Den globala byn/ De flyr- i Eurokrisens spår

 

*

De flyr Eurokrisen
Cecilia Axelsson
SvD, 20.5.2012 

De blir fler och fler. Strömmen av inflyttare från södra Europa växer. Den höga arbetslösheten i EU:s krisländer tvingar fram en ny flyttvåg och många söker sig norrut, även till Sverige. Men hoppet om att bygga en ny framtid här uppfylls inte för alla. En del tvingas vända tillbaka. Svåraste hindret är att hitta en bostad.

Det började för några år sedan. Undan för undan har strömmen av förhoppningsfulla EU-medborgare från södra Europa växt.

– Det senaste halvåret har allt fler ringt, mejlat och hört sig för om möjligheterna att komma hit. Det handlar om en ökning på kanske uppåt 50 procent, säger Guido Zeccola på Italienska riksförbundet.

Från mitten av 1990-talet har en ström av högutbildade italienare kommit till Sverige. Nu handlar det om en mer blandad skara. Många kommer på vinst och förlust. Guido Zeccola tror att minnet av arbetskraftsinvandringens 1960-tal, då de som kom fick anställning direkt, spelar många ett spratt.

Det finns en bild av Sverige som ett eldorado, där är enkelt att få jobb. Men så är det ju inte idag, det vet vi ju.

På Spanska riksförbundet säger Fransisco Rodrıguez Vita att han är överöst av samtal från förhoppningsfulla landsmän.

– Jag avråder alla: kom inte till Sverige om ni inte har något jobb. Men de är desperata och kommer ändå. Det är väldigt, väldigt många. Vissa har satt hela familjen i bilen och bara kört iväg. De flesta pratar dålig engelska, de kan bara spanska. Det är en katastrof.

Han uppskattar att det handlar om uppåt 600 personer varje månad som nu anländer från Spanien. De möts av en hård verklighet, även i Sverige är arbetslösheten förhållandevis hög. Ribban för att få jobb ligger ofta högt. Att hitta någonstans att bo är ännu svårare.

– Det är det absolut största problemet. Kommer man utifrån så är det nästan omöjligt idag. De får bo i tredje, fjärde hand. Jag vet familjer som har hållit på i över ett år och flyttat mellan olika tillfälliga adresser, säger Fransisco Rodrıguez Vita.

En stor ström kommer från krisens Grekland.

– Vi gör vad vi kan för att hjälpa folk. Men det är alldeles för många som kommer, säger Agapi Karitidu, som är ordförande för den svensk-grekiska föreningen i norra Stockholm.
Det finns en bild av Sverige som ett eldorado, där är enkelt att få jobb. Men så är det ju inte idag, det vet vi ju.

Guido Zeccola på Italienska riksförbundet.

Vi sitter i föreningens lokal i Rinkeby, dit nyanlända kommer så gott som dagligen. Runt borden med grådaskiga perstorpsplattor sitter grupper av män, en del med en kopp kaffe framför sig. Stämningen är dämpad.
– Vi har sagt åt personalen som jobbar här att om det kommer någon som inte kan betala, så ska de ge dem mat ändå. Men de flesta har ändå lite pengar. Och det kan gå att få jobb. Många greker i Sverige har städfirmor eller restauranger och försöker hjälpa till. Men det är mycket svårare att få någonstans att bo. Att det är så svårt blir en chock för många säger Agapi Karitidu.

Själv har hon ställt upp med tillfälligt husrum åt många landsmän.

– Det är inte bara jag, många greker gör så. Men det är svårt. Jag vet att många har fått lov att åka tillbaka till Grekland, eftersom de inte klarat att hitta en bostad.

Thassos, som inte vill säga sitt efternamn, sitter bredvid oss. Han har taxiuniform och pratar knackig svenska.

– I Grekland finns det hundratals annonser i tidningarna om bostäder att hyra. Många tror att det ska vara lika lätt här. De känner inte till hur det fungerar i Sverige, säger han.

Det är också långtifrån alla som lyckas få ett arbete, säger Komninos Chaideftos. Han är ordförande för Grekiska riksförbundet, som håller på att bilda en särskild grupp för att jobba med frågor som rör de nyanlända.

– Det var lättare med jobb för några år sedan. De flesta som kommer nu är vanliga arbetare och greker som har städfirmor och andra företag är redan nedringda. Vi gör vad vi kan för att hjälpa till den första tiden, men det är så många som kommer. Vi vet att en del är bostadslösa och blir utnyttjade på arbetsmarknaden. De får jobba svart till låga löner, säger han.

Det finns ingen heltäckande statistik över invandringen från andra EU-länder. EU-medborgare har rätt att fritt vistas i Sverige, men den som vill stanna efter tre månader ska registrera sig hos Migrationsverket och få så kallad uppehållsrätt. För det krävs det exempelvis att man har ett arbete, med anställningsbevis, eller studerar.

De senaste åren har antalet EU-medborgare från södra Europa som har sökt uppehållsrätt i Sverige ökat kraftigt. Men siffrorna visar förmodligen bara en rännil av flyttströmmen.

– Det finns med all säkerhet ett stort mörkertal när det gäller EU-medborgare som har varit här längre än tre månader utan att registrera sin uppehållsrätt, säger Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson./

http://www.nyapolitiken.biz/int_politik/flyr-eurokrisen.html

/Maria
 

*All min fröjd jag har i Jesus, Han är kärleksfull och god, Som uppresa kan de svaga, Ge åt vandraren nytt mod. Han kan trösta dem som klaga, När ock nöden är som störst; Skänker ro jämväl i döden Den hos honom släckt sin törst.* / Torwald L

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.