Job hade det inte lätt. Han plågades svårt av kroppsliga sjukdomar och depression. Från att ha haft allt- till att ingenting ha. Det sätter en fruktansvärd press på honom och i kap 3 kan vi läsa om hur han led.

Många människor idag har det mer än tufft; skilsmässor, konkurser, depressioner -sjukdomar,ja många är de problem en människa utsätts för….

“Varför fick jag inte dö i samma ögonblick som jag föddes?” frågar han sig.

Han önskade sig alltså döden. Allt han gick igenom satte naturligtvis hans tro på prov. Han ifrågasatte sina egna missuppfattningar som han haft om Gud; t ex att Gud gör människan rik; alltid bevarar från allt ont; m m. Det är klart att han ifrågasatte både det ena och det andra eftersom han led så.

Jobs tro var skakad i grunden. Vad hade han att välja mellan? Kanske bara två saker: Att förbanna Gud, och ge upp; eller att lita på Gud och låta hans kraft hjälpa honom att uthärda.

Job hade alltid levt med att bara tillbe Gud och inga avgudar. Ändå har han drabbats av katastrofer. Han upplevde sin situation som ett hån….******************

. Meningen med livet är inte att leva på känslor, eller att leva för att uppleva materiell lycka och personlig framgång. Meningen med livet är att tjäna och ära Gud. Vi kan inte tro att bara för att Gud älskar oss, då skulle han alltså inte låta olika saker plåga oss. Så är det inte, för vi kan inte bedöma Guds kärlek till oss efter graden av vårt lidande. Inget kan skilja oss från Guds kärlek.

Lidande kan hjälpa oss att växa och mogna. Ser jag till vad jag själv varit med om så tackar jag för de svåraste åren i mitt liv, för de var de som fick mig att förstå vad Gud ville med mitt liv.