu Ghraib – och mycket möjligt värre – har ägt rum i israeliska fängelser sedan den 7:e oktober då kriget mot Gaza bröt ut.

Denna vecka läckte fruktansvärda videoinspelningar som fångade israeliska soldater som sexuellt attackerade en palestinsk fånge, samtidigt som en rapport från den israeliska människorättsgruppen B’Tselem belyste statens policy av systematisk fångmisshandel och tortyr sedan krigets början.

Rapporten, baserad på intervjuer med 55 palestinier som gripits sedan Hamas-ledda attacken på södra Israel den 7:e oktober, är svår att läsa. Den tillhandahåller bevis på förnedrande behandling, godtycklig misshandel och sömnbrist, liksom ”upprepad användning av sexuellt våld, i varierande grad av svårighetsgrad”.

Fadi Baker, 25, minns att israeliska styrkor ”satte ut cigaretter i min mun och på min kropp. De satte klämmor på mina testiklar som var fästa vid något tungt. Det pågick så i en hel dag. Mina testiklar svullnade upp och mitt vänstra öra blödde.”

Han sa att förhörsledarna frågade honom om Hamas-ledare och personer han inte kände, och sedan slog de honom. ”Sedan satte de mig tillbaka i det iskalla rummet med den högljudda discomusiken, och lämnade mig där igen, naken, i två dagar.”

B’Tselem rubricerade sin rapport: ”Välkommen till helvetet.”

Normalisering av våldtäkt
Israeli myndigheter har förnekat sådana anklagelser, men denna analys kommer bara dagar efter att nio soldater arresterades i samband med våldtäkten på en palestinsk fånge vid den ökända Sde Teiman-detentionen. Offret uppges ha drabbats av allvarliga skador på anus, sprucken tarm, lungskador och brutna revben.

Dessutom publicerade FN:s människorättskontor förra månaden en rapport som avslöjade chockerande övergrepp i israeliska militära anläggningar och fängelser, där minst 53 palestinier har dött sedan 7:e oktober.

Hur har västerländska politiker kunnat förbli tysta om dessa fasor? Var är den massiva offentliga upprördheten?

Det verkar som att israeliska ledare har lyckats i sin kampanj att normalisera våldtäkt och andra övergrepp mot palestinska fångar. Efter arresteringen av de nio soldaterna vid Sde Teiman stormade högerextrema demonstranter anläggningen tillsammans med flera Knesset-medlemmar. Justitieminister Yariv Levin sa att han var ”chockad över att se hårda bilder av soldater som arresterades” och tillade att det var ”omöjligt att acceptera”.

Nationell säkerhetsminister Itamar Ben Gvir gick ännu längre: ”Jag rekommenderar försvarsministern, [den israeliska armé]chefen och de militära myndigheterna att … lära av fängelsetjänsten – lätt behandling av terrorister är över. Soldater måste ha vårt fulla stöd.”

Energi- och infrastrukturminister Eli Cohen uttryckte också starkt stöd för ”reservisterna som gör ett heligt arbete och bevakar de avskyvärda Hamas-terroristerna” och tillade: ”Vi borde alla omfamna dem och salutera dem, absolut inte förhöra dem och förnedra dem.”

Detta är tecken på ett mycket sjukt samhälle – ett som har passerat en osynlig gräns in i barbari. Det finns inga röda linjer kvar.

Det verkliga målet med arresteringarna kan helt enkelt ha varit att skapa en illusion av att Israel agerar internt mot sådana fasor, i ett försök att undvika internationella krigsförbrytarrättegångar i Haag. Enligt en färsk rapport från Ynet sa högre israeliska rättstjänstemän: ”Det är bättre att vi utreder. Interna utredningar förhindrar internationella externa utredningar.”

I en Haaretz-artikel från slutet av förra månaden refererade juridikprofessor Orit Kamir till lagstiftning som antogs för ett år sedan för att möjliggöra ökad bestraffning i fall där palestinier sexuellt angriper judiska kvinnor. Ett år senare är delar av det israeliska etablissemanget ”inte längre nöjda med att fördubbla straffet … Statens lagändring för ett år sedan var bara trailern, när de fortfarande var tveksamma och återhållsamma,” skrev hon.

”Nu är stinget ute ur påsen, och de förkastar statens rättsstatsprinciper helt och hållet och kräver att tillämpa den gamla hämndlagen: ett öga för ett öga och våldtäkt för våldtäkt. De som arresterades av [den israeliska armén] som misstänkta i samband med grymheterna den 7:e oktober skulle, enligt deras uppfattning, våldtas i förvar av judiska israeliska soldater.”

Sådana övergrepp håller på att bli mainstream. Det finns gott om bevis. Var är den breda globala fördömanden?

Västerländsk medskyldighet
De berättelser som B’Tselem citerar stämmer överens med många andra rapporter som har sipprat ut från israeliska fängelser under de senaste 10 månaderna.

För fyra veckor sedan intervjuade vi Muazzaz Abayat på hans sjukhussäng i Betlehem efter hans frigivning från fängelset, efter nio månader i administrativt förvar. Abayat, som hade förlorat mer än halva sin kroppsvikt i fängelset, berättade för oss att han under hela sin fängelsetid blev slagen, misshandlad, torterad, svulten och berövad vatten.

Han sa att hans fall inte var exceptionellt – varje annan palestinsk fånge utsätts för samma behandling. Hans ofattbara lidande var tydligt i hans ansikte. Abayat jämförde Negev-fängelset där han hade hållits med de ökända amerikanska anläggningarna i Guantanamo Bay och Abu Ghraib.

Han åtalades aldrig för något brott. Med skräck i blicken berättade han om sin misstro över att ”fredliga människor utan makt kan svältas, torteras och dödas” i det 21
århundradet, utan skydd, juridisk representation eller internationell upprördhet.

Det finns fortfarande inget internationellt ramaskri. Otroligt nog har det inte ens kommit någon kommentar. Trots den flodvåg av bevis som framkommit de senaste dagarna har det inte hörts något från västerländska ledare. Ingenting från USA:s president Joe Biden eller hans vicepresident Kamala Harris. Tystnad från Keir Starmer, den brittiske premiärministern som starkt stödde Israels politik med kollektiv bestraffning i Gaza.

Inte heller har vi hört något från den tidigare premiärministern, Rishi Sunak, som tidigare lovade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sitt ”otvetydiga” stöd. Den brittiska medien – med det hedervärda undantaget av The Guardian, som gav full täckning åt B’Tselems rapport – har till stor del varit tyst.

Denna kollektiva tystnad från politiker och medier angående Israels monstruösa beteende är svår att förstå, med tanke på att vi talar om systematiska krigsförbrytelser begångna i en skrämmande omfattning av ett land som redan är under utredning vid Internationella domstolen för potentiellt folkmord.

Deras tystnad är liktydig med medskyldighet. När det gäller Israel verkar majoriteten av den politiska och mediala klassen inte anse att det är något större fel i att tortera och misshandla fångar, och vissa ministrar försvarar aktivt förövarna.

Under en nyligen sänd TV-debatt föreslog en av paneldeltagarna att det borde vara lagligt att använda våldtäkt som en form av tortyr. I vilket annat land som helst skulle sådana vedervärdiga kommentarer bli stora nyheter.

Detta är tecken på ett mycket sjukt samhälle – ett som har passerat en osynlig gräns in i barbari. Det finns inga röda linjer, ingen respekt för internationell lag och ingen ansvarsskyldighet. Västs tystnad visar att även vi har trätt in i samma mardrömslika universum som Ben Gvir och Netanyahu.

naturalnews.com, Kriget mot Gaza: Israel har skapat sitt eget Abu Ghraib – och världen är tyst