Lärjungar kallas ofta i NT – företrädesvis i evangelierna och Apg.  –  Jesu anhängare. De skriftlärda på Jesu tid hade lärjungar, och dessa skulle inte bara lyssna till deras undervisning utan också ständigt vara tillsammans med sin lärare, tjäna och följa honom på hans vandringar och resor. En lärare skulle nämligen vägleda inte endast genom sin undervisning utan också genom sin livsföring. Därigenom skulle l:na få tillfälle att se, hur hans lära skulle praktiseras i livet. Man blev lärjunge genom att man fick tillåtelse att följa läraren, jfr Matteus 8:19.

Allt detta påminner om förhållandet mellan Jesus och hans lärjungar. Även Jesus hade fasta lärjungar. , Matt 10:1; Mark 3:14, som ständigt omgav honom och som tjänade honom, jfr Matt 10:24; Mark  3:14; 14:15 f. Och att följa Jesus var detsamma som att vara hans lärjunge. ,  Mark 1:17; 2:14 etc.  Ändå fanns det en väsentlig skillnad mellan lärjungaskap hos Jesus och hos de skriftlärda, eftersom Jesus var något vida mer än en lärare . Han var (och är) Guds evige Son, som hade kommit i världen för att frälsa vårt släkte.

Att vara hans lärjunge är följaktligen att stå i ett säreget personligt förhållande till honom, att tro på honom och lyda honom. Men detta lärjungarnas förhållande till Jesus befann sig under Jesu jordeliv ännu på ett förberedande stadium, ty Jesu livsverk var ännu inte fullbordat och den helige Ande var ännu inte utgjuten. Först i och med pingsten, då Anden utgöts som frukten av Jesu fullbordade verk, var det möjligt att komma in i den fulla personliga gemenskapen med Herren.

Vi finner emellertid, att ordet lärjunge även efter pingsten mycket ofta i APg. användes som beteckning på de kristna, jfr Apg 6:1 f.; 9:1, 10, 26, 38; 11:26, 29; 13:52 etc.

”Att vara lärjunge betyder helt enkelt att vara en kristen, en människa, som står i personligt förhållande till Kristus.” Jfr 11:26 –     Ofta har man i vår tid missförstått ordet lärjunge därhän, att man menat, att kristendomen skulle bestå i att en människa så gott hon kan försöker lära av Jesus och efter förmåga bemödar sig om att följa hans föredöme. Det är ett svårt missförstånd. En Jesu lärjunge är enligt Apostlagärningarna den, som tagit emot Jesus som sin Frälsare och som en följd därav alltmer uppfylles av glädje och den helige Ande, Apg 13:52. I Andens kraft kan han hålla det som Jesus befallt, Matt 28:19 f.

Källa: Biblisk Uppslagsbok/Bibeln

Bild Maria