Search Results for: israel

Vad menas med: Ny-judaism /Bibelfokus

 

 

Vad menar vi med ny-judaism? /Bibelfokus:
http://bibelfokus.se/blog/111107

 


 

Som du kanske sett har det på senare tid dykt upp en del material här i BibelFokus samt på Elvor & Janne Ohlins webbsidor som behandlar det vi kallar ”ny-judaism”. Kanske det därför kan vara på sin plats att förklara lite vad vi menar med detta begrepp och på vilka företeelser vi applicerar det.

När vi använder ordet ”judaism” så avses inte judendom, utan en lära som säger att kristna måste leva som judar enligt judisk religiös lag. Att vi använder ordet ”ny” före judaism signalerar att det är inte är något helt nytt utan något som dykt upp igen. Judaismen är alltså något som funnits som ett problem tidigare i kristenheten.

Den allra första judaismen

*

De allra första kristna var judar som kommit till tro på Jesus. Dessa höll kvar vid sin judiska identitet även efter att de kommit till tro, och fortsatte att hålla Mose Lag/Torah. Dock visste de att det här inte var en frälsningsfråga, utan att frälsningen fanns i Jesus Kristus. Nu skall man vara medveten om att stora delar av möjligheten att hålla Torah raserades samtidigt som judarnas tempel revs av romerska trupper år 70 eftersom många bud är kopplade till just tempelritualerna. Därför går det i praktiken inte att hålla Torah till punkt och pricka efter år 70.

Kikar vi i Apostlagärningarna så ser vi att ”judaismen” dök upp tidigt. Det fanns bland de första judisk-kristna en tanke om att de hedningar (folk som inte är judar) som hade kommit till tro på Jesus (kallas hednakristna) skulle leva som judarna och hålla Torah. Dessa önskade även att hednakristna män skulle låta omskära sig. Läs gärna Apg 15:1-29 för att få hela sammanhanget. Här skall vi bara läsa Apg 15:5:

”Några från fariseernas parti hade kommit till tro, och de steg nu fram och sade att man måste omskära hedningarna och befalla dem att hålla Mose lag.”

Nu förstod tack och lov apostlarna att synpunkten från dessa ”judaister” inte var korrekt, och därför beslutade de att inte pålägga de hednakristna några andra bud än att:

”avhålla er från kött som offrats åt avgudar, från blod, från kött av kvävda djur och från otukt.” (Apg 15:29)

Lite längre fram i Bibeln dyker judaismen upp igen. Denna gång handlar det inte om Jerusalem utan Galatien. Där hade aposteln Paulus vunnit många hedningar till tro på Jesus. Men efter en tid hade ”falska bröder som smugit sig in… för att spionera på den frihet vi har i Kristus Jesus och göra oss till slavar” (Gal 2:4). Dessa ”falska bröder” hade predikat att även de hednakristna var tvungna att låta omskära sig och hålla Torah. Detta kallade Paulus för avfall till ett ”annat evangelium” (Gal 1:6-7). Han undrade också vem som hade ”förhäxat” galaterna när de alltså hade tagit till sig detta falska evangelium grundat på judaism.

Judaism är således en falsk lära inom kristenheten som säger att de hednakristna (icke-judar som kommit till tro på Jesus Kristus) bl.a. skall hålla Torah. Något sådant påbud finns inte för oss i Bibeln!

Judaismen idag – “Ny-judaism”

*

När vi nu ser att liknande tankegångar av judaism sprider sig i dagens kristenhet, så har jag och flera andra valt att kalla detta för just ”ny-judaism” (alt. nyjudaism). Villfarelsen är ungefär den samma som på apostolisk tid: man förkunnar vikten av att alla kristna måste hålla Mose Lag/Torah.

När man stöter på det här idag så ser man att betoningen i det här med att hålla Torah främst ligger på att hålla sabbat på lördag, att fira Herrens högtider, samt att avhålla sig från oren mat, och då talas främst om att inte äta fläskkött. Men jag undrar då vart alla andra bud (det är totalt 613 st i Torah) tagit vägen i deras undervisning, eftersom de just talar om att ”hålla Torah” som ju omfattar alla dessa bud!?

Ett kännetecken på ny-judaister är att de hellre säger Yeshua än Jesus, de talar hellre om Torah än om Bibeln, och de hälsar varandra ofta med ordet Shalom. Hör man detta bör man i vart fall spetsa öronen lite extra för att fånga upp om det möjligen är frågan om ny-judaism. Den ny-judaistiska rörelsen i Sverige kallar sig vanligen själv för den ”hebreiska rörelsen” där valspråket är ”tillbaka till våra hebreiska rötter” – det är också ett kännetecken. Ett annat namn som förekommer är ”messianska grupper” men detta skall inte blandas ihop med Jesus-troende judar som också vanligen kallas för ”messianska”. De messianska judarna tar – vad jag förstått – starkt avstånd från ny-judaismen i kristenheten.

Olika former av ny-judaism

*

Man skall vara klar över att alla som kan sorteras in under ny-judaismen inte har exakt samma läror. Det finns ”mjuka” ny-judaister och det finns extrema. De mjuka värnar mest om att hålla sabbat och Herrens högtider. De mjuka menar också att det här med att hålla Torah inte är en frälsningsfråga, men självklart är det med en sådan förkunnelse en mycket stor risk att det ändå blir så i praktiken. För börjar man att föra in gärningar för att komma i ett bättre position inför Gud (t.ex. för att bli mer välsignad) så har man övergått till lagiskhet, och då ÄR det plötsligt en frälsningsfråga!

De extrema ny-judaisterna då, de förnekar Jesu gudomlighet och den treeniga Guden. De ägnar sig även åt omskärelse i vissa fall. Man kan även få se dem gå omkring med hörntofsar på sina kläder likt ortodoxa judar!

Man skall också vara klar över att det förekommer en rad andra villoläror inom ny-judaismen, och det är lite olika med var dessa dyker upp. Ett exempel på en sådan villolära är den som kallas för ”Two House” (två hus). Denna lära menar att alla kristna är Israels tio förlorade stammar i rakt nedstigande led. Dessa kallas också ”efraimiter”, ”Israel” m.m. En del menar att ingen kan bli kristen och frälst som inte tillhör dessa förlorade tio stammar, och att all evangelisation bland sådana som inte tillhör dessa stammar egentligen är bortkastad tid. Som du förhoppningsvis förstår är detta en mycket grov villfarelse, men trots det inte en helt ovanlig lära inom ny-judaismen.

Vad dessa grupper än har för olika hel- eller halvtokiga läror, så har de alla den gemensamma grunden att de menar att vi hednakristna måste hålla Torah, och inte minst då hålla sabbat och Herrens högtider och avstå oren mat. Faktum är att detta ”lilla” räcker för att stämpla dem alla som allvarliga villolärare eftersom Paulus gjorde exakt så när han skrev till galaterna. Han skrev bl.a. detta:

Gal 3:1-4: “Ni dåraktiga galater! Vem har förhäxat er, ni som har fått Jesus Kristus framställd för era ögon som korsfäst? Endast det vill jag veta: tog ni emot Anden genom att hålla lagen eller genom att lyssna i tro? Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, skall ni nu sluta i köttet?”

Gal 3:10: ”Men alla som håller sig till laggärningar är under förbannelse.”

Gal 5:3: “Jag försäkrar er än en gång: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen.”

Gal 1:8: ”Men om det än vore vi själva eller en ängel från himlen som predikade evangelium för er i strid med vad vi har predikat, så skall han vara under förbannelse.”

Man behöver alltså inte addera förnekelsen av Jesu gudomlighet till förkunnelsen om nödvändigheten av att hålla Torah för att det skall bli tal om fullkomlig villolära, det tycker jag framgår med all tydlighet i Paulus brev till galaterna.

Ny-judaismen i Sverige

*

Enligt en del bedömare är den hebreiska/messianska rörelsen i Sverige ännu inte särskilt stor, kanske bara mellan 400-500 aktiva anhängare. Den växer dock ganska kraftigt. När El Shaddai Europe, Fokus Israel mfl nyligen samlade till en ny-judaistisk konferens i Alingsås-trakten med Eddie Chumney som talare, var där dock bara ca. 60 personer närvarande. Du kan läsa lite mer om rörelsens utbredning här:
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=143831

Vad finns det då för aktiva grupperingar, verksamheter, språkrör och kanaler som verkar i Sverige och som förmedlar ny-judaism i olika former? Jag skall nämna några:

The Watchman International
Elia bönearmé
Messianska föreningen Shalom (MFS)
El Shaddai Europe
Aletheia.se
Fokus Israel
Föreningen Shabbat Shalom

Av ovanstående kan man säga att MFS tillhör de extrema ny-judaisterna eftersom de bl.a. förnekar Jesu gudomlighet och den treeniga Guden. Hos Fokus Israel kan man hitta mycket god undervisning av t.ex. Sven Reichmann (som alltid är bra) jämte ny-judaistisk undervisning av Eddie Chumney och i viss mån Mark Biltz. På Aletheia.se kan man hitta en del bra artiklar, men webbplatsen fungerar även som en kanal för ny-judaism och för aggressioner mot dem som varnar för bl.a. ny-judaism. När det sker en mixning av sanning och villfarelser så är det så klart mycket försåtligt, och därför måste man vara både vaken, medveten och försiktig om man skall ta till sig något från dessa källor.

Varför är ny-judaismen så förförisk?

*

Jag har grunnat på vad det är som drar uppenbart begåvade kristna in i sammanhang av ny-judaism trots att dessa sammanhang är så uppenbart fel ute i grunden. Jag tror en förklaring går att finna i det faktum att kristenheten i Sverige står inför ett omfattande haveri. Det tycks som om alla samfund nu, mer eller mindre, lämnar bibeltrohet och evangelisk tro. Alla vill liera sig med alla, och inte minst tjusas man av ekumenik med Katolska kyrkan. Massvis med församlingar åker med i detta stora avfall. Många enskilda troende (och även jag) vittnar om att det idag är svårt att hitta en församling:

  • som menar att hela vår tro och verksamhet måste vara förankrad i Bibeln.
  • som förkunnar att enda vägen till evigt liv går genom Jesus Kristus.
  • som ser Israel och judarna som Guds älskade nation och folk.
  • som ser faran i den nya ekumeniken.
  • som tar avstånd från Katolska kyrkan och katolsk mystik.
  • som tar avstånd från trosförkunnelse och falsk karismatik.
  • som motar bort New age och nyandlighet.
  • m.m.

I den förbittring, förvirring, bestörtning som då uppstår bland kristna, söker man sig till nya sammanhang som står för de frågor som man tycker är de mest centrala, och då handlar det ofta om en positiv syn på Israel och judarna samt ett avståndstagande från den nya ekumeniken och Katolska kyrkan. MEN i detta missar man en sak, och det är att dessa ting INTE får utgöra huvudfokus! Kristnas huvudfokus måste vara Jesus, försoningen, evangeliet och missionsbefallningen. Har man fel fokus ramlar man lätt in i villfarna sammanhang där de sekundära frågorna har blivit de primära – jämte olika villfarelser. Ny-judaismens förkunnare har ofta en väldigt djup kunskap inom just de sekundära frågorna. Risken finns då att man tjusas av t.ex. djup kunskap om Israel och problemen i Mellanöstern, kunskap i grundtexter och hebreiska bokstävers dolda innebörd, kunskap om judiska högtiders profetiska budskap för den yttersta tiden, kunskap om Katolska kyrkans hedniska historia, osv, osv.

En annan förklaring kan vara att man går från en villfarelse till en annan, och då finns ju redan en blindhet på plats som gör att man ser otydligt i vilket fall som helst.

Det som kan rädda oss från villfarelser är uppenbarligen kärleken till sanningen, och den kan vi få av Gud! Det är i vart fall vad som står i 2 Tess 2:9-12:

”Den Laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet – de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem. Därför låter Gud villfarelsen få makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan har valt orättfärdigheten.”
(Bibel 2000)

Vad som gör mig heligt vred!

*

Varför tar jag då upp det här ämnet ”ny-judaism” och pekar ut det som villolära? Jo, för det gör mig riktigt arg när det kommer in villfarelser i kristenheten som korrumperar Guds rena, enkla, fria evangelium. Det gör mig riktigt upprörd när villoläror berövar människor barnaskapet inför Gud, och istället ger dem sten på redan tung börda, dåligt samvete, och en prestationsladdad lag- och metodreligion. En del verkar trivas med en sådan usel religion, men det är inte dem som jag vurmar för. Det är de som blir lurade in i detta som jag vill värna om!

Jag hoppas att denna bloggpost förklarat vad vi avser när vi talar om ny-judaism. Har du inte läst övriga artiklar som berör ämnet så gör gärna det via länkarna nedan.

Ny-judaismen tränger fram!

Den hednakristna församlingen i urkristen tid

Judars syn på ny-judaismen

Vilka är mina syskon i tron?

Sabbater och Högtider – Elvor Ohlins kloka och vägledande undervisning (i flera delar).

Janne och Elvor Ohlin om ny-judaism, hebrieiska rörelsen, etc.

Messianska judar sågar ny-judaistisk teologi (från International Messianic Jewish Alliance)
– Sammanfattande text
– Fulla texten (pdf)

Joyfully Growing In Grace – en webbplats som koncentrerat sig på att examinera Hebrew Roots Movement (den hebreiska rörelsen / ny-judaismen). /Lennart

 

/Maria

..att inte följa Gud.Omdöme och samvete.

 

 

Man behöver väl inte Gud….? säger man….

Tiden är kort på jorden men desto längre i evigheten! ta emot Jesus.

I Amos bok (År 760-750 f Kr.) kan vi läsa om Nordriket Israel- de hade fred, framgång, de var belåtna och de behövde inte Gud. Men de förtryckte de fattiga, precis som folk gör idag också, och de sålde till och med folk som slavar.
Snart skulle Israel bli besegrat av Assyrien och de rika skulle själva föras bort i fångenskap.

Vad vill jag säga med detta då?   I kapitel 5:24 står det: “Jag skulle vilja se en flod av rättfärdighet och en ström av goda gärningar”.

Amos budskap står sig idag också, läs Amos bok som handlar  mycket om hur alla är nöjda med sig själva och de har valt att INTE FÖLJA GUD. De VILL INTE sätta honom före allt annat.

Det påminner om hur viktigt det är för Gud att vi engagerar oss för fattiga och hjälpbehövande medmänniskor. Gud behöver människor med samma brinnande övertygelse och starka tro som AMOS.
DU kan bli en av dem!
Svik INTE Gud om du hör hans röst.

Den som blivit varnad har INGET att skylla på när olyckan slår till. Gud hade varnat sitt folk och de kunde inte anklaga honom för att han straffade dem.

Ju längre man väntar med att ta itu med synden desto större grepp får den om människan. Till sist tappar man helt omdömet och samvetet slutar att fungera!

 

 

 /Maria

‘Mina får’, vilka är det? Har man glömt?

 

Har man glömt?

*Mina får känner igen min röst, och jag känner dem, och de ska följa mig. Jag ger dem evigt liv, och de ska aldrig gå under. Ingen ska ta dem ifrån mig för min Far har gett dem till mig, och han har större makt än någon annan. Ingen kan stjäla dem ifrån mig.*

Vad menar Jesus? Han menar precis vad det står, det man ofta glömmer….Mina får’,  det är ju vi troende. Han har gett oss evigt liv i frälsningen, och vi ska aldrig gå under. Ingen kan skilja oss från Jesus, för vi är hans! Fadern har gett oss till Jesus, och Fadern har den makten att ingen kan stjäla oss ifrån honom. Då kan vi ju vara innerligt tacksamma och gå vidare i att sprida det evangelium som Jesus gett oss order om att göra. Och i detta, så får vi lyssna till Jesus röst.

Även om livet tycks fullt av prövningar finns Gud med oss. Så har det varit i alla tider, men folk har glömt det.. Gud begär en hel del av oss, men det har folk också glömt eller ignorerat…

Det är ofta förenat med smärta att följa Jesus, och det vet vi. Gud handlar alltid kärleksfullt med oss, men det förstår vi inte alltid! Herren sade till Israel: *Er styrka ligger i stillhet och förtröstan, men detta saknar ni fullständigt!* /Jes 30:15 Folket ville ha trygghet i Egypten, och Gud ville vägleda dem och få dem att tro, men de var rädda och ville lita till illusioner… Gud varnade Juda för att vända sig till Egypten och andra nationer. Räddningen låg inte i miltär styrka, det var bara Gud som skulle hjälpa dem

Gud säger: Om ni lämnar Herrens vägar och går vilse, kommer ni att bakom er få höra en röst som säger: “Nej, här är vägen, följ den!” Gud talar alltså, men inte alla hör hans röst, så har det varit i alla tider. Gud är kärleksfull och vill visa oss den rätta vägen i alla omständigheter! Han ber oss att lyssna till hans röst.

May The Lord Find Us Faithful

http://www.youtube.com/watch?v=-IU4NaZhZUs&feature=share&list=PLB36B0365349F0A1A

/Maria

 

 

 

 

Katolicism? Nej!/Katolska kyrkan, Mariadyrkan m m

 

 

Katolska kyrkan:

Inledning

Med anledning av det ogenerade närmande till Katolska kyrkan som många kyrkoledare och predikanter i Sverige nu arbetar så intensivt och strategiskt med, skall jag här fortsätta att ge lite information om vad det är dessa förkunnare vill att Sveriges kristenhet skall omfamna. För den som med öppet sinne jämför Bibelns undervisning med katolsk teologi är det klart som korvspad att Katolska kyrkan är något helt annat än en kristen kyrka i biblisk mening. Jesus sa: ”Se till att ingen bedrar er!” Det är av den anledningen jag känner mig manad att sammanställa sådan här information.


Marias roll i Katolska kyrkan

Katolska kyrkans katekes 487: Det som den katolska tron tror om Maria har sin grund i det hon tror om Kristus, men det som hon lär om Maria kastar i sin tur ljus över det som hon tror om Kristus.

Katolska kyrkans katekes 867: I helgonen strålar hennes [Kyrkans] helighet fram; i Maria är hon [Kyrkan] redan helt och hållet helig.

Redan vid en ytlig kontakt med katolicismen står det klart att Jesu mor Maria har en helt central plats i den katolska tron, kanske mer central än den Jesus har. Detta blir inte minst tydligt när man ser att Maria tillskrivs sådana titlar som ”Guds heliga Moder, Himmelens drottning, Medåterlösare (medfrälsare) full av nåd, Syndares tillflykt, Himlens port, Morgonstjärnan, Änglarnas drottning…”. Ett besök i en katolsk kyrka påvisar också många gånger Marias centrala roll. Själv har jag besökt katedraler i södra Europa där Maria helt uppenbart är den centrala och STORA gestalten på den upplysta altartavlan, medan Jesus är en liten figur i Marias knä. Ibland saknas t.o.m. Jesus. Det är uppenbart att Maria i katolsk tro är något helt annat än den Maria som Bibeln beskriver; Maria framstår inom katolicismen som en gudinna som kan tillbedjas, dyrkas och offras till.

Jag vill här dela några reflektioner över den Maria som katolicismen beskriver kontra den Maria som Bibeln beskriver. Därefter avslutar jag med några tankar kring ursprunget till den Maria-dyrkan som vi ser i den Katolska kyrkan.


”Guds Moder”?

Katolska kyrkans katekes 721: Maria, Guds fullkomligt heliga moder, hon som alltid är jungfru, är Sonens och Andens mästerverk vid tidens fullbordan. För första gången i sin frälsningsplan och därför att Anden har förberett henne finner Fadern den boning där hans Son och Anden kan bo bland människor. Det är i denna mening som kyrkans tradition ofta har läst de vackraste texterna om Visheten och låtit dem syfta på Maria: Maria besjungs och framställs i liturgin som ”Vishetens tron”. I henne börjar ”Guds underbara ting” att träda fram, som Anden fullbordar i Kristus och hans kyrka.

Inom katolicismen kallas Maria ofta för ”Guds Moder”. Man kan då genast fundera över om Maria också anses vara gudomlig? Var hon något mer än en vanlig människa? Fanns hon till före att allting skapades? Fanns hon t.o.m. före Gud själv?

Katolska kyrkans katekes visar hur teologerna resonerar, men för den enkla medlemmen i Katolska kyrkan kan begreppet ”Guds moder” bli förvirrande. Helt klart är denna titel ”Guds Moder” något som går långt utöver Bibelns vittnesbörd om Maria. Bibeln visar att Maria var Jesu jordiska moder. Hon fick vara den kvinna som bar och tillsammans med Josef fostrade det barn som Gud hade planterat i Marias livmoder. Det faktum att Gud själv lät sig födas till denna världen genom Maria kanske kan fresta tanken till att Maria skulle vara ”Guds Moder”, men det är att dra alldeles för långtgående slutsatser. Bibeln stannar vid att kalla Maria för Jesu moder. Jesus hade dessutom en existens före det att han föddes av Maria, och detta kanske vi får lov att kalla ”inkarnationens mysterium”. Hur som helst sa Jesus om sig själv:

Joh 8:58: ”Amen, amen säger jag er: Jag Är, redan innan Abraham blev till.”

Vi kan också läsa att Jesus fanns före allt var skapat, vilket bevisar att Maria INTE var orsaken till att Jesus kom till existens:

Joh 1:1-3, 14: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till… 14 Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning.”

Kol 1: 15-17: ”Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting,”


”Himmelens drottning”?

Katolska kyrkans katekes 966: Den obefläckade Jungfrun hade bevarats fri från varje arvsyndens fläck, och till slut, när hon hade fullbordat sitt jordeliv, blev hon med kropp och själ upptagen i den himmelska härligheten. Hon upphöjdes av Herren till drottning över allting, så att hon skulle göras än mer lik sin Son, herrarnas Herre, segraren över synd och död.

Som jag nämnt ovan är en av de titlar Katolska kyrkan tillskriver Jesu mor Maria ”Himmelens drottning”. Om du gör en sökning i Bibeln på denna titel (alternativt ”himlens drottning”) eller på bara ordet ”drottning” ser du snart att detta aldrig nämns tillsammans med Maria. DOCK har en avgud denna titel i Gamla testamentet, och det säger oss något om hur snedvriden synen på Maria blivit i den Katolska kyrkan:

Jer 7:18: ”Barnen samlar ihop ved, fäderna gör upp eld och kvinnorna knådar deg för att baka offerkakor åt himlens drottning. För att kränka mig utgjuter de drickoffer åt andra gudar [avgudar].”

Jesu mor Maria är i Bibeln inte något annat än en vanlig människa, dock utvald av Gud för ett särskilt uppdrag. När hon var jungfru gjorde Gud henne havande så att hon födde fram Jesus Kristus till vår värld. Hon fick tillsammans med sin man Josef också rollen att vara Jesu förälder med allt vad det innebar. Maria och Josef kunde så klart utifrån de budskap de hade fått förmedlade av ängeln Gabriel ana att det var något speciellt med Jesus, men Bibeln visar också att Maria inte förstod sig på Jesu verk på jorden (se Luk 2:50, Joh 2:1-5, Mark 3:21, 31-35). Maria ägde alltså inte någon uppenbarelse som var mycket högre än den lärjungarna hade. När Jesus hade uppnått en mogen ålder var Marias uppdrag slutfört och hon skymtar då bara förbi som hastigast i några bibeltexter. Efter evangelierna nämns hon endast EN enda gång i resten av Nya testamentet, och det är i Apostlagärningarnas första kapitel där vi kan läsa vilka som var samlade i den övre salen:

Apg 1:12-14: ”Då vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget och som ligger nära staden, en sabbatsväg därifrån. Och när de kom dit gick de upp till det rum i övre våningen där de brukade uppehålla sig – Petrus, Johannes, Jakob, Andreas, Filippus, Thomas, Bartolomeus, Matteus, Jakob, Alfeus son, Simon ivraren och Judas, Jakobs son. Alla dessa höll endräktigt ut i bön tillsammans med några kvinnor, bland dem Jesu mor Maria, och vidare hans bröder.”

Observera att Maria nämns på slutet. Hade hon fått uppdraget att vara ”Himmelens drottning” så skulle så klart Maria ha omnämnts på ett annat sätt. Efter detta omnämnande i Apg 1:14 nämns inte Marias namn mer i Nya testamentet, vilket ju är konstigt om nu Maria skulle ha en så oerhört framträdande roll och uppgift i Guds församling som Katolska kyrkan menar. Apostlagärningarna berättar sedan om hur den kristna tron spred sig ut i världen och hur Guds församling växte, men inte ett ord om Maria. Denna avsaknad av texter om Maria är i sig ett vittnesbörd MOT Katolska kyrkans dogmer om Maria.

Jag vill även lyfta fram detta bibelord för att visa på att Bibeln inte pekar ut Maria som en människa som skulle vara mer upphöjd än någon annan:

Luk 11:27-28: ”Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: ’Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat.’ Han sade: ’Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.’ ”


Var Maria syndfri och ”full av nåd”?

Katolska kyrkans katekes 491: Den saliga jungfrun Maria blev från det första ögonblicket av sin tillblivelse genom en enastående nåd och ett särskilt privilegium av Gud, den allsmäktige, med hänsyn till Jesu Kristi – hela människosläktets Frälsares – förtjänster, bevarad fri från varje fläck från arvsynden.

Katolska kyrkans katekes 493: Genom Guds nåd förblev Maria ren från varje personlig synd under hela sitt liv.

Katolska kyrkans katekes 2676: Maria är full av nåd därför att Herren är med henne. Den nåd, vilken fyller henne till brädden, består i hans närvaro som är all nåds källa…. ”Full av nåd” är hon helt given åt honom som kommer för att ta sin boning i henne och som hon skall skänka åt världen.

I katolicismen sägs Marias vara syndfri och ”full av nåd”. Det ger i katolsk tro Maria möjligheten att dela ut nåd och tituleras ”medfrälsare”. Detta har katolska teologer bl.a. tolkat från detta bibelord:

Luk 1: 26-30: ”I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. Ängeln kom in och sade till henne: ’Gläd dig, du benådade. Herren är med dig.’ Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. Då sade ängeln till henne: ’Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.’ ”

Som du ser står det inte här att hon var ”full av nåd”. Istället hade hon funnit/fått nåd av Gud. Nåd betyder här förlåtelse för synd och frid med Gud. Med detta bibelord faller också Katolska kyrkans lära om Marias syndfrihet eftersom Gud hade gett Maria nåd beroende på att även hon var en syndare som alla andra människor. Den insikten hade Maria själv, vilket vi ser när hon kallar Gud för ”min frälsare” (Luk 1:46-47). Vore hon en syndfri och en rättfärdig människa – så som Katolska kyrkan lär – skulle hon ju inte behöva en frälsare! Men det räcker att läsa nedanstående bibelord för att se att varje människa har syndat; ingen går fri och därför behöver alla sin frälsare i Jesus Kristus:

Rom 3:10-12, 23: ”Ingen rättfärdig finns, inte en enda, ingen förståndig finns, ingen finns som söker Gud. Alla har avvikit, alla har blivit fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda…. Alla har syndat och saknar härligheten från Gud”


Är Maria ”medåterlösare”?

 

Katolska kyrkans katekes 551: Jungfru Maria ”samverkade i fri tro och lydnad till människornas frälsning”. Hon uttalade sitt ja ”i hela mänsklighetens namn”: genom sin lydnad blev hon den nya Eva, de levandes moder.

Som jag nämnde inledningsvis är en av de titlar som Maria tilldelats inom den Katolska kyrkan ”medåterlösare” (medfrälsare). Denna titel finns inte att finna i Katolska kyrkans katekes, men dock på andra håll inom Katolska kyrkan (se exempel här). Det här kan man med rätta kalla en hädisk lära eftersom den tar en del av de troendes fokus från Jesus och hans försoningsverk och flyttar över fokus till Maria.

Är man bekant med Bibelns undervisning står det klart att frälsning inte finns att finna hos någon annan än hos Jesus. Är det någon som drar en människa till frälsning hos Jesus så är det Fadern (Joh 6:44). Är det någon som hjälper oss när vår tro sviktar så det Hjälparen den Helige Ande (Joh 14:26, Rom 8:26).

Apg 4:12: ”Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta.”

Joh 14:26: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.”

Rom 8:26: ”Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord”


Bön till Maria

Katolska kyrkans katekes 2679: Maria är den som ber på ett fullkomligt sätt och kyrkans urbild. När vi ber till henne ansluter vi oss med henne till Faderns plan, han som sänder sin Son för att rädda alla människor. Liksom den älskade lärjungen tar vi Jesu moder, som blivit allt levandes moder, till oss i vårt hem. Vi kan be i förening med henne och till henne. Kyrkans bön blir liksom buren av hennes bön. Den är förenad med henne i hoppet.

I Katolska kyrkan är bön TILL Maria något helt naturligt. Man ser henne som en förmedlare, som en helig person som hjälper katolikerna med deras böner och önskningar. Bibeln visar oss dock att Jesus har öppnat vägen direkt fram till Fadern; vi behöver ingen annan medlare än Jesus Kristus. Dessutom är det den Helige Ande som kommer till vår undsättning när vi finner det svårt att be.

1 Tim 2:5: ”Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus”

Joh 1:12: ”Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.”

Rom 8:15: ”Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: ’Abba! Fader!’ ”

Rom 8:26: ”Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord”


Varifrån härstammar Maria-dyrkan?

Som jag hoppas att du förstår, härstammar alltså den katolska Maria-dyrkan varken från Bibeln eller apostolisk kristen trosutövning. Den har istället sitt ursprung från den hedendom som fanns i länderna runt omkring Israel. Om det här ämnet finns det hur mycket som helst att läsa, men jag skall bara ta upp detta i all korthet.

Bland alla de folk som befolkade länderna omkring Medelhavet och bort mot Babylon och Indien var dyrkan av gudinnor vanlig. Bilder på dessa gudinnor visar ofta en kvinna med ett gossebarn i knät. Egyptierna hade t.ex. sin Isis med sonen Horus. När folk runt Medelhavet började intressera sig för den kristna tron innebar det inte alltid en fullständig omvändelse från allt i den gamla hedendomen (vilket är vanligt än i dag i t.ex. Afrika och Indien när folk ”evangeliseras” utan evangeliets fullhet). Gamla föreställningar flyttades då över till kristendomen och på så sätt skapades nya ”kristna” symboler och riter vars ursprung helt och hållet var hedniska. På samma sätt var det t.ex. då biskopen i Rom (påven) övertog den hedniska romerska översteprästens titel och roll som ”Pontifex Maximus”. Påve på latin är än idag Pontifex Maximus! Jag skall nedan visa ett litet kollage av bilder som ganska tydligt avslöjar varifrån vanan att avbilda Maria med gossebarnet och dyrkan av dessa härstammar.


Summering

En sann frälsande tro innebär att sätta all sin förtröstan till det försoningsverk som Jesus utförde på Golgata kors. Genom en sådan tro förklaras den troende rättfärdig oavsett de egna gärningarna; till en sådan tro varken kan eller får man lägga något ytterligare. I alla villfarelser och villoläror är det vanligen just detta som angrips, och det är lätt att förstå vem som ligger bakom varje sådant försök att tillintetgöra en frälsande tro på Jesu försoningsverk.

Det är uppenbart att Maria i den Katolska kyrkan fått en så upphöjd position att det är ödeläggande för en sann och sund kristen tro i det fall man ger sig in i en sådan kult. Enligt Bibelns definition är detta villolära och avgudadyrkan, något som är allvarliga styggelser i Guds ögon. Vill du ha en levande och vilsam barnaskapsrelation med Gud, så finns det inget utrymme för denna Maria-kult. Och om jag nu skall knyta ihop denna lilla artikel där jag började, vill jag avsluta med att säga detta: det är totalt förödande för den evangeliska kristenheten i Sverige när man nu söker ekumenik med en ”kyrka” som är så full av villoläror och avgudadyrkan som den Katolska kyrkan! Där är det inte endast Maria-dyrkan som står i vägen för Jesu försoningsverk, även sådant som gärningsläran, sakramenten, helgondyrkan och självaste prästerskapet står som hinder för de troende att i all enkelhet omfamna den försoning som Jesus vunnit åt dem för alla tider!

Är det då inte en total galenskap att ge sig in i ekumeniska strävanden med Katolska kyrkan? Borde man inte istället lägga tid, kraft och resurser på att fortsätta att troget predika det evangelium som en gång lyfte Sverige ut ur ett andligt mörker och moraliskt förfall?

/Lennart            FRÅN:   http://bibelfokus.se/mariadyrkan

 

/Maria

 

 

Ett ord idag/Tron kan fälla skogar/Jos 17:17

 

13 Februari
“Du skall få en bergsbygd.” Jos 17: 17.

DET finns alltid utrymme högre upp. Då dalarna äro fyllda av kananéer, vilkas stridsvagnar av järn hindra ditt framåtskridande, sök dig då upp till höjderna och tag dem i besittning. Kan du ej längre verka för Gud, så bed för dem som kunna göra det. Kan ditt tal icke röra jorden, låt det då röra himmelen. Om ditt livs vidare utveckling på de lägre sluttningarna blivit hämmad genom inskränkning av din verksamhet, plikter gentemot andra eller något dylikt, sök då tjäna Gud i det osynliga, det eviga, det gudomliga.

Tron kan fälla skogar. Om också Israels stammar förstått, vilka skatter däruppe dolde sig, hade de dock näppeligen vågat tänka, att det var möjligt att rödja den täta skogsbygden. Men då Gud förelade dem denna uppgift, påminde Han dem om, att de ägde tillräcklig kraft härtill. Vi ställas inför ting, som synas oss lika omöjliga som dessa skogbevuxna sluttningar. Detta sker, icke för att vi skola bliva gäckade, utan för att sporra oss till andliga stordåd, vilka vore omöjliga, med mindre Gud försett oss med den väldiga styrkan av sitt inneboende i oss.

Svårigheterna äro till för att uppenbara för oss, vad Gud kan göra som svar på den tro, vilken beder och arbetar. Befinner du dig i något trångmål därnere i dalen? Begiv dig upp till höjderna, bliv bofast där. Sug honung ur klippan och hämta rikedomar ur sluttningarna, som nu döljas av skogen.

“Mörka moln på solklar sommarsky –
o, så är vårt tältliv här på jorden!
Men hur ofta skulle molnen fly,
om vi mera toge Gud på orden.
Ljusets barn ej höra mörkret till,
o, så må vi ej fördraga natten –
dimmorna sig skingra för den tro,
som kan gripa hela frälsningsskatten.”

————————————————————-
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

 

 

Tro/och livskraft. Framtiden- tror du..

 

 

Framtiden-  Tror du på Gud?

Här vill jag visa några bibelord som vill säga oss om hur lite vi vet om framtiden, möjligtvis kan man förstå att för den som tror samverkar allt till det bästa.

Men det finns en sak man måste veta:
Den som inte tror blir ett offer, sveps iväg av livets starka ström och drabbas av tvivel på meningen med alltsammans, medan den troende kan få ut det allra bästa av livet genom kunskapen om dess innersta mening.
Den som inte tror är rädd för döden medan den troende inte ser något skrämmande alls i den, eftersom Kristus har besegrat den. Genom honom lever den troende för evigt i Guds närhet.

FRAMTID:

Ps 37:37 Ge akt på den oklanderlige, se på den rättrådige, det finns en framtid för fridens man.

Ps 37:38 Men syndarna går alla under, de ogudaktigas framtid blir avskuren.

Ords 19:20 Lyssna på råd och tag emot fostran, så att du för framtiden blir vis.

Ords 23:18 Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp skall ej bli om intet.

Ords 24:14 Så är kunskap och vishet för din själ. Om du finner dem, har du en framtid, och ditt hopp blir ej om intet.

Ords 24:20 Ty den som är ond har ingen framtid, de ogudaktigas lampa skall slockna.

Jes 33:6 Han skall vara din framtids säkra grund, rik på frälsning, vishet och kunskap. HERRENS fruktan skall vara Sions skatt.

Jes 41:23 Tala om vad som skall hända i framtiden, så att vi kan se att ni är gudar. Gör något, vad det vara må, så att vi alla häpnar när vi ser det.

Jer 25:12 Men när sjuttio år har gått, skall jag straffa kungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och även kaldeernas land skall jag göra till en ödemark för all framtid.

Jer 29:11 Jag vet vilka tankar jag har för er, säger HERREN, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp.

Hes 35:9 Jag skall göra dig till en ödemark för all framtid, och dina städer skall inte mer vara bebodda. Då skall ni inse att jag är HERREN.

Hes 39:22 Israels folk skall inse att jag är HERREN, deras Gud, från den dagen och för all framtid.

Dan 2:45 Du såg ju att en sten revs loss från berget, men inte genom människohänder, och att den krossade järnet, kopparn, leran, silvret och guldet. Den store Guden har nu uppenbarat för konungen vad som skall ske i framtiden, och drömmen är sann och uttydningen tillförlitlig.”

Dan 8:26 Synen om kvällar och morgnar, som det talats om här, är sann. Men göm du synen, för den syftar på en avlägsen framtid.”

Dan 10:14 Men nu har jag kommit för att undervisa dig om vad som skall hända ditt folk i kommande dagar, för synen syftar på framtiden.”

1 Kor 3:22 det må vara Paulus, Apollos eller Kefas, det må vara världen, liv eller död, nutid eller framtid. Allting är ert.

/Maria

Bibeln /är Guds ord.

 

Matt 4:4 Jesus svarade: “Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.”

Mark 10:24 Lärjungarna blev förskräckta över hans ord. Men Jesus sade än en gång till dem: “Mina barn, hur svårt är det inte att komma in i Guds rike!

Luk 5:1 En gång när Jesus stod vid sjön Gennesaret och folket trängde sig inpå honom för att höra Guds ord,

Luk 8:11 Detta är liknelsens mening: Säden är Guds ord. /Liknelsen om sådden/

Luk 8:21 Han svarade dem: “Min mor och mina bröder är de som hör Guds ord och handlar efter det.”

Luk 11:28 Han sade: “Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.”

Joh 3:34 Den som Gud har sänt talar Guds ord. Gud ger honom sin Ande utan att mäta.

Joh 8:47 Den som är av Gud lyssnar till Guds ord. Men ni lyssnar inte, därför att ni inte är av Gud.”

Apg g 4:31 När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord.

Apg 6:2 Då kallade de tolv till sig alla lärjungarna och sade: “Det är inte bra att vi försummar Guds ord för att göra tjänst vid borden.

Apg 6:7 Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem ökade kraftigt. Även en stor skara präster blev lydiga mot tron.

Apg 11:1 Apostlarna och bröderna i hela Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord.

Apg 13:5 De kom till Salamis och predikade Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes som medhjälpare.

Apg 13:46 Då svarade Paulus och Barnabas frimodigt: “Guds ord måste först predikas för er. Men då ni visar det ifrån er och inte anser er själva värdiga det eviga livet, se, då vänder vi oss till hedningarna.

Rom 9:6 Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha blivit om intet. Ty Israel är inte alla som kommer från Israel,

1 Kor 4:20 Ty Guds rike består inte i ord utan i kraft.

2 Kor 4:2 Vi har avsagt oss allt hemligt och skamligt och använder inga knep. Vi förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och anbefaller oss själva inför Gud åt varje människas samvete.

*

/Dessa bibelställen är bara en bråkdel av alla dem som berättar om att läsa, höra och förstå och sprida Guds ord. Guds ord är det enda sanna och eviga.Ordet som vi ska leva av och med./ Maria

 

Med kärlek../Med helande under sina vingar

 

Med helande under sina vingar

HUR MAN SKA FÖRSTÅ JESU OCH APOSTLARNAS HELANDETJÄNST

Del 1

En av huvudtrenderna i församlingslivet idag är botandet av kroppsliga åkommor. Bekännande kristna är idag nästan lika anfäktade av behovet att besöka en helare, som New Ageare är att besöka en terapeut! Om man ifrågasätter denna fixering, blir det vanliga svaret att vi ska göra det som Jesus gjorde. Jesus tycktes ägna sin mesta tid åt att hela, och därför ska vi göra det också. Det är så många kristna över hela världen tänker idag. Är detta en riktig förståelse av varför Jesus helade? Ska kristna gå på möten för att få sina ben förlängda (en populär sport i Vineyardförsamlingar)? Bör fysiskt helande vara en avgörande företeelse som föregår förkunnelsen? Finns den andliga ”helandegåvan” fortfarande kvar? Finns fysiskt helande i försoningen? Alla dessa frågor ska vi ta upp i denna avhandling.

Det är av stor betydelse att ”helandegåvorna” och ”underverkskrafterna” omnämns i plural i de grekiska texterna. Så är fallet p.g.a. att förekomster av helanden och underverk var särskilda ”gåvo-händelser”, som ägde rum genom den helige Andes ögonblickliga kraftimpuls. En person fick inte ”helandets gåva” på en permanent basis, så att han blev en professionell ”helare” och kunde hela efter behag så att säga. Varje gång ett helande eller ett underverk ägde rum, tog den genom vilken helandet eller underverket utfördes, emot en speciell förmåga från den helige Ande för att genomföra handlingen. Den personen kanske inte fick en sådan förmåga igen, eller å andra sidan kunde han få ta emot den många gånger.

Vissa speciella anmärkningsvärda exempel på denna händelseutveckling finns återgivna i N.T. För det första, helandet av den lame mannen vid den tempelport som kallades Sköna porten (Apg 3:1-10). Petrus och Paulus måste ha gått upp till templet på denna väg vid nionde timmen vid många tillfällen. Men det var endast vid ett tillfälle som den helige Ande manade dem att utföra detta helande. Det var ett klassiskt exempel på bruket av ett ”tecken” efter vilket förkunnelse skulle följa (Apg 3:11-4:4). För det andra befrielsen av tjänsteflickan som var besatt av en spådomsande (Apg 16:16-19). Hon irriteradePaulus under många dagar, men han brydde sig inte om henne. Plötsligt, vid ett speciellt tillfälle på en speciell dag, vände sig Paulus om och befallde demonen att komma ut. Man måste förutsätta, att detta var den den tid som den helige Ande utvalde för Paulus, för att han skulle få kraft för att göra detta. Utan en sådan ingivelse av den helige Ande och den åtföljande gåvan, försökte inte ens apostlarna att göra ett underverk eller utföra ett helande. Detta är antagligen orsaken till att Petrus, när han fick gåvan att göra ett underverk för att föra Dorkas tillbaka till livet, bad till Herren för att urskilja om det var Andens avsikt att göra detta eller inte (Apg 9:40).

Att förstå allt detta är mycket viktigt idag, eftersom det finns en massa människor som framställer sig själva med vad de kallar ”en helandetjänst”. Men de inte bara försöker att bruka en andlig gåva som inte längre finns kvar (vilket jag snart ska visa), utan de lägger sig till med det som endast är den helige Andes förmånsrätt i utdelandet av ”helandets gåvor” enligt Hans egen vilja (Hebr 2:4). Det fanns inga kristna som framställde sig själva som professionella helbrägdagörare på heltid, beklädda med Andens kraft i Nya Testamentet. Att framställa sig själv på detta sätt skulle vara shamanism.

Helandets gåvor som anges i 1 Kor 12:7 var en förlängning av de apostoliska teckentjänsterna att helbrägdagöra som framställs i Markus 16:18, eftersom dessa tecken-gåvor endast kunde tas emot genom apostlarnas personliga utdelande. Jesu och hans apostlars helanden var aldrig avsedda att vara ett mål i sig själva, bara för att människor skulle må bättre. Inte heller gavs de för att vi skulle ha ett exempel att följa. De utfördes både som uppfyllelsen av profetia i G.T., och som praktiska liknelser på det andliga helande i vilket en människa badas när hon kommer till Kristus. Låt oss utveckla denna uppfattning genom att ställa frågan: ”Varför helade Jesus”? När vi undersöker bibeln snarare än dagens populära undervisning, finner vi att det fanns två principiella orsaker till Jesu helandetjänst.

JESUS HELADE FÖR ATT BEVISA ATT HAN VAR MESSIAS

Den första av dessa orsaker var nödvändigheten att bevisa att han var Messias. Det är viktigt att förstå att alla Jesu underverk primärt hade syftet att framställa liknelser. Fastän de verkligen inträffade, var de också till fullo symboliska och framställde en liknelse om Jesu helandetjänst. Judarna var förvisso mycket vana vid att man använde en historisk händelse som en liknelse. Gamla testamentet är belamrad med sådana händelser. Profeterna t. ex. använde ofta gärningar och händelser som kraftigt verkande symboler, i allmänhet på Herrens befallning. I Jeremia finner vi ett antal sådana tilldragelser ( t. ex. Jer. 1:11-19; 13:1-11, 12-14; 19:1-13; 24:1-10, etc.), och i Hesekiel finns ännu fler (t. ex. Hes. 4:1-17; 5:1-17; 24:14-27; 37:15-28, etc.). Hosea bok är i själva verket grundad på en sådan liknelse, när profeten får befallning av Gud att ta en prostituerad till fru som en symbol för Israels andliga äktenskapsbrott mot deras Herre (t. ex. Hos. 1:1-3; 3:1-5).

Så, i tidens fullbordan, när Guds Son blir uppenbarad i köttet, bibehåller han den rika profetiska traditionen genom sina många underverk och helanden, vilka var liknelser i sig själva och förmedlade väsentliga budskap. Johannes väljer i sitt evangelium sju sådana ”tecken” (som han kallar dem). Kom ihåg vad Paulus sa:

”Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap” (1 Kor. 1:22-23; se också Joh. 2:18).

Trots judarnas klentrogna inställning till tecknen, var vår Herre mycket tålmodig och barmhärtig mot dem – de fick se många under som Jesus utförde och ytterligare trettiofem år av apostolisk tjänst med tecken efter hans korsfästelse, innan det gamla förbundets tidsålder till sist avslutades med Jerusalems förstörelse år 70.

Det är av avgörande betydelse att Herren Jesus, vid inledningen av sin offentliga verkamhet, identifierade karaktären av sin messianska verksamhet genom att citera Jesaja 61:1-2a i synagogan i Nasaret, vilket har återgivits i Lukas 4:16-30: ”Han har sänt mig för att ropa ut frihet för de fångna och syn för de blinda, och för att ge de betryckta frihet”. Helbrägdagörelseundren och befrielsetjänsten som han sedan genomförde var ett fullbordande av detta och andra profetior i G.T. (t.ex. Jes. 35:5-6; 42:6-7), vilka skulle tjäna till att fastställa för Israel, att Jesus Kristus var den Messias som man länge väntat på. När Johannes Döparen skickade män till Jesus för att fråga om han var den som skulle komma, bestyrkte Jesus då att han var Messias mot denna sistnämnda av profeterna i G.T., genom att framställa en detaljerad uppräkning av sin helbrägdagörelsetjänst (se Matt. 11:2-5). Varför gjorde han detta? Just därför att det var denna som representerade de osvikliga ”tecknen” på att han hade kommit. Dessutom gav dessa helbrägdagörelse”tecken” väsentliga andliga lärdomar om hans återlösande uppdrag som världens Frälsare: Han var det andliga ”ljuset”, som skulle öppna ögonen för sanningen (Joh. 9:39). Han skulle väcka öron till att höra den sanningen (Mark. 7:32-37). Han skulle föra över människor från Satans välde till Kristi rike (Luk. 10:17). Han var MESSIAS!

JESUS HELADE FÖR ATT VISA ATT HAN HADE MAKTEN ATT FÖRLÅTA SYNDER

Den andra orsaken till att Jesus utförde helande, var att visa att hans verkliga uppgift är att förlåta synder. Det kan inte överbetonas att Jesus inte utförde helande, eller gav makt till sina apostlar att göra det, för att ge oss ett gott exempel att efterfölja. Markus avslöjar den verkliga orsaken till att Jesus helade, när han återger att han säger till de skriftlärda och fariseerna: ”Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare” (Mark. 2:17). Här visar oss Herren själv att det verkliga helandet, som finns i centrum av Guds uppenbarelse i Jesus Kristus, är syndernas förlåtelse. Människans verkliga sjukdom är synd. Alla Jesu helanden är ett exempel på detta. Ingenstans framträder detta mer mäktigt än i helandet av den lame som sänktes ner genom taket:

”Vilket är lättast, att säga till den lame: ’Dina synder är förlåtna’, eller att säga: ’Stig upp, ta din bädd och gŒ? Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder. Och han sade till den lame: ’Till dig säger jag: Stig upp, ta din bädd och då hem!’” (Mark. 2:9-11).

De skriftlärda visste mycket väl att bara Gud kan förlåta synder (Mark. 2:7), och att Jesus här tillskrev sig själv gudomlig ställning. Det är just därför som han utförde helanden och underverk: för att ge obestridligt bevis på sin gudomlighet (jmfr. Joh. 20:30-31) – ett faktum som slutligen skulle leda till att han blev avrättad av de religiösa makthavarna (Matt. 26:63- 65; Joh. 19:7). Han bemyndigade bara sina apostlar till att fortsätta den teckentjänsten (Mark. 3:15; 16:17-18). Att efterlikna Kristus genom att försöka att utföra sådana mirakulösa helanden, som många gör idag, är att förneka det unika i hans teckentjänst och den som apostlarna hade, vilka sändes personligen ut av honom för att upprätta den fasta grunden för hans församling (2 Kor. 12:12; Mark. 16:17-18; Hebr. 2:4).

Det verkliga helandet är därför syndernas föråtelse. Juden som levde i det första århundradet förstod betydelsen av likheten mellan helande och syndernas förlåtelse, eftersom den är grundläggande i undervisningen i G.T. Det som verkar ha undgått många bröder, är att orden ”sjukdom” och ”helande” i bibeln på inget sätt alltid syftar på kroppens problem. Faktum är att nästan alla omnämnanden i Gamla testamentet direkt angår andligt helande (t.ex. 2 Krön. 7:14; Ps. 6:2; 41:4; 107:20; Jes. 6:10; 57:17-20; Jer. 6:14; 17:9, 14; 30:17; Klag. 2:13; Hos 6:1; 14:4; Joh. 12:40; Apg. 28:27; Hebr. 12:13; Upp. 22:2). Hela syftet med Guds frälsningsplan är att få till stånd ett återupprättande av världen från synd (laglöshet), och detta omtalas i bibeln med sådana uttryck som ”läkedom åt folken” (Upp. 22:2). Det är samma tanke som uttrycks i Ps. 103:2-3: ”Lova HERREN, min själ, och glöm inte alla hans välgärningar, han som förlåter dig alla dina synder och botar alla dina sjukdomar”. Vi får inte här störta oss huvudstupa in i uppfattningen, att detta innebär att alla de som ber att Gud ska hela dem, absolut kommer att bli helade. Förlåtelsen av alla våra synder jämförs här med helandet av alla våra sjukdomar. De är bara olika uttryck för samma princip. Människans verkliga sjukdom är hennes synd, från viken hon behöver återlösning och förlåtelse, vilket i sin tur leder till hennes (andliga) helande. Även i det engelska språket är det ingen tillfällighet, att ordet ”salvation” är nära relaterat till ordet ”salve”, smörjelse (jmfr. Upp. 3:18).

När Herren säger: ”Bedrägligare än allt annat är hjärtat är hjärtat, det är obotligt sjukt. vem kan förstå det?” (Jer.17:9), borde det inte komma som en överraskning för oss när vi läser svaret: ”Hela mig, HERRE, så blir jag helad. Fräls mig, så blir jag frälst. Ty du är min lovsång”. På samma sätt läser vi att psalmisten ber till Herren: ” HERRE, var mig nådig, bota min själ, ty jag har syndat mot dig” (Ps. 41:4). När det gäller Herrens verk i våra liv, är helande, frälsning och syndernas förlåtelse ett och det samma. Det är därför som G.T. är översållat med uttalanden om att folket blir ”helade” från sin avfällighet (t. ex. Jes. 6:10; Klag. 2:13). Sedan har vi det mest underbara uttalandet av alla, som tydligt visar att judarna väntade på den som skulle hela själen:

”Se, dagen kommer, den brinner som en ugn. Då skall alla högmodiga och alla som handlar ogudaktigt vara som halm. Dagen som kommer skall bränna upp dem, säger HERREN Sebaot, den skall lämna kvar varken rot eller kvist. Men för er som fruktar mitt namn skall rättfärdighetens sol gå upp med läkedom under sina vingar. Då skall ni komma ut och hoppa likt kalvar som släpps ur sitt bås” (Mal. 4:1-2).

I det mest belysande exemplet på denna motsvarighet mellan helande och syndernas förlåtelse, lyder Jesajas profetia angående Jesus försoning: ”Genom hans sår är vi helade” (Jes. 53:5). Detta innebär inte att de som är täckta med Kristi blod aldrig kommer att bli sjuka eller få utstå lidande efter deras omvändelse, som vissa verkar tolka denna text idag. Det faktum att det finns något helande alls – vare sig fysiskt, andligt eller känslomässigt – har förvisso sin grund i Jesu försoning. (1) Men detta innebär inte att de för vilka Kristus har dött, alltid kommer att kommer att bli botade från alla fysiska sjukdomar de kan ha. I hans slutgiltiga kommentar till denna vers i Jesaja, citerar aposteln Petrus denna vers i Jesaja och talar om Kristus som den som:

”bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare” (1 Petr. 2:24-25).

Det botande som här åsyftas är uppenbart andligt – syndernas förlåtelse – snarare än bara botandet av kroppsliga svagheter, och detta är huvudinriktningen i hela bibeln. Inget av de ställen i bibeln som syftar på botande, kan uppfattas innebära att Gud vill att alla ska bli botade. I själva verket vederläggs denna tanke uttryckligen på ett ställe av Herren Jesus Kristus själv (Luk. 4:25-27), och den slutsatsen kan dras av många fler händelser i bibeln. Det faktum att huvuddelen av hänvisningarna till botande i Nya testamentet innefattar mirakulösa kroppsliga helanden, förringar inte denna princip. För genom botandet av fysiska sjukdomar, förebådade Jesus sitt försonande verk i helandet av vår andliga sjukdom och den i grund och botten moraliskt fördärvande följd den har för våra liv (t. ex. Joh. 9:39, 5-7; 11:43, 44, 25-26). Detta är den verkliga orsaken till hans verk av detta slag. Hans botande av kroppen var ett nåderikt tecken till Herrens gamla förbundsfolk, att själens läkare i sanning hade kommit – just som det hade förutsagts genom profeterna (Jes. 29:18; 35:5-7; Matt. 11:1-5; se speciellt Mark. 2:9-10, 17). Precis på samma sätt som det är meningslöst att vara mätt och ha ett tomt hjärta (Joh. 6:26-27), så det har ingen varaktig betydelse att ha kroppslig hälsa och ändå leva i andligt fördärv (jmfr. 1 Tim. 4:8). Vidare ska vi aldrig tänka, att Satan är den omedelbara anledningen bakom all sjukdom. Inte heller är det vår sak att dra slutsatsen, att någon annans sjukdom är följden av personlig synd eller brist på tro. Ändå är dessa former av tänkande allmänt förekommande i församlingen idag – speciellt i den karismatiska rörelsen, där det verkar som ju mer besynnerlig en uppfattning är, desto mer troligt är det att man ohämmat tror på den.
*

OBS! OBS! OBS!

Gå till del 2:

 

Alan Morrison

Noter

1. Eftersom försoningen på korset är den centrala punkten i hela historien, både för framtiden och retroaktivt, kan allt som är återupprättat sägas vara resultatet av Jesu försoning. För den enda orsaken till att livet fortsatte över huvud taget i syndafallets spår, var att Guds avsikt skulle kunna fullbordas i Kristus och genom församlingen!

 

/Maria

Den globala byn/ är i förfall. Var är profeterna….

 

Människorna  lever i ett moraliskt och andligt FÖRFALL. Har man insett det…
Så är det nu och så har det varit så lääänge, och kan vi se någon ljusning? En berättigad fråga som bara Gud vet svaret på.

ELIA var den förste av en lång rad viktiga profeter Gud sände till Juda och Israel. I nordriket Israel fanns det inte en enda kung som följde Herren under hela dess historia. Varenda en av dem lockade folket till avgudadyrkan.

Det fanns få präster kvar av Levi stam, de flesta hade flyttat till Juda, och de präster kungarna i Juda utsåg gick inte att lita på. När varken kung eller präster kunde undervisa folket i Guds Ord och leda dem rätt kallade Gud profeter för att rycka upp Israel ur dess moraliska och andliga förfall.
Under de kommande trehundra åren skulle män och kvinnor som ELIA spela en viktig roll, både i Juda och Israel, genom att uppmana både folk och ledare att återvända till Gud.
Läs i 1 Kung kapitel 17—–o framåt

Var är profeterna…i detta landet? Det är verkligen ett förfall här och i andra länder. Man behöver vakna nu och ha brinnande hjärtan för Jesus./Maria

 

Förföljelse av/…en troende kristen-Vad säger Guds ord?

 

*

Tack för alla besök hittills idag, det värmer att se er….. kan man få vara kristen och delge ur bibeln? Ja så lyder min fråga just nu då jag läst en länk som pekar på den frågan. Det blir alltmer vanligt att man ifrågasätts på många vis för att man berättar ur bibeln eller på annat sätt berättar om tro.

Denna länk berättar om elev och  kristen lärare i Philipsburg-  läraren blev suspenderad i 90 dagar för att:

Men… är det Förföljelse av kristna, finns den? Jodå.

http://endtimeinfo.com/2012/12/teacher-faces-suspension-for-sharing-bible-verse/

Ur texten:

En lärarvikarie som jobbat länge i skolan i Philipsburg delade en bibelvers med en elev och eleven ville flera gånger ha upplysningar om bibelstället.
Läraren anses ha brutit mot flera regler/policy, och han fick 90 dagars suspention efter händelsen.
Läraren hade också gett eleven sin egen bibel NT, för att eleven ingen hade, ..och sådant gick ju inte för sig.

Ja sådant händer…och värre. Men!  Skall Jesus hitta troende, äkta troende, som håller hans ord….. då han kommer tillbaka??

*

Ps 27:8
Mitt hjärta tänker på ditt ord: “Sök mitt ansikte!” Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag,

Job 23:12
Hans läppars bud har jag inte övergett, hans muns ord är mig en större skatt än mitt dagliga bröd.

Ps 45:2
Mitt hjärta flödar över av vackra ord, Jag säger: Min sång gäller en konung. Min tunga är en snabb skrivares penna.

Ps 119:50
Det är min tröst i mitt lidande att ditt ord håller mig vid liv.

Apg 2:22
Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom utförde mitt ibland er, så som ni själva vet.

Upp 3:8
Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga, ty din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.

Upp 3:10
Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet, skall jag bevara dig och rädda dig ur prövningens stund, som skall komma över hela världen och sätta dess invånare på prov.

/Maria

 

Ett ord idag/ Vårt livs väv.Dolda skatter. Korsets väg

 

13 December
“Jag skall giva dig dolda skatter.” Jes 45: 3.

3 Jag skall ge dig skatter som är dolda i mörkret
och hemliga rikedomar, för att du skall inse att jag är HERREN,
som kallar dig vid ditt namn, jag, Israels Gud.

I BRYSSELS berömda spetsaffärer finnas särskilda rum, där de finaste och mest utsökta mönstren förfärdigas. Dessa rum äro alldeles mörka, så när som på det ljus, som kommer från ett mycket litet fönster och faller direkt på mönstret. Det finns blott en vävare i rummet och han sitter så, att den smala ljusstrimman faller på trådarna i hans väv. “På det sättet”, sade vår ciceron, “få vi våra mest utsökta alster. Spetsen blir alltid finast och vackrast, då arbetaren själv sitter i mörkret, medan blott mönstret är i ljuset.”

Är det icke på samma sätt med vårt livs väv? Stundom är det mycket mörkt. Vi kunna ej förstå, vad vi ha för hinder. Vi se icke väven framför oss. Vi ha svårt att finna något skönt eller gott i det vi uppleva. Men om vi äro trogna och ej svika eller förtröttas, skola vi en dag få se, att vårt livs bästa verk utfördes under dessa mörka dagar.

Frukta icke, om du på grund av en sällsam dunkel skickelse omgives av djupa skuggor. Gå blott framåt i tro och kärlek utan att tvivla. Gud vakar över dig, och Han skall ur smärtan och tårarna frambringa något gott och skönt. – J. R. M
“Stilla, o var stilla
för din Gud, min själ!
Han ej vill dig illa,
Han blott vill ditt sanna väl.
Korsets väg till härligheten
måste barnet lära sig,
och det är just hemligheten
av den nöd, som trycker dig.”

Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Maria

Är det inte underbart att få lita på HERREN?  Att vi kan få gå framåt i kärlek och TRO? Korsets väg är inte lätt, men somliga tycks tro det! Nej, korsets väg är inte lätt, men det är den rätta vägen att gå. Den som går den vägen är verkligen välsignad inför evigheten.

 

Gud skapade../Avgudar och ateister. Psalmer

 

*

Det finns troende och det finns ateister. Det är en stor skillnad på dessa människors tänkande och tyckande och uppförande, har du tänkt på det? Kanske är du som läser en människa som inte alls gillar Gud eller vad vi troende påstår oss veta. Kanske är det lämpligt för dig då eller för den som inte tror, att söka fram en bibel och läsa i följande psalmer om vad t ex David skriver i psalmerna nr:

Ps 10;   14;  19;  52;  53;  115. Jag har precis läst psalmerna och finner att de bl a beskriver  dårens förvirrade  uppfattning om att Gud inte finns, och att det är en ursäkt för deras synd. Det är mycket som kan benämnas som synd, men störst är att inte tro. Benämningen dåre har inget med intelligenskvot att göra- men Gud kallar dem det som förkastar honom.

Den sista psalmen nr 115  var skriven då det var många i Israel som dyrkade avgudar. Man var stolt över det som var synligt och föraktade det som inte sinnena kunde uppfatta.  Idag finns det lika mycket eller mer som är avgudadyrkan och synd…Gud är en påtaglig verklighet men det är ju inte alla som uppfattar det så. Med denna lilla texten ber jag att man tänker efter vad det är för skillnad på troende och otroende och att Gud vill nå alla människor med frälsning och att man genom det får ett annat tänkande och fram för allt: ETT EVIGT LIV och ett nytt ljus går upp i ens inre.

/Maria