Det kommande avfallet

När det gäller vår Herre Jesu Kristi ankomst och hur vi skall samlas hos honom… låt ingen bedra er på något sätt. Ty först måste avfallet komma och laglöshetens människa, fördärvets son, öppet träda fram.
2 Tess. 2:1,3

Men akta er för… så att den dagen plötsligt kommer över er som en snara. Ty den skall komma över alla som bor på jorden.
Luk. 21. 34,35

Ovanstående bibelställen, liksom många andra liknande, framställer en mycket dyster bild av framtiden. En domens dag kommer plötsligt, som kommer att bli ”som en snara” och smälla igen locket över alla ”som bor på jorden”. Under en stark villfarelse kommer alla som inte ”tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta” (2 Tess. 2:10) och därför ”inte har sitt namn skrivet i livets bok som tillhör Lammet” (Upp. 13:8), att tro på lögnen . De kommer att upptas i Satans rike, och kommer att tillbedja honom och Antikrist.

Uppfattningen att kristna kommer att förhindra Antikrist från att få kontroll genom att omvända världen blir allt mer populär, även om den knappast verkar stämma med bibeln. Av de många profetiorna som slår fast att ”hela världen” kommer att tillbedja Antikrist, verkar det uppenbart att avfallet (att man lämnar tron) då skulle stå i full blom. Lögnen i den mänskliga potentialen som visar sig i gudomlig sinneskraft, kommer att förefalla vara den underbara sanning som utlovar en ny tidsålder (New Age). Den lögnen är redan i verksamhet i världen.

Bland dem som kallar sig själva kristna, har det alltid funnits många avfällingar som förnekar jungfrufödelsen, Jesu Kristi gudom och det unika med honom, bibelns auktoritet, nödvändigheten av återlösning genom Kristi offer på korset och andra väsentliga kännetecken för tron. Babylon existerar redan som avfall inom församlingarna, och så var det på Paulus tid. Uppenbarligen talade han inte om det emellertid, utan om ett avfall som skulle komma, vilket skulle bli så mycket värre än något som man tidigare upplevt, att det skulle bli känt som avfallet . Det skulle påverka hela församlingen som då finns på jorden, och det skulle också kallas avfallet , därför att i grund och botten skulle finnas lögnen att människor kan bli gudar.

Paulus profetia om avfall verkar motsäga den rådande optimismen och uttalanden om stor väckelse som dominerar kristen media. Sådana uttalanden av många kristna ledare om framgång, ekonomiskt överflöd och att kristna ska ta över världen för Kristus, är emellertid mer baserade på den populära uppfattningen, att man alltid måste vara positiv än på säker biblisk undervisning. Det är inte lätt att övervinna frestelsen att förena sig med de entusiastiska stora folkmassan, som ivrigt tar emot vad som helst som den eller den dynamiska kristna ledaren säger, utan att noggrant kolla upp det mot bibeln. De som vågar sätta värde på de många profetiorna om avfall, undergång och dom, stämplas som ”negativa” och ”dystra och dömande”.

Det är alltför vanligt att kristna antingen blir deprimerade av dem som profeterar om mörker och dom, eller att de rycks med i entusiasmen hos dem som förkunnar att församlingen är mitt inne i en väckelse. Bibeln tycks visa på att avfall och väckelse kommer att äga rum jämsides i den sista tiden. T.ex. liknelsen som Jesus berättade om mannen som ”ville ordna en festmåltid och bjöd många gäster” (Luk. 14:16). De som han inbjöd accepterade till synes den första inbjudningen. Det var senare ”när tiden för festen var inne (när) han skickade ut sin tjänare för att säga till de inbjudna : ’Kom, nu är allt färdigt’, som de kom med sina patetiska ursäkter att de hade ”köpt en åker… fem par oxar… har gift mig… ” och vägrade att komma (Luk. 14:18-20).

Det var då, i vredesmod, som herren skickade ut sin tjänare för att föra in ”fattiga och krymplingar, blinda och lama… (från) vägar och stigar och enträget uppmana människor att komma in, så att mitt hus blir fullt”. Detta kan förvisso uppfattas som att det visar att många som kallar sig själva kristna och går i kyrkan, inte är intresserade av att komma till himlen för att delta i ”Lammets bröllop” (Upp. 19:7). Tydligen är de alltför inriktade på att få ett framgångrikt liv här på jorden, för att de ska avsätta tid till det som de anser vara tomma löften uppe i himlen. Samtidigt ångrar emellertid massor av knarkare, socialt utslagna, New Ageare, förbrytare i fängelser och andra osannolika sökare sina synder, och tar emot Jesus Kristus som Frälsare och Herre.

Oavsett det exakta scenariet, klargör bibeln mycket tydligt, att det viktigaste tecknet i den sista tiden före Kristi återkomst kommer att vara religiöst bedrägeri. Att detta avfall måste komma, och att det kommer att återspegla inom församlingen just den form av villfarelse som förbereder den sekulariserade världen för Antikrist låter inte bara vettigt, utan överensstämmer med auktoriteten i den bibliska profetian. Det verkar också överensstämma med utvecklingen både i den sekulariserade världen och församlingen idag, vilken vi kommer att behandla i fortsättningen.

Antikristendom som utger sig för att vara kristendom

Antikrist kommer att bli den slutliga uppfyllelsen av Kristi profetia ”Ty många skall komma i mitt namn och säga: ’Jag är Messias’ och de skall leda många vilse” (Matt. 24:5). Han kommer att vara den falske Kristus , för vilken de många som gör anspråk på att äga Kristi gudomlighet har förberett världen: Satans tjänare som utger sig för att vara Guds tjänare, Antikrist som utger sig för att vara Kristus. Det skulle därför inte förvåna, om den den officiella världsreligionen kommer att vara antikristendom, som utger sig för att vara den sanna kristendomen. Exemplen på just detta växer i antal och styrka. Mormonismen är ett av de mest framträdande och mest framgångsrika exemplen, och den har t.o.m. lyckats bedra många kristna, som tror att Mormonkyrkan bara är ännu ett kristet samfund.

Med anspråk på att vara den enda sanna kristendomen, förnekar Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga varje grundläggande kristen doktrin. (För en fullständig avhandling av mormonernas trosuppfattningar, se Ed Decker och Dave Hunt, The God Makers , Harvest House, 1984). Dess ledare påstår att att mormonismen undervisar det som ”Mysteriereligionerna, hedniska konkurrenter till kristendomen (alltid har) undervisat… ”. Vad innebär denna undervisning? ”Doktrinen att ’människor kan bli Gudar’”. (1) Det kan inte finnas något tydligare exempel på antikristendom som utger sig för att vara sann kristendom. Mormonism är bokstavligen grundad på Satans ord till Eva i Edens lustgård, och de främsta mormonledarna har öppet medgivit detta. T.ex.:

På eftermiddagen den 8 juni 1873 förkunnade presidenten Brigham Young från talarstolen i Mormon Tabernacle i Salt Lake City: ”Djävulen förkunnade sanningen (om gudomlighet)… Jag klandrar inte moder Eva. Jag skulle inte vilja att hon låtit bli att äta av den förbjudna frukten för allt i världen” (2)

Han fortsatte i denna predikan med att förklara, att det var genom att Eva åt av den förbjudna frukten som vägen till gudomlighet öppnades för mänskligheten. Mormonismen berömmer sig högmodigt över att lydnad till dess profeter och bud och att man tar del av dess hemliga tempelritualer, är det enda sättet att uppnå den gudomlighet som Satan utlovade. Ambitionen hos varje aktiv manlig mormon är att bli en gud, frambringa sin egen värld, och genom ständigt sexuellt umgänge med sina många gudinnor som är hans fruar, uppfylla den världen med en annan Adam och Eva, att få en annan Lucifer att fresta dem i deras Edens lustgård, att få en annan Jesus (Lucifers bror) som återlöser dem, och så vidare i evighet. Hinduismen har 330 miljoner gudar, men mormonismen har bokstavligen biljoner, vilka var och en var en syndig människa som levde på någon annan jord, där hon återlöstes av den Jesus som fanns på den jorden, vilket möjliggjorde för henne under eviga tider att bevisa sin värdighet genom goda gärningar och ockulta ritualer och slutligen själv bli en gud.

Kompromiss: Upprinnelsen till avfall

Om allt detta låter bissart och obibliskt, framstår kristendomen som lika djävulsk för mormonerna. John Taylor, den tredje Mormonpresidenten, sa att kristendomen var ”uttänkt i helvetet” (3) och ”en massa fullständigt nonsens… Djävulen kunde inte ha uppfunnit ett bättre medel för att sprida sitt verk… ” (4) Ändå verkar många mormoner vara fullkomligt uppriktiga i sin religion, och deras påtagliga uppriktighet tycks visa på att de har blivit förledda till att tro att en lögn är sanningen. Avfallet i den sista tiden kommer att medföra en ännu starkare villfarelse och kommer att omfatta hela världen.

Avfallet kommer inte plötsligt att slå ut i full blom. Det kommer att ta tid för att utvecklas, och bevisen tyder på att vi är i det utvecklingsskedet just just nu. Exemplen är tydliga över hela kristenheten på att man godtar mormonerna som bara ännu ett samfund. Det finns kristna TV-stationer och TV-bolag där gästerna blir speciellt tillsagda att inte tala negativt om mormonism, Christian Science, o.s.v. Allting måste vara ”positivt”.

Ett annat exempel skulle kunna vara män som Norman Vincent Peale, som räknar mormon-”profeterna” som sina bästa vänner. Peale angav grundtonen när han talade vid födelsedagsbjudningen hos den 85-årige nuvarande Mormonpresidenten Spencer W. Kimball, och lovordade Kimball som en stor gudsman och en sann Jesu Kristi profet. Man kan bara undra vilken ”Gud” och vilken ”Jesus Kristus” Peale hade i sitt sinne. Brigham Young kompromissade inte: Han förkunnade tydligt att den kristne Guden är ”mormonens djävul”. (5)

Scientology är mycket likt Mormonism. Det har dock uppstått mera nyligen och införlivar aspekter av modern vetenskap och psykoterapi till den forntida lögnen om utlovad gudomlighet. Med ett förut existerande tillstånd som har (liksom mormonismen) många likheter med hinduism, undervisar scientology att alla människor är icke upprättade ”gudar” som kallas tetaner. Efter att ha skapat universum, förkroppsligade tetanerna de varelser de hade skapat. Liksom lägre former av liv utvecklades allt högre (evolution är en nyckeldoktrin i hinduismen), reinkarnerades ”vi tetaner” gång på gång. Vid den tidpunkt när vi hade utvecklats till människor, hade vi glömt vilka vi var. Scientology erbjuder en psykoterapeutisk process för att bryta igenom de ”abrationer”, som man fick genom trauman i tidigare liv, för att ännu en gång ”förverkliga” ens sanna identitet som en ”verksam tetan” (gud) bortom begränsningarna i rum, tid och materia.

Detta är lögnen som uttrycks som ett sökande efter det ”sanna jaget” – ett försök att förverkliga ens inneboende godhet eller oändliga potential. Denna lögn finns inom de flesta kulter och i mycket psykoterapi. I mind science-kulterna (mind science = vetenskapen om sinnet, övers. anm.) (Christian Science, Religious Science, Unity, o.s.v.) blir lögnen en kristnad vetenskap (psykologi) om sinnet. Mind science har en mycket större dragningskraft än både mormonism eller scientology. Eftersom den ger sig ut för att vara en neutral, vetenskaplig, icke-religiös metod för att förbättra sig själv, skaffar sig denna synkretism av pseudovetenskap och österländska religioner en ökande tilltro inom läkarvetenskap, affärsliv, psykologi, utbildning och även kristet tänkande. Den har stöd från många inflytelserika ledare, som ex-astronauten Edgar Mitchell, som innehar en filosofie doktorsgrad och var befälhavare på Apollo 14 och den sjätte mannen som gick på månen.

Mitchell hade en mystisk upplevelse av ”harmonisk medvetenhet” under sitt uppdrag på månen. Detta förvandlade så hans liv, att han vid sin återkomst till jorden övergav det yttre rymdprogrammet för att ansluta sig till det inre rummets program, det nya forskningsfältet för modern vetenskap. (6) Den förre austronauten Brian O´Leary, som förvärvade sin fil.dr. i astrofysik, hade en liknande upplevelse som gjorde att han började tro att ”den mänskliga medvetenhetens utveckling och förvandling” skulle bli nästa banbrytande projekt inom vetenskapen. (7) I en intervju som gjordes nyligen, sa O´Leary:

För sju år sedan deltog jag i en utbildning om livets ursprung i Philadelfia, och den väckte upp delar av mig som jag inte visste existerade. Sedan deltog jag i en utbildning i medvetenhet och började studera avhandlingar om MSIA (Movement of Spiritual Inner Awareness) för omkring två år sedan, och jag har svävat sedan dess!…
Under en andlig retreat blev jag återförenad med en känsla… som jag visste måste komma inifrån mig själv… Jag bara visste att yttre rymden var ett uttryck för inre utveckling…
Yttre rymden är för mig en fysisk metafor för det inre rummet… Det finns så mycket… vi kan göra för att påskynda den nya tidsåldern…
Jag tror att det verkliga genombrottet kommer att ske genom en andligt motiverad grupp… (8)

Att finna Gud-i-oss?

Denna tro på utforskandet av ”det inre rummet” för att upptäcka och öppna upp för en obegränsad mänsklig potential, kommer till uttryck allt mer genom kristna ledare. Ett av många exempel är Rodney R. Romney, överordnad pastor i Seattle’s First Baptist Church. Romney har skrivit en bok med titeln Journey to Inner Space: Finding God-in-Us. (9) Dess budskap sammanfattas i fet stil på baksidans omslag: ”UPPGIFT: Att finna Gud. METOD: Genom att finna sig själv.”

Inne i boken sägs klart och tydligt: ”Att förstå Gud är slutligen att inse sin egen gudomlighet”. (10) Jesus var inte Gud (11), utan bara en människa som kände till Guds lagar” (12) och som förväntade sig att hans efterföljare skulle ”förverkliga Kristus inom deras egen medvetenhet”. (13) I enighet med Mitchell och O´Leary och anden i New Age-rörelsen, förklarar Romney att ”tillsammans med början av den yttre rymdens tidsålder har upprinnelsen till en inre rummets tidsålder kommit, som kännetecknas av en stor meditationsrörelse”. (14) Naturligtvis har alla swamis, gurus, trollkarlar och andra ockultister ”utforskat det inre rummet” under tusentals år, innan någon ens tänkte på rymdfärder. Romney känner till detta, och han rekommenderar sådana former av österländsk mysticism som zen, (15) yoga, (16) sufism (17) och transcendental meditation. (18)

I ett förnekande av att Kristi död och uppståndelse sörjer för vår enda frälsning, skriver Romney: ”Han (Jesus) avsåg att upprätta en världsreligion som skulle omfatta varje själ och förena varje trosbekännelse… ” (19) Uppenbarligen är alla religioner lika sanna, inget är fel i någon av dem. Moder Teresa, som lovordas högt av kristna ledare, tycks samtycka. Hon bör berömmas för sin osjälviska verksamhet bland de lidande mäniskorna på gatorna i Calcutta, men hon har förvägrat sina patienter möjligheten att få höra det tydliga evangeliet. Det finns något viktigare än ”att dö med värdighet”. Hon har sagt:

Å, jag hoppas att jag omvänder mig. Jag menar inte det som ni tror… Om vi, när vi kommer ansikte mot ansikte med Gud, tar emot honom i våra liv, då omvänder vi oss.
Vi blir en bättre hindu, en bättre muslim, en bättre katolik, en bättre vad än vi är…
Vilken inställning ska jag ha? För mig skulle det naturligtvis vara en katolsk, för dig kan det vara en hinduistisk, för någon annan buddistisk, i enlighet med ens samvete.
Det som Gud är i ditt sinne, måste du acceptera. (20)

Ytterligare ett exempel på denna typ av ”vidsynthet” är Londons ärevördiga gamla St. James Anglican Church precis vid sidan av Piccadilly Circus, en välkänd turistattraktion som kallar sig själv ”A Seven Days a Week Church for London and the World” och är en samlingsplats för New Age-aktivister av alla slag. Där kan man delta i regelbundna möten i en ”sufistisk helandeorden” eller en ”yogameditationsgrupp”. Speciella föreläsningar på måndagkvällar har innefattat ”Hälsa för den nya tidsåldern… genom meditation, visualisering…,” ”Astrologi för hela livet”, ”New Age-grupper, det kollektivt undermedvetna och nätverk” och ”Personlig andlighet bortom dogmatik: Be inte en gud att bära ditt kors, utan upptäck din gud inom dig!” Det är chockerande och tragiskt att upptäcka de många andra kyrkorna som blir New Age-centra, där den ”breda vägen” vilken Jesus sa ”leder till fördärvet” (Matt. 7:13) nu är budskapet som de för fram. James Parks Morton, domprost i New York´s Episcopal Cathedral of St. John the Divine, uttalade sig i en intervju nyligen:

Så vid pingsten inbjöd vi den ledande rabbinen i New York, abboten i zen-gemenskapen, Satchidananda – en hindu – , en amerikansk indian, den ledande immamen i moskén, och vi stod alla runt omkring altaret och bad om fred på våra egna språk.
Sedan tog vi alla del av nattvarden. En del människor i församlingen sa: ”Hur kan ni göra det? De vet inte vad de tar emot!”
Jag säger: ”Ja, jag vet inte faktiskt vad jag tar emot heller… ”
Vi manas allt mer till att inse att Kristi kropp är jorden – biosfären – huden som omsluter oss alla. (21)

Kristi anspråk

Det är inte bara så att ett sådant försök att förneka de uppenbara skillnaderna mellan religioner är obibliskt, utan det är inte ens logiskt. T.ex. finns i buddismen ingen gud och målet är nirvana , vilket innebär att utslockna, ett återvändande till tomheten. Men i hinduismen finns omkring 330 miljoner gudar, och målet är ”självinsikt”, att ”inse” att man är gud. Det är därför orimligt att påstå att ens dessa undervisar samma sak, och än mycket mindre att de kan förenas med kristendom, som är fullständigt annorlunda än någon av dem.

Jesus Kristus gjorde definitiva anspråk som utestänger alla andra religioner. Man är fri att förkasta hans anspråk, men man har inte rätt att förneka den tydliga innebörden av vad han sa: ”Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig ” (Joh. 14:6). Vi är inte skilda från något mytiskt ”högre jag”, utan från den ende sanne Guden, Skaparen av allt. Inte heller finner vi Kristus inom oss, vi måste inbjuda honom som dog för våra synder, uppstod från de döda och uppsteg till himlen.

http://www.kts.just.nu/

Dave Hunt & T.A. McMahon

Noter

1. Milton R. Hunter : ”The Gospel Through the Ages (Salt Lake City, 1958), sid. 110.
2. Deseret News , Church Section, 18 juni 1873, sid. 308, som citeras i Ed Decker och Dave Hunt: ”The God Makers (Harvest House, 1984), sid. 30.
3. Journal of Discourses , Vol. 6, sid. 176.
4. Ibid., sid. 167
5. Ibid., Vol. 5 sid 331.
6. Brev från Edgar Mitchell, odaterat reklammaterial från The Institute of Noetic Services, Sausalito, CA 94965; The Tarrytown Letter , februari 1983, sid. 3.
7. The Movement , dec. 1984, Roberts C. Taylor, ”Brian O’Leary, The Threshold of Outer-Inner Space”, sid. 10.
8. Ibid sid. 12-13.
9. Rodney R. Romney: Journey to Inner Space: Finding God-in-Us (Abingdon, 1980).
10. Ibid., sid. 26.
11. Ibid., sid. 30.
12. Ibid., sid. 28.
13. Ibid., sid. 29.
14. Ibid., sid. 14.
15. Ibid., sid. 82.
16. Ibid., sid. 83.
17. Ibid., sid. 85.
18. Ibid., sid. 84.
19. Ibid., sid. 31.
20. Desmond Doig: Mother Teresa: Her People and Her Work (Harper & Row, 1976), sid. 156.
21. The Tarrytown Letter , november 1984, ”Building the Earth at St. John the Divine: A Gothic Cathedral Shapes a New Worldview and a Wider Vision of Humanity”, sid. 5.