Lita på Gud. Gud hör bön.

1 Petr 3:12 Ty Herrens ögon är vända till de rättfärdiga, och hans öron är öppna för deras böner. Men Herrens ansikte är vänt emot dem som gör det onda.

Jak 5:15 Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom. Och har han begått synder, skall han få förlåtelse för dem.

Rom 12:12 Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen.

2 Kor 6:2 Han säger ju: Jag bönhör dig i rätt tid, och jag hjälper dig på frälsningens dag. Se, nu är den rätta tiden, nu är frälsningens dag.

Fil 4:6 Gör er inga bekymmer för något utan låt Gud i allt få veta era önskningar genom åkallan och bön med tacksägelse.

Apg 16:13 På sabbaten tog vi vägen ut genom stadsporten och gick längs en flod, där vi antog att det fanns ett böneställe. Vi satte oss ner och började tala till de kvinnor som hade kommit dit.

Apg 16:25 Vid midnatt var Paulus och Silas i bön och sjöng lovsånger till Gud, och de andra fångarna lyssnade på dem.

Mark 14:39 Han gick bort igen och bad samma bön.

Luk 1:13 Men ängeln sade till honom: ”Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes.

**
Gud hör bön.    /Maria

God On The Mountain with Lyrics By Fem Patron.wmv

http://youtu.be/3Cg09rYftDw

Vi vistas på höjder och vi vistas i dalar, och var vi än är så är Gud med. I varje andetag är han med och vi får vara tacksamma att vi får leva, andas för hans rike!

Kunskapen om att Jesus led och blev frestad är en hjälp i vårt eget lidande, hur det än ser ut. Gå till Jesus så snart du möter frestelser och lidande av något slag. Han har lovat att hjälpa!

Han vet vad du behöver och vill möta dig och komma med hjälp, Hebr 4:14-16.

Hebr 4:14 Då vi nu har en stor överstepräst, Jesus, Guds Son, som har stigit upp genom himlarna, så låt oss hålla fast vid vår bekännelse. 15 Ty vi har inte en överstepräst som ej kan ha medlidande med våra svagheter, utan en som blev frestad i allt liksom vi, men utan synd. 16 Låt oss därför frimodigt gå fram till nådens tron för att få barmhärtighet och finna nåd till hjälp i rätt tid.

Bara den som tror kan komma in i hans vila.

/Maria

Ytterligare en artikel om Förtröstan kommer här:

”Förtrösta på Honom”
Ordet ”förtröstan” är trons kärnord. Det är ett gammaltestamentligt ord, givet, på trons tidiga och outvecklade stadium. Ordet ”tro” uttrycker en viljeakt, ”försanthållande” är ordet för en sinnets eller förnuftets yttring, medan ”förtröstan” är hjärtats språk. De två förstnämnda hänsyfta på en sanning man tror på, något man hoppas och väntar. Men förtröstan innebär mer än detta. Den ser och känner och stöder sig på en person, på kärlekens stora, sann och levande hjärta. Låt oss då förtrösta på Honom, trots alla dröjsmål, svårigheter och avslag och trots allt som synes, även om vi ej förstå vägen och ej veta utgången. ”Förtrösta” likväl på Honom, han skall göra det. Vägen skall öppnas och det rätta resultatet uppnås. Slutet skall bliva frid, då molnet försvinner, och den eviga dagens ljus bryter fram.

”Gud göre med mig vad Han vill, jag vill helt stilla vara. Hans maning må jag lyssna till i medgång, motgång och fara. Hur Han mig för, vad än Han gör, är allting gott, ej skada rör den i Hans händer vilar”

Från ”Källor i öken” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Maria

http://youtu.be/_mf9q6kUsfI   FAITH

”Alla som jag älskar, dem tuktar och agar jag.” Upp 3: 19.

GUD utväljer de mest utsökta och svåra prövningar för sina yppersta och bästa lärjungar. De som blivit högst benådade kunna bära de största prövningar, som Gud sänder dem. Prövningen drabbar icke Guds heliga såsom av en slump, utan på Guds befallning. Gud spänner aldrig sin båge på måfå. Varje pil Han avskjuter har ett bestämt mål och träffar blott dens bröst mot vilken den riktats. Den troende får icke blott nåd utan även ära, om han med jämnmod bär prövningen.

De Guds barn, som äga den djupaste kunskapen om Gud, höra i regel till dem som blivit förda in i den djupa själsångestens heta eld. Om du bett att få lära känna Kristus bättre, bliv då ej förundrad, om Han tager dig avsides till en enslig plats eller för dig in i lidandets smältugn.

Straffa mig icke, Herre, genom att beröva mig mitt kors, utan trösta mig genom att göra mig villig att underkasta mig Din vilja, och genom att lära mig att älska korset. Giv mig det, varigenom jag bäst kan tjäna Dig – och låt mig anse det som Ditt största nådesbevis, att Du i mig skall förhärliga Ditt namn, i enlighet med Din vilja.

*

Ditt kors är likväl gott,
om än det smärta gör.
Gud ger dig denna lott,
den därför älskas bör.
O själ så fatta mod!
Din bittra ört för munnen
dock hälsosam är funnen,
den är så god, så god.

Av korset görs vi små,
vi, som så stora gå,
i egna tankars villa
oss höga ting inbilla.
Ja, korset lär oss då
att själva intet bliva
och Gud all ära giva.

Vi bli så små, så små.
Dig korset för ur nöd
till livet genom död.
och blir det egna livet
till korsets död utgivet
så helt, som Gud det bjöd,
då nöjd du med Hans vilja
i frid dig snart får skilja
från jämmer, ångest och nöd.

* * * *

Från ”Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Maria

man kan känna sig sliten….Men Gud är god.

Förvandla bekymmer till bön.

Tänk att aldrig behöva oroa sig för någonting! Det verkar nästan omöjligt att kunna göra det då vi ser på problemen på jorden och alla bekymmer som människor har.

Är det möjligt? kan man förvandla bekymmer till bön?

Ja. 

Paulus ger oss det rådet i bl a Filipperbrevet 3.  Stanna upp och BE så fort du känner oron komma i din väg.

Ska jag säga det som i helgen var på akuten i 10 timmar? JA, jag säger det, för man vet inte alltid anledningen till pina och plåga, men man kan misstänka att det finns ett skäl till det. Jag följer helt klart Paulus råd att BE i alla sammanhang och i alla lägen. Det gör  så gott och Gud hör bön, och naturligtvis tackar jag honom för helande, och jag vet att jag kommit en bit på väg med att förstå Guds handlande i olika situationer.  Amen.

/Maria

*

http://www.worldchallenge.org/sv/node/6714

Kung David vittnar:

”Innan jag fick lida for jag vilse, men nu håller jag mig till ditt ord” (Ps. 119:67)

Han medger att när allt är lugnt och tryggt, när problemen är långt borta så har vi en tendens att bli ljumna i vår attityd till bön. Vi säger att vi älskar Gud men under goda tider avfaller vi lätt och försummar umgänget med Herren. Därför tillåter Gud ibland lidande för att väcka oss till liv.  ” Jag vände mig bort, men nu ångrar jag mig. Jag kom till insikt” (Jer 31:19).

”Gud viskar till oss när livet är bekvämt men ropar när vi plågas. Det är hans megafon för att väcka en döv värld. Smärta avlägsnar slöjan.”

Hur ger oss Herren sin frid i våra svårigheter? Han leder oss till intimitet i bönekammaren tillsammans med honom. Jesus påminner oss om att det är där som fadern berör oss personligt.

”När du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig” (Matt. 6:6).

/Ur artikeln./DW

Så som det står och förklaras i texten kan jag hålla med om att det visst kan vara och hur lidande ändrar människors attityd till Gud.

I lidandet lär man känna den Gud som vill hjälpa och har man lidande förstår man hur god Gud faktiskt är. Innan jag fick lida personligen förstod jag inte alltid att jag verkligen var frälst och hur mitt förhållande till Gud borde vara. Men i lidandet växte jag…..tack gode Gud!

Fundera på hur samhället ser ut idag och hur man blir allt kallare inför en Gud som kallar oss…alla. /Maria

*

”Från honom kommer mitt hopp.” Ps 62: 6.

VI ÄRO så sorgligt benägna för att icke giva oss tid att invänta bönesvaret. Detta visar, hur litet allvar vi äga, då vi bedja. Åkermannen är icke nöjd med mindre han får skörda. Idrottsmannen vill ha reda på, om bollen träffat målet. Läkaren följer noga med, vilken verkan hans medicin har. Är det då meningen, att den troende skall vara likgiltig, då det gäller resultatet av hans arbete ?

Varje bön den kristne, ledd av den helige Ande, beder i tro, i överensstämmelse med Guds vilja och löfte och i Jesu Kristi namn, skall bli till fullo besvarad, vare sig det gäller timliga eller andliga välsignelser. Gud giver alltid det svar på sina barns böner, som, då allt tages i betraktande, länder till Hans egen ära och deras andliga och eviga välfärd. På samma sätt som vi finna, att Jesus aldrig bortvisade en enda människa, som bad Honom om barmhärtighet, tro vi också, att ingen bön i Hans namn skall vara förgäves. Bönesvaret kan vara på väg, fastän vi ej förstå det. Sädeskornet, som ligger i jorden om vintern, håller på att slå rot för att om våren spira upp och giva skörd. För oss kan det te sig dött och förspillt, där det ligger dolt för våra blickar. – Bickersteth.
Fördröjda bönesvar äro icke endast trosprov, utan de giva oss även tillfälle att ära Gud genom att stadigt förtrösta på Honom, också då det ser ut som om Han avvisat var begäran. – C. H. Spurgeon  fr Källor i öknen

/Maria