…och ni skall förstå sanningen och sanningen ska göra er fria /Joh 8:32
Det finns en stor förvirring bland de kristna idag. Jag tror att det är så för att människor inte får höra vad Jesus säger och menar. Jag tror att människor, precis som på fariséernas tid,lägger egna stadgar och bud till Guds ord. Det finns normer som kristna säger att kristna skall följa, men är de alltid rätt? Markus 7:8 säger: *Orden passar in på er för ni bryr er inte om Guds bud utan ersätter dem med era egna människogjorda lagar. Ni förkastar helt enkelt Guds lagar, och för traditionens skull trampar ni dem under era fötter.*
Vi måste lära känna Jesus och hans ord till oss, för att vara på den säkra sidan, att vi gör rätt. Vi måste sträva efter att förnya våra tankar, vårt innnersta så att vi blir lika Jesus. Och det är detta som människor har emot oss, att bli lika Jesus, det går väl inte? joodå, det går visst, med träget arbete går det.
Om du/vi/de bestämmer sig för att efterlikna Jesus i tankar, ord och gärningar så kan vi gå vidare i glädje och VETA att Gud är glad över oss. Om vi verkligen vill så kan vi…Och därför räcker det inte med att öppna bibeln en gång i veckan, eller två gånger eller tre gånger och tycka att vi är duktiga som läser Guds ord en liten stund.
Guds ord skall ju alltid vara på våra läppar och hans ord skall alltid vara i våra hjärtan. Att ge upp sitt liv och tro på Jesu ord betyder inte att livet blir värdelöst- tvärtom- Det betyder snarare att ingenting- inte ens livet självt- kan jämföras med vad man vinner genom att leva med Jesus.
Han begär att vi ska underkasta oss, inte att vi ska hata oss själva. Han vill lära oss att LEVA! Allt här på jorden är bara tillfälligt, och därför att det är så, så vill Jesus lära oss vad det betyder att leva NU för HONOM.
*Nej, kära bröder, jag är ännu inte alls som jag borde vara, men jag sätter in all min kraft på att glömma det som ligger bakom mig och jag ser framåt mot det som väntar mig. Jag spurtar mot målet för att kunna ta emot det segerpris som Gud har i beredskap åt oss i himlen, på grund av det som Jesus Kristus har gjort för oss.*/Fil 3:13-14
Hej Andreas. För att bli frälst och för att komma till himlen en dag, måste vi ta emot Jesus i våra hjärtan och lova att älska honom och rätta oss efter honom.Det är ett beslut vi tar.
Detta behöver ALLA på jorden göra, men inte alla vill. Vi kan inte få frälsning på annat sätt, goda gärningar hjälper inte, bara Jesus i våra hjärtan.
Läs mer i kategorin: Att bli frälst. Har du frågor kan du maila mig.
Hälsn Maria
Ja, men jag tror ju att Jesus är Guds son, men jag är inte säker på om det är detsamma som att ha tagit emot honom? Men vad jag förstår så måste man ta emot Guds son för att komma till himlen?
Hej Andreas, Guds ställföreträdare på jorden- Påven? Nej han är inte det, men han tror det! (Läs på sidan om katolicismen)
Lever man utan Gud inom sig är det nog väldigt tomt, eller man vet inte om vad man kan få. Jag visste inte innan jag blev frälst vilken skillnad i liv det var. Det inre blir fyllt.
Tro på ödet? Nej det kan aldrig vara bra, det är ju inte Gud. När vi låter GUD bestämma, DÅ blir det bra. Vad är ödet då? ingenting? En annan kraft än Gud? Nej den vill jag inte ha, jag håller mig till JESUS KRISTUS.
Att hoppas på ett himmelrike efter detta här nere, ja det gör jag.
Att ha hoppet kvar, ja hoppet om en evighet (så ser jag det).
Skillnad mellan tro och hopp…tro på Jesus Kristus, hopp om evigheten och Guds himmel och eviga land.
Tro- en levande tro som bär oss.
Vi ska vara som barn för att komma in i himmelriket. Hur är barn då? Barnsliga, goda, utan elakhet eller utstuderad falskhet.
Alla får vi arbeta på vår frälsning och du Andreas, har du sagt ja till Jesus nu då?
Hälsn Maria
Ja, detta blir skrivet lite sent, men ändå.
Jag tänker mig att man måste ändra sig inombords först egentligen, sedan kommer gärningarna vara givna av sig själva; om man gör lagen (Guds lag) utan att ha Honom inombords så blir det nog inte bra. Bäst blir det nog om man gör saker för för att man själv vill innerst inne, man måste då troligen ta in Gud i sitt liv annars kan man nog inte vilja göra Guds vilja. För att ta in Gud i ens liv så måste man nog vara en öppen människa, en sökare. Jag tror man när som helst kan ta in Gud i sitt liv, men om man dör genom att världen äter upp en (låter världsliga ting komma in i hjärtat), så går det nog inte efter det.
Men för att komma in i himmelriket så har jag hört ”rykten”, eller vad jag ska kalla det för, att man måste vända världen ryggen. Och en annan sak; i en skrift (som inte är erkänd av kyrkan) så säger Jesus ”Var sådana som går förbi”, jag tänker mig det som att man ska gå förbi världen, men jag tänker även på att han menar lite att man inte skall döma (det kanske är samma sak, inte säker här). Det jag då kommer att tänka på är när man är barn, har för mig att man dömde mindre då, jag kan tänka mig att man behöver ta tillbaka barnasinnet om man förlorat det på vägen (om det nu går att få tillbaka).
En sak till, när jag tänker på detta med himmelriket så tänker jag lite också på vad alla människor (även de som inte är kristna) brukar prata om nämligen hopp och att se framåt. Man brukar tala om att ”leva på hoppet” och att ”hoppet är det sista som överger människan”. Jag ser inte stora skillnader mellan gudstro och en tro på hoppet, därför säger jag att man bör se till att ha hoppet kvar (lättare sagt än gjort i och för sig). Ser även inga stora skillnader mellan tro och hopp.
En annan sak, många människor där ute i världen säger sig ha en tro på ödet. Jag har många gånger under mitt liv undrat vad i all världen man skall tro om det s.k. ödet. Jag tror att folks tro på ödet, att det är en tro på det andliga. Värre saker än att tro på ödet finns det nog skulle jag vilja säga. men jag är inte säker på vad jag ska säga om ödet förutom det jag sagt nu.
Utan en tro på Gud så blir nog livet fruktansvärt fattigt och kanske också meningslöst (kanske livet måste ha en mening först utanför Gud, och att om man lever med Gud så frågar man inte efter nån livets mening för att det inte krävs nån mening då?).
Att tro på att Jesus är Guds son, ja det gör jag nog ganska mycket i alla fall, för om inte annat: Vem har talat som Jesus?, den närmaste jag kommer är Johannes (han med Johannesevangeliet).
Förresten ’Maria’, jag tänker mig Jesus som Guds ställföreträdare på jorden, men hur kan katolikerna säga att Guds ställföreträdare är påven? (om jag förstått det rätt att påven kallas det).
Hej då.