Foto Maria
Hjärtat
Hjärtat är i bibeln ofta beteckningen på människans hela inre liv. ”En människa ser på det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”, 1 Sam 16:7, dvs Gud ser till människans inre beskaffenhet, inte till hennes utseende. Hjärtat omtalas ofta som säte för både förstånd, vilja och känsla. Hjärtat känner ångest och sorg, 2 Kor 2:4; Rom 9:2, har önskningar, och begär, Mark 7:21; känner glädje, Apg 2:26, men är också viljans säte, 2 Kor 9:7. Gud tar sin boning i hjärtat, Ef 3:17; Rom 5:5.
Med hjärtat tror man, Rom 10:10, men hjärtat kan också vara oförståndigt, obotfärdigt, förhärdat, Rom 1:21; 2:5; Ef 4:18. Både GT och NT talar om hjärtats omskärelse, jfr 5 Mos 10:16; Jer 4:4; Apg 7:51; Rom 2:29, detta betyder hjärtats rening från synd.
Man bör alltså lägga märke till skillnaden mellan bibelns uttryckssätt och den betydelse som ordet hjärta har i svenskt språkbruk. I vårt gängse språkbruk betyder det nämligen ofta detsamma som ”känsla”, ”känsloliv”. I bibeln omfattar det däremot både förstånd, känsla och vilja, hela människans personlighet.
*
*
Exempel….
/Maria