Hälsa / Dioxiner. Tilltron till livsmedel. Video/Rapport

Det har i dagarna uppdagats att foder i Tyskland innehåller dioxiner. Detta är en av kanske tiotusentals kemikalier som också finns i avloppsslam. Vi vet idag att miljögifter och läkemedelsrester tas upp i foderväxter och kan koncentreras där upp till sex gånger i förhållande till omgivande jorden.
(Se

SE:

http://www.youtube-nocookie.com/watch?v=d4W–z6BXf0&feature=channel

http://www.renakerrenmat.se/fakta/LandNr38_2010Soja.pdf samt
 http://www.renakerrenmat.se/fakta/UpptagFororeningar.pdf )
 
Miljögifter kommer med fodret
I navelsträngsblod finns dioxiner och hundratals andra miljögifter och kemikalier( http://www.cdc.gov/exposurereport/ samt  http://www.ewg.org/files/2009-Minority-Cord-Blood-Report.pdf ), och en betydande del kommer från livsmedel – inte minst animaliska livsmedel som mjölk, ägg och kött. Hur når dessa ämnen djuren? Den stora källan är just foder. Lantmännen har medgett att exempelvis läkemedelsrester och hormoner, som påvisats i höga halter i slam, inte analyseras i den foderspannmål företaget tar emot. 
Inte heller Arla ställer krav på att foderspannmål skall var fri från miljögifter och läkemedelsrester. Arla har medgett att deras mjölkkor matas med slamodlat foder.

Nätverket Ren Åker Ren Mat ( www.renakerrenmat.se ) har flera gånger ställt frågan till Arla vilka miljögifter och läkemedelsrester man analyserar i sina produkter, men inte fått något svar. Detta måste tolkas så att kontrollen av Arlas produkter är bristfällig eller saknas.
 
På samma sätt finns tveksamhet när det gäller Lantmännens varumärken. Hur kan exempelvis “Kungsörnen” tillåta att Lantmännen tar emot slamodlad spannmål samtidigt som de hävdar att de själva inte använder sådan? Var tar de slamodlade råvarorna vägen?
 
Tilltron till svenska livsmedel
2011 kommer att bli ett intressant och viktigt år där tilltron till svenska livsmedel kommer att ställas på sin spets. Ren Åker Ren Mat och andra slamkritiska organisationer kommer att försöka tvinga bort detta avfall från vår livsmedelsproduktion. Viktiga delar i denna process blir analyser med låga detektionsgränser, samt att konsumenterna väljer bort företag som inte tar avstånd från slamspridning. Här gäller det att arbeta för ett slamfritt svenskt jordbruk – det räcker inte att bara se till sitt eget hus (varumärke).
Till och med KRAV tillåter odling på slamspridd åkermark efter en kort “karenstid” (2 år). Observera att hotet från beständiga miljögifter som exempelvis grundämnet kadmium inte klingar av efter en “karenstid” alls. Dioxiner överlever minst 10 år i åkermark.
 
Livsmedelsverket skall inte dras in i dessa missförhållanden. De har tydligt visat sin kritiska syn på slamspridningen i sitt remissvar till Naturvårdsverket ( http://www.renakerrenmat.se/motioner-brev/m-b-oversikt.html#rem_slv ), och det är oacceptabelt att Arla och Lantmännen vägrar att lyssna på Livsmedelsverket m fl slamkritiska myndigheter och organisationer.
 
Viktiga källor till vårt intag av dioxiner, PCB, bromerade flamskyddsmedel och liknade halogenerade miljögifter är fisk, mjölk och andra animaliska miljögifter. De samlas upp i fettvävnad och utsöndras exempelvis genom kornas juver och via mammans bröstmjölk.
 
Den del av vårt intag av dioxiner som skulle komma från importerat foder eller ägg från Tyskland denna gång är antagligen liten, även om inga begränsningar skulle göras av våra myndigheter. Det helt avgörande är att det dominerande inhemska bidraget görs så litet som möjligt.
 
Slamspridningen kan enkelt avbrytas
Att avbryta slamspridningen är en av de få åtgärder som enkelt kan vidtas, till skillnad från exempelvis att begränsa det gränsöverskridande och diffusa luftnedfallet av dioxiner och andra miljögifter, eller förekomsten av dioxiner i Östersjön, Vänern samt Vättern och dess fiskar.
 
Jag skall återkomma till detta ämne i kommande nyhetsbrev. Det kan bli frågan om insamlingar av pengar för avancerade analyser av miljögifter, läkemedelsrester och hormoner i svenska livsmedel – inte minst i barnmat. Men antagligen också oväntade analysresultat.
 
_____________
 
Om dioxiner
 
Källa: Livsmedelsverket
 
Dioxiner är en kemisk miljöförorening som uppkommer vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och vid exempelvis förbränning av sopor. Ämnet är svårt att bryta ner och finns kvar i miljön under lång tid.
Dioxiner finns främst i feta animaliska livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter. Fet fisk från förorenade områden, exempelvis från Östersjön, innehåller dioxiner.

Det är inte farligt att få i sig en liten mängd av dioxiner. I dag får vuxna människor i sig omkring hälften av det tolerabla dagliga intaget, det vill säga hälften av den mängd dioxiner vi kan få i oss dagligen under hela vår livstid utan att det får negativa effekter.

Spädbarn är mer känsliga och ämnet förs över till foster och till spädbarn via modersmjölken. Därför bör gravida och ammande kvinnor undvika fisk med höga halter av dioxiner. Två till tre gånger per år är Livsmedelsverkets rekommendationer. Övriga bör inte äta sådan fisk mer än en gång per vecka.

EU har gränsvärden för hur mycket dioxiner som får finnas i livsmedel och fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern innehåller mer än EU tillåter.

Höga halter av dioxiner påverkar utvecklingen av hjärnan och nervsystemet och kan ge vissa beteendestörningar. Det kan också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystemet samt orsaka cancer.

/Gunnar Lindgrenhttp://www.gunnarlindgren.com/

Hur oroliga är människor nu? Vet ej..kommer ihåg dioxinskandalen för måånga år sedan. Ät med måtta…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.